# Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en intagen under lång tid varit placerad i avskildhet m.m.

JO 2014-09-24 dnr 1277-2014

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                      Sid
                                                                           2014-09-24                1277-2014               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en intagen under lång tid varit
                        placerad i avskildhet m.m.


                          Beslutet i korthet: En intagen har gjort sig skyldig till allvarlig våldsbrottslighet mot en
                          annan intagen och placerades därefter i avskildhet i anstalten Hinseberg under en längre
                          tid. I besluten om avskildhet har anstalten konstaterat bl.a. att den intagna behöver vara
                          placerad i en avdelning med särskild kontroll. Kriminalvården har i sitt remissvar uppgett
                          att anstalten för närvarande saknar avdelningar som möjliggör en sådan inre differentie-
                          ring. I beslutet uttalas att resursbrist eller avsaknaden av möjlighet till inre differentiering
                          inte är acceptabla skäl till att hålla en intagen avskild från andra intagna. Kriminalvården
                          får allvarlig kritik för sitt agerande.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 28 februari 2014, framförde AA klagomål
                        över att BB (född 1991) sedan maj 2013 varit placerad på anstalten Hinsebergs
                        avskildhetsavdelning.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades och granskades vissa handlingar. Av handlingarna fram-
                        gick bl.a. att anstalten Hinseberg den 17 juni 2013 upprättade en anmälan mot BB
                        angående misstänkt misskötsamhet. Av anmälan framgick att BB misstänktes för
                        att ha misshandlat en medintagen. Samma dag placerades hon i avskildhet. Med
                        anledning av anmälan förhördes BB dagen efter av anstaltspersonal. Den 25 juni
                        anhölls hon och den 28 juni häktades hon som på sannolika skäl misstänkt för grov
                        misshandel. Samma dag skrevs hon in vid häktet Örebro.

                        Den 25 juli 2013 dömdes BB av Örebro tingsrätt för grov misshandel till fängelse i
                        tre år. I samband med huvudförhandlingen i Göta hovrätt hävde domstolen häkt-
                        ningen och den 16 september 2013 återkom BB till anstalten Hinseberg, där hon
                        omedelbart placerades i avskildhet med stöd av 6 kap. 7 § första stycket 2 fängelse-
                        lagen (2010:610). Den 23 september fastställde hovrätten tingsrättens dom. Den 30
                        oktober beslutade anstalten att tilldela BB en varning på grund av den misskötsam-
                        het som hon hade gjort sig skyldig till i samband med den grova misshandeln. I
                        början av mars 2014 var BB alltjämt placerad i avskildhet.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                        Dnr 1277-2014      Sid 2 (6)




Anmälan remitterades till Kriminalvården, huvudkontoret, för yttrande. Av re-
missvaret skulle framgå dels huvudkontorets syn på handläggningen av missköt-
samhetsärendet, dels vilka åtgärder som vidtagits för att hitta en lämplig anstalts-
placering för BB. I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom
enhetschefen CC, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Mitt. Information har vi-
      dare inhämtats från Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS). Genom
      utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      Den 17 juni 2013 inträffade en allvarlig våldsincident, bestående av att en intagen
      fick kokande vatten kastat över sig, vid anstalten Hinsebergs riksmottagning och de
      intagna på den aktuella avdelningen placerades i avskildhet med stöd av 6 kap. 8 §
      fängelselagen (2010:610), FäL. Uppgifter om att BB varit inblandad i våldsinciden-
      ten, vilka anstalten bedömde som trovärdiga, inkom och anstalten beslutade den 18
      juni att BB i stället skulle vara placerad i avskildhet jämlikt 6 kap. 7 § 1 st 2 p FäL.
      Den 25 juni hävdes beslutet om avskildhet pga. att BB anhållits och sedan häktats.
      BB återkom till anstalten den 16 september, och anstalten beslutade på nytt att hon
      skulle vara placerad i avskildhet jämlikt 6 kap. 7 § 1 st 2 p FäL. Den 23 september
      dömdes BB av Göta hovrätt till tre års fängelse för grov misshandel för sin roll i
      våldsincidenten. Anstalten har kontinuerligt omprövat sitt avskildhetsbeslut och BB
      är alltjämt placerad i avskildhet enligt samma paragraf. Det kan tilläggas att BB inte
      har begärt omprövning av avskildheten.
      Under tiden som BB varit placerad i avskildhet har hon getts möjlighet till studier,
      och anstalten har ordnat lättnader i form av samsittning med annan avskildhetsplace-
      rad intagen och möjlighet att vistas i fritidshallen. BB har även regelbundna besök.
      Enligt BB:s verkställighetsplan har hon också genomgått motivationsinsatsen Moti-
      verande samtal i Kriminalvården (MIK). Anstalten hade under en tid lägre belägg-
      ning än normalt, vilket möjliggjorde att BB, som en ytterligare lättnad, från den
      10 april 2014 under en period om cirka en månad kunde vara placerad tillsammans
      med en annan avskildhetsplacerad intagen vid en normalavdelning.
      Enligt de särskilda villkor som gäller för BB:s verkställighet får hon vara placerad i
      någon av anstalterna Hinseberg eller Ystad i säkerhetsklass 2. Möjligheterna till för-
      flyttning till anstalten Ystad har undersökts, men med hänsyn till de risker som be-
      dömts föreligga kring BB samt att andra personer inblandade i incidenten är place-
      rade i anstalten Ystad har någon sådan inte gått att genomföra.
      I samband med våldsincidenten den 17 juni 2013 initierades ett misskötsamhetsä-
      rende avseende BB och en redogörelse för misstänkt misskötsamhet upprättades
      samma dag. Efter att BB häktats valde anstalten att avvakta dom innan man fattade
      beslut i misskötsamhetsärendet. Beslut att tilldela BB en varning fattades den 31 ok-
      tober.

## Författningsbestämmelser

Av 1 kap. 6 § FäL följer att verkställigheten inte får innebära andra begränsningar i
      den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att ord-
      ningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
      Av 2 kap. 1 § FäL framgår bl.a. att en intagen inte får placeras så att han eller hon
      underkastas mer ingripande övervakning och kontroll än som är nödvändigt för att
      ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
      Av 6 kap. 7 § 1 st 2 p FäL framgår att en intagen får hållas avskild från andra in-
      tagna om det är nödvändigt med hänsyn till att det finns en risk för den intagnes eller
      någon annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på egendom
      som tillhör eller har upplåtits till Kriminalvården.
                                                                        Dnr 1277-2014      Sid 3 (6)




      Av 6 kap. 8 § FäL framgår följande. Under utredning av frågor enligt 12 kap. 1 §
      denna lag eller enligt 26 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken får en intagen hållas avskild
      från andra intagna i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att syftet med ut-
      redningen inte ska äventyras. Den intagne får inte hållas avskild under längre tid än
      fyra dygn.
      Av 12 kap. 1 § FäL framgår att en intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor
      som gäller för verkställigheten får tilldelas en varning.
      Av allmänna råd till bestämmelsen i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
      (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse, framgår bl.a. att en intagen bör var-
      nas för våld eller hot mot medintagen.
      Av 12 kap. 3 § FäL framgår att frågor om varning enligt 1 § eller uppskjutande av
      villkorlig frigivning enligt 26 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken ska avgöras skyndsamt.

## Kriminalvårdens bedömning

Såvitt avser avskildhetsplaceringen och möjligheten att placera BB i en annan anstalt
      kan följande sägas. BB har varit inblandad i en allvarlig våldshandling gentemot en
      medintagen, något hon sedermera dömts till tre års fängelse för, under tiden hon va-
      rit placerad i anstalten Hinsebergs riksmottagning. Mot bakgrund av detta samt de
      risker som identifierats kring BB:s personliga omständigheter har anstalten bedömt
      att det är nödvändigt att hon hålls avskild med hänsyn till att det finns risk för an-
      nans säkerhet till liv eller hälsa. BB har under tiden i avskildhetsplacering bl.a. getts
      möjlighet till studier och anstalten har också genomfört olika former av lättnader.
      Möjligheterna för en förflyttning till anstalten Ystad har, som ovan nämnts, utretts,
      men har inte gått att genomföra med hänsyn till de risker som bedömts föreligga
      kring BB samt att andra personer inblandade i incidenten är placerade i anstalten Ys-
      tad. Den kvinnliga klientpopulationen är förhållandevis liten och antalet anstalter
      och mängden platser är anpassat därefter. Detta innebär att det är betydligt svårare
      för Kriminalvården att omplacera kvinnliga intagna för att exempelvis undvika
      olämpliga klientkonstellationer jämfört med manliga intagna där möjligheterna till
      omplacering är avsevärt större eftersom det finns fler såväl anstalter och anstaltsplat-
      ser som medintagna.
      Anstalten Hinseberg saknar i dagsläget möjlighet till inre differentiering av BB. Det
      har dock, sedan hösten 2013 pågått ett arbete med att skapa en mindre avdelning på
      anstalten, vilken skulle kunna tillgodose intagna med höga risker och behov av sär-
      skilt stöd. Detta arbete har mynnat ut i att en avdelning med extra hög personaltäthet
      och möjlighet att tillgodose särskilda behov planeras att sättas i drift efter sommaren.
      Planeringen är att avdelningen ska kunna erbjuda programverksamhet, studier, ar-
      bete och annan strukturerad verksamhet, exempelvis yoga.
      Gällande handläggningen av misskötsamhetsärendet har Kriminalvården, region
      Mitt, gett uttryck för uppfattningen att misskötsamhetsärenden i normalfallet avgörs
      skyndsamt på anstalten Hinseberg. Det kan dock konstateras att skyndsamhetskravet
      som ställs upp i 12 kap. 3 § FäL inte har uppfyllts i det aktuella ärendet, vilket, även
      om anstalten uppgett att det i det berott på att man velat avvakta domen i brottmålet,
      inte är acceptabelt. Kriminalvården beklagar det inträffade.
AA gavs möjlighet att kommentera remissvaret.

Bedömning
BB:s avskildhetsplacering
Inledningsvis vill jag framhålla att JO som regel brukar avstå från att uttala sig i
bedömningsfrågor. Skälet till det är att JO varken kan ändra eller upphäva andra
myndigheters beslut. Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller ersätta
den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning. De speciella förhål-
                                                                         Dnr 1277-2014     Sid 4 (6)




landen som har gett upphov till att BB varit placerad i avskildhet under närmare ett
års tid gör emellertid att jag finner anledning att frångå denna huvudregel och ge
min syn på de skäl som angetts för avskildhetsbesluten.

Enligt huvudregeln i fängelselagen ska en intagen under den tid då han eller hon är
skyldig att utföra eller delta i sysselsättning vistas tillsammans med andra intagna
(gemensamhet), om inte annat anges i fängelselagen eller följer av sysselsättning-
ens särskilda beskaffenhet.1 En intagen ska även enligt huvudregeln ha rätt att på
sin fritid vistas i gemensamhet med andra intagna.2 Syftet med dessa bestämmelser
är att minska de negativa följderna av en anstaltsvistelse. Det kan emellertid finnas
behov för Kriminalvården att i vissa situationer kunna placera intagna i avskildhet.
I fängelselagen har lagstiftaren i 6 kap. 3–9 §§ angett ett antal situationer när en
anstalt har rätt att vidta en sådan åtgärd. Uppräkningen är uttömmande. Kriminal-
vården har alltså inte möjlighet att neka en intagen rätt till gemensamhet av något
annat skäl än de som anges i de nyss nämnda bestämmelserna.

Eftersom en placering i avskildhet med stöd av fängelselagen utgör ett frihetsberö-
vande i frihetsberövandet är det viktigt att Kriminalvården använder sig av dessa
bestämmelser med urskiljning. Av samma skäl är det centralt att en avskildhetspla-
cering inte pågår längre än vad som är nödvändigt för att syftet med åtgärden ska
kunna uppnås.

Som framgår av remissvaret är det möjligt för Kriminalvården att hålla en intagen
avskild om det bedöms nödvändigt med hänsyn till att det finns en risk för någon
annans säkerhet till liv eller hälsa.3 Med hänsyn till den allvarliga misshandel som
BB gjort sig skyldig till har jag förståelse för att det vid hennes återkomst till an-
stalten inledningsvis fanns ett behov av att hålla en henne avskild i avvaktan på
riksmottagningens utredning. Den 6 november 2013 beslutade Kriminalvården att
BB skulle vara placerad i någon av anstalterna Hinseberg eller Ystad i säkerhets-
klass 2.

Den 11 november 2013 beslutade anstalten Hinseberg att BB alltjämt skulle vara
placerad i avskildhet. Som bakgrund till beslutet angav anstalten bl.a. följande:

         Av Riksmottagningens utredning framgår av säkerhetsrelaterade riskhanteringsinsat-
         ser att det torde föreligga en risk för kontakt med andra intagna som varit drabbade
         av brottsligheten mot bakgrund av den grova våldsbrottsligheten hon gjort sig skyl-
         dig till, samt att [BB] bör placeras i en särskild kontrollerad avdelning för att möj-
         liggöra optimal kontroll och hantering av framtida vålds- eller annat illegalt bete-
         ende. Anstalten har i dagsläget inte möjlighet till någon sådan differentiering.




1
    Se 6 kap. 1 § fängelselagen.
2
    Se 6 kap. 2 § fängelselagen.
3
    Se 6 kap. 7 § första stycket 2 fängelselagen.
                                                                      Dnr 1277-2014   Sid 5 (6)




Samma information har även redovisats i de tolv efterföljande omprövningsbeslut-
en som har granskats. I besluten har anstalten konstaterat att vad som har fram-
kommit i ärendet gör att det vid en ”sammantagen bedömning” fortfarande finns en
risk för annans säkerhet till liv eller hälsa och att BB därmed fortsatt ska vara pla-
cerad i avskildhet med stöd av 6 kap. 7 § första stycket 2 fängelselagen.

Anstaltens avskildhetsbeslut tar i och för sig sin utgångspunkt i den allvarliga
våldsbrottslighet som BB har gjort sig skyldig till under anstaltsvistelsen. Emeller-
tid framgår det såväl av bakgrundsinformationen till besluten som av remissvaret
att det som är avgörande för den fortsatta avskildheten är att anstalten Hinseberg
för närvarande saknar möjlighet till s.k. inre differentiering. Dessa uppgifter kan
inte förstås på annat sätt än att Kriminalvårdens begränsade resurser har gjort att
det hittills inte har funnits något alternativ till att ha BB placerad i avskildhet.

Jag har förståelse för att det begränsade antal anstaltsplatser som finns för kvinnor
innebär en särskild utmaning för Kriminalvården när det uppstår behov av att
kunna omplacera intagna. Trots det måste det enligt min mening finnas en bered-
skap inom myndigheten för att även kunna hantera kvinnliga intagna som är svår-
placerade. Resursbrist eller avsaknaden av möjlighet till en inre differentiering är
inte acceptabla skäl till att hålla en intagen avskild från andra intagna. Kriminal-
vården förtjänar allvarlig kritik för att detta förhållande utgjort skälet till den långa
tid som BB varit placerad i avskildhet.

Slutligen noterar jag att anstalten Hinseberg har vidtagit åtgärder för att komma till
rätta med bristen på s.k. differentieringsplatser.

Misskötsamshetsärendet
Den 17 juni 2013 upprättade anstalten Hinseberg, med anledningen av den grova
misshandeln, en anmälan mot BB angående en misstänkt misskötsamhet. Inled-
ningsvis vill jag nämna att det av artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till
Europeiska konventionens d. 4 nov. 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna4 följer att ingen får lagföras eller straffas på nytt i
en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt
frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i ett avgörande konstaterat att en varning
enligt fängelselagen inte är att betrakta som ett straff enligt Europakonventionen.
Därmed hindrar inte Europakonventionen att en anstalt – som i det aktuella fallet –
efter en lagakraftvunnen dom meddelar en intagen en varning för samma händelse.5
Emellertid ska ett ärende som kan leda till varning eller till att villkorlig frigivning




4
    Europakonventionen.
5
    Se Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 10 juni 2014 i mål nr B 70-14.
                                                                Dnr 1277-2014    Sid 6 (6)




skjuts upp avgöras skyndsamt. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att ett
beslut om varning normal ska meddelas i anslutning till överträdelsen.6 Det är såle-
des inte förenligt med bestämmelsen att – såsom anstalten har gjort – vänta flera
månader innan ärendet avgörs. Anstalten förtjänar kritik för detta.

Ärendet avslutas.




6
    Se prop. 2009/10:135 s. 172.
