# En relationsvåldshandläggare vid socialförvaltningen i Järfälla kommun får kritik för att han bl.a. upprättat en skrivelse till den ena partens ombud i ett mål som gällde bl.a. umgänge med barn och för att han gett in en skrivelse direkt till domstolen

JO 2018-12-21 dnr 1258-2017

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2018-12-21                1258-2017              1 (9)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        En relationsvåldshandläggare vid socialförvaltningen i Järfälla
                        kommun får kritik för att han bl.a. upprättat en skrivelse till den ena
                        partens ombud i ett mål som gällde bl.a. umgänge med barn och för
                        att han gett in en skrivelse direkt till domstolen


                          Beslutet i korthet: Under en pågående tvist i en domstol som rörde bl.a. umgänge
                          med barn upprättade en relationsvåldshandläggare en skrivelse till moderns ombud
                          och lämnade in ytterligare en skrivelse direkt till domstolen. I bl.a. ett mejl till moderns
                          ombud uppmanade relationsvåldshandläggaren modern att använda ett av barnens
                          assistenters säkerhet som ett argument mot umgänge.
                          Företrädare för det allmänna ska i sin verksamhet iaktta regeringsformens krav på
                          saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen).
                          JO uttalar att det i och för sig inte finns något formellt hinder mot att t.ex. en
                          handläggare vid socialtjänsten på begäran av en enskild skriver ett intyg om den
                          enskildes kontakter med socialtjänsten. Det är viktigt att den som skriver ett sådant
                          intyg endast uttalar sig om omständigheter som han eller hon har tillräcklig kännedom
                          om. Som regel ska en sådan skrivelse endast innehålla en redovisning av faktiska
                          förhållanden, och inte några värderingar eller bedömningar. När det gäller mål om
                          vårdnad, boende och umgänge har socialnämnden dock lagreglerade uppgifter när
                          det gäller att lämna upplysningar till domstolen. Det är därför viktigt att stor försiktighet
                          iakttas när uppgifter lämnas vid sidan av de bestämmelserna. När det pågår en tvist
                          mellan föräldrarna om vårdnad m.m. finns det skäl att vara särskilt återhållsam med
                          att skriva yttranden på begäran av den ena föräldern eftersom det finns en risk för att
                          nämnden uppfattas som partisk.
                          I detta fall upprättade relationsvåldshandläggaren skrivelserna för att modern skulle
                          använda dem i tvisten vid domstolen. Det måste ha stått klart för handläggaren att
                          syftet med att skrivelserna skulle användas i domstolen var att påverka domstolens
                          ställningstagande i frågan om fadern skulle ha umgänge med parternas barn. Redan
                          omständigheten att handläggaren upprättade skrivelserna innebar enligt JO en risk för
                          att fadern skulle kunna uppfatta nämnden som partisk. För att inte riskera att påverka
                          förtroendet för socialtjänstens verksamhet borde handläggaren över huvud taget inte
                          ha upprättat skrivelserna. Innehållet i skrivelserna gav fadern ytterligare skäl att
                          ifrågasätta socialtjänstens objektivitet. Relationsvåldshandläggaren kritiseras för att
                          han upprättade skrivelserna och för hur han utformade dem. Han kritiseras även för
                          hur han uttalade sig i ett mejl till moderns ombud.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                       Dnr 1258-2017        Sid 2 (9)




Bakgrund
AA och BB har tre barn tillsammans. I augusti 2016 flyttade BB och barnen till
ett s.k. skyddat boende genom en insats från socialtjänsten. Ett mål om vårdnad,
boende och umgänge med barnen inleddes därefter vid Attunda tingsrätt.
Tingsrätten hämtade in upplysningar enligt 6 kap. 20 § föräldrabalken (FB) från
socialtjänsten i Järfälla och Upplands-Bro kommuner. I december 2016
beslutade tingsrätten interimistiskt om visst umgänge mellan barnen och AA i
närvaro av umgängesstöd.

I en skrivelse benämnd ”Intyg om insats för BB […]”, upprättad den 9
december 2016 av relationsvåldshandläggaren CC vid socialförvaltningen stod
det bl.a. följande
      BB bor på skyddat boende sedan 2016-09-16. Detta på grund av att hon utsatts
      för våld från sin make.
      Under utredningen har det framkommit att BB utsatts för framförallt fysiskt och
      psykiskt samt sexuellt våld.
      Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten använder
      riskbedömningsinstrumentet FREDA som består av 20 frågor varav 19 ingår i en
      farlighetsbedömning. FREDA Farlighetsbedömning består av fyra olika nivåer
      och BB hamnar på den högsta farlighetsnivån ”Mycket allvarlig fara råder”.
      Undertecknads bedömning är att det psykiska våldet är det som skadar en
      våldsutsatt person i högre grad. Detta på grund av att våldet ständigt är
      närvarande och det är mycket svårare att värja sig emot. Detta gäller också för
      BB även om det fysiska våldet hon tillfogats har gett henne fysiska skador. Efter
      att hon har flyttat till ett skyddat boende har BB:s psykiska mående blivit bättre.
      BB har uppgett att barnen har varit närvarande vid våldet. Hon har berättat att
      […] gått emellan och försökt avstyra föräldrarnas bråk och våld vid flera
      tillfällen samt skyddat BB genom att inte lämna henne ensam.
      Socialtjänsten gör löpande skyddsbedömningar för personer som utsatts för våld
      i nära relationer. Undertecknads samlade bedömning är att BB har behov av ett
      fortsatt skyddat boende då det fortfarande finns en risk att hon ska utsättas för
      våld.
Den 3 februari 2017 gav samma relationsvåldshandläggare in en skrivelse till
tingsrätten. Skrivelsen, som var daterad den 3 februari 2017 och undertecknad
av relationsvåldshandläggaren CC, hade följande lydelse:

      Undertecknad arbetar som relationsvåldshandläggare på socialtjänsten i Järfälla.
      Denna del av socialtjänsten riktar sig till vuxna personer som är utsatta för
      relationsvåld och behöver få sitt skyddsbehov utrett. BB kom i kontakt med
      undertecknad i samband med att en utredning på barnenheten inleddes och ett
      första möte ägde rum 2016-09-16. Undertecknad bedömde utifrån hennes
      berättelse att hon hade behov av att placera på en kvinnojour då hon utsatts för
      våld av sin make. Av den FREDA utredning som gjorts framkommer det att BB
      har utsatts för fysiskt våld i form av slag med öppen och stängd hand på kroppen,
      armar, ben och huvud så att blåmärken och blödningar uppstått. BB har också
      blivit utsatt för kvävningsförsök. BB har även utsatts för psykiskt våld i form av
      hot, verbala kränkningar och kontroll som består i kontroll av sociala kontakter
      med vänner och släktingar, begränsningar i telefonsamtal med mera. Hon har
      också utsatts för sexuellt våld där hon tvingats till samlag. Enligt FREDA
      farlighetsbedömning kommer BB på den högsta farlighetsnivån ”Mycket
      allvarlig fara råder”. Undertecknads bedömning är att BB är trovärdig i sin
                                                                       Dnr 1258-2017        Sid 3 (9)




      berättelse och hon har ett fortsatt skyddsbehov och kommer därför att vara
      fortsatt placerad på kvinnojour.
      Attunda tingsrätt har beslutat om umgänge med umgängesstöd mellan barnen
      och deras far. BB har uttryckt en rädsla av att barnen kan avslöja var de bor om
      ett umgänge sker. Utifrån det som BB berättat befinner hon sig i en mycket utsatt
      situation. Om hon på något sätt kommer i kontakt med barnens far finns det en
      risk att barnen avslöjar var de bor vilket kan leda till att våldet mot BB fortgår.
      Om hennes boende avslöjas kommer socialtjänsten behöva omplacera BB till ett
      annat boende.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA på socialförvaltningen i Järfälla kommun. Han
uppgav bl.a. följande: Relationsvåldshandläggaren skickade vid två tillfällen
skrivelser till domstolen utan att rätten hade begärt det. Han fick inte bemöta
anklagelserna som riktades mot honom i skrivelserna. Handläggaren var inte
objektiv, utan försökte påverka hans rätt till umgänge med sina barn.

Utredning
JO begärde att Socialnämnden i Järfälla kommun skulle yttra sig över det som
AA hade anfört i sin anmälan.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande:

      Familjerättens handläggning i ärendet
      Järfälla och Upplands-Bro kommuns familjerätt sammanställde på uppdrag av
      Attunda tingsrätt ett yttrande enligt 6 kap. 20 §, andra stycket föräldrabalken, en
      så kallad snabbupplysning vilken avslutades 2016-12-07. Snabbupplysningen
      innehöll en redovisning av familjemedlemmarnas förekomst i Järfällas
      socialregister samt redogörelser för samtal med kvinnan, mannen samt ett av
      barnen. I snabbupplysningen finns uppgifter om att kvinnan och barnen vid
      tillfället uppehöll sig på skyddat boende samt uppgifter från kvinnan och ett av
      barnen om att våld utövats mot kvinnan av mannen.
      Attunda tingsrätt beslutade vid muntlig förhandling 2016-12-12 om interimistiskt
      umgängesstöd för barnen enligt 6 kap. 20 § föräldrabalken.

      Vuxenenhetens handläggning i ärendet
      Kvinnan aktualiserades på Järfällas Vuxenenhet 2016-09-15 och dagen efter
      placerades hon på ett skyddat boende dit hon valde att ta med sina barn,
      handläggare i relationsvåldsärendet var [. . .].
      De av Socialstyrelsen framtagna och rekommenderade bedömningsmetoderna
      ”FREDA-beskrivning” och ”FREDA-farlighetsbedömning” har använts i
      relationsvåldsärendet för att ge en närmre beskrivning av våldets karaktär och
      omfattningen av våldet samt för att skapa en bild av risken för fortsatt våld och
      dödligt våld.
      Kvinnans advokat ber 2016-10-28 att handläggaren skriver ett intyg om de
      insatser som vuxenenheten tillhandahåller för dennes klient. Handläggaren
      skickar detta intyg till kvinnans advokat 2016-12-09.
      Kvinnan ber handläggaren 2017-02-01 att skriva ett intyg till tingsrätten om att
      det är olämpligt för barnen att träffa sin far. Handläggaren meddelar att han kan
      skriva ett intyg om att det finns risk att barnen röjer barnens och moderns
      vistelseadress vid umgänget. Intyget skickas till Attunda tingsrätt 2017-02-03
      och är det intyg som bifogats av AA i dennes JO-anmälan.
                                                                         Dnr 1258-2017         Sid 4 (9)




      Analys
      Kritiken som riktas mot handläggaren av AA är att denne visat bristande
      objektivitet i sina yttranden, att denne kommit med ogrundade anklagelser om
      våld samt att handläggaren ska ha kränkt barnens och AA:s rättigheter att träffa
      varandra. AA påpekar också i sin anmälan att handläggarens
      bedömningsmetoder är under all kritik och att handläggaren har yttrat sig till
      tingsrätten utan att de gett honom uppdraget att yttra sig.
      Relationsvåldshandläggares primära uppdrag är att hjälpa drabbade personer att
      bli fria från våld. Det finns i uppdraget inget formellt ansvar att höra den
      eventuelle våldsutövaren. Det som görs inom ramen för uppdraget är en
      trovärdighetsbedömning av den förmodat utsattes berättelse och kravet på
      objektivitet är i förhållande till brukaren, det vill säga den förmodat våldsutsatta.
      I det yttrande som handläggaren skickat till Attunda tingsrätt, daterat 2017-02-03
      sker en beskrivning av det våld som redovisats vid användandet av FREDA-
      bedömningsinstrument. Handläggaren uppger i möte med utredare att denne
      borde varit tydligare med att denna beskrivning är grundad på utsagor även om
      dessa bedömts som trovärdiga. Bedömningsmetoden relationsvåldshandläggaren
      använt sig av ”FREDA” är framtagen av och rekommenderad av Socialstyrelsen.
      Varken i det första yttrandet som ställdes till kvinnans advokat eller i det andra
      som skickades till Attunda tingsrätt görs några rekommendationer om att
      umgänge inte bör ske. Däremot påtalas risken för vad ett fortsatt umgänge skulle
      kunna leda till. Slutligen så stämmer det att handläggaren yttrat sig till tingsrätten
      utan att ha fått uppdraget av rätten att yttra sig.
      I ärenden gällande vårdnad, boende och umgänge är det Järfälla- och Upplands-
      Bros familjerätts uppdrag att sammanställa och tillhandahålla den information
      som kan vara av betydelse för rättens beslut. Det bedöms därför som viktigt att
      information till rätten går via denna instans. Genomgången av ärendet har visat
      att det finns behov av att tydliggöra förvaltningens rutiner kring yttranden och
      intyg för att underlätta för handläggare som ofta hamnar i situationer där intyg
      efterfrågas. Ett arbete kommer att inledas med syfte att ge tydliga svar på i vilka
      situationer intyg ska skrivas, vem som skriver dem och vart dessa ska skickas.
AA kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. följande: I februari 2017 hade
relationsvåldshandläggaren kontakt med BB:s ombud och gav förslag på vad
hon skulle anföra för att något umgänge mellan barnen och AA inte skulle
komma till stånd.

AA bifogade några mejl som CC hade skickat till BB:s ombud i februari 2017. I
ett mejl stod det bl.a. följande:
      När det gäller umgänget: BB har sagt att det måste vara en assistent med. Då de
      som är anställda också är personer som bor på hennes boende finns det ju en
      ökad risk att boendet avslöjas. Jag har bett henne att prata med [assistansbolaget:
      JO:s anmärkning] eftersom det också gäller deras anställdas säkerhet. Jag tror att
      det kan bli svårt att garantera säkerheten för dem eftersom han redan har ringt en
      av assistenterna. När det gäller de två andra barnen kan de så klart vägra följa
      med och då kan inte umgängesstödet göra så mycket mer än att försöka. Får inte
      umgängesstödet med dem så går det inte att genomföra.
I ett annat mejl uttryckte CC bl.a. följande:

      Om du får använda assistenternas säkerhet som ett argument så gör det. Men det
      är bara spekulationer från min sida. Jag håller med om att han går väldigt långt i
      sitt våld mot BB. Jag har faktiskt aldrig stött på det tidigare.
JO begärde att socialnämnden även skulle yttra sig över det som AA hade anfört
i sitt yttrande över nämndens remissvar.
                                                                         Dnr 1258-2017         Sid 5 (9)




I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande:

## Bakgrund

[– – –]
      l: AA riktar kritik angående ett besök socialtjänsten gjort hos AA:s dotter där
      relationsvåldshandläggaren redogjort för vilka olika typer av vårdnad som finns.
      Då dottern efter detta möte uttalat i familjerättens snabbyttrande att hon vill att
      modern ska få ensam vårdnad verkar AA dra slutsatsen att detta skulle bero på
      att relationsvåldshandläggaren har påverkat dottern till detta.
      2: AA kritiserar det yttrande som relationsvåldshandläggare skickat till Attunda
      tingsrätt daterat 2017-02-03.
      3: Relationsvåldshandläggaren ska ha gett förslag till moderns ombud på vad
      denne ska peka på för omständigheter för att undvika att umgänge ska komma till
      stånd.
      4: Relationsvåldshandläggaren kritiseras för att denne i alltför stor utsträckning
      företrätt modern och ”verkat för” att inget umgänge skall ske mellan AA och hans
      barn.
      5: Slutligen kritiseras också socialtjänsten för att de använder
      bedömningsinstrumentet ”FREDA” vid förmodat våld i nära relationer.

      Analys
      Kritiken att AA:s dotter skulle ha blivit påverkad av relationsvåldshandläggaren
      avseende sina åsikter om boende och umgänge anser socialförvaltningen är
      obefogad. I tjänsteanteckningar framgår att flera handläggare var närvarande vid
      aktuellt besök på det skyddade boendet och att relationsvåldshandläggaren förklarat
      vad de olika typerna av vårdnad innebär. Socialtjänsten har i enlighet med
      socialtjänstlagen och barnkonventionen en skyldighet att informera barn och
      ungdomar om deras rättigheter och låta dem komma till tals.
      Angående relationsvåldshandläggarens kontakter med moderns ombud avseende
      frågor om umgänge anser socialförvaltningen att relationsvåldshandläggaren har
      agerat utifrån sitt uppdrag vilket är att hjälpa modern att bli fri från våld.
      Relationsvåldshandläggaren motsätter sig inte umgänget mellan barnen och AA
      utan värnar om att umgänget ska ske under säkra former. Detta bland annat på grund
      av att fadern tidigare kontaktat sitt ena barns personliga assistent vilket
      bedömdes öka risken för att adressen till moderns skyddade boende skulle röjas. Med
      anledning av barnets behov behöver en personlig assistent närvara vid umgänget.
      Avseende övrig kritik att relationsvåldshandläggaren i för stor utsträckning företrätt
      modern, användandet av bedömningsinstrumentet FREDA samt det yttrande som
      relationsvåldshandläggare skickade till Attunda tingsrätt i februari 2017,
      hänvisar socialnämnden till tidigare lämnat yttrande daterat 2017-05-02.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

JO tog del av Attunda tingsrätts dagboksblad och dom den 26 juni 2017 i mål
nr T 6474-16.

Bedömning
Allmänna utgångspunkter
Socialtjänstens uppdrag består av uppgifter av skiftande karaktär. En uppgift
som socialtjänsten har är att ge kvinnor som har varit utsatta för våld eller andra
                                                                      Dnr 1258-2017      Sid 6 (9)




övergrepp av en närstående det stöd och den hjälp som de behöver (5 kap. 11 §
socialtjänstlagen [2001:453], SoL).

Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta vuxna insatser akut och på kort och
lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Till grund för
bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas, ska nämnden ha genomfört en
utredning och en riskbedömning (7 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om våld i nära relationer [SOSFS 2014:4]). I ett allmänt råd till
bestämmelsen anges att socialnämndens stöd och hjälp bör kunna ges i form av
bl.a. information och råd, hjälp att ordna ett stadigvarande boende, stöd i
föräldraskap, förmedling av kontakter med frivilligorganisationer och andra
aktörer samt hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra
myndigheter, t.ex. Polismyndigheten och Skatteverket.

Förutom att hjälpa våldsutsatta kvinnor har socialtjänsten andra uppgifter. En
viktig uppgift är att socialnämnden i vissa fall ska lämna uppgifter till en
domstol som ska bestämma i en fråga om vårdnad, boende eller umgänge.

När det gäller frågor om vårdnad, boende och umgänge med barn så avgörs de
ytterst av en domstol. I sådana mål har rätten ett särskilt ansvar för att se till att
dessa frågor blir tillräckligt utredda (6 kap. 19 första stycket § FB).

Det finns särskilda bestämmelser i FB om att en domstol kan hämta in uppgifter
från en socialnämnd i sådana mål. Innan rätten avgör ett mål eller ett ärende om
vårdnad, boende eller umgänge med barn, ska socialnämnden ges tillfälle att
lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av
betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna upplysningarna
till rätten (6 kap. 19 § andra stycket FB). Om det behövs ytterligare utredning
har rätten möjlighet att ge socialnämnden eller något annat organ i uppdrag att
utse någon att verkställa den. När en sådan utredning har färdigställts kan den
part som anser att det finns felaktigheter i utredningen påpeka det för
domstolen. Domstolen ska självständigt pröva vilket värde uppgifterna i en
utredning har, och domstolen kan ta initiativ till ytterligare utredningsåtgärder
(6 kap. 19 § tredje stycket FB).

Rätten får besluta om vårdnad, boende eller umgänge för tiden fram till dess att
frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft eller
föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har godkänts av
socialnämnden. Rätten kan hämta in upplysningar från socialnämnden i frågan.
Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra
föräldrarna och barnet (6 kap. 20 § FB).

I vissa situationer finns det en skyldighet för nämnden att lämna ett yttrande till
domstolen även om den inte har begärt det. Om socialnämnden får veta att
någon åtgärd behöver vidtas i en fråga om vårdnad, umgänge eller
förmynderskap för ett barn ska nämnden göra en framställning eller ansöka om
det hos den domstol till vilken ärendet hör (5 kap. 2 § socialtjänstförordningen
                                                                   Dnr 1258-2017       Sid 7 (9)




[2001:937]). När nämnden lämnar ett sådant yttrande är bestämmelserna om
kommunikation i 11 kap. 8 § tredje stycket SoL och 25 § FL tillämpliga. Av de
bestämmelserna följer att socialnämnden, innan den lämnar ett yttrande till
domstolen, måste ge parterna möjlighet att ta del av och kommentera yttrandet.
Skyldigheten att kommunicera yttranden har tillkommit för att bidra till en
rättssäker handläggning hos nämnden.

I ärenden som gäller stöd och hjälp till våldsutsatta vuxna är det inte ovanligt att
den enskilde vill att socialtjänsten ska hjälpa till med att skriva intyg eller
yttranden till andra myndigheter som den enskilde har kontakter med.

Det finns visserligen inte något formellt hinder mot att en handläggare vid
socialtjänsten skriver ett intyg om den enskildes kontakter med socialtjänsten.
Om ett intyg eller yttrande lämnas är det dock viktigt att tänka på att det kan få
betydelse i såväl offentliga som enskilda rättsförhållanden. Vid utformningen av
en sådan skrivelse eller ett intyg måste den grundlagsfästa objektivitetsprincipen
beaktas som följer av 1 kap. 9 § regeringsformen och som innebär att
förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter
ska iaktta saklighet och opartiskhet. Det gäller inte bara hur en sak faktiskt har
handlagts, utan även hur myndighetens handlande har uppfattats. Numera
kommer principen också till uttryck i 5 § i förvaltningslagen (2017:900), FL.

Om en enskild ber en handläggare att skriva ett intyg eller ett yttrande måste
handläggaren agera så att hans eller hennes opartiskhet inte kan ifrågasättas.
Handläggaren måste bl.a. ta hänsyn till att det kan finnas en bakomliggande
konflikt mellan den enskilde och en annan part som kan påverka frågan
huruvida det är lämpligt att ett intyg utfärdas eller inte. I en sådan skrivelse bör
givetvis handläggaren också bara uttala sig om omständigheter som han eller
hon har tillräcklig kännedom om. Kravet på att företrädare för det allmänna ska
agera sakligt och objektivt innebär bl.a. att en sådan skrivelse som regel endast
ska innehålla en redovisning av faktiska förhållanden, och inte några
värderingar eller bedömningar. De formuleringar som används måste övervägas
noga, och det är angeläget att handläggaren försäkrar sig om att skrivelsen inte
kan uppfattas som att han eller hon har gjort en egen bedömning av situationen.
Möjligheten att i en skrivelse ta in uppgifter som rör någon annan än den som
intyget gäller kan vidare begränsas av den sekretess som gäller för uppgiften
hos socialtjänsten.

I mål om vårdnad, boende och umgänge med barn har socialnämnden
lagreglerade uppgifter när det gäller att lämna upplysningar till domstolen. JO
har i flera beslut uttalat att det är angeläget att stor försiktighet iakttas när
uppgifter lämnas vid sidan av de bestämmelserna. När det pågår en tvist mellan
föräldrarna om vårdnad, boende eller umgänge med barn finns det skäl att vara
särskilt återhållsam med att skriva yttranden på begäran av den ena föräldern
eftersom det då finns en risk för att nämnden uppfattas som partisk (se t.ex. JO
                                                                   Dnr 1258-2017      Sid 8 (9)




2001/02 s. 282, dnr 556-2000 med däri gjorda hänvisningar och JO:s beslut den
8 februari 2018 i ärende med dnr 356-2017).

Skrivelserna i det aktuella fallet
I detta fall hade relationsvåldshandläggaren upprättat båda skrivelserna på
begäran av BB, och syftet var att de skulle användas i målet vid tingsrätten som
bl.a. handlade om umgänge med barn.

När ett intyg eller ett yttrande upprättas av någon från socialtjänsten i ett mål
om t.ex. umgänge med barn utan att domstolen har begärt ett sådant intyg eller
yttrande och det inte heller är fråga om ett sådant yttrande som avses i
socialtjänstförordningen så finns det givetvis en stor risk för att nämnden kan
uppfattas som partisk redan genom att intyget upprättas. Det gäller oavsett vem
från socialtjänsten som skriver intyget eller yttrandet. Utrymmet för en
handläggare vid socialtjänsten att skriva ett intyg eller ett yttrande i ett sådant
mål utan att nämnden uppfattas som partisk är därför ytterst begränsat. Enligt
min mening bör därför inte en socialsekreterare, på eget initiativ eller på
uppdrag av endast den ena föräldern, skriva yttranden eller intyg som är
avsedda att användas i en tvist som gäller vårdnad, boende och umgänge enligt
FB.

Anledningen till att relationsvåldshandläggaren upprättade skrivelserna var för
att BB skulle använda dem i tvisten vid domstolen. Det måste ha stått klart för
handläggaren att syftet med att skrivelserna skulle användas i domstolen var att
påverka domstolens ställningstagande i frågan om AA skulle ha umgänge med
parternas barn. Redan omständigheten att relationsvåldshandläggaren
upprättade skrivelserna innebar alltså en risk för att AA skulle kunna uppfatta
nämnden som partisk. Nämnden har i sitt remissvar angett att uppdraget att
sammanställa och tillhandahålla den information som kan vara av betydelse för
rättens beslut vilar på familjerätten och att det är viktigt att information till
rätten går den vägen. Jag delar den bedömningen. För att inte riskera att påverka
förtroendet för socialtjänstens verksamhet borde relationsvåldshandläggaren
enligt min mening över huvud taget inte ha upprättat skrivelserna. Han får
därför kritik för att han upprättade skrivelserna.

Jag går nu över till att uttala mig om skrivelsernas innehåll. Båda skrivelserna
innehåller uppgifter om AA som BB hade lämnat till socialtjänsten, bl.a. en
redogörelse för bakgrunden till varför hon och deras gemensamma barn bodde i
ett skyddat boende och att AA hade utsatt BB för allvarligt våld. I skrivelsen
daterad den 3 februari 2017, som handläggaren skickat in till tingsrätten,
framhöll han att det fanns vissa risker när det gällde barnens umgänge med AA
I skrivelsen anger handläggaren vidare bl.a. att BB är trovärdig i sin berättelse
och att hon har ett fortsatt skyddsbehov.

Skrivelserna beskriver alltså inte bara BB:s faktiska förhållanden, utan
innehåller en redogörelse för händelser kopplade till AA. Det framgår inte
heller att skrivelserna enbart bygger på BB:s uppgifter om AA. Jag har
                                                                  Dnr 1258-2017       Sid 9 (9)




förståelse för att relationsvåldshandläggarens agerande gav AA uppfattningen
att handläggaren hade tagit ställning till att han hade utsatt BB för våld och att
handläggaren försökte påverka domstolen i frågan om umgänge. Jag ser
allvarligt på att relationsvåldshandläggaren genom innehållet i skrivelserna gett
AA ytterligare skäl att ifrågasätta socialtjänstens objektivitet.
Relationsvåldshandläggaren ska alltså även kritiseras för hur han utformade
skrivelserna.

Relationsvåldshandläggarens mejl till BB:s ombud
I ett mejl som relationsvåldshandläggaren skickade till BB:s ombud uttryckte
handläggaren bl.a. att han instämde i att AA gick ”väldigt långt i sitt våld mot
[…]” och att han ”faktiskt aldrig hade stött på det tidigare”. Handläggaren
uppmanade även BB:s ombud att använda ett av barnens assistenters säkerhet
som ett argument mot umgänge. AA fick kännedom om innehållet i mejlet
eftersom det lämnades in till tingsrätten i ett ärende som gällde verkställighet av
ett beslut om umgänge. Det framstår som uppenbart att handläggaren hade tagit
ställning för BB i tvisten om umgänge. Han borde också ha räknat med att
mejlen skulle kunna komma att användas i domstolen. För sin bristande
objektivitet i dessa avseenden ska handläggaren kritiseras.

Övrigt
I sitt remissvar har nämnden angett att kravet på objektivitet i ett ärende som
gäller stöd och hjälp till en våldsutsatt person gäller i förhållande till den
enskilde i det aktuella ärendet. Nämnden har i övrigt inte berört frågan om hur
innehållet i relationsvåldshandläggarens skrivelser eller mejl förhåller sig till
objektivitetsprincipen. Resonemanget väcker frågor om nämnden har bristande
förståelse för vikten av att hela nämndens handlande präglas av objektivitet. Jag
förutsätter att nämnden vid det fortsatta arbetet med att utveckla förvaltningens
rutiner i berört avseende beaktar det som jag nu har anfört.

Ärendet avslutas.
