# Kritik mot en tjänsteman vid Kriminalvården, häktet Kronoberg, för att ha uttryckt sig i strid med regeringsformens krav på saklighet

JO 2026-10-20 dnr 13008-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                  Sid
                                                                  2026-10-20               13008-2025          1 (5)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot en tjänsteman vid Kriminalvården, häktet Kronoberg, för att
                   ha uttryckt sig i strid med regeringsformens krav på saklighet


                    Beslutet i korthet: En advokat har i egenskap av ombud och offentlig försvarare för
                    en intagen i häktet Kronoberg skickat ett e-postmeddelande till häktet med frågor om
                    ett beslut. I häktets svar till advokaten följde ett internt e-postmeddelande med där en
                    handläggare i häktet uttryckte att han tyckte att advokaten hade agerat olämpligt med
                    tanke på vad hennes klient satt häktad för.
                    JO uttalar att handläggarens e-postmeddelande ger klart intryck av att han
                    förmedlade en personlig och irrelevant åsikt om den person som advokaten var
                    ombud för samt att det på rent objektiva grunder går att invända mot formuleringen.
                    Enligt JO är det inträffade inte acceptabelt och handläggaren kritiseras för att ha
                    formulerat sig på ett sätt som strider mot regeringsformens krav på saklighet.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde advokaten AA, i egenskap av ombud och offentlig
                   försvarare för BB, fram följande klagomål mot Kriminalvården, häktet
                   Kronoberg.

                   Den 31 juli 2025 meddelade tingsrätten dom i det mål där BB var häktad. Ett
                   par dagar senare tillfrågades han av häktespersonal om han ville förklara sig
                   nöjd med domen, vilket han tydligt svarade nej på. Dagen därpå, en söndag,
                   ringde någon från häktet till åklagarmyndighetens beredskapsjour och frågade
                   hur häktet skulle gå tillväga om BB ville nöjdförklara sig. Den beredskaps-
                   åklagare som besvarade samtalet hänvisade till ordinarie åklagare. På måndagen
                   blev hon kontaktad av ordinarie åklagare som undrade om BB verkligen ville
                   nöjdförklara sig. Hon kontaktade BB, som lät meddela att han tydligt sagt till
                   häktespersonalen att han inte ville göra det. I efterföljande korrespondens med
                   ordinarie åklagare har hon fått veta att telefonsamtalet till beredskapsåklagaren
                   gjordes av en okänd person vid häktet som i sin tur fått uppdraget att ringa av en
                   annan okänd person där.

                   I mitten av juli 2025 beviljades BB tillstånd till kontrollerade besök av sina
                   föräldrar. Hon kontaktade häktet för att undersöka om det fanns någon
                   möjlighet till lättnad i villkoren om kontroll. Hon är medveten om den formella
                   gången men tiden till besöket var knapp och ett formellt överklagande hade

    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Sveavägen 25
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 650                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 13008-2025        Sid 2 (5)




tagit längre tid. Svaret från häktet innehöll intern korrespondens mellan
häktespersonalen. Av det interna e-postmeddelandet framgår att personal tyckte
att hon i egenskap av advokat hade agerat olämpligt med tanke på vad hennes
klient satt häktad för. Det interna mailet var inte avsett för henne och hon fick
snabbt ett nytt e-postmeddelande om att häktet ville återkalla meddelandet.

Det interna meddelandet ger starka skäl för antagandet att BB inte har
behandlats i enlighet med grundläggande rättsprinciper och att personliga
åsikter hos häktespersonalen kan ha inverkat på hanteringen av exempelvis
hemställningar, önskemål och förfrågningar från BB. Samtliga hemställningar
och förfrågningar som han har gjort har besvarats med orimlig tidsutdräkt. Det
tog t.ex. två månader för häktet att informera BB om vilka kläder han hade i
förrådet, vilket ledde till onödig stress för honom. Hon köpte därför en skjorta
till honom inför huvudförhandlingen i tingsrätten för att han skulle kunna bära
något annat än häkteskläder.

Till anmälan bifogades e-postkorrespondensen med häktet. Av det interna
meddelandet framgår bl.a. ”[…] Fick detta mailet. Tycker det är väldigt
olämpligt av en advokat med tanke vad deras klient sitter för.”.

Utredning
JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över det som AA hade fört fram.

I remissyttrandet anförde Kriminalvården, genom regionchefen för Region
Stockholm, följande:

      Uppgifter har inhämtats från ledningen vid häktet Kronoberg.

      Nöjdförklaring
      Klagande dömdes i Stockholms tingsrätt den 31 juli 2025, han delgavs domen
      samma dag. Vid detta tillfälle informerades han även om möjligheterna att avge
      nöjdförklaring och att han dessförinnan ges en betänketid. Den 2 augusti 2025
      upplystes han om att betänketiden hade löpt ut.
      Avdelningschef har fört samtal med det vid tillfället tjänstgörande vakthavande
      befälet (VB) som är oförstående till ombudets påstående. Klagande var tydlig
      med att denne inte hade för avsikt att avge någon nöjdförklaring. Några
      ytterligare diskussioner med klagande rörande nöjdförklaring har därefter inte
      förts. Att det ska ha ringts samtal till jouråklagare känner tjänstgörande VB inte
      till. Det har inte gått att spåra eller utreda ifall, och i så fall vem, som skulle ha
      ringt samtalet ifråga samt vad frågeställningen rörde. Det är avdelningschefens
      uppfattning att nöjdförklaringsprocessen har hanterats korrekt och enligt rådande
      rutiner och regelverk.

      Återkallelse av e-postmeddelandet
      Klagande överfördes, genom särskild överenskommelse med Frankrike, till
      Sverige som åtalad i det aktuella målet. Klagande är sedan tidigare dömd …
      [för mycket allvarlig och omfattande brottslighet, JO:s anm.]. Med anledning
      därav krävdes omfattande säkerhetsåtgärder under dennes vistelse vid häktet.
      Anledningen till att handläggaren mejlade sin chef var för att denna skulle
      informeras om att ombudet tagit kontakt med handläggaren i syfte att påskynda
      hanteringen av besöksärendena bl.a. gällande lättnader i besöksvillkoren.
                                                                         Dnr 13008-2025        Sid 3 (5)




      Eftersom häktet har erfarit flertalet sådana händelser ville handläggaren
      informera sin chef samt uttrycka sin frustration över att ombudet försökt påverka
      beslutsfattaren i dennes myndighetsutövning. Det är avdelningschefens
      uppfattning att personliga åsikter vare sig påverkar eller ligger till grund för
      häktets handläggning av ärenden eller vid beslutsfattandet. Avdelningschefen
      valde att återkalla meddelandet då detta vare sig var avsett att förmedlas till
      ombudet samt då det inte hade någon bäring på utfallet av klagandens ärende.

      Hanteringen av hemställningar
      Häktet tillbakavisar att det har förelegat en personlig åsikt gällande klagandes
      brottslighet som på något sätt har inverkat på handläggningen av dennes ärenden.
      De beslut som har fattats har prövats individuellt där det som är känt om
      klagandes brottslighet givetvis har beaktats. Av kriminalvårdsregistret
      framkommer att ett utav besökstillstånden har omprövats utav Kriminalvårdens
      huvudkontor som sedermera fastställt häktets beslut. Något överklagande har
      inte inkommit.
      Gällande den dömdes klagomål om förrådstillhörigheter konstaterats att det i
      kriminalvårdsregistret har registrerats flertalet kläder, däribland två stycken
      skjortor. Dessa skrevs in den 5 maj 2025 och har enligt gängse rutin förmedlats
      till klagande genom ett så kallat förrådskvitto. Även avdelningspersonal har
      tillgång till uppgifter om intagnas förrådstillhörigheter och kan således lämna
      uppgifter direkt från avdelning där den intagne är placerad. Det har inte
      framkommit något till stöd för klagandes påstående om att denne inte har fått
      information på över två månader.
      –––

      Kriminalvården, region Stockholm, gör följande bedömning ,
      Klagande har informerats korrekt om både möjligheten att avge nöjdförklaring
      och när den aktuella betänketiden har löpt ut. Därefter har det varit upp till
      klagande att avgöra vilka ev. åtgärder denne ville vidta. Det har inte framkommit
      något avvikande rörande nöjdförklaringsprocessen varför det är Kriminalvårdens
      uppfattning att detta har hanterats korrekt och i enlighet med rådande regelverk.
      E-postmeddelandet ifråga återkallades då det endast syftade till att informera
      avdelningschefen om att ombudet försök påverka beslutsfattaren i handläggning
      och därför inte har någon materiell koppling till ärendet. Kriminalvården vill
      betona att denna form av agerande vare sig är otillåten eller olämplig då den
      faller inom ramen för vad som rimligen kan förväntas av ett ombud i att tillvara
      sin klients intressen. Det är beklagligt att handläggaren har uttryckt sig på ett sätt
      som kan uppfattas ha inverkat på handläggningen i det enskilda fallet. De risker
      och omständigheterna som var kända om klagande, däribland brottsmisstanken,
      har dock haft en självklar inverkan på beslutens utgång. Detta har dock gjorts
      efter en individuell prövning och inte någon form av kategoriskt avdömande.
      Som ovan redogjorts har klagandes bakgrund erfordrat särskilda säkerhets-
      arrangemang, av vilket följer högt ställda krav på utredning och handläggning av
      ärenden. Detta i sig kan ha medfört längre handläggningstid än vad som är
      normalt, men alltså varit påkallat. Det har dock under inga omständigheter
      förelegat förutfattade meningar om klagandes brottslighet som legat denne till
      last. Några avvikelser har under utredningen inte heller uppdagats. Vad gäller
      klagande övriga klagomål konstateras att eftersom klagande inte har specificerat
      vilka övriga hemställan som inte har besvarats har detta inte kunnat utredas
      närmare.
AA kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. att hennes syfte bara varit att ta
tillvara BB:s intressen och att det är tydligt att det interna e-postmeddelandet
ger uttryck för en personlig åsikt grundad i vem hon har varit ombud för.
                                                                 Dnr 13008-2025       Sid 4 (5)




Rättslig reglering m.m.
Kriminalvården har i remissvaret redogjort för viss rättslig reglering. Jag har
denna gång valt att utelämna redogörelsen i citatet av myndighetens yttrande
och återkommer i min bedömning till den reglering som är av närmast intresse
för mina uttalanden.

Bedömning
Frågor om nöjdförklaringen
Enligt Kriminalvårdens utredning har vakthavande befäl uppgett sig inte känna
igen AA:s beskrivning av hur nöjdförklaringsprocessen hanterats. Enligt
myndigheten har det inte framkommit något avvikande beträffande denna. Jag
bedömer inte att ytterligare utredning skulle leda till något annat resultat i den
här frågan. Det som har kommit fram i denna del ger därmed inte anledning till
kritik eller någon annan åtgärd från min sida.

E-postmeddelandet
Det följer av 1 kap. 9 § regeringsformen att myndigheter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet
(objektivitetsprincipen). Principen kommer också till uttryck i 5 § andra stycket
förvaltningslagen (2017:900).

Kravet på saklighet och opartiskhet omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt
har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat
handlande från en myndighet. Även hur ett agerande kan uppfattas är av
betydelse. Man talar ibland om en objektiv och en subjektiv sida av grundlags-
bestämmelsen. Den subjektiva är då hur de involverade myndighetspersonerna
själva anser sig ha agerat, medan den objektiva är hur deras agerande har kunnat
uppfattas utifrån. Det räcker med att det förekommer rent objektiva
invändningar mot en myndighets agerande för att grundlagsregeln ska
aktualiseras. Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar i viss mån
varandra. Kravet på saklighet innefattar dock annat och mer än vad kraven på
likabehandling och opartiskhet medför, t.ex. vad gäller bemötande, formule-
ringar och förmåga att hålla sig till den sakfråga som myndigheten vanligen har
att avgöra i förhållande till den enskilde. Redan risken för att andra kan uppfatta
att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräcklig för att ett handlande ska
kunna anses strida mot kraven i bestämmelsen. (Jfr Bull och Sterzel,
Regeringsformen – en kommentar [2023, version 5, JUNO], s. 56 f. och t.ex.
JO:s beslut den 6 november 2019, dnr 5866-2018.)

Regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet gäller inte enbart i samband
med myndighetsutövning, utan även vid kommunikation internt och mellan
myndigheter. Det innebär att tjänstemän vid sådana kontakter inte bara ska
uttrycka sig och uppträda korrekt utan också neutralt och professionellt
(se t.ex. JO:s beslut den 11 augusti 2026, dnr 9217-2025).
                                                                  Dnr 13008-2025    Sid 5 (5)




Enligt Kriminalvården skickade häktets handläggare det interna
e-postmeddelandet i syfte att uttrycka sin frustration över att AA försökt
påverka beslutsfattaren i dennes myndighetsutövning. Myndigheten har
emellertid betonat att AA:s agerande faller inom ramen för vad som rimligen
kan förväntas av ett ombud, vars uppdrag är att tillvarata sin klients intressen.
Jag är av samma uppfattning och har för egen del svårt att se hur AA:s
meddelande över huvud taget kan ha uppfattats som ett påverkansförsök.

Oavsett hur det förhöll sig med den saken ger handläggarens efterföljande
e-postmeddelande klart intrycket av att han förmedlade en personlig och
irrelevant åsikt om den person som AA agerade ombud för. Det sagda innebär
alltså att det på rent objektiva grunder går att invända mot hur handläggaren har
formulerat sig till avdelningschefen. Det inträffade är naturligtvis inte
acceptabelt. Handläggaren CC ska kritiseras för att i e-postmeddelandet ha
formulerat sig på ett sätt som strider mot regeringsformens krav på saklighet.

Det är utrett att avdelningschefen DD försökte återkalla e-postmeddelandet med
svar på försvararens frågor som alltså även innehöll häktets interna meddelande.
Jag kan konstatera att den skrivelsen till AA blev en allmän handling hos
Kriminalvården i och med att den skickades därifrån, dvs. upprättades
(se 2 kap. 3, 4 och 10 §§ tryckfrihetsförordningen). DD:s åtgärd var olämplig.
Jag kan visserligen ha förståelse för att häktet ville rätta till det felaktiga
utskicket, men enligt min uppfattning borde häktet istället ha skickat ett
uppföljande e-postmeddelande med en förklaring.

Hanteringen av hemställningar
Mot bakgrund av CC:s kommentar i det interna e-postmeddelandet har jag
förståelse för AA:s farhågor om att häktespersonalens personliga åsikter kan ha
inverkat på hanteringen av BB:s hemställningar. Kriminalvården har
tillbakavisat detta, och menat att det varit säkerhetsarrangemangen kring BB
som i vissa fall kan ha medfört en längre handläggningstid. Vidare har
myndigheten inte funnit utrett att det tagit häktet två månader att informera BB
om vilka kläder han hade i förrådet. Det som har kommit fram i denna del ger
mig inte skäl att rikta någon kritik mot häktet.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sanna Ekman har föredragit ärendet och avdelningschefen
Jessica Starhill Sjöstrand har deltagit i beredningen.
