# Anmälan mot Kriminalvården, häktet Jönköping m.fl., om utebliven riskbedömning m.m.

JO 2008-12-08 dnr 127-2008

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                       Sid
                                                                            2008-12-08               127-2008                 1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården, häktet Jönköping m.fl., om utebliven
                        riskbedömning m.m.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 8 januari 2008, klagade AA på att Kriminal-
                        vården vid transporter mellan olika häkten inte hade tagit någon hänsyn till den
                        hotbild som fanns mot honom på grund av att han hade polisanmält en misshandel
                        som han blivit utsatt för. AA uppgav också att han, när han påtalade hotbilden, blev
                        kallad för ”grälsjuk gubbe” av en anställd samt att han under en transport flera
                        gånger av en annan anställd blev kallad ”angivare”.

                        AA var också kritisk till att Åklagarmyndigheten hade ”insisterat” på att hans
                        fängelsestraff skulle avtjänas omedelbart. Enligt AA hade detta lett till att han
                        skulle få avtjäna fängelsestraffet om åtta månader i avskildhet i stället för på en
                        säkerhetsavdelning, vilket hade varit möjligt om man hade skjutit på verkställig-
                        heten.

## Utredning

Handlingar begärdes in och granskades. Kriminalvården anmodades därefter att
                        yttra sig över vad AA hade anfört.

                        I ett remissvar den 8 maj 2008 anförde Kriminalvården, genom enhetschefen BB,
                        bl.a. följande.
                                  –––
                                  Häktet Kalmar har anfört följande.
                                  AA häktades den 9 oktober 2007 till följd av misstanke om stöld och narkotikabrott.
                                  Eftersom platssituationen vid häktet Kalmar var mycket ansträngd vid det aktuella
                                  tillfället fanns inte möjlighet att flytta honom till själva häktet, utan han
                                  fick vara fortsatt placerad i en arrestcell i avvaktan på ledig plats. Den 11 oktober
                                  2007 var platssituationen fortsatt mycket besvärlig, men det öppnade sig en möjlig-
                                  het att placera AA i själva häktet. Han förflyttades således från en arrestplats till ett
                                  bostadsrum i en häktesavdelning. Emellertid blev platssituationen snabbt sådan att
                                  ett flertal häktade måste flyttas snabbt till ett annat häkte. Av den anledningen trans-
                                  porterades AA till häktet Växjö efter att endast ha vistats några timmar på häktes-
                                  avdelningen. Grunden till varför han förflyttades var således inte uppgifter rörande
                                  en hotbild mot AA utan platssituationen. Varken kriminalvårdsinspektören vid
                                  häktet eller vakthavande befäl hade vid förflyttningstillfället några uppgifter om en



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                  Dnr 127-2008     Sid 2 (5)



konkret hotbild mot AA. Under tiden i häktet Kalmar var AA ålagd restriktioner av
åklagaren och deltog därför inte i någon gemensamhet med andra intagna i häktet.
Häktet Växjö har anfört följande.
AA förflyttades till häktet Växjö från häktet Kalmar på grund av överbeläggning.
Någon information beträffande hotbild kom ej till häktet Växjös kännedom innan
ankomsten till Växjö. Först placerades han på gemensamhetsavdelning, men för-
flyttades restriktionsavdelning så fort samordnaren på häktet fick kunskap om att
han kände sig hotad och rädd. Samordnaren på häktet hade då kontakt med såväl
häktet i Kalmar som CC, polisen i Västervik. CC uppgav att det fanns fog för AA:s
rädsla. Enligt kriminalvårdsinspektör DD transportanmäldes AA för transport den 17
december 2007 på eget säte till häktet Jönköping.
Häktet Jönköping har bl.a. anfört följande.
AA transporterades den 17 december 2007 från häktet Växjö, där han var intagen,
med destination häktet Norrköping för att på domstols begäran inställas därifrån till
en rättegång i Linköping den 19 december 2007. Resan skedde med övernattning i
häktet Jönköping, dit han ankom den 17 december kl. 12.06 och fortsatte dagen
därefter kl. 10.38 till häktet Norrköping. Anledningen till övernattningen i häktet
Jönköping var att AA även skulle inställas till en rättegång i Jönköping på efter-
middagen den 17 december. Transporten planerades och beställdes av häktet Växjö,
där AA:s förhållanden var väl kända och säkerhetsbedömningen i samband med
transporten gjordes där.
På morgonen den 18 december påtalade AA för personal på häktet Jönköping att det
fanns en hotbild mot honom och förklarade att han vägrade att medfölja transporten
till Norrköping om han inte fick åka ensam med personal i transportbilen.
Tjänstgörande samordnare vid häktet Jönköping, EE, hade därför flera samtal med
AA under förmiddagen, hon lät honom också, på hans begäran, ringa flera
telefonsamtal (på tjänstetelefon) till sin advokat och till den i anmälan omnämnde
polismannen CC. EE talade även två gånger i telefon med CC och med personal vid
häktet Växjö för att bilda sig en uppfattning om situationen.
För EE stod det därvid klart att häktet Växjö vid sin säkerhetsbedömning känt till
och vägt in den uppgivna hotbilden och att skäl för häktet Jönköping att gå in och
överpröva häktet Växjös bedömning inte fanns. Hon ställde även frågor till AA för
att klarlägga om något hänt under resans gång som skulle ändrat bilden.
Då transporten därefter skulle avgå från häktet Jönköping, och det var uppenbart att,
om inte AA medföljde som planerat, det förelåg en påtaglig risk att han inte skulle
kunna inställas till rättegång nästa dag enligt domstolens begäran (på grund av trans-
porttekniska svårigheter), så hade EE ett nytt samtal tillsammans med de aktuella
transportförarna med AA där hon gjorde helt klart att transporten skulle ske som
planerat, med eller mot AA:s vilja och detta på de grunder som redovisats ovan.
För att desarmera spänningen i situationen och få AA att finna sig i läget sådant det
var, försökte EE därefter att genom att skämta få AA på bättre humör bl.a. genom att
på skoj förebrå honom (som var yngre än EE) att han uppträdde som ”en grälsjuk
gammal gubbe”. Som EE upplevde det förstod AA skämtet och skrattade med och
när transporten lämnade häktet pratade och skrattade han med transportförarna.
Transporttjänsten har i yttrande i huvudsak anfört följande.
Inom kriminalvården kan beställare själva lägga in sina beställningar i planerings-
programmet LIFT. En beställning kan generera en eller flera resor, beroende på hur
lång transportsträckan är och vilka förutsättningar som gäller för den enskilda trans-
porten. Vid beställningen anges den information som är av vikt för vår planerings-
personal för att de ska kunna planera bra, säkra och effektiva transporter. Exempel
på transportinformation, förutom tider och destination, som är av intresse för oss är
information om säkerhetsklass, restriktioner, målskamrater flyktfara, vålds-
benägenhet, medicinanvändning, brott eller misstanke om brott samt behov av
fängsel. Den samlade bedömningen av denna information ligger till grund för den
övriga planeringen av transporten.
                                                                   Dnr 127-2008       Sid 3 (5)



Aktuella transporter

Häktet Växjö till häktet Jönköping 071217
Vid aktuell transport framgår det från beställningen att klienten bör transporteras
ensam på säte men inget om någon hotbild eller dylikt.

Häktet Jönköping till häktet Norrköping 071218
Vid denna beställning framkommer ingen information utöver följande; misstanke
om brott, fängsel och målnummer.

Häktet Norrköping till häktet Växjö 071221
Här framgår det att det finns yttre hot mot klienten och att han ska transporteras
ensam i fordonet.

Nedlåtande kommentarer
Utpekad vårdare kommer mycket väl ihåg transporten och anför följande avseende
uttalanden om angiveri. Detta var en allmän diskussion kring den aktuella rätte-
gången och vårdarens uttalanden var inte riktade mot AA utan hur dom åtalade i den
rättegång som AA var vittne i kanske såg på honom. Det andra uttalandet om
kompistjuv var inte heller riktat mot AA utan även detta en allmän diskussion kring
att intagna tidigare inte stal av varann men att detta kan förekomma nuförtiden. Av-
seende den tredje diskussionen var det en kommentar kring en tidningsartikel om en
misshandlad invandrarkvinna som AA läste. Vårdaren påtalade i samband med en
diskussion kring artikel att det i vissa andra kulturer förekommer att kvinnor inte
behandlas med respekt och att detta beteende tyvärr tas med hit. Klienten måste ha
missuppfattat diskussionerna.
Av KLAS-systemet framgår att AA ankom häktet Växjö den 11 oktober 2007 och
transporterades därifrån till häktet Jönköping den 17 december 2007. Han trans-
porterades den 18 december till häktet Norrköping och den 21 december 2007
tillbaka till häktet Växjö.
Av anteckning den 13 december 2007 i KLAS-systemet som införts av häktet Växjö
framgår följande. FF har angående eventuell hotbild mot AA kontaktat vakthavande
befäl (VB) GG, häktet Kalmar, angående AA och hans inställelse i Göta hovrätt,
Jönköping. VB GG hade inga synpunkter på att det skulle finnas några förhöjda
säkerhetsåtgärder kring denna rättegång. På frågan om det var lämpligt att två andra
klienter, som även de kommer från Kalmar, kan åka i samma transportbil upp till
Jönköping svarade VB GG att om de inte sitter på samma säte och klienten HH var
fängslad ansåg han det inte föreligga några problem.

Författningsbestämmelser
Av 4 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för behandling i häkte (KVFS
2007:1) framgår att en preliminär riskbedömning omedelbart skall genomföras
rörande den häktade.
Av allmänna råd till 4 § framgår att syftet med riskbedömningen är att ha en grund
för en säkerhetsbedömning t.ex. om ett överraskande eller akut transportbehov
skulle uppstå eller om fara för egen eller annans liv eller hälsa bedöms föreligga.
Av 10 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transportverksamhet
m.m. (KVFS 2006:11) framgår att en transportbeställning alltid skall innehålla be-
slut beträffande fängsel under transport samt i övrigt sådana upplysningar som kan
ha betydelse för säkerheten under transporten.

Kriminalvårdens bedömning

Transporterna
En preliminär riskbedömning har inte genomförts på häktet Kalmar rörande AA. En
sådan skulle ha genomförts omedelbart efter det att AA häktades. Någon kännedom
om den hotbild som fanns rörande AA saknades därför. Både häktet Växjö och
                                                                        Dnr 127-2008     Sid 4 (5)



      häktet Jönköping hade fått uppgift om att det fanns en hotbild mot AA men har inte
      vidarebefordrat detta vid transportbeställningen. Häktet Kalmar kan inte undgå kritik
      för att riskbedömningen inte genomfördes. Häktena Växjö och Jönköping kan inte
      undgå kritik för att transporttjänsten inte informerades om hotbilden mot AA.

      Nedlåtande uttalanden
      Samordnaren vid häktet Jönköping har vidgått att hon har kallat AA för en ”grälsjuk
      gammal gubbe” men att hon inte menat att kränka AA utan att det var ett försök att
      liva upp stämningen. Det är viktigt att Kriminalvårdens tjänstemän vid sina
      kontakter med klienter inte använder ett språk som kan uppfattas som nedsättande
      eller kränkande och att en viss försiktighet bör iakttas när det gäller att skämta med
      klienter. Även om hon inte menat att kränka AA har hennes yttrande i den
      uppkomna situationen varit olämpligt.
      När det gäller de av AA anmälda nedlåtande kommentarerna vid transporten till
      häktet Norrköping har AA enligt vårdaren missförstått diskussionerna. Kriminal-
      vården finner att ytterligare utredning inte är meningsfull.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Kriminalvårdens hantering av hotbilden mot AA
Av utredningen i ärendet framgår följande. AA häktades den 9 oktober 2007. ar,
men flyttades den 11 oktober till en häktescell. Han fick inledningsvis vara kvar
i en arrestcell i häktet Kalm i samma häkte. På grund av överbeläggning trans-
porterades han redan samma dag till häktet Växjö. AA placerades där inledningsvis
på gemensamhetsavdelning, men flyttades till restriktionsavdelning sedan det
kommit till personalens kännedom att han kände sig hotad och rädd. Personal i
häktet tog också kontakt med polis och fick den vägen veta att AA hade fog för sin
oro. AA transporterades till häktet Jönköping den 17 december och därifrån
till häktet Norrköping den 18 december. Det nämndes vid beställningen av dessa
transporter inte något om hotbilden mot AA. Den 21 december transporterades AA
från häktet Norrköping till häktet Växjö. Vid beställningen av denna transport an-
gavs att det fanns en hotbild mot AA och att denne skulle transporteras ensam.

Enligt 2 § andra stycket lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och an-
hållna m.fl. (häkteslagen) ska den som är häktad behandlas så att skadliga följder
av frihetsberövandet motverkas. I detta ligger bl.a. att den häktade ska skyddas mot
våld från andra häktade. Som en del i detta ingår den preliminära riskbedömning
som enligt 4 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för behandling i häk-
te (KVFS 2007:1) omedelbart ska genomföras rörande en häktad. Det finns inte
några särskilda bestämmelser om att polis eller åklagare ska underrätta Kriminal-
vården om hot som föreligger mot en häktad utan det åligger i stället Kriminal-
vården att inför en riskbedömning själv skaffa sig sådan information och i före-
kommande fall se till att den förs vidare inom myndigheten.

I det aktuella fallet har det varken vid häktet Kalmar eller vid häktet Växjö skett
någon riskbedömning rörande AA. Om en sådan hade genomförts vid häktet
Kalmar hade Kriminalvården sannolikt redan i detta skede fått reda på att det fanns
en hotbild mot AA. Detta blev nu känt först sedan AA själv påtalat för personal i
häktet Växjö att han kände rädsla och oro.
                                                                   Dnr 127-2008    Sid 5 (5)



Vid transporten av AA den 17 december kände man således på häktet Växjö till att
det fanns en hotbild mot AA. Den informationen förmedlades emellertid inte vid
transportbeställningen. Inte heller beställningen av transporten från häktet
Jönköping till häktet Norrköping innehöll denna information. Så borde enligt min
mening ha varit fallet. Det hade också varit lämpligt att i AA:s journal anteckna de
uppgifter som framkommit i det aktuella avseendet. Det finns visserligen en dag-
anteckning den 13 december 2007, upprättad vid häktet Växjö, angående en ”even-
tuell hotbild” mot AA. Innehållet i denna anteckning är emellertid inte särskilt
upplysande.

Avslutningsvis vill jag rent allmänt framhålla att hot och våld mot bevispersoner
utgör ett stort problem i den brottsbekämpande verksamheten. Det är viktigt att
samhället kan erbjuda bevispersoner skydd mot sådana angrepp, eftersom det
annars finns en risk för att dessa inte vill samarbeta med polisen. Detta gäller också
för personer som är intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt. Jag ser mot denna
bakgrund allvarligt på det inträffade. Häktena Kalmar, Växjö och Jönköping för-
tjänar kritik för sin hantering.

Nedlåtande uttalanden
Av 9 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (kriminalvårdslagen) följer att
en intagen skall behandlas med aktning för sitt människovärde och bemötas med
förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med vistelse i anstalten. En
intagen har å sin sida en skyldighet att visa respekt mot anstaltens personal och
andra intagna samt rätta sig efter anstaltens ordningsregler och personalens anvis-
ningar. De allmänna principer som denna bestämmelse ger uttryck för är relevanta
även när det gäller behandlingen av häktade.

Anställda inom kriminalvården har en skyldighet att bemöta en intagen med akt-
ning och ständigt göra avvägningar när det gäller vad de säger och gör. En kom-
mentar som en person kan uppfatta som något positivt eller lustigt kan en annan
person känna sig kränkt av. Kriminalvården har vidgått att samordnaren vid häktet
Jönköping kallat AA för en ”grälsjuk gammal gubbe”. Enligt Kriminalvården har
syftet med kommentaren dock inte varit att såra eller kränka AA. Oaktat syftet
delar jag Kriminalvårdens bedömning att uttalandet var olämpligt.

När det gäller de av AA anmälda nedlåtande kommentarerna vid transporten till
häktet Norrköping har Kriminalvården uppgett att de uttalanden som må ha fällts
inte var riktade till AA. Jag är av den uppfattningen att kriminalvårdstjänstemän
bör avstå från diskussioner av ifrågavarande slag när häktade eller intagna i anstalt
närvarar. Sådana diskussioner kan nämligen lätt ge upphov till missförstånd.
Utredningen ger dock inte stöd för någon kritik i denna del.

Vad som i övrigt förekommit motiverar inte något uttalande från min sida. Vad
gäller Åklagarmyndigheten har jag samrått med chefsjustitieombudsmannen Mats
Melin, som har tillsyn över åklagarväsendet.

Ärendet avslutas.
