# Kritik mot Malmö tingsrätt för handläggningen av ett interimistiskt yrkande om överflyttande av vårdnaden om ett barn enligt 6 kap. 8 a § andra stycket föräldrabalken

JO 2017-04-05 dnr 1308-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid 1
                                                                          2017-04-05              1308-2016                11 (9)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Malmö tingsrätt för handläggningen av ett interimistiskt
                        yrkande om överflyttande av vårdnaden om ett barn enligt 6 kap. 8 a §
                        andra stycket föräldrabalken


                          Beslutet i korthet: En mor som var ensam vårdnadshavare för ett barn skadades
                          svårt i en trafikolycka. Skadan gjorde att hon inte kunde utöva vårdnaden om barnet.
                          Stadsområdesnämnden Innerstaden i Malmö yrkade därför vid tingsrätten – med stöd
                          av 6 kap. 8 a § andra stycket föräldrabalken – att fadern skulle få vårdnaden om
                          barnet. Nämnden yrkade också att tingsrätten genom ett interimistiskt beslut skulle
                          flytta över vårdnaden till fadern i väntan på att målet skulle bli avgjort.
                          Det tog tingsrätten sju månader att ta ställning till nämndens yrkande om ett
                          interimistiskt beslut. Enligt JO är det en orimligt lång handläggningstid, och den
                          långsamma hanteringen kan inte anses ha varit förenlig med barnets bästa.
                          Tingsrätten får därför kritik.

## Initiativet

Vid handläggningen av JO:s ärende med dnr 208-2016 uppmärksammades
                        Malmö tingsrätts handläggning av ett yrkande om ett interimistiskt beslut i ett
                        mål om överflyttande av vårdnaden om ett barn enligt 6 kap. 8 a §
                        föräldrabalken, FB (tingsrättens mål T 6047-15).

                        Jag beslutade att ta upp handläggningen av det interimistiska yrkandet till
                        utredning i ett särskilt ärende.

## Bakgrund

Modern AA var ensam vårdnadshavare till sonen BB, född i oktober 2014. I
                        februari 2015 skadades AA allvarligt i en olycka och vistades därefter på
                        sjukhus. Den 15 juli 2015 ansökte Stadsområdesnämnden Innerstaden i Malmö
                        stad om stämning gentemot AA och yrkade att vårdnaden om BB skulle
                        överflyttas från henne till barnets far CC enligt bestämmelsen i 6 kap. 8 a §
                        andra stycket FB. Stadsområdesnämnden yrkade samtidigt att tingsrätten skulle
                        meddela ett interimistiskt beslut om inte ett slutligt beslut kunde meddelas
                        skyndsamt.

                        Stadsområdesnämnden uppgav att BB alltid hade bott tillsammans med båda
                        sina föräldrar även om endast AA varit vårdnadshavare samt att AA efter


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                      Dnr 1308-2016        Sid 2 (9)




olyckan var ur stånd att ta hand om sig själv och att kommunicera, varför hon
varaktigt var förhindrad att utöva vårdnaden om BB. CC hade samtyckt till att
utses till vårdnadshavare för BB och det var inte lämpligare att vårdnaden om
BB flyttades över till någon annan än CC.

I ett svaromål den 16 september 2015 bestred AA genom sitt ombud advokaten
DD det framställda yrkandet om överflyttande av vårdnaden till CC, även
interimistiskt.

I ett beslut den 22 september 2015 anordnade tingsrätten godmanskap för AA
och förordnade hennes moder EE att som god man för AA bevaka hennes rätt,
förvalta hennes egendom och sörja för hennes person.

Den 11 december 2015 höll tingsrätten (rådmannen FF) ett sammanträde för
muntlig förberedelse. Stadsområdesnämnden framställde de yrkanden som hade
angetts i ansökan om stämning och AA:s ombud framställde AA:s inställning i
enlighet med svaromålet. FF förde därefter enskilda samtal med parterna i syfte
ett nå en överenskommelse.

I protokollet från den muntliga förberedelsen antecknades följande:

         Överenskommelse
         Stadsområdesnämnden (…) åtar sig att snarast påbörja arbete i syfte att få till
         stånd umgänge mellan BB och EE. Ärendet kommer att hanteras med förtur.
         Stadsdelsnämnden (…) begär ingen prövning av det interimistiska yrkandet
         innan nästa planerade muntliga förberedelse den 27 januari 2016.
         Tingsrätten avkunnar härefter i parternas och ombudens närvaro följande
         BESLUT
         1.   Tingsrätten kallar parterna till en ny muntlig förberedelse onsdagen den
              27 januari 2016, kl. 09.00, för att utvärdera arbetet under
              överenskommelsen ovan.
I ett beslut den 18 december 2015 ändrade Hovrätten över Skåne och Blekinge
tingsrättens beslut om god man på så sätt att hovrätten entledigade EE från
uppdraget som god man och i stället förordnade GG till detta uppdrag. I skälen
för beslutet angav hovrätten bl.a. att det rådde djupgående motsättningar mellan
å ena sidan CC och å andra sidan EE och AA:s närmaste anhöriga i frågan om
överflyttande av vårdnaden om BB till CC och att AA:s verkliga vilja i denna
fråga inte var klarlagd.

I en skrift som kom in till tingsrätten den 21 december 2015 meddelade AA:s
ombud att CC hade fört fram att han inte var intresserad av att delta i
samarbetssamtal. Den 28 december 2015 meddelade stadsområdesnämnden att
det inte fanns någon person som hade juridisk möjlighet att ställa BB i kö till en
förskola eftersom det saknades en beslutsför vårdnadshavare.

Den 27 och 29 januari 2016 höll tingsrätten (rådmannen HH) ytterligare ett
sammanträde för muntlig förberedelse i målet. Parterna framställde samma
yrkanden och inställning till yrkandena som tidigare. Vidare förde HH enskilda
                                                                       Dnr 1308-2016        Sid 3 (9)




samtal med parterna i syfte att nå en överenskommelse, vilken inte nåddes. HH
förklarade avslutningsvis att tingsrätten skulle fatta ett interimistiskt beslut i
frågan om vårdnaden om BB efter att viss kommunicering med parterna hade
skett.

I en skrivelse till tingsrätten den 8 februari 2016 gjorde AA gällande att hon inte
var varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden om BB, och att det i varje fall var
lämpligare att vårdnaden flyttades över till en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare i stället för till CC.

I en skrivelse till tingsrätten den 10 februari 2016 uppgav stadsområdes-
nämnden att förutsättningarna för att flytta över vårdnaden om BB till CC var
uppfyllda. Nämnden framhöll samtidigt vikten av att ett interimistiskt beslut
fattades i avvaktan på ett slutligt beslut.

I ett interimistiskt beslut den 19 februari 2016 förordnade HH att CC skulle ha
vårdnaden om BB. Samtidigt beslutades att någon ytterligare utredning i frågan
om vårdnaden inte skulle hämtas in. I skälen för beslutet angav HH bl.a.
följande:
      Det nu sagda innebär att AA – i vart fall för närvarande – får anses vara varaktigt
      förhindrad att utöva vårdnaden om BB. BB är alltså i dagsläget i behov av en
      annan vårdnadshavare än sin mor.
      Frågan är då vem vårdnaden ska flyttas över till. I en situation som denna finns
      det en presumtion för att vårdnaden ska flyttas över till den andre föräldern, i
      detta fall CC […] Den konflikt som nu finns innebär dock inte att CC inte är
      lämpad att ta hand om sin son. CC ska därför interimistiskt ha vårdnaden om BB.

Utredning
Ett dagboksblad och vissa handlingar i tingsrättens mål hämtades in och
granskades.

JO uppmanade därefter Malmö tingsrätt att lämna upplysningar om
handläggningen av det interimistiska yrkandet om överflyttande av vårdnaden
om BB till CC samt handläggningstiden för detta yrkande.

Lagmannen JJ uppgav i ett yttrande följande:

      Bifogat finns en utförlig redogörelse över handläggningen av målet.
      Redogörelsen har sammanställts av den ansvariga domaren, rådmannen HH.
      Redogörelsen visar att det är ett mål av mycket speciell karaktär. Min bedömning
      är att det, med den beskrivna bakgrunden, inte framstår som en oförsvarligt lång
      tid innan ett interimistiskt beslut angående överflyttning av vårdnaden
      meddelades.
Till yttrandet fogades rådmannen HH:s redogörelse enligt följande:
      Jag har, i egenskap av ansvarig domare för målet, getts tillfälle att lämna
      synpunkter. Eftersom målet även i vissa avseenden har beretts av handläggare
      respektive av rådmannen FF har jag, i de delar de berörts, inhämtat deras
      synpunkter om målets handläggning.
                                                               Dnr 1308-2016        Sid 4 (9)




Målet inleddes vid tingsrätten den 15 juli 2015. Stadsområdesnämnd Innerstaden
i Malmö stad (nedan nämnden) yrkade – även interimistiskt – att tingsrätten
skulle förordna att vårdnaden om BB, född 2014, skulle överflyttas från
vårdnadshavaren AA till CC såsom vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a §
föräldrabalken. Målet gäller frågan om AA – som skadats svårt vid en
trafikolycka – är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden om BB och att det inte
är lämpligare att vårdnaden flyttas över till någon annan än CC, BB:s far. Målet
lottades – efter omfördelning från annan avdelning – den 16 juli 2015 in på min
enhet och har alltsedan dess – med något undantag som framgår nedan –
handlagts av mig. Det noterades samma dag att det vid en annan avdelning
vid domstolen fanns ett pågående tvistigt ärende (Ä 4851-15) angående
förordnande av god man för AA och att AA:s mor genom interimistiskt beslut
den 11 juni 2015 hade förordnats som god man för henne. Tingsrättens beslut om
detta lades in i akten. Det noterades även i ärendemeningen i vårt
datahanteringssystem i godmansärendet att information skulle ske till ”min”
avdelning när slutligt beslut i fråga om god man meddelades med anledning av
det pågående målet om överflyttning av vårdnad.
Stämning utfärdades mot AA den 21 juli 2015 med uppgift om att svaromål
skulle komma in 30 dagar efter mottagandet av stämningen. Den längre
svarsfristen än sedvanliga 14 dagar berodde på dels att det var sommartid med
där förknippade ledigheter, dels att tingsrätten ville invänta besked i fråga om
slutligt beslut i godmansärendet. En vecka senare, den 28 juli 2015, anmälde sig
advokaten DD som ombud för svaranden varpå relevanta handlingar skickades
över till henne. Den 9 september 2015 var handläggare i kontakt med nämndens
ombud, stadsjuristen KK, som uppgav att hon inte hade någon erinran mot att
tingsrätten först avgjorde frågan om godmanskap innan förevarande mål sattes ut
till muntlig förberedelse. Den 16 september 2015 inkom svaromål. Kort tid
därefter, den 21 september 2015, förelades nämnden att yttra sig över
svaromålet. Den 22 september 2015 fattade tingsrätten slutligt beslut i ovan
nämnda ärende om god man varvid det beslutades att AA:s mor skulle vara god
man för AA. Denna information kom undertecknad till del den 24 september
2015 varpå det samma dag kallades till muntlig förberedelse i detta mål. Dag för
sammanträdet bestämdes – efter förfrågan med förslag på för ombuden lämpliga
dagar – till den 25 november 2015. Vad ansvarig handläggare kan minnas
lämnades förslag på tider för sammanträde även i tiden före den 25 november
2015 men att något av ombuden inte kunde delta förrän det datum som kom att
bestämmas. Nämnden kom den 11 november 2015 in med yttrande över
svaromålet. Den 17 november 2015 begärde AA:s ombud att flytta den muntliga
förhandlingen p.g.a. att hon blivit upptagen i ett stort brottmål. Det planerade
sammanträdet ställdes därför in och sattes dagen därpå ut på nytt till den 11
december 2015.
Vid muntlig förberedelse den 11 december 2015 var rådmannen FF ordförande.
Av protokollet framgår att ordföranden förde enskilda samtal med parterna i
syfte att nå en överenskommelse. Det träffades en överenskommelse som innebar
att nämnden åtog sig att snarast påbörja arbete i syfte att få till stånd umgänge
mellan BB och AA:s mor, att ärendet skulle hanteras med förtur och att nämnden
inte begärde någon prövning av det interimistiska yrkandet innan nästa
inplanerade muntliga förberedelse den 27 januari 2016. Ytterligare skriftväxling
förekom sedan mellan parterna. I skrift från nämnden daterad den 28 december
2015 angav ombudet att hon varit i kontakt med förskoleförvaltningen i Malmö
stad och med sonens gode man rörande frågan om att ställa BB i kö till förskolan
och då fått besked om att det inte var möjligt förrän det fanns en beslutsför
vårdnadshavare, ett beslut som enligt henne därför inte kunde fattas av AA:s och
BB:s förordnade gode män. Den 18 december 2015 beslutade Hovrätten över
Skåne och Blekinge att ändra tingsrättens beslut om att AA skulle ha sin mor
som god man för henne och förordnade i stället en utomstående person som god
man.
                                                                       Dnr 1308-2016        Sid 5 (9)




      Vid muntlig förberedelse den 27 januari 2016 verkade tingsrätten för att hitta
      en överenskommelse mellan parterna och beslöt i samråd med dem att hålla
      en fortsatt muntlig förberedelse två dagar senare, den 29 januari 2016, då CC
      hade möjlighet att delta. Nämndens ombud KK hade dessförinnan varit i kontakt
      med CC och frågat om han önskade delta, något han förklarade att han var villig
      till. Den 29 januari 2016 hölls en fortsatt muntlig förberedelse då det kunde
      konstateras att någon överenskommelse mellan parterna inte kunde nås.
      Sammanträdet avslutades med beskedet att tingsrätten skulle fatta interimistiskt
      beslut i fråga om vårdnad samt även ta ställning till en av AA framställd begäran
      om kompletterande utredning. Eftersom AA:s ombud DD ville komma in med
      kompletterande uppgifter bestämde tingsrätten – i samråd med parterna – att DD
      skulle komma in med yttrande senast fredagen den 5 februari 2016 och att
      nämndens ombud KK fick tillfälle att yttra sig över motpartens yttrande senast
      tisdagen den 9 februari 2016. DD lämnade in yttrande – efter tjänstetidens slut –
      den dag som överenskommits. Handlingen kom därför att sändas över till
      nämnden först den 8 februari 2016 varför nämnden medgavs anstånd med att
      komma in med sitt yttrande till den 11 februari 2016, något som också skedde.
      Tingsrätten fattade den 19 februari 2016 beslut i målet varvid tingsrätten dels
      interimistiskt tillerkände CC vårdnaden om BB, dels beslutade att inte inhämta
      någon ytterligare utredning i fråga om vårdnad. Samma dag skickade tingsrätten
      ut föreläggande till parterna att komma in med bevisuppgift senast den 4 mars
      2016. Bevisuppgifter har nu kommit in på ömse sidor och tingsrätten har bestämt
      tid för huvudförhandling till den 26 april 2016.
      Sammanfattningsvis kan det konstateras att målet inte är ett sedvanligt tvistigt
      vårdnadsmål. Det är här fråga om en ung kvinna, AA, som skadats
      mycket svårt vid en trafikolycka där nämnden har gjort gällande att hon är
      varaktigt förhindrad att ta hand om sitt barn och att vårdnaden därför bör
      överflyttas till barnets far. Det finns djupgående motsättningar mellan å ena
      sidan AA:s familj och släkt och å andra sidan hennes sambo CC, tillika far till
      BB. Detta har bl.a. framkommit i utredningen i målet och i besluten i det
      refererade godmansärendet. Jag har därför i inledningsskedet ansett att det varit
      angeläget att beslutet om vem som skulle vara god man för AA skulle avgöras
      innan interimistiskt beslut i fråga om vårdnad skulle fattas i detta mål, en
      uppfattning som nämnden inte haft något att erinra emot. Så snart det fattats
      slutligt beslut i ärendet om god man har tingsrätten satt ut målet till muntlig
      förberedelse. Att den inplanerade muntliga förberedelsen sedan kom att skjutas
      fram är något tingsrätten inte kunnat råda över. Tingsrätten har därefter hållit
      sammanlagt tre muntliga förberedelser – den 11 december 2015 samt den 27 och
      29 januari 2016. Rådmannen FF var ordförande vid det första sammanträdet och
      jag vid de två sistnämnda. AA:s mor var närvarande vid samtliga muntliga
      förberedelser och CC vid den sista. Det har enligt min
      mening funnits goda skäl, inte minst mot bakgrund av de djupa motsättningar
      som förekommer, att undersöka möjligheten av att hitta lösningar utöver det
      sedvanliga, allt för BB:s bästa. Då det kunnat konstateras att en
      överenskommelse inte kunnat nås har tingsrätten fattat interimistiskt beslut. Det
      nu sagda är skälet till varför det dröjt längre än vanligt innan tingsrätten fattat
      interimistiskt beslut.
Ett nytt dagboksblad hämtades in från tingsrätten. Av detta framgick att den
planerade huvudförhandlingen den 26 april 2016 ställdes in och att en ny
huvudförhandling planerades till den 7 september 2016, vilken genomfördes.
Dom i målet meddelades den 21 september 2016. AA överklagade domen till
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
                                                                   Dnr 1308-2016      Sid 6 (9)




Rättslig reglering
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga
förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god
fostran blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare ansvarar även för att barnet
får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga
omständigheter. Vårdnadshavaren ska också se till att barnet får
tillfredsställande försörjning och utbildning. Det är vidare vårdnadshavarens
ansvar att ha uppsikt över barnet eller vidta andra åtgärder i syfte att hindra att
barnet orsakar skada för någon annan (6 kap. 2 § FB).

Barnets förmyndare har att företräda barnet i ekonomiska frågor. Normalt är
barnets vårdnadshavare också barnets förmyndare (10 kap. 2 § FB).

Ett barn står från födseln under vårdnad av båda föräldrarna om de är gifta med
varandra. Om föräldrarna inte är gifta med varandra blir mamman ensam
vårdnadshavare från barnets födelse (6 kap. 3 § FB).

Enligt 6 kap. 8 a § andra stycket FB ska rätten flytta över vårdnaden från den
förälder som är ensam vårdnadshavare och varaktigt förhindrad att utöva
vårdnaden till den andre föräldern eller – om det är lämpligare – till en eller två
särskilt förordnade vårdnadshavare. Frågor om ändring i vårdnaden enligt denna
bestämmelse prövas, enligt tredje stycket, endast på talan av en socialnämnd
och handläggs i domstolen som ett s.k. indispositivt tvistemål, se 6 kap. 17 §
FB.

I ett mål om vårdnad får rätten om det behövs besluta om vårdnaden för tiden
intill dess att frågan har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit
laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och avtalet har
godkänts av socialnämnden (ett s.k. interimistiskt beslut), se 6 kap. 20 § FB.

I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen, RF, finns ett uttryckligt krav på att
en rättegång ska genomföras inom skälig tid. Vidare anges i 42 kap. 6 § tredje
stycket rättegångsbalken, RB, att rätten ska driva förberedelsen i ett tvistemål
med inriktning på ett snabbt avgörande. Denna förpliktelse ska rätten fullgöra
genom formell och materiell processledning. Rätten ska alltså dels styra upp
processens yttre ramar, dels verka för att tvistefrågorna blir klarlagda.

Förberedelsen sker vid ett sammanträde eller genom skriftväxling eller annan
handläggning. Om det är lämpligt får olika former av förberedelse förenas, se
42 kap. 9 § första stycket RB. Rätten ska successivt besluta om de olika
åtgärder som behövs under förberedelsen och efter hand avgöra vilken form
förberedelsen bör ha i olika skeden. När ett skriftligt svaromål har kommit in till
rätten ska ett sammanträde hållas så snart som möjligt om det inte med hänsyn
till målets beskaffenhet är lämpligare med fortsatt skriftväxling, se 42 kap. 9 §
tredje stycket RB. Det är viktigt att rätten agerar med fasthet vid den formella
och materiella processledningen och hela tiden är aktiv under förberedelsen.
                                                                    Dnr 1308-2016       Sid 7 (9)




Utöver kravet på ett snabbt avgörande ska rätten, om det inte är olämpligt med
hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter, verka för att
parterna förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning, se 42 kap.
17 § första stycket RB.

JO:s bedömning
Målet var brådskande
Som framgår av redogörelsen för den rättsliga regleringen bygger regelverket på
att alla barn har vårdnadshavare som tar ansvar för barnets personliga
förhållanden och som dessutom i regel är förmyndare för barnet. Det betyder att
det aktuella målet – där det var fråga om att utse en vårdnadshavare för ett barn
som i praktiken hade stått utan en vårdnadshavare i omkring fem månader – var
brådskande och att det därför skulle ha handlagts med förtur när det kom in till
domstolen den 15 juli 2015. Och naturligtvis skulle tingsrätten ha vinnlagt sig
om att så snart som det var möjligt ta ställning till yrkandet om ett interimistiskt
beslut i frågan. Jag anser inte att hanteringen av ärendet om utseende av en god
man för AA borde ha föranlett tingsrätten att avvakta med handläggningen av
vårdnadsmålet.

Det inledande skedet
Mot den angivna bakgrunden fanns det alltså anledning för tingsrätten att hålla
ett högt tempo i handläggningen redan från början. Men i stället präglades den
inledande handläggningen av en påtaglig senfärdighet. Stämningsansökan kom
in till tingsrätten den 15 juli 2015 men tingsrätten utfärdade inte stämning
förrän sex dagar senare, den 21 juli 2015. I stämningen fick svaranden en med
tanke på målets karaktär alldeles för lång tid på sig att svara, 30 dagar. Och trots
den generöst tilltagna svarsfristen kom svaret inte in till tingsrätten förrän den
16 september 2015. Såvitt utredningen ger vid handen ledde svarandens
dröjsmål med att ge in sitt svaromål inte till några åtgärder från tingsrättens
sida. Det är svårt att förstå varför tingsrätten inte höll ett högre tempo under
målets inledningsskede.

Tingsrätten har brustit i skyldigheten att skyndsamt sätta ut målet till
muntlig förberedelse
Den 16 september 2015 kom alltså till slut det skriftliga svaromålet in till
tingsrätten. Uppenbarligen bedömde tingsrätten att målet då ännu inte var så
berett att det gick att meddela ett interimistiskt beslut. Som framgått är
huvudregeln att tingsrätten ska hålla ett sammanträde så snart som möjligt när
det skriftliga svaromålet har kommit in. För att ett sammanträde ska kunna
hållas så snart som möjligt måste naturligtvis kallelserna till sammanträdet
skickas ut så snart som möjligt. Det är därför svårt att förstå att det tog hela åtta
dagar innan tingsrätten den 24 september 2015 skickade kallelser till parterna.
Och det är ännu svårare att förstå att dagen för sammanträdet bestämdes till den
25 november 2015 – mer än fyra månader efter det att stämningsansökan hade
kommit in till tingsrätten.
                                                                  Dnr 1308-2016       Sid 8 (9)




Olyckligtvis blev tingsrätten senare tvungen att skjuta på sammanträdet till den
11 december 2015. Jag har inga synpunkter på att tingsrätten i det läget valde att
tillmötesgå AA:s ombud.

Sammanträdet den 11 december 2015 och frågan om ett umgänge
mellan barnet och barnets mormor
I protokollet från sammanträdet för muntlig förberedelse den 11 december 2015
anges att stadsområdesnämnden framställde sina yrkanden och grunder i
enlighet med sin ansökan om stämning och att advokaten DD framställde AA:s
inställning och grunder i enlighet med sitt svaromål. Efter detta anges i
protokollet att ordföranden, rådmannen FF, förde enskilda samtal med parterna i
syfte att nå en överenskommelse. Det antecknades därefter att parterna träffade
en överenskommelse om att nämnden åtog sig att snarast påbörja ett arbete i
syfte att få till stånd ett umgänge mellan BB och EE (BB:s mormor), att det
ärendet skulle handläggas med förtur och att nämnden inte begärde en prövning
av det interimistiska yrkandet före nästa planerade muntliga förberedelse den 27
januari 2016.

I protokollet saknas det en uppgift om vem som tog upp frågan om ett umgänge
mellan BB och hans mormor EE eller om detta fördes in i målet av tingsrätten
själv.

Jag har naturligtvis inga synpunkter på att BB skulle ha ett umgänge med sin
mormor. Det kan självklart vara betydelsefullt att ett barn får tillgång till
samtliga medlemmar i sin familj i en så tragisk och allvarlig situation som det
var fråga om för BB. Även om tingsrätten fann det angeläget att ett umgänge
skulle ske med EE är regleringen emellertid sådan att frågan om ett umgänge
mellan ett barn och en mor- eller farförälder endast kan prövas på talan av en
socialnämnd (6 kap. 15 a § andra stycket FB). Någon sådan talan framställde
stadsområdesnämnden varken i sin ansökan om stämning eller i senare inlagor.

När sammanträdet hölls den 11 december 2015 hade det gått nästan fem
månader sedan stadsområdesnämnden ansökte om stämning. Enligt min mening
borde tingsrätten ha meddelat ett interimistiskt beslut om vårdnaden i anslutning
till sammanträdet. I stället sköt tingsrätten handläggningen framför sig
ytterligare en och en halv månad för hantering av en fråga där det såvitt framgår
av utredningen inte ens fanns ett yrkande framställt.

Handläggningen under tiden den 27 januari–19 februari 2016
När tingsrätten höll förberedelsesammanträden den 27 och 29 januari 2016 hade
målet pågått i nästan sex månader utan att tingsrätten hade tagit ställning till
stadsområdesnämndens yrkande om ett interimistiskt beslut. Det borde ha
framstått som uppenbart att ett sådant beslut måste fattas i anslutning till det
sista sammanträdet. Trots det tillät tingsrätten ytterligare skriftväxling i frågan
och meddelade inte sitt interimistiska beslut förrän den 19 februari 2016, alltså
tre veckor efter det avslutande sammanträdet och sju månader efter det att
yrkandet hade framställts.
                                                                     Dnr 1308-2016     Sid 9 (9)




Sammanfattning
En rättegång om vårdnad kan ibland dra ut på tiden. Därför finns möjligheten
för rätten att meddela ett interimistiskt beslut om det är nödvändigt för att
tillfälligt lösa en akut situation. Det ligger i sakens natur att det interimistiska
beslutet i regel ska meddelas så snabbt som möjligt under den inledande
handläggningen av vårdnadsmålet. Det krävs att motparten får möjlighet att
yttra sig över begäran om ett interimistiskt beslut men i övrigt finns inga
särskilda handläggningsregler.

I det nu aktuella fallet tog det tingsrätten över sju månader att ta ställning till
stadsområdesnämndens yrkande om ett interimistiskt beslut. Det är en orimligt
lång tid. Barnet BB hade varit utan en fungerande vårdnadshavare i flera
månader innan talan väcktes och uppenbarligen krävde hänsynen till hans bästa
att han fick en vårdnadshavare som kunde ta ansvar för honom och exempelvis
ställa honom i kön till förskolan. Den långsamma hanteringen av det
interimistiska yrkandet kan inte anses ha varit förenlig med BB:s bästa.

I yttrandet från tingsrätten hänvisas till djupa motsättningar och behov av att
hitta lösningar utöver det sedvanliga som förklaring till att handläggningen drog
ut på tiden. Jag har förståelse för att tingsrätten i sin handläggning av målet
velat medverka till en lösning som haft förutsättningar att bilägga
motsättningarna. Men det får anses framgå av utredningen att fokus för
handläggningen i någon mån har förskjutits från att pröva
stadsområdesnämndens vårdnadsyrkande till att få till stånd ett umgänge mellan
BB och hans mormor, något som låg vid sidan av målet. Detta förefaller ha varit
den främsta orsaken till att handläggningen tog så lång tid. Därtill kommer att
tingsrätten arbetat påfallande långsamt med målet framför allt under tiden fram
till det första förberedelsesammanträdet.

Tingsrätten ska kritiseras för den långsamma handläggningen av det
interimistiska vårdnadsyrkandet.

Ärendet avslutas.
