# Kritik mot en domstols beslut att försätta ett bolag i konkurs när ansökan gjorts av en icke beslutför styrelse

JO 2009-09-28 dnr 1273-2008

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                       Sid
                                                                           2009-09-28            1273-2008                1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot en domstols beslut att försätta ett bolag i konkurs när
                        ansökan gjorts av en icke beslutför styrelse

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Värmlands tingsrätts beslut att försätta
                        ett bolag i konkurs. Han uppgav att ansökan getts in av en icke fulltalig styrelse
                        som således inte var beslutför och att tingsrätten därför inte borde ha bifallit
                        ansökan.

## Utredning

Dagboksblad i Värmlands tingsrätts mål K 5174-07, Hovrättens för Västra Sverige
                        mål Ö 1030-08 och Högsta domstolens mål Ö 491-08 samt ansökningshandlingar i
                        målet hämtades in.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar och yttrande över vilka
                        överväganden tingsrätten gjorde i fråga om sökandens behörighet att ansöka om
                        konkurs.

                        Tingsrätten (lagmannen BB) kom in med ett remissvar till vilket fogades
                        upplysningar från rådmannen CC.

                        CC uppgav följande.
                                  Konkursansökan för bolaget S.M. den 6 december2007, vilken inkom till tingsrätten
                                  den 6 december 2007 per telefax och i original fem dagar senare, var underskriven
                                  av DD. Enligt det då ingivna registreringsbeviset, daterat 6 december 2007, för
                                  bolaget var DD styrelseledamot tillsammans med EE, ordförande, och FF. Enligt
                                  registreringsbeviset tecknades firman av styrelsen. Då styrelsen skulle bestå av fyra
                                  ledamöter och noll suppleanter var styrelsen inte fulltalig. Av protokoll från
                                  styrelsemöte den 5 december 2007, vilket ingavs i bestyrkt kopia i samband med
                                  ansökningen, framgick att deltagande styrelseledamöter vid styrelsemötet var DD
                                  och FF. Av försättsblad till registreringsbeviset framgick att det hos Bolagsverket
                                  fanns en inneliggande anmälan, vilken ännu inte hade lett till registrering. Anmälan
                                  hade ett angivet diarienummer och avsåg företrädare/firmateckning. Enligt
                                  bolagsregistret, en tjänst som tingsrätten har tillgång till per Internet (från
                                  leverantören InfoTorg) avsåg den aktuella anmälan, som inkom till Bolagsverket den
                                  26 oktober 2007 och var ingiven av EE, eget utträde för företrädare. Efter den
                                  registrering som senare gjordes kvarstod, enligt bolagsregistret, FF och DD som
                                  firmatecknare.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                        Dnr 1273-2008       Sid 2 (4)




      När konkursärendet anhängiggjordes konstaterade jag att det var fråga omen
      konkursansökan gjord av gäldenären enligt 2 kap. 3 § konkurslagen(1987:672). En
      sådan ansökan ska, om den upptas, genast prövas av rätten. Detta framgår av 2 kap.
      14 § samma lag. Om det kunde bedömas att DD hade behörighet att göra ansökan
      skulle det således utan dröjsmål beslutas om försättande i konkurs, såvida de
      materiella förutsättningarna för sådant beslut var uppfyllda.
      Jag fann att den omständigheten att styrelsen inte var fulltalig saknade betydelse vid
      den vidare prövningen av behörigheten för DD (jfr RH 2004:33 och NJA 2005
      s. 729).
      Som framgått av den redovisade bakgrunden var DD enligt registreringsbeviset inte
      behörig att ensam teckna firman.
      Protokollet från styrelsemötet den 5 december 2007 ingavs i två likalydande
      exemplar, varvid det ena var undertecknat av DD och det andra av FF. Eftersom
      styrelsesammanträden kan hållas per capsulam, vilket innebär att något möte inte
      behöver hållas utan ett beslut i stället kan bekräftas genom att samtliga
      styrelseledamöter undertecknar ett styrelseprotokoll (jfr Andersson, Johansson,
      Skog, Aktiebolagslagen, en kommentar, 8 kap. 18 §), fann jag inget
      anmärkningsvärt i att protokollet undertecknats på det nyss redovisade sättet. Att
      protokollet inte var numrerat, vilket föreskrivs i8 kap. 26 § aktiebolagslagen
      (2005:551), var inget som hade någon betydelse för rättens prövning.
      Något utträde för EE hade ännu inte registrerats i bolagsregistret. I anledning av det
      utträde som hade anmälts hade jag emellertid att utgå från det aktuella förhållandet
      att styrelsen bestod av endast två ledamöter, dvs. DD och FF (jfr NJA 1979 s. 655
      och 1997 s. 762).
      Enligt styrelsemötesprotokollet deltog två personer: DD och FF. Jag fann, bl.a. mot
      bakgrund av den till Bolagsverket ingivna anmälan om utträde för företrädare, ingen
      anledning att ifrågasätta styrelsens beslutsförhet enligt 8 kap. 21 § aktiebolagslagen
      eller huruvida majoritetskrav för styrelsebeslut var uppfyllda enligt 8 kap. 22 §
      samma lag.
      Av protokollet från styrelsemötet framgår att styrelsen var enig om att bolaget skulle
      försättas i konkurs och det beslutades att en sådan ansökan skullegöras. Styrelsen
      uppdrog åt ledamoten DD att skriva under konkursansökan och DD skrev samma
      dag under ansökningen, som sedan inkom till tingsrätten. Jag fann således att DD
      hade behörighet att för bolaget göra den aktuella konkursansökningen.
      Det kan slutligen tilläggas att jag inte hade någon anledning att ifrågasätta att
      styrelseledamöterna iakttog sin lojalitetsplikt gentemot bolaget vilken följer av 8
      kap. 4 § aktiebolagslagen.
BB hänvisade till CC:s yttrande och anslöt sig till vad som där sägs och bedömde
att ärendet handlagts korrekt och i enlighet med lag.

I ett beslut den 28 september 2009 anförde chefsJO Melin följande.

Bedömning
Värmlands tingsrätt försatte den 11 december 2007 bolaget S.M. i konkurs sedan
en konkursansökan inkommit från bolaget. Ansökan var undertecknad av
styrelseledamoten DD och till ansökan var fogat ett protokoll från ett styrelsemöte
den 5 december vid vilket DD och ytterligare en styrelseledamot beslutat att en
konkursansökan skulle ges in. Av registreringsbeviset för bolaget framgick att
firman tecknades av styrelsen som skulle bestå av fyra ledamöter men att endast tre
ledamöter var registrerade. Tingsrätten kände också till att ytterligare en
styrelseledamot hade utträtt ur bolaget före styrelsemötet och anmält detta till
                                                                   Dnr 1273-2008   Sid 3 (4)




Bolagsverket, som dock ännu inte registrerat anmälan. De vid tiden för
konkursansökan återstående två styrelseledamöterna i bolaget var de som vid
styrelsemötet beslutat att ansöka om att bolaget skulle försättas i konkurs.

Enligt 2 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) ska en konkursansökan vara
egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. När sökanden är en
juridisk person innebär det att behörig ställföreträdare ska underteckna ansökan.
Om gäldenären ansöker om konkurs ska denna som huvudregel prövas genast, se 2
kap. 14 § konkurslagen.

Aktiebolagslagen (2005:551, ABL) bygger på att det bestämmande inflytandet över
ett aktiebolag ligger hos aktieägarna och att bolagsstämman är det högsta
beslutande organet. Förvaltningen ankommer emellertid på styrelsen och
verkställande direktören och inte på bolagsstämman.

Reglerna om ett aktiebolags ledning finns i 8 kap. ABL. Av 35 § följer att det är
styrelsen som företräder ett aktiebolag och tecknar dess firma. För att styrelsen ska
vara beslutför krävs enligt 21 § att mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Med hela
antalet styrelseledamöter avses det antal som ska finnas enligt bolagsordningen
eller, om där endast anges lägsta och högsta antal, det antal som ska finnas enligt
bolagsordningen och bolagsstämmans beslut (prop. 1975:103 s. 379). För publika
aktiebolag är vidare föreskrivet i 46 § att styrelsen ska ha minst tre ledamöter.
Uppdraget som styrelseledamot upphör i förtid om ledamoten eller den som har
utsett henne eller honom anmäler att det ska upphöra (14 §). Av 13 § framgår att en
sådan ändring har verkan först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in
till Bolagsverket, eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan
grundar sig på. Om en ledamots uppdrag upphör i förtid ska kvarvarande ledamöter
enligt 15 § vidta åtgärder för att en ny ledamot utses för den återstående
mandattiden. Om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter får dock frågan
anstå till nästa årsstämma. Styrelsen kan enligt 37 § bemyndiga en styrelseledamot,
den verkställande direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna
dess firma. Det kan emellertid föreskrivas i bolagsordningen att ett sådant
bemyndigande inte får lämnas eller endast får lämnas på vissa villkor.

Som huvudregel är det alltså styrelsen som företräder bolaget och är behörig att
ansöka om bolagets försättande i konkurs. Om en borgenär ansöker om konkurs
beträffande ett aktiebolag följer emellertid av 9 § delgivningslagen (1970:428) att
ansökan ska lämnas till någon som har rätt att företräda bolaget eller, om fler är
gemensamt behöriga, till någon av dem. I sådana fall räcker det att en
styrelseledamot delges ansökan för att bolaget ska anses delgivet.

Tingsrätten har uppgett att om det bedömdes att DD hade behörighet att göra
ansökan skulle domstolen utan dröjsmål besluta om försättande i konkurs, såvida
de materiella förutsättningarna för ett sådant beslut var uppfyllda. Enligt tingsrätten
saknade den omständigheten att styrelsen inte var fulltalig betydelse vid den vidare
                                                                   Dnr 1273-2008   Sid 4 (4)




prövningen av behörigheten. Vid sin prövning har tingsrätten sedan funnit att DD
var behörig att på bolagets vägnar ansöka om konkurs.

Att avgöra om en sökande är behörig att företräda ett aktiebolag som begär att bli
försatt i konkurs, eller som önskar överklaga ett konkursbeslut, kan stundom fordra
mera ingående överväganden (se t.ex. NJA 2005 s. 729 samt RH 1993:142 och
2004:33, som samtliga gäller frågan om ett aktiebolags styrelses behörighet att
företräda bolaget i ett konkursärende).

Den prövning som sker av en persons eller ett bolags egen ansökan om konkurs är i
vissa avseenden summarisk. Ett konkursbeslut medför emellertid långtgående
rättsverkningar, och det är dessutom så att ett beslut att försätta ett bolag i konkurs
på ansökan av en icke behörig styrelse i princip endast kan överklagas av behörig
ställföreträdare för bolaget (NJA 1997 s. 168). Det kan därför sägas vara av
särskild vikt att tingsrätten noggrant prövar behörighetsfrågan.

Det förhållandet att styrelsen i bolaget S.M. skulle bestå av fyra ledamöter innebar
att det enligt 8 kap. 21 § ABL krävdes att minst tre ledamöter närvarade för att
styrelsen skulle vara beslutför. Eftersom styrelsen vid den aktuella tidpunkten
bestod av endast två ledamöter saknade styrelsen möjlighet att företräda bolaget.
Det torde därför ha ålegat de två kvarvarande ledamöterna att enligt 8 kap. 15 §
ABL kalla till extra bolagsstämma för att utse i vart fall ytterligare en
styrelseledamot och därigenom åstadkomma att styrelsen åter skulle bli beslutför.

Jag konstaterar att styrelsen i dess dåvarande sammansättning således inte var
behörig att begära bolagets försättande i konkurs. Tingsrätten borde därför inte ha
bifallit ansökan och förtjänar kritik för att så likväl kom att ske.
