# Allvarlig kritik mot Inspektionen för vård och omsorg för långsam handläggning av tillsynsärenden som resulterat i en anmälan om återkallelse av läkarlegitimation

JO 2026-11-09 dnr 13131-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                      Sid
                                                                    2026-11-09                13131-2025             1 (10)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Allvarlig kritik mot Inspektionen för vård och omsorg för långsam
                   handläggning av tillsynsärenden som resulterat i en anmälan om
                   återkallelse av läkarlegitimation


                     Beslutet i korthet: ChefsJO har på eget initiativ granskat IVO:s handläggning av
                     ärenden där myndigheten anmält till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)
                     att det finns skäl för beslut om återkallelse av läkarlegitimation.
                     ChefsJO granskade elva ärenden där IVO under 2025 hade gjort en anmälan till
                     HSAN. Ärendena hade en handläggningstid mellan ca ett år och nio månader och fem
                     år och nio månader. ChefsJO anser att handläggningstiden i tio av ärendena har
                     överskridit vad som kan anses rimligt och acceptabelt. Det förekom perioder av
                     passivitet i handläggningen och ansvarig handläggare byttes ut vid upprepade
                     tillfällen i åtta av ärendena. IVO gjorde i anmälan till HSAN bedömningen att de
                     berörda läkarna hade varit grovt oskickliga och med hänsyn till att läkarna kunde
                     fortsätta att arbeta under IVO:s handläggning har dröjsmålet ökat risken bl.a. för att
                     fler patienter skulle få undermålig vård. Med hänsyn till antalet ärenden och till att
                     handläggningstiderna har medfört risker för patienterna riktar chefsJO allvarlig kritik
                     mot IVO för den långsamma och passiva handläggningen.
                     IVO redogjorde i sitt yttrande till JO för olika åtgärder som myndigheten vidtagit för att
                     komma till rätta med de långa handläggningstiderna och förde fram att avsikten är att
                     vidta ytterligare åtgärder. ChefsJO framhåller att det är viktigt att IVO förvissar sig om
                     att dessa åtgärder får effekt. Det är enligt chefsJO uppenbart att IVO inte klarar av att
                     leva upp till kravet på en snabb och effektiv handläggning vad gäller den aktuella
                     ärendetypen. Den rådande situationen kan få allvarliga konsekvenser för
                     patientsäkerheten. ChefsJO ser även en risk för att handläggningstidernas längd kan
                     skada allmänhetens förtroende för myndigheten och lämnar över en kopia av detta
                     beslut till regeringen för kännedom.

## Bakgrund och initiativet

Radioprogrammet Kaliber i Sveriges radio P1 publicerade den 4 och 6
                   november 2025 granskningen ”Farliga läkare”. Granskningen handlade om
                   läkare som har utretts av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och som
                   senare fått sin legitimation återkallad. Enligt programmet hade en betydande del
                   av de granskade fallen en lång handläggningstid.

                   Mot bakgrund av det som kom fram i Kalibers granskning beslutade jag den
                   18 november 2025 att i detta initiativärende utreda IVO:s handläggning av

    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 13131-2025      Sid 2 (10)




ärenden där myndigheten enligt 7 kap. 30 § patientsäkerhetslagen har ansett att
det funnits skäl för beslut om återkallelse av läkarlegitimation och anmält detta
till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Utredning
JO:s utredning och begäran om yttrande
JO hämtade in ärendeblad samt IVO:s anmälan i samtliga 55 ärenden där IVO
under 2025, fram till den 18 november, hade gjort en anmälan till HSAN och
yrkat att en läkares legitimation skulle återkallas.

JO begärde sedan att IVO skulle göra en utredning och redogöra för
handläggningen i ovan nämnda ärendetyp. Myndigheten skulle även besvara ett
antal frågor och yttra sig över handläggningen i elva utvalda ärenden.

I sitt yttrande redogjorde IVO för handläggningen av de utvalda ärendena och
besvarade de frågor som JO ställt i remissen. Relevanta delar av yttrandet
framgår i samband med min bedömning.

Rättslig reglering
Förvaltningslagen (2017:900)
Av 9 § framgår att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Patientsäkerhetslagen (2010:659)
IVO ansvarar enligt 7 kap. 1 § för tillsynen över bl.a. legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal. Tillsynen innebär enligt 3 § granskning av att legitimerad
hälso- och sjukvårdspersonal uppfyller krav och mål enligt lagar och andra
föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Enligt 3 kap. 7 § har en vårdgivare skyldighet att anmäla till IVO om det finns
skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom
hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos
vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.

Enligt 6 kap. 11 § ska den hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar
läkemedel anmäla till IVO om en legitimerad yrkesutövares förskrivning av
narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller
teknisk sprit skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad
erfarenhet.

Av 7 kap. 30 § framgår att om IVO anser att det finns skäl för beslut om
prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården eller begränsning av förskrivningsrätt enligt 8
kap., ska inspektionen anmäla detta till HSAN.

Enligt 8 kap. 1 § 1 ska en prövotid på tre år beslutas för den som har
legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, om den legitimerad har
                                                                     Dnr 13131-2025       Sid 3 (10)




varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få
betydelse för patientsäkerheten. Om det finns särskilda skäl får beslut om
prövotid underlåtas.

Enligt 8 kap. 2 § ska det i beslut om prövotid fastställas en plan som den
legitimerade ska följa, om en sådan prövotidsplan bedöms kunna ha betydelse
för att komma till rätta med de missförhållanden som lagts till grund för beslutet
om prövotid. Förslag till prövotidsplan upprättas av IVO, om möjligt i samråd
med den legitimerade.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket ska legitimation att utöva ett yrke inom hälso-
och sjukvården återkallas om den legitimerade 1. har varit grovt oskicklig vid
utövningen av sitt yrke, 2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig
till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller
henne, eller 3. på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket. Av
andra stycket framgår att om det finns särskilda skäl i fall som avses i första
stycket 2 får återkallelse underlåtas.

I förarbetena till patientsäkerhetslagen anges att grov oskicklighet föreligger om
yrkesutövaren antingen gjort sig skyldig till ett mycket allvarligt misstag eller
flera försummelser av mindre allvarlig art. Vid prövningen av om det finns
grund för återkallelse ska en helhetsbedömning göras av de försummelser som
läggs yrkesutövaren till last med beaktande av hur allvarliga försummelserna är
ur ett patientsäkerhetsperspektiv. (Prop. 2009/10:210 s. 110 f.)

Enligt 8 kap. 4 § första stycket ska legitimationen även återkallas bl.a. om den
legitimerade 2. har meddelats prövotid enligt 1 § första stycket och under
prövotiden på nytt visat sig olämplig att utöva sitt yrke, eller 3. har meddelats
prövotid med en prövotidsplan och underlåtit att flöja planen.

Enligt 8 kap. 6 § första stycket ska legitimationen återkallas fram till dess
frågan om återkallelse har prövats slutligt om det finns sannolika skäl för
återkallelse i ett ärende enligt 3 § första stycket eller 4 § första stycket 2 eller 3.
Detta gäller dock endast om det behövs för att trygga patientsäkerheten eller det
annars är nödvändigt från allmän synpunkt. Av andra stycket framgår att ett
beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns särskilda
skäl får beslutets giltighetstid förlängas en gång med ytterligare högst sex
månader.

Bedömning
De elva granskade ärendena
I det följande kommer jag att redogöra dels för omständigheter som
framkommer i IVO:s yttrande till JO, dels vad myndigheten lägger den enskilda
läkaren till last i anmälan till HSAN i de granskade ärendena. Ärendena hade en
handläggningstid mellan ca ett år och nio månader och fem år och nio månader.
I tio av ärendena bedömde IVO att de berörda läkarna hade varit grovt
oskickliga och i ett ärende hade läkaren begått brott av allvarlig karaktär. IVO
                                                                 Dnr 13131-2025       Sid 4 (10)




framställde inte i något ärende yrkande om interimistisk återkallelse av läkarnas
legitimation och läkarna har därmed haft möjlighet att fortsätta arbeta under
IVO:s handläggning.

Det ärende som hade längst handläggningstid (dnr 01324/2020) inleddes hos
IVO i januari 2020 efter att det i ett enskilt klagomål framkommit uppgifter om
att läkaren överförskrivit narkotikaklassade läkemedel till en patient under
många år. Skälet till att ärendet initierades var att IVO ansåg att uppgifterna var
så allvarliga att det fanns skäl att granska läkarens yrkesutövning ur ett
patientsäkerhetsperspektiv. Läkaren hade tidigare kritiserats av IVO för
överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel vid tre tillfällen. Det dröjde
till den 27 oktober 2025, alltså fem år och nio månader från det att ärendet
inleddes, innan IVO gjorde en anmälan till HSAN med yrkande om att läkarens
legitimation skulle återkallas. I sin anmälan till HSAN angav IVO bl.a. att
läkaren hade visat påtaglig oaktsamhet och omdömeslöshet vid sin förskrivning
av narkotiska läkemedel. Läkaren hade både överförskrivit sådana läkemedel
och även förskrivit dem i olämpliga kombinationer. IVO ansåg att bristerna var
så stora och oskickligheten så grov att en återkallelse av läkarens legitimation
var nödvändig. Det framgår att IVO under handläggningen mottog tretton
anmälningar från bl.a. apotek, socialtjänst, enskilda individer och vårdgivare
gällande läkaren. I två av dessa anmälningar framkom uppgifter om patienter
som fått amfetaminutlöst psykos. IVO har inte kunnat svara på om myndigheten
övervägt att interimistiskt yrka att läkarens legitimation ska återkallas. Jag
kommer att återkomma till detta nedan. Av utredningen framgår att ansvarig
handläggare i ärendet ändrades vid fyra tillfällen under handläggningen. Den
långa handläggningstiden är självfallet helt oacceptabel.

Ett annat av de granskade ärendena (dnr 17714/2022) inleddes vid myndigheten
den 27 april 2022 efter en anmälan från ett apotek avseende läkarens
förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Myndigheten hade två år tidigare
kritiserat läkaren för bl.a. brister i sådan förskrivning. IVO mottog två
ytterligare anmälningar och ett anonymt tips gällande läkarens förskrivningar
under handläggningens gång. IVO gjorde en anmälan till HSAN den 7 oktober
2025. I anmälan konstaterade myndigheten att läkaren i det tidigare ärendet
hade informerats om att det sätt på vilket han hanterade förskrivningar av
narkotiska läkemedel inte var förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet
men att han trots det hade fortsatt att arbeta på samma sätt. Läkarens
förskrivning av narkotiska läkemedel har enligt myndigheten möjliggjort
överförbrukning i kombinationer och mängder som inneburit livsfara för
patienterna. Handläggningstiden i ärendet uppgick till ca tre år och fem
månader och under denna tid byttes handläggare i ärendet vid tre tillfällen. Vad
som är särskilt anmärkningsvärt är att myndigheten den 15 augusti 2022
omfördelade ärendet från huvudhandläggaren till en administratör i väntan på
att en tillgänglig handläggare skulle ansvara för ärendet. En ny
huvudhandläggare tilldelades ärendet först den 6 mars 2024, dvs. drygt ett år
och sex månader senare. Passiviteten i handläggningen är anmärkningsvärd och
                                                                  Dnr 13131-2025      Sid 5 (10)




självklart oacceptabel. Handläggningstiden har även överskridit vad som är
skäligt.

Det finns flera andra exempel på passiv handläggning bland de granskade
ärendena. I ett fall (dnr 13020/2023) initierades ärendet hos myndigheten den
30 mars 2023 och anmälan till HSAN gjordes den 24 juni 2025. Av anmälan
framgick bl.a. att myndigheten bedömde att läkaren visat påtaglig oaktsamhet
och omdömeslöshet vid sin förskrivning av narkotiska läkemedel. Läkaren hade
i fem av de sex granskade fallen överförskrivit narkotiska läkemedel och även
förskrivit dem i olämpliga kombinationer. Detta har enligt myndigheten medfört
en betydande risk för allvarlig organpåverkan, beroendeutveckling och
överdoseringar. Förskrivningarna bedömdes inte uppfylla grundläggande krav
för patientsäker förskrivning. Handläggningstiden i ärendet uppgick till ca två år
och tre månader. En tillsynsläkare hade i september 2023 gjort en bedömning av
läkarens yrkesutövning och IVO hade övervägt att interimistiskt yrka om att
förskrivningsrätten skulle dras in. Trots det vidtogs inga aktiva
handläggningsåtgärder, med undantag från att inhämta utdrag från E-
hälsomyndighetens receptregister, mellan den 14 december 2023 och den
12 mars 2025. Handläggningen var alltså stillastående under ett år och tre
månader utan att IVO kan ange något skäl för det.

I ett annat ärende (dnr 07193/2023) vidtog IVO inte några aktiva
handläggningsåtgärder under ett år och fyra månader, med undantag från att
inhämta utdrag från E-hälsomyndighetens receptregister. Den totala
handläggningstiden i ärendet uppgick till nästan två år och två månader och
huvudhandläggare i ärendet byttes vid två tillfällen. Läkaren hade vid tre
tidigare tillfällen kritiserats av IVO för att bl.a. uteslutande ha behandlat
patienter med alternativmedicinska behandlingsmetoder. Han hade även fått en
erinran från HSAN för bristande journalföring. Av IVO:s anmälan till HSAN
framgick att läkaren i samtliga sju granskade patientfall hade brustit i sina
medicinska utredningar, att hans undersökningsmetoder, analyser och slutsatser
saknade evidens samt att de ordinerade behandlingarna hade saknat
vetenskapligt stöd. Behandlingarna hade inte varit riskfria och utgjorde en fara
för patientsäkerheten. Läkaren hade bland annat ordinerat en behandling som
enligt forskningsstudier kunde påskynda cancertillväxt till en cancersjuk patient.

Ytterligare ett exempel på oskäligt dröjsmål som särskilt kan lyftas fram är ett
ärende (dnr 22905/2022) där handläggningstiden uppgick till två år och sju
månader. Tillsynsärendet föranleddes av att en vårdgivare anmält den
legitimerade läkaren på grund av misstanke om brister i kompetens och
omdöme. Som grund för anmälan hänvisade vårdgivaren till två lex Maria-
anmälningar samt tolv avvikelserapporter. IVO gjorde i sin anmälan till HSAN
bedömningen att läkaren varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke på ett
sätt som kunde befaras få betydelse för patientsäkerheten. Myndigheten kunde
konstatera att tre händelser som utretts hade lett till allvarlig vårdskada och att
läkaren i flera fall hade utsatt patienter för risk att drabbas av vårdskada.
                                                                   Dnr 13131-2025       Sid 6 (10)




Läkaren hade bl.a. i ett fall utsatt ett foster för en förlossningsrisk av allvarligt
slag och vid en operation missat att sy igen ett invärtes sår på 3–4 cm vilket
föranlett en reoperation. Under handläggningen vidtog IVO inga aktiva
handläggningsåtgärder under ett år och fem månader och under denna tid byttes
huvudhandläggare i ärendet vid fem tillfällen. IVO har fört fram att ett skäl till
dröjsmålet kan ha varit att en utomstående expert behövdes tas in för att bedöma
ärendet. Även med beaktande av detta är passiviteten och handläggningstiden
oskälig.

I ett ärende som granskats (dnr 35662/2022) har en och samma handläggare
varit ansvarig men handläggningen har ändå i perioder varit passiv. Läkaren
hade tidigare varit aktuell i ärenden hos IVO, bl.a. i ett klagomålsärende om
fördröjd cancerdiagnos där han fått kritik för att inte frågat efter patientens
sjukdomshistoria eller aktuellt hälsotillstånd. IVO gjorde i sin anmälan till
HSAN bedömningen att läkarens handläggning i samtliga 15 granskade
patientfall inte hade skett i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Läkaren hade bl.a. i flera fall brustit i sin undersökning av patienter, brustit när
det gäller att följa riktlinjer och standardiserade vårdförlopp och visat på
bristande kompetens då han bl.a. ställt diagnosen diabetes på normala
blodsockernivåer. Han hade även i sju fall inte iakttagit största försiktighet vid
förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Bristerna var enligt IVO
omfattade och kunde leda till allvarliga risker för patientsäkerheten. Under
nästan fem månader vidtogs inga handläggningsåtgärder från IVO:s sida. Den
anmälda läkaren har även beviljats anstånd vid tre tillfällen.
Handläggningstiden uppgick till ca två år och fem månader.

I ett annat ärende som också haft en och samma handläggare under hela
handläggningen (04704/2023) dröjde det två år och två månader innan IVO
gjorde anmälan till HSAN. Läkaren hade 2022 kritiserats av IVO för att i två
fall inte ha behandlat patienterna i enlighet med vetenskap och beprövad
erfarenhet. Det ärendet inleddes efter anmälan från en vårdgivare som fört fram
att läkaren bara hann träffa några enstaka patienter efter det att han anställdes
innan det stod klart att han saknade basala medicinska kunskaper. Mot
bakgrund av kritikbeslutet inledde IVO en uppföljande granskning av läkarens
yrkesutövning och i anmälan till HSAN framgick bl.a. att en vårdgivare som
anställt läkaren i maj 2023 tidigt hade upptäckt att han saknade reell kompetens.
Vårdgivaren gjorde bedömningen att ingenting i läkarens agerande visade på att
han hade kompetens att agera som läkare på någon nivå. IVO gjorde
bedömningen att läkaren i flera patientfall uppvisat grov oskicklighet med
hänsyn till bristernas omfattning och allvarlighetsgrad. Läkaren hade bl.a. inte
skickat remiss till en hudklinik som utlovat för en patient som sökt för
bedömning av två hudförändringar. Detta uppdagades när patienten själv
kontaktade hudkliniken efter fyra månader. IVO har som skäl till den långa
handläggningstiden i ärendet bl.a. fört fram att regionen beviljades anstånd vid
tre tillfällen.
                                                                 Dnr 13131-2025     Sid 7 (10)




Jag har inte närmare uppgifter om skälet till att anstånd beviljats i de två nu
nämnda ärendena men vill i sammanhanget påminna om att IVO har en
skyldighet att driva ärendena framåt och att bedömningen av om ytterligare
anstånd ska beviljas måste göras med noggrannhet. Även med beaktande av att
myndigheten haft problem med delgivning respektive kommunicering i
ärendena har handläggningstiderna inte varit rimliga.

I tre andra ärenden (17678/2023, 34657/2023 och 23166/2023) uppgick
handläggningstiden till två år och tre månader, ett år och nio månader samt
nästan två år. I samtliga har det förekommit perioder av passivitet från
myndighetens sida och det har skett flera byten av handläggare. I det första
ärendet gjorde IVO enligt sin anmälan till HSAN bedömningen att läkarens
yrkesutövning bl.a. hade medfört fördröjd cancerdiagnos, fördröjd
cancerutredning eller komplikationer med behov av reoperationer i sju fall.
Läkaren i det andra ärendet uppvisade enligt IVO grundläggande och generella
kompetensbrister som i många fall och vid upprepade tillfällen hade inneburit
felaktiga beslut med betydande risk för patientsäkerheten. Det framgick bl.a. att
läkaren hade behandlat patienter med narkotiska preparat, antibiotika och
kortison utan att det funnit behov av det. Det sista ärendet gällde en läkare som
vid tre tidigare tillfällen fått kritik av IVO för sin förskrivning av
narkotikaklassade läkemedel och i anmälan till HSAN förde IVO bl.a. fram att
läkaren hade föreskrivit dosökningar och nya preparat till patienter som
befunnit sig i substansberoende eller missbruk. Läkaren hade även skrivit ut
narkotikaklassade läkemedel utan korrekt indikation till en 14-årig pojke.
Handläggningstiderna i ärendena är inte acceptabla.

Jag kan konstatera att handläggningstiden i tio av de granskade fallen har
överskridit vad som kan anses rimligt och acceptabelt. Det har förkommit
perioder av passivitet i handläggningen i samtliga fall och det är
anmärkningsvärt att ansvarig handläggare vid upprepade tillfällen har bytts ut i
åtta av ärendena. Hanteringen framstår som mycket ineffektiv och
handläggningen är långt ifrån förenlig med förvaltningslagens krav på enkel och
snabb handläggning. IVO gjorde i samtliga ärenden bedömningen att de berörda
läkarna hade varit grovt oskickliga och med hänsyn till att läkarna har kunnat
fortsätta arbeta under handläggningen har dröjsmålet ökat risken för att fler
patienter skulle få undermålig vård eller riskera att bli skadade.

Med hänsyn till antalet ärenden och till att handläggningstiderna har medfört
risker för patienterna riktar jag allvarlig kritik mot IVO för den långsamma och
passiva handläggningen i dessa fall.

I ett av de elva granskade ärendena har jag inte funnit skäl att kritisera IVO:s
handläggning. I det ärendet uppgick handläggningstiden till ungefär två år och
fyra månader. Handläggningstiden är lång men har berott på att det parallellt
med ärendets handläggning hos IVO pågick en brottmålsprocess som har varit
avgörande för IVO:s bedömning.
                                                                 Dnr 13131-2025     Sid 8 (10)




Generellt om handläggningstiderna i tillsynsärenden där IVO anser att
legitimationen ska återkallas
JO har vid flera tillfällen under de senaste åren kritiserat IVO för långsam
handläggning av ärenden gällande tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal och
då bl.a. betonat risken för patientsäkerheten. Riksrevisionen har i en granskning
av statens styrning och tillsyn av läkemedelsförskrivningen bl.a. gjort
bedömningen att IVO:s handläggningstider inte når upp till kravet om
skyndsam behandling i förvaltningslagen (RiR 2023:23). Riksrevisionen har
även granskat IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården
(RiR 2025:29) och kommit till slutsatsen att hanteringen inte är effektiv och att
handläggningstiderna är mycket långa och ökar, vilket riskerar att påverka
rättssäkerheten i handläggningen och effekten av myndighetens beslut negativt.
I betänkandet Stärkt tillsyn och uppföljning (SOU 2026:19) konstateras att
långa handläggningstider kan utgöra en risk för patienterna och urholka
förtroendet för systemet. Statskontoret har i en rapport från april i år gjort en
analys av HSAN och bl.a. konstaterat att handläggningstiden i ärenden som
IVO och HSAN gemensamt hanterar är långa och att de långa
handläggningstiderna är allvarliga för patientsäkerheten (STK 2026:19).

Min granskning i detta ärende visar att påtagligt många ärenden där IVO har
yrkat att en läkares legitimation ska återkallas under 2025 har haft en oskäligt
lång handläggningstid. IVO har i sitt yttrande bl.a. fört fram dels att stora
ärendebalanser och personalomsättning är något som generellt påverkar
handläggningstiderna i ärendetypen, dels att de huvudsakliga skälen till att
handläggningstiderna blir långa är passiv handläggning, byte av handläggare
och väntan på bedömning av tillsynsläkare. Min granskning bekräftar detta.

I ett beslut den 16 januari 2026 (dnr 4741-2025 m.fl.) kritiserade jag IVO för
långsam handläggning av två ärenden om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonal. I beslutet framkom att IVO sedan 2024 har ett nytt arbetssätt
för ärendetypen. IVO ombads därför i förevarande ärende att särskilt yttra sig
över om det nya arbetssättet förväntas åtgärda de omständigheter som
identifierats som skälen till den långsamma handläggningen.

IVO anger i sitt yttrande bl.a. följande. Effekterna av genomförda åtgärder
förväntas uppstå successivt i takt med att nya arbetssätt etableras och
stödstrukturer utvecklas. Dedikerad personal på nationell nivå som enbart
arbetar med ärendeslaget medför en bättre översyn av ärendena och dess
handläggning. Det förändrade arbetssättet innefattar en förbättrad intern
samordning inom ärendeslaget genom att bl.a. ansvariga chefer är mer operativt
delaktiga i handläggningen tillsammans med särskilt utsedda avdelningsjurister
samt att ärendeslaget har en nationellt ansvarig avdelningschef och ett antal
nationellt ansvariga enhetschefer. En rättsavdelning inrättades också som ett led
i förbättringsarbetet. IVO bedömer att det nationella arbetssättet för
ärendeslaget har medfört att antalet avslutade ärenden har ökat sedan 2024,
framför allt har satsningen på att alla i ärendeslaget prioriterat de äldsta
                                                                  Dnr 13131-2025       Sid 9 (10)




ärendena gett effekt. Även satsningen på en särskild grupp med inspektörer som
under en period 2024 och 2025 endast arbetade med de äldsta ärendena har gett
effekt.

Myndigheten för också fram att arbetet med att effektivisera handläggningen
har fortsatt under 2025. Bland annat har ett 7-punktsprogram tagits fram för att
effektivisera arbetet och under året har drygt 20 nya medarbetare rekryterats till
ärendeslaget. Ett arbete för att ta fram mål med indikatorer för handläggningen
av ärenden pågår och kommer att fastställas under 2026. Därtill har nya digitala
verktyg för att kunna följa inaktiva ärenden tagits fram. Chefer har individuella
uppföljningar med handläggare och bevakar uppehåll i handläggningen av
ärenden med visst intervall. IVO:s avsikt är att handläggningstiderna ytterligare
ska förkortas och myndigheten kommer att fortsätta utvecklingsarbetet för att
minska handläggningstiderna.

Med anledning av vad IVO anfört kan jag konstatera att det självfallet är
positivt att IVO under de senaste åren har prioriterat att avgöra de äldsta
ärendena inom ärendetypen och att myndigheten har för avsikt att vidta åtgärder
för att ytterligare korta handläggningstiderna. Det är dock viktigt att IVO
förvissar sig om att åtgärderna får effekt. Jag anmärkte i mitt tidigare beslut från
januari 2026 att det var bekymmersamt att IVO inte hade någon prognos för
handläggningstidernas utveckling för kommande år. Det framgår att
myndigheten som ett svar på ett uppdrag i sitt regleringsbrev nu håller på att ta
fram en sådan prognos.

IVO har en möjlighet att hos HSAN yrka att en legitimation ska återkallas
interimistiskt. Denna åtgärd kan vidtas om det finns sannolika skäl för
återkallelse i ärendet och det behövs för att trygga patientsäkerheten eller det
annars är nödvändigt från allmän synpunkt. IVO har i sitt yttrande fört fram att
interimistiska yrkanden sällan förekommer i denna ärendetyp hos myndigheten.
IVO har dock inte närmare förklarat skälet till det. Jag kan konstatera att
myndigheten inte har framställt ett sådant yrkande i något av de elva granskade
ärendena och har kunnat identifiera att det övervägts i endast ett fall. Med
hänsyn till det som kommit fram i ärendena om de berörda läkarnas
yrkesutövning är detta överraskande. Jag anser att det finns anledning för IVO
att analysera om sådana överväganden bör göras i större utsträckning.

Frågan om regelverket för interimistiska beslut kan göras mer ändamålsenligt
har behandlats i slutbetänkandet Stärkt tillsyn och uppföljning (SOU 2026:19).
Utredningen konstaterar att möjligheten att återkalla yrkesutövares legitimation
eller begränsa förskrivningsrätten interimistiskt sällan används och att den
skärpning av lagstiftningen som infördes i samband med att
patientsäkerhetslagen trädde i kraft för 15 år sedan inte har fått tillräckligt
genomslag i rättstillämpningen. Utredningen lämnar därför förslag till ändring
av regelverket rörande interimistiska beslut avseende återkallelse av
legitimation, återkallelse av annan behörighet än legitimation och indragning
                                                                  Dnr 13131-2025       Sid 10 (10)




eller begränsning av förskrivningsrätten för att bl.a. bättre värna
patientsäkerheten. Utredningen föreslår att IVO ges möjlighet att fatta
interimistiska beslut i stället för HSAN och att beviskravet för interimistiska
beslut om indragning eller begräsning av förskrivningsrätt sänks. Med hänsyn
till de föreslagna ändringarna kommer jag inte att göra några ytterligare
uttalanden i denna fråga.

Avslutande synpunkter
Det är uppenbart att IVO inte klarar att leva upp till kravet på en snabb och
effektiv handläggning vad gäller den aktuella ärendetypen. Det är fullständigt
oacceptabelt att ärenden som utmynnar i att en anmälan om återkallelse av
legitimation lämnas till HSAN blir så gamla som jag sett exempel på i min
granskning. Långa handläggningstider kan leda till allvarliga konsekvenser för
patientsäkerheten när oskickliga eller på annat sätt olämpliga läkare fortsätter att
arbeta under handläggningens gång. Långa handläggningstider kan givetvis
även vara påfrestande för den läkare som utreds. Jag ser också en risk för att
handläggningstidernas längd kan skada allmänhetens förtroende för
myndigheten.

Jag finner anledning att skicka en kopia av detta beslut till regeringen för
kännedom.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Maria Jacobsson har föredragit ärendet och byråchefen Dan
Johansson har deltagit i beredningen.
