# Granskning av Migrationsverkets handläggningstider (medborgarskapsärenden)

JO 2021-01-21 dnr 130-2019

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2021-01-21               130-2019               1 (10)
Justitieombudsmannen                                                                               554-2019
Per Lennerbrant




                        Granskning av Migrationsverkets handläggningstider
                        (medborgarskapsärenden)


                          Besluten i korthet: Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål
                          på långsam handläggning hos Migrationsverket.
                          Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa
                          handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav
                          två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen
                          redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.
                          JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de
                          granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under
                          andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa
                          handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och
                          riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.
                          Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga
                          ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att
                          anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan
                          finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta
                          långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som
                          uppstod 2015.
                          JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade
                          ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.
                          JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i
                          ärenden som remitterats från Migrationsverket.
                          Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om
                          bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för
                          kännedom.


                        Anmälningarna och bakgrund
                        I varsin anmälan till JO förde AA och BB i januari 2019 fram klagomål mot
                        Migrationsverket bl.a. för att handläggningen av deras medborgarskapsärenden
                        tagit lång tid.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 130-2019        Sid 2 (10)
                                                                           554-2019



AA, som var tysk medborgare, ansökte om svenskt medborgarskap den
4 januari 2017. Den 18 juni 2019 beslutade Migrationsverket att bevilja henne
svenskt medborgarskap. (JO:s dnr 130-2019)

BB, som är irakisk medborgare, ansökte om svenskt medborgarskap den
10 oktober 2016. Den 26 februari 2019 avslog Migrationsverket BB:s ansökan.
(JO:s dnr 554-2019)

## Utredning

Utredning
Migrationsverket uppmanades att yttra sig över anmälningarna. Yttrandet skulle
också avse bl.a. följande:

• en beskrivning av hur ett medborgarskapsärende handläggs
• en beskrivning av Migrationsverkets organisation vad avser hanteringen av
  medborgarskapsärenden
• prioriteringsordningen mellan olika typer av medborgarskapsärenden
• hur medborgarskapsärenden prioriteras i förhållande till andra
  ärendekategorier hos Migrationsverket
• Migrationsverkets plan för hur medborgarskapsärenden ska hanteras
  framöver.

Migrationsverket (generaldirektören CC) yttrade sig till JO den 10 april 2019,
efter att ha låtit bl.a. berörd region och enhet få ta del av remissen.

Migrationsverket redovisade följande bakgrund.

      Utvecklingen inom medborgarskapsprövningen har under de senaste tio åren
      präglats av en kontinuerlig ökning av antalet inkomna ansökningar från ca
      20 000 - 30 000 ansökningar per år till ca 90 000 per år. Ökningen har
      accelererat särskilt kraftigt under de senaste fem åren. Även om antalet avgjorda
      ärenden i huvudsak har ökat under samma period har det inte skett i samma takt
      som antalet inkomna ansökningar vilket resulterat i en växande ärendebalans. I
      april 2019 hade Migrationsverket ca 90 000 öppna medborgarskapsärenden
      varav ca 40 000 var äldre än sex månader. I de äldre ärendena har det inkommit
      ett flertal begäran om avgörande enligt 12 § förvaltningslagen, ca 2 000 - 2 500
      begäran per månad, vilket resulterat i en ökad administration och en svårighet att
      arbeta med ärendena i rätt ordning.
      Den kraftigaste ökningen av medborgarskapsärenden har skett under en period
      då Migrationsverkets förvaltningsanslag har minskat med drygt 800 mnkr från
      2017 till 2018 och med ytterligare drygt 600 mnkr från 2018 till 2019. De
      tillgängliga medlen har under dessa år inte motsvarat Migrationsverkets behov.
      Det stora antalet inkomna ansökningar förväntas hålla i sig. Under innevarande
      år och de kommande tre åren förmodas antalet inkomna ansökningar befinna sig
      på ca 100 000 per år. Under 2019 förväntas ca 81 000 medborgarskapsärenden
      kunna avgöras vilket understiger antalet inkomna ansökningar. Inom befintlig
      budgetram planerar Migrationsverket att ge resurser till och utveckla
      medborgarskapsprövningen för att motverka den växande ärendebalansen. Med
      ett förvaltningsanslag som inte motsvarar behovet kommer emellertid
      Migrationsverket under den närmaste tiden inte kunna dimensionera
      medborgarskapsprövningen för att klara av inkommande ansökningar och
      samtidigt minska antalet öppna ärenden till en hanterbar nivå. Antalet öppna
      ärenden väntas därför fortsatt ligga på en hög nivå de kommande åren.
                                                                         Dnr 130-2019        Sid 3 (10)
                                                                             554-2019



Migrationsverket redovisade bl.a. följande generella beskrivning av
handläggningen av ett medborgarskapsärende.

      Ett initialteam screenar inkomna ärenden och sorterar in dem i två kategorier. En
      av kategorierna består av kompletta ansökningar i vilka beslut vanligtvis kan
      fattas omedelbart och den andra avser ärenden som är i behov av komplicerade
      utredningsåtgärder och därför fördelas till en gemensam ärendebalans för vidare
      åtgärder.
      Ett beslut om att bevilja ett svenskt medborgarskap är inte möjligt att återkalla
      vilket innebär att utredningen och handläggningen är mer omfattande jämfört
      med andra ärendeslag vid Migrationsverket.
      Det finns ett antal myndigheter som Migrationsverket måste remittera en
      ansökan till och invänta svar från innan verket kan fortsätta handläggningen och
      fatta beslut i ansökan.
Migrationsverket redovisade följande prioriteringsordning mellan olika typer av
medborgarskapsärenden.

      I chefen för planeringsavdelningens administrativa beslut den 11 februari 2019
      A-11/2019, fattat mot bakgrund av generaldirektörens beslut den 27 december
      2018 om inriktning för det fortsatta planeringsarbetet inför 2019, A-110/2018,
      beslutar planeringschefen avseende tillståndsärenden bl.a. att ”ärendeslag med
      koppling till eventuellt Brexit ska prioriteras så att handläggningstider kan hållas
      i enlighet med framtida förordning och serviceåtaganden”.
      Som komplement till myndighetens nationella riktlinjer för ärendehantering har
      medborgarskapsenheterna beslutat om egna prioriteringar i handläggningen av
      ärendena enligt följande.
      1. Begäran om att myndigheten ska avgöra ärendet enligt 12 §
         förvaltningslagen
      2. Anmälningsärende (barn under 18 år samt vuxna 18 - 20 år)
      3. Handläggning av kompletta och beslutsklara ärenden
      4. Övriga ärenden
Migrationsverket redovisade följande om hur medborgarskapsärenden
prioriteras i förhållande till andra ärendekategorier.

      I de senaste årens regleringsbrev har det inte funnits några särskilda mål eller
      återrapporteringskrav avseende medborgarskapsärenden så som det funnits för
      till exempel asyl- och arbetsmarknadsärenden. Migrationsverket har i sin
      planering i första hand lagt resurser på att klara av de mål som uppdragsgivaren
      lyft fram i regleringsbrevet. Med beaktande av tillgängliga medel har dock
      Migrationsverket i verksamhetsplanen och interna styrdokument satt upp egna
      mål för medborgarskapsprövningen.
      I Migrationsverkets verksamhetsplan för 2019 framkommer bl.a. att
      Migrationsverket ska inrikta sig på att öka produktiviteten avseende
      medborgarskapsärenden och därför tillföra resurser i syfte att stärka såväl
      produktiviteten som produktionen. I chefen för planeringsavdelningens
      administrativa beslut den 11 februari 2019 A-11/2019, fattat mot bakgrund av
      generaldirektörens beslut den 27 december 2018 om inriktning för det fortsatta
      planeringsarbetet inför 2019, A-110/2018, beslutar planeringschefen om bl.a.
      inriktning och ökad produktivitet av medborgarskapsärenden.
      Migrationsverket har i januari 2019 fört över 30 årsarbetskrafter från annan
      verksamhet (tillståndsprövning) till medborgarskapsprövningen. Sedan januari
      2019 arbetar 120 årsarbetskrafter med medborgarskapsärenden.
Migrationsverket redovisade följande plan för hur medborgarskapsärenden ska
hanteras.
                                                                         Dnr 130-2019         Sid 4 (10)
                                                                             554-2019



      Den nuvarande ärendehanteringen är i betydande omfattning manuell och
      Migrationsverket prioriterar en fortsatt utveckling av digitalisering och
      effektivisering av bl.a. medborgarskapsärenden framförallt under 2019-2020 för
      att kunna möta ett ökat antal ansökningar om medborgarskap.
      Målsättningen är att skapa ett enhetligt processbaserat arbetssätt med ett modernt
      digitalt handläggningsstöd. Sedan oktober 2018 har det pågått ett projekt med
      syfte att digitalisera processen för att bl.a. förkorta handläggningstiderna. När det
      digitala arbetssättet är utbyggt för att hantera även bifallsbeslut uppskattar verket
      att 50 % av anmälningsärendena ska kunna hanteras automatiskt och resterande i
      hög utsträckning.
      I enlighet med tillgängliga medel för Migrationsverket 2020-2022 skulle
      myndigheten behöva minska antalet årsarbetare som arbetar inom tillstånds- och
      medborgarskapsprövningen. För att undvika en situation där antalet öppna
      ärenden når en okontrollerbar nivå planerar Migrationsverket att ge resurser till
      medborgarskapsprövningen så att det blir möjligt att motverka en växande
      ärendebalans. Bemanningen väntas dock inte motsvara behovet och antal öppna
      ärenden väntas därför fortsatt vara på en hög nivå vid periodens slut.
      Om Migrationsverket tilldelas medel enligt verkets behov för 2020-2022
      kommer däremot medborgarskapsprövningen kunna erhålla det antal
      medarbetare som behövs för att fatta beslut i ärendena inom 6 månader.
Migrationsverket redovisade följande bedömning av handläggningen av AA:s
och BB:s ärenden.

      Ärenden avseende ansökningar om medborgarskap är sedan en längre tid den
      största ärendegruppen vid Migrationsverket och förväntas vara det även
      framöver. Verkets balanser med ärenden har ökat betydligt under de senaste
      åren. Under 2018 ökade antalet inkomna ansökningar med 17 % jämfört med
      året innan och Migrationsverket registrerar i genomsnitt omkring 1600–1 800
      inkommande ansökningar varje vecka.
      Vid den initiala screeningen av inkomna ärenden sorterar medborgarskaps-
      enheten ärendena i olika flöden och gör därefter en bedömning i varje ansökan,
      t.ex. om det finns behov av ytterligare utredning eller att inhämta uppgifter från
      en annan myndighet eller sökanden. I ansökningar som är i behov av utredning
      uppgår väntetiden för närvarande upp till 29 månader vilket tillsammans med det
      stora inflödet av ansökningar orsakade handläggningstiden i ärendet avseende
      BB.
      I ärendet avseende AA bedömde Migrationsverket inledningsvis att det fanns
      behov av ytterligare utredning och ärendet fick därmed invänta fortsatt
      handläggning. Efter att AA fått tillbaka sitt pass i november 2017 har
      myndigheten tyvärr inte vidtagit några utredningsåtgärder i ärendet på grund av
      antalet ärenden som är i behov av utredning.
JO har hämtat in handlingar från Migrationsverket. JO har också tagit del av
Migrationsverkets regleringsbrev för 2020 och 2021 samt verkets verksamhets-
och utgiftsprognos från oktober 2020.

Tidigare granskningar av handläggningstider hos Migrationsverket
JO har under flera år hanterat ett mycket stort antal klagomål mot
Migrationsverket om långa handläggningstider. Med anledning av antalet
klagomål under 2013 gjorde JO en granskning av Migrationsverkets
handläggningstider under perioden 2011–2013. Klagomålen gällde framför allt
ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning men även bl.a. ärenden
om uppehållstillstånd på grund av arbete och ärenden om uppehållskort. Av
granskningen framgick att handläggningstiderna i dessa ärendeslag i många fall
                                                                     Dnr 130-2019       Sid 5 (10)
                                                                         554-2019



var orimligt långa och inte sällan kraftigt överskred tidsfrister som finns i
utlänningsförordningen. Migrationsverket kritiserades för de långa
handläggningstiderna och för att författningsreglerade tidsfrister regelmässigt
överskreds. (Se JO 2015/16 s. 326.)

JO ägnade därefter fortsatt uppmärksamhet åt dessa frågor och genomförde
2016 en särskild uppföljning av de åtgärder som Migrationsverket vidtagit för
att komma till rätta med handläggningstiderna. Uppföljningen avsåg
handläggningstiderna under 2015 och en del av 2016. Migrationsverket uppgav
i det sammanhanget att den kraftigt ökade migrationen under andra hälften av
2015 inneburit betydande utmaningar för myndigheten. JO presenterade
resultatet av uppföljningen i ett beslut i juni 2016, där JO uttalade att
Migrationsverkets möjlighet att förkorta handläggningstiderna påverkades av
den omfördelning av resurser till mottagningssystemet som myndigheten varit
tvungen att genomföra under hösten 2015. JO bedömde att de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016 till stor del berodde på
omständigheter utanför Migrationsverkets kontroll och konstaterade att det
yttersta ansvaret för att Migrationsverket kan fatta beslut inom rimlig tid och
inom författningsreglerade tidsfrister ligger hos regering och riksdag. Någon
kritik mot Migrationsverket uttalades därför inte för de långa
handläggningstiderna under 2015 och 2016. (Se JO 2016/17 s. 646.)

JO fortsatte att följa utvecklingen av Migrationsverkets handläggningstider
huvudsakligen i de ärendeslag som rör rätten att vistas i Sverige och
medborgarskap. Fem klagomål om långsam handläggning blev föremål för en
utredning. Klagomålen avsåg fyra ärenden om uppehållstillstånd på grund av
anknytning och ett ärende om uppehållstillstånd på grund av arbete.
Utredningen ledde fram till ett beslut i september 2017, i vilket JO upprepade
att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket
har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid och inom gällande tidsfrister. (Se
JO 2018/19 s. 629.)

I november 2017 träffade JO Migrationsverkets ledning för att bl.a. följa upp
verkets åtgärder för att komma till rätta med långa handläggningstider.
Migrationsverket uppgav då att man under 2018 skulle anpassa verksamheten
till ett minskat asylmottagande men att neddragningen inte skulle påverka
prognoserna för ärendebalanserna och handläggningstiderna om
ärendetillströmningen låg kvar på förväntade nivåer. (Se protokoll den
29 januari 2018 i JO:s ärende 6857-2017.)

I ett beslut i januari 2018, som rörde handläggningstiden i ett asylärende,
upprepade JO på nytt att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till
att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid. JO uttalade
också en avsikt att fortsatt följa utvecklingen mot bakgrund av att de åtgärder
som Migrationsverket vidtagit ännu inte hade fått fullt genomslag och att
Migrationsverket ännu inte kommit tillrätta med handläggningstiderna.
(Se JO 2018/19 s. 634.)
                                                                   Dnr 130-2019       Sid 6 (10)
                                                                       554-2019



JO har alltså flera gånger granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I
de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som
inleddes under andra halvåret 2015 har JO inte uttalat någon kritik mot verket,
trots att handläggningstiderna inte varit acceptabla, utan istället betonat att det
ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har
resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.

Även Justitiekanslern (JK) har under senare år vid flera tillfällen uttalat sig om
Migrationsverkets handläggningstider (se bl.a. JK:s beslut den 8 oktober 2018,
dnr 11423-17-2.1).

## Bedömning

Bedömning
Utgångspunkter för den aktuella granskningen
Under mötet med JO i november 2017 förklarade Migrationsverket att verket
fr.o.m. 2018 skulle anpassa verksamheten till ett minskat asylmottagande.
Antalet klagomål till JO om långsam handläggning hos Migrationsverket har
dock fortsatt att vara högt. JO har inte utrett alla dessa ärenden men har sedan
hösten 2018 i de fall det varit motiverat erinrat verket om de krav som ställs på
en skyndsam handläggning enligt förvaltningslagen. JO har även, i
förekommande fall, erinrat om författningsreglerade tidsfrister.

Den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har
klingat av och Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de
nya förhållandena. Under första halvåret 2019 beslutade JO därför att utreda ett
antal ärenden som rörde långa handläggningstider hos Migrationsverket och
begärde att verket skulle yttra sig. Bland dessa ärenden finns de två
medborgarskapsärenden som är föremål för JO:s bedömning i detta beslut. De
övriga ärendena där Migrationsverket skulle yttra sig rörde
handläggningstiderna i ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning
och asyl, se nedan under Övergripande synpunkter.

Det kan naturligtvis fortfarande finnas vissa kvardröjande effekter, men enligt
min mening går det inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos
Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015. Det är
med denna utgångspunkt som jag granskar de nu aktuella ärendena om långa
handläggningstider.

Krav på skyndsam och effektiv handläggning
Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § första stycket förvaltningslagen
[2017:900], FL). En motsvarande bestämmelse fanns i 7 § förvaltningslagen
(1986:223) som gällde till den 1 juli 2018.

Migrationsverkets beslut i ärenden om medborgarskap har stor betydelse för
dem som berörs. Långa handläggningstider kan få flera negativa konsekvenser,
t.ex. genom att sökanden inte kan komma i fråga för vissa anställningar eller
utbildningar. Ett försenat beslut om medborgarskap påverkar också möjligheten
                                                                  Dnr 130-2019       Sid 7 (10)
                                                                      554-2019



att få rösta i allmänna val och kan i vissa fall medföra begränsade möjligheter
att resa utomlands. Jag vill därför framhålla det som JO har understrukit flera
gånger tidigare, nämligen vikten av att ärenden som har stor inverkan på
enskildas liv avgörs inom rimlig tid (se bl.a. JO 2018/19 s. 634). Detta framhålls
också i förarbetena till den nya förvaltningslagen (se prop. 2016/17:180 s. 106).

Det kan behöva accepteras att en myndighet, exempelvis till följd av händelser i
omvärlden, gör en prioritering mellan olika ärendeslag. Det kan också vara
godtagbart att prioriteringar görs inom ett ärendeslag. Vad som däremot inte
kan accepteras är att vissa ärendeslag under en längre tid i praktiken prioriteras
ned eller att enkla och lättutredda ärenden i alltför stor utsträckning blir
avgjorda på bekostnad av att handläggningen av mer omfattande eller
komplicerade ärenden avstannar. En myndighet kan inte heller organisera sin
verksamhet så att nedprioriterade ärenden får en oacceptabelt lång
handläggningstid, även om den totala mängden ärenden minskar.

Den tid det tar att handlägga ett ärende är beroende av bl.a. ärendets karaktär
och behovet av utredningsinsatser. Det går därför inte att generellt uttala vad
som är en godtagbar handläggningstid. En fullständig passivitet från
myndighetens sida är i princip aldrig acceptabelt. Det är inte heller en längre
tids frånvaro av åtgärder som på ett effektivt sätt driver handläggningen framåt.

För att åstadkomma ett effektivt flöde är det viktigt att myndigheten i ett tidigt
skede av handläggningen uppmärksammar behovet av eventuella
kompletteringar och gör en bedömning av ärendets fortsatta handläggning. Det
kan vara lämpligt att redan då upprätta en plan för ärendets avgörande.
Myndigheten bör också regelbundet gå igenom äldre ärenden och följa upp
gjorda tidsplaner för att kunna vidta åtgärder om handläggningen riskerar att dra
ut på tiden. Detta är särskilt viktigt i pressade lägen när prioriteringar behöver
göras. Ansvaret för att detta blir utfört ligger hos cheferna inom myndigheten
och ytterst hos dess ledning.
                                                                 Dnr 130-2019       Sid 8 (10)
                                                                     554-2019



Handläggningen av AA:s respektive BB:s ärende
Av utredningen framgår bl.a. följande om handläggningen av de remitterade
ärendena.

I anslutning till att AA:s ansökan kom in i januari 2017 gjorde Migrationsverket
vissa inledande rutinmässiga kontroller. Därefter gjordes ytterligare några
rutinmässiga kontroller i maj respektive juni 2019 innan ärendet avgjordes i juni
2019.

BB ansökte om medborgarskap i oktober 2016. Migrationsverket gjorde vissa
rutinmässiga kontroller i november respektive december 2018. Efter att det
kommit fram att BB förekom i misstankeregistret ställde Migrationsverket i
december 2018 en fråga till Polismyndigheten om verket kunde kommunicera
den uppgiften med BB. I februari 2019 fick verket besked från
Polismyndigheten att uppgiften kunde kommuniceras, varefter BB gavs tillfälle
att kommentera den. I slutet av februari 2019 avslog verket BB:s ansökan om
medborgarskap.

Såvitt framgår av utredningen var varken AA:s eller BB:s ärende av särskilt
komplicerad karaktär. Trots det var handläggningstiden drygt två år och fem
månader i AA:s ärende och drygt två år och fyra månader i BB:s ärende. Under
lång tid låg handläggningen nere utan att verket vidtog några åtgärder som förde
ärendena framåt mot ett beslut. Migrationsverket har förklarat de långa
handläggningstiderna i AA:s och BB:s ärenden med det stora antalet
medborgarskapsärenden, särskilt antalet ärenden i behov av utredning, och att
kompletta och beslutsklara medborgarskapsärenden prioriteras framför ärenden
som kräver ytterligare utredning.

Det framstår som att AA:s respektive BB:s ärende lades åt sidan i ett initialt
skede för att verket bedömde att det krävdes ytterligare utredningsåtgärder.
Migrationsverkets prioritering av enkla och beslutsklara ärenden har enligt min
mening gått ut över AA:s respektive BB:s ärende på ett oacceptabelt sätt.
Migrationsverket borde redan i samband med att ärendena kom in till
myndigheten ha tagit itu med de utredningsåtgärder som krävdes för att driva
handläggningen framåt.

Såväl de långa handläggningstiderna i sig som Migrationsverkets passivitet
strider mot förvaltningslagens krav att ett ärende ska handläggas så snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Migrationsverket kritiseras för den långsamma och passiva handläggningen.

Övergripande synpunkter
Vid JO:s möte med Migrationsverkets ledning i november 2017 uppgav verket
att medborgarskapsärendena inte prioriterades vid den tidpunkten, att ärendena
därför ökade i balans trots att man genom processförbättringar kunnat öka
effektiviteten i handläggningen, och att det skulle dröja cirka ett år innan
medborgarskapsärendena skulle kunna prioriteras.
                                                                    Dnr 130-2019     Sid 9 (10)
                                                                        554-2019



I sitt yttrande till JO inom ramen för de nu aktuella klagomålsärendena har
verket uppgett att personella resurser tillfördes medborgarskapshanteringen i
januari 2019 men att resurserna inte väntas motsvara behovet. Verket har
beskrivit en situation med ett mycket stort antal inkommande
medborgarskapsärenden och växande balanser samtidigt som myndighetens
förvaltningsanslag minskat.

Jag gjorde i mars 2020 en inspektion av Migrationsverkets
medborgarskapsenhet i Norrköping. I protokollet efter inspektionen redovisas
bl.a. medborgarskapsenhetens organisation och handläggning av
medborgarskapsärenden (se protokoll den 14 september 2020 i JO:s ärende
1331-2020).

De långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden har, som jag nämnt,
under en lång tid varit föremål för ett mycket stort antal klagomål hos JO. Även
om det under inspektionen i mars 2020 framkom att Migrationsverket numera
prioriterar medborgarskapsprövningen, att medborgarskapsenheten har tillförts
ytterligare personalresurser och att verket arbetar kontinuerligt för att utveckla
och effektivisera arbetssätten vad gäller medborgarskapsärendena finns det
utifrån hur Migrationsverket beskrivit situationen för
medborgarskapsprövningen anledning till oro.

I den verksamhets- och utgiftsprognos som Migrationsverket gjorde i oktober
2020 angavs att författningsstyrda handläggningstider beräknas nås i slutet av
2023 inom ärendeslaget medborgarskap. För detta ärendeslag finns visserligen
ingen särskild författningsreglerad handläggningstid. Enligt verkets
medborgarskapsenhet är målsättningen dock att beslut i medborgarskapsärenden
ska vara fattade inom sex månader från ansökan. Enligt prognosen kommer det
alltså att dröja ytterligare nästan tre år innan man kan förvänta sig att
medborgarskapsärendena avgörs inom sex månader.

Om inte kraftfulla åtgärder vidtas befarar jag att de alltför långa
handläggningstiderna för medborgarskapsärendena blir ett normalläge.
Migrationsverket måste fortsätta att arbeta aktivt för att komma tillrätta med de
långa handläggningstiderna.

I sitt yttrande till JO i april 2019 har Migrationsverket anfört att det i verkets
regleringsbrev de senaste åren saknats särskilda mål och återrapporteringskrav
för medborgarskapsärenden och att verket av det skälet prioriterat de områden
som regeringen ställt upp mål eller återrapporteringskrav för, exempelvis asyl-
och arbetsmarknadsärenden. En myndighet ansvarar dock för att dess
verksamhet bedrivs med iakttagande av de krav som bl.a. förvaltningslagen
ställer även i fråga om ärendeslag som inte särskilt har prioriterats från
regeringens sida (se JO 2010/11 s. 146).

Jag noterar att det i Migrationsverkets regleringsbrev för 2020 angavs att arbetet
med att effektivisera prövningsverksamheten skulle fortsätta med särskilt fokus
på bl.a. medborgarskapsärenden, och att det i verkets regleringsbrev för 2021
                                                              Dnr 130-2019     Sid 10 (10)
                                                                  554-2019



anges att verket – särskilt vad gäller prövningen av bl.a. ansökningar om
medborgarskap – ska förkorta kötiderna för öppna ärenden och öka andelen
beslut som fattas inom författningsstyrd tid.

Mot bakgrund av vad verket anfört om hur man prioriterar sin verksamhet och
om behovet av resurser översänder jag en kopia av detta beslut till
Regeringskansliet.

Jag kan avslutningsvis nämna att jag denna dag också fattat beslut i ärenden
som rör Migrationsverkets handläggningstider i ärenden om uppehållstillstånd
på grund av anknytning (se JO:s ärenden med dnr 8843-2018, 335-2019 och
447-2019) och ärenden om asyl (se JO:s ärenden med dnr 659-2019, 790-2019,
2079-2019 och 2878-2019).

Ärendena avslutas.
