# En chef för en domstol har i samtal med medarbetare uttalat sig på ett sätt som inte är förenligt med det förbud mot repressalier som följer av regeringsformen

JO 2024-12-05 dnr 1286-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                       2024-12-05               1286-2024               1 (7)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                         En chef för en domstol har i samtal med medarbetare uttalat sig på ett
                         sätt som inte är förenligt med det förbud mot repressalier som följer
                         av regeringsformen


                          Beslutet i korthet: ChefsJO har på eget initiativ granskat en hovrättspresidents
                          uttalanden vid enskilda samtal med tre domare under utbildning som undertecknat ett
                          upprop om bl.a. domares ansträngda arbetssituation, det s.k. domaruppropet.
                          Granskningen har avsett frågan om hovrättspresidenten vid samtalen har uttalat sig
                          på ett sätt som inte är förenligt med det förbud mot repressalier som skyddar den som
                          har använt sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet.
                          ChefsJO kommer fram till att det i samtliga tre fall har funnits fog för de berörda
                          personerna att uppfatta uttalandena som en tillrättavisning för att de skrivit under
                          domaruppropet. Hovrättspresidenten har därigenom agerat i strid med det förbud mot
                          repressalier som följer av regeringsformen. Hon kritiseras för detta.
                          ChefsJO ser mycket allvarligt på det inträffade, särskilt eftersom samtalen har ägt rum
                          mellan en hovrättspresident och domare som har befunnit sig i början av sin
                          yrkesbana.


                         Bakgrund och initiativärendet
                         I juni 2023 lämnades en skrivelse, det s.k. domaruppropet, till
                         Justitiedepartementet. I skrivelsen behandlas bl.a. domares ansträngda
                         arbetssituation. Den var undertecknad av närmare 300 ordinarie domare och
                         domare under utbildning, bl.a. hovrättsfiskaler.

                         Sedan JO hade fått del av en anonym s.k. visselblåsaranmälan mot presidenten
                         för Hovrätten över Skåne och Blekinge, AA, tog jag ett eget initiativ att utreda
                         uppgifter om att hon hade haft enskilda samtal med flera hovrättsfiskaler som
                         undertecknat domaruppropet och vad hon sagt vid dessa samtal.

## Utredning

JO begärde ett yttrande från Hovrätten över Skåne och Blekinge.

                         Sedan hovrätten hade yttrat sig översändes till JO skriftliga redogörelser från
                         fyra personer som tidigare arbetat som hovrättsfiskaler vid domstolen. Tre av
                         dem, BB, CC och DD, redogjorde för samtal om domaruppropet som de haft

 Riksdagens ombudsmän                         E-post:     justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:    08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon 020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:        08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                           Dnr 1286-2024       Sid 2 (7)




med presidenten. BB:s redogörelse bestod i en utskrift av en ljudinspelning av
hennes samtal med presidenten.

Hovrätten tillställdes redogörelserna och uppmanades därefter att yttra sig på
nytt.

Hovrättsfiskalernas redogörelser för samtalen
I detta beslut redovisas endast de uppgifter från BB, CC och DD som är av
betydelse vid JO:s bedömning.

BB har som nämnts redovisat vad hon anger är en utskrift av en ljudinspelning
av hennes (F) samtal med AA (Y). Från utskriften återges bl.a. följande:

      Y: när jag anställde dig så trodde jag att du ville bli domare,
      F: mm
      Y: sen har du skrivit på domaruppropet
      F: det stämmer
      Y: så att efter ett år här tycker du att du har usla arbetsförhållanden, usel lön, att
      vi inte satsar på arbetsmiljö att vi inte satsar på säkerhet. Varför vill du då bli
      domare?
      F: jag skrev på det uppropet för att det var, ja dels ett uttryck för mina
      grundläggande yttrandefriheter, jag får väl tycka så om jag vill
      Y: naturligtvis får du det, jag bara undrar varför du vill bli domare. Om jag var
      ung, och såg framför ett jobb som var uselt på alla sätt, då hade jag valt ett annat.
      –––
      Y: i alla fall så tycker jag att det är väldigt egendomligt att man börjar på en bana
      där man tycker framtidsutsikterna är så dåliga och man tycker allting är så kasst.
      Jag skulle inte ge mig på ett sånt jobb. Det hade jag faktiskt inte gjort.
      F: nej me! n det får väl stå för dig. Jag tycker ändå att det verkar vara ett
      intressant jobb och viktigt men samtidigt så har man ju rättigheter och man ska
      få lufta sina åsikter och säga vad man tycker
      Y: självklart
      F: jag tycker att det är lite frapperande att du på något sätt anklagar mig för att ha
      skrivit på det här när många andra domare, på den här hovrätten, vice
      ordförande, som har skrivit på det här
      Y: nej… näe (försöker avbryta)
      Y: du har lite svårt att låta mig prata till punkt. Jag hade tyckt det var klädsamt
      om du gjorde det.
      F: jag får väl säga vad jag tycker
      Y: ja du har gjort det ganska många gånger
      F: då får jag ställa en motfråga, har du kallat in alla andra som skrivit under
      domaruppropet och frågat samma sak? Inklusive hovrättsråd, vice ordförande
      Y: jag har pratat med fiskalen som… fiskaler som ska ut på tingsrätt och då har
      jag pratat med dem utifrån om det här verkligen är något! man ska lägga sitt liv
      på om man tycker det är så dåligt.
      F: ! det handlar inte om att man det är så dåligt…
      Y: (avbryter) och det är inte du som ställer frågor till mig för övrigt
                                                                          Dnr 1286-2024        Sid 3 (7)




      F: det handlar väl inte om det, det handlar väl snarare om att det är ett yrkesliv
      och man har väl rätt att lyfta de problem som man ser
      Y: absolut, men nu är det inte den frågan jag ställer till dig. Jag ställer frågan om
      det här är rätt för dig utifrån att du verkar tycka det är så himla kasst. Det är
      också en skillnad att jobba i ett jobb i väldigt lång tid och sen tycker du kanske
      att det har förändrats, det var inte riktigt som det var innan, jag har en syn som
      jag vill ge uttryck för. Det är lite annorlunda. Jag säger inte att det är fel att
      skriva på, jag bara säger att jag tycker det är konstigt att man vill fortsätt den här
      banan om man tycker så när man är i startgropen och precis ska börja den.
      F: ja men samtidigt är det ju då man har chans till förändring.
      Y: och du tror att du f! örändrar genom detta?
      F: ja på något sätt
      Y: jaha okej, ja. Där tror vi väldigt olika.
      F: okej.
      Y: jag tycker att det är lite konstigt att om man tycker att det är så många brister i
      det här yrket så fattar jag inte riktigt varför man vill börja sin yrkesbana.
      F: nej det får stå för dig varför du inte förstår det. Men det är tydligt för mig.
      Y: du behöver inte försöka förklara något för mig.
      F: jag får väl svara…
      Y: jag vill bara tala om detta för dig.
      F: och jag vill tala om att det är så jag känner.
      Y: men det är inte du som är min arbetsgivare det är jag som är din arbetsgivare.
      Jag har ansvar för att du ska ut.
      F: mm
      Y: jag hoppas att du lyssnat på vad jag sagt. Jag hoppas att du kanske vill tänka
      lite grann på det jag sagt. Har du lyssnat?
      F: jag har lyssnat.
      Y: du har hört vad jag sagt?
      F: jag har hört vad du sagt.
      Y: då föreslår jag att du tänker lite på det ! jag sagt.

CC har i mer kortfattad punktform återgett samtalet mellan henne och AA.
Enligt CC sa AA bl.a. att hon inte förstod varför CC hade skrivit under
domaruppropet, att hon inte fick den uppfattningen om CC under
anställningsintervjun, att hon har förståelse för äldre domare men inte yngre, att
det inte är något yrke för CC om hon står bakom det som står i skrivelsen, att
hon känner oro för hur det ska gå för CC på tingsrätten om hon känner på det
sätt som står i skrivelsen och att det är fel väg att gå att skriva under en
skrivelse.

Enligt DD ska AA en bit in i hans avslutningssamtal ha sagt att hon noterat att
DD hade skrivit under domaruppropet och undrat varför DD hade gjort det. DD
har angett att han blev överraskad och förvånad över frågan men att han kort
redogjorde för hur han såg på vissa frågor i uppropet. Därefter redovisade AA
sin egen uppfattning, som avvek från uppfattningen i skrivelsen, och frågade om
DD verkligen tyckte så som det uttrycktes där. Den delen av samtalet gick
                                                                     Dnr 1286-2024      Sid 4 (7)




enligt DD ut på att AA kritiserade innehållet i domaruppropet och att han fick
försvara det. DD uppfattade AA:s ton som hård och fientlig. Även om AA inte
uttryckligen sa att hon var missnöjd med att han hade undertecknat skrivelsen
uppfattade han det på det sättet. Att hon i egenskap av hög chef i ett enskilt
samtal på det sättet visade missnöje med något han gjort uppfattade han som ett
tillrättavisade budskap.

Hovrättens yttranden
Hovrättspresidenten AA yttrade sig, i egenskap av företrädare för domstolen
och för egen del. I korthet angavs följande.

AA har inte kallat till enskilda samtal med anledning av domaruppropet. Hon
tog dock upp frågan med tre hovrättsfiskaler i samtal som hölls av andra skäl.
Syftet var att dels sätta sig in i vilka förväntningar som fiskalerna hade på ett
eventuellt arbete som ordinarie domare, dels förklara hur domstolar arbetar med
rekrytering, lönefrågor, lokalfrågor och säkerhet för att på så sätt bemöta den
kritik som förs fram i domaruppropet.

AA tar fullt ansvar för det som hänt och anser att hon hanterade samtalen på ett
oacceptabelt sätt. Hon blev illa berörd när hon läste utskriften från det inspelade
samtalet och förväntade sig mer av sig själv än så. Hennes avsikt var dock inte
att tillrättavisa eller kritisera fiskalerna eller på annat sätt motverka att unga
jurister uttrycker kritik.

Enligt hovrättens bedömning har domaruppropet inte utgjort ett yttrande i ett
grundlagsskyddat medium som omfattas av regleringen i tryckfrihetsförord-
ningen, TF, eller yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Frågan om huruvida det
inträffade har inneburit en överträdelse av det s.k. repressalieförbudet ska därför
bedömas utifrån det allmänna skyddet av yttrandefrihet enligt 2 kap. 1 § första
stycket 1 regeringsformen, RF. Hovrätten beklagar hur samtalen har kommit att
hanteras och uppfattas, men avstår från att bedöma om de ska ses som en
överträdelse av repressalieförbudet.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 RF är var och en gentemot det allmänna
tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller
bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter eller
känslor.

Av 3 kap. 6 § TF och 2 kap. 6 § YGL framgår det s.k. repressalieförbudet som
innebär att det allmänna inte får ingripa mot den som i ett grundlagsskyddat
medium har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk.

Bestämmelsen i 2 kap. 1 § första stycket 1 RF innebär att det finns ett
motsvarande skydd mot repressalier när någon har använt sin yttrandefrihet i
andra former än de som regleras i tryckfrihetsförordningen och
                                                                     Dnr 1286-2024       Sid 5 (7)




yttrandefrihetsgrundlagen (se bl.a. JO 2010/11 s. 605, dnr 149-2009, och
Justitiekanslerns, JK, beslut den 20 september 2011, dnr 5394-10-31).

JO har vid flera tillfällen understrukit att en myndighet inte får försöka
motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. Det innebär att en offentlig
arbetsgivare inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall får
försöka påverka anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om
den egna myndigheten eller dess verksamhet (se bl.a. JO 2023 s. 252,
dnr 3533-2023).

Med det sagt står det en arbetsgivare fritt att söka dialog med anställda om deras
kritik mot verksamheten och försöka reda ut eventuella missförstånd. En
arbetsgivare får också bemöta kritik och ge sin syn på saken. Som JO tidigare
har framhållit får det dock inte göras på ett sådant sätt som i realiteten är en
tillrättavisning eller kritik för att den anställde har använt sin yttrandefrihet. Vid
bedömningen av om repressalieförbudet har respekterats måste de närmare
omständigheterna kring hur och i vilket sammanhang som arbetsgivaren för
fram sin uppfattning beaktas. (Se JO:s beslut den 22 februari 2024,
dnr 1180-2023.) Vid prövningen av om en åtgärd har varit otillåten har det
beaktats hur den enskilde med fog har uppfattat det inträffade (se t.ex.
JO 2022/23 s. 220, dnr 3567-2020, och JK:s beslut den 13 november 2009,
dnr 5240-09-30).

Bedömning
Hovrättsfiskalernas redogörelser läggs till grund för min bedömning
Utredningen visar att AA har tagit upp frågor med anledning av domaruppropet
i samtal med tre personer som vid tidpunkten arbetade som fiskaler vid
hovrätten och som hade undertecknat uppropet.

AA har i sitt första yttrande till JO förklarat hon inte minns samtalen i detalj.
Hon ifrågasatte om den som redan i början av sin karriär ser stora brister
beträffande arbetsmiljö, säkerhet och lön kommer att välja att bli ordinarie
domare och trivas med sitt yrkesval. Hon har också förklarat att hon inte tror att
hon gav uttryck för tvekan om huruvida fiskalerna skulle fungera väl på
tingsrätt.

AA har sedan hon tagit del av BB:s, CC:s och DD:s redogörelser inte ifrågasatt
de uppgifter som har lämnats. Hon har dock förklarat att hennes uppmaning till
BB att tänka på vad hon sagt tog sikte på en annan händelse som behandlades
tidigare under samtalet.

Jag har ingen anledning att betvivla att den ingivna utskriften återger det samtal
som AA hade med BB. Till innehållet överensstämmer den beskrivning av
samtalen som lämnats av CC och DD väl med vad som enligt utskriften framgår
av AA:s samtal med BB.
                                                                    Dnr 1286-2024      Sid 6 (7)




Utredningen ger mig tillräckligt stöd för slutsatsen att AA har uttalat sig på det
sätt som BB återgett samt CC och DD beskrivit.

De ifrågasatta uttalandena ska prövas enligt regeringsformens
bestämmelser
Domaruppropet är en skrivelse som har lämnats till Justitiedepartementet. Olika
medier har visserligen rapporterat om uppropet. Utredningen ger dock inte stöd
för att BB, CC eller DD har undertecknat uppropet i syfte att uppropet ska göras
offentligt i ett medium som omfattas av regleringen i tryckfrihetsförordningen
eller yttrandefrihetsgrundlagen. Frågan om överträdelse av repressalieförbudet
ska därför bedömas utifrån skyddet av yttrandefriheten enligt 2 kap. 1 § första
stycket 1 RF.

Överträdelse av skyddet mot repressalier i regeringsformen
AA har anfört att hon tog upp domaruppropet under ett samtal med BB som
hade föranletts av en annan händelse som hon såg allvarligt på. Även om jag
saknar kännedom om vad som sades med anledning av den händelsen vill jag
rent allmänt framhålla att utrymmet för att i ett samtal som innehåller
tillrättavisande inslag även behandla frågor med anledning av att en anställd har
använt sin yttrandefrihet är ytterst begränsat (jfr JO:s beslut den 22 februari
2024, dnr 1180-2023).

Den del av samtalet med BB som JO har tagit del av har förts utifrån det
förhållandet att BB har skrivit under domaruppropet och därmed ställt sig
bakom den kritik som förts fram där. AA har som det får uppfattas uttryckt att
det närmast råder ett motsatsförhållande mellan att vilja bli domare och att som
hovrättsfiskal skriva under domaruppropet. Flera gånger under samtalet har hon
ifrågasatt BB:s yrkesval om BB anser att arbetsförhållandena för domare är så
dåliga som de beskrivs i uppropet. Vidare har hon gett uttryck för att hon långt
ifrån delar BB:s tro på att undertecknandet av uppropet kan förändra något. Hon
har även gett uttryck för en större förståelse för att domare som har arbetat
längre än BB framför sin syn på arbetsförhållandena. Hon har också påpekat att
det inte är BB som ska ställa frågor till henne och klargjort att hon inte är
intresserad av en förklaring från BB utan ”bara vill tala om detta för dig”.

Samtalet framstår inte som en konstruktiv dialog om arbetsvillkor och
förväntningar på domaryrket eller ett sakligt bemötande av den kritik som förts
fram i domaruppropet. Det tonfall som kan skönjas är konfrontativt och kritiskt.
Sammantaget har det funnits fog för BB att uppfatta AA:s uttalanden som en
tillrättavisning för att hon har använt sin yttrandefrihet genom att skriva under
uppropet. AA:s uttalanden vid samtalet med BB har därför inte varit förenliga
med det förbud mot repressalier som följer av 2 kap. 1 § första stycket 1 RF.

När det gäller samtalet med CC framgår det inte av utredningen vad som
ordagrant har sagts vid det tillfället. Det står dock klart att AA har tagit upp att
CC undertecknat domaruppropet, uppgett att hon inte alls förstår varför CC
skrivit under och sedan uttalat sig på ett i flera avseenden liknande sätt som vid
                                                                  Dnr 1286-2024     Sid 7 (7)




samtalet med BB. Vid detta tillfälle har AA också framfört att det är fel väg att
gå att underteckna en skrivelse. Det har enligt min mening funnits fog för CC
att uppfatta uttalandena vid detta samtal som en tillrättavisning för att hon
undertecknat uppropet. Även i detta fall har AA agerat i strid med det förbud
mot repressalier som följer av regeringsformen.

Inte heller när det gäller samtalet med DD framgår det hur orden föll eller vilka
närmare uttalanden som AA har gjort vid det tillfället. Det står dock även här
klart att AA har tagit upp att DD skrivit under domaruppropet och det framgår
att hon har kritiserat innehållet i det. DD har uppfattat tonen som hård och
fientlig. Enligt DD fick han försvara innehållet i domaruppropet under samtalet
och han uppfattade det som att hon var missnöjd över att han hade undertecknat
det. DD:s uppgifter ger intrycket av att AA:s samtal med honom i allt väsentligt
har haft samma karaktär och innehåll som samtalen med BB och CC.
Sammantaget är det min bedömning att även DD har haft fog för att uppfatta
samtalet som en tillrättavisning för att han hade skrivit under domaruppropet.
Även i detta fall har alltså AA agerat i strid med det förbud mot repressalier
som följer av regeringsformen.

AA kritiseras för det inträffade. Hon är som hovrättspresident väl förtrogen med
den rättsliga regleringen om yttrandefrihet. Det är därför förvånande och
självfallet oacceptabelt att hon har fört samtalen med BB, CC och DD på det
sätt som skett. Jag ser mycket allvarligt på det som hänt, särskilt eftersom
samtalen har ägt rum mellan en hovrättspresident och domare som har befunnit
sig i början av sin yrkesbana.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Lovisa Danielsson har föredragit ärendet och byråchefen
Stefan Nyman har deltagit i beredningen.
