# Fråga om ett uttalande av en ledamot av en socialnämnd utgjort kränkning av tjänstemans yttrande- och meddelarfrihet m.m.

JO 2001-09-27 dnr 1323-2001

BESLUT                                             Sid
                                                                                                                    1 (4)
                                                                   Datum                   Dnr
Justitieombudsmannen                                               2001-09-27              1323-2001
Kerstin André




                    Fråga om ett uttalande av en ledamot av en socialnämnd utgjort
                    kränkning av tjänstemans yttrande- och meddelarfrihet m.m.

## Anmälan

I en anmälan till JO anförde avdelningschefen för äldreomsorgen AA,
                    socialförvaltningen i Klippans kommun, bl.a. följande (hänvisningar till bilagor har
                    här utelämnats).

                          En journalist på NST ringde och frågade mig bl a om de bolagiserade sjukhusens
                          kriterier för utskrivning av medicinskt färdigbehandlade patienter. Intervjun
                          resulterade i en laddad artikel. Vid möte i pensionärsrådet 010306 fick jag beröm vid
                          kaffet, för att jag vågat uttrycka mig i klartext i ett politiskt mycket känsligt ämne.
                          På kvällen var det sammanträde i socialnämnden. Vid mötets början gick andre vice
                          ordf BB (m) till våldsamt angrepp mot mig, både med anledning av att jag uttalat
                          mig och vad jag framfört i intervjun. Hon fick medhåll av en del andra ledamöter i
                          nämnden, medan dess ordf och socialchefen försökte klargöra rätten för kommunens
                          anställda att meddela sig offentligt. Jag blev till slut tvungen att åberopa grundlagen
                          för att få ett slut på det hela. Dagen därpå utsattes jag för ett nytt angrepp med
                          anledning av artikeln, den här gången av moderatledaren CC, som gick ut i NST.
                          Han ifrågasatte min befattning, vilket av naturliga skäl inte har något att göra med
                          min yttrande- och meddelarfrihet. Hans agerande förstärkte i stället intrycket av att
                          tjänstemännen i Klippans kommun bör vara mycket försiktiga med vad de framför
                          offentligt.
                          Ordf i den största pensionärsföreningen, PRO, lämnade emellertid sin syn på saken i
                          en ny artikel i NST. Hans stöd för min uppfattning om hur sjukhusen hanterar
                          utskrivningarna av gamla och sjuka ledde till att det politiska drevet mot mig
                          omedelbart avstannade, förmodligen beroende på att omkring var tredje väljare i
                          kommunen är pensionär. Det har nu gått en månad sen den här ovan relaterade
                          händelsen inträffade, men olustkänslan sitter kvar som om det vore igår. Min JO-
                          anmälan gäller i första hand politikern BB.
                          –––

                    AA bifogade kopior av den ifrågavarande tidningsartikeln och vissa andra artiklar.
                    Han inkom även med kompletterande skrivelser.




 Riksdagens ombudsmän                   E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
                                        Telefon:       08-786 40 00
 Box 16327
                                        Texttelefon:   020-600 600
 103 26 Stockholm                       Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1323-2001     Sid 2 (4)




Utredning
Protokollet från Socialnämndens i Klippans kommun sammanträde den 6 mars
2001 infordrades och granskades. Den del av protokollet som är av intresse här har
följande lydelse (Sn § 26).

      –––
      BB har läst en tidningsartikel om äldreomsorgen (handlade om att sjuka äldre skrivs
      ut för tidigt från sjukhus) och hyste oro för hur brukarna och deras anhöriga skulle
      uppfatta innehållet i artikeln. BB undrar med anledning av denna artikel ”hur många
      som hade dött i bilar här i kommunen”. AA svarade direkt att det har ingen gjort i vår
      kommun. Fortsättningsvis önskade BB att vid något särskilt tillfälle få information
      om delegationsordningen.
      Socialnämnden beslutar att notera informationen

Därefter anmodades Socialnämnden i Klippans kommun att göra en utredning och
inkomma med yttrande såvitt avsåg den del av anmälan som riktade sig mot BB.
Vid sammanträde den 5 juni 2001 beslutade socialnämnden om remissvar enligt
följande (Sn § 76).

      DD yrkar på följande yttrande; Socialnämnden kan efter utredning konstatera att BB
      vid nämndens sammanträde gjort uttalande vari hon uttryckte sin oro för att
      Klippans invånare fått en felaktig information då hon ansåg att AA uttalande givit
      upphov till obefogad oro bland brukarna. Ordförande m fl ställer sig bakom
      yrkandet.
      EE yrkar på följande yttrande; Socialnämnden kan efter utredning konstatera att BB
      vid socialnämndens sammanträde inte gjort uttalande som torde kunna tolkas som
      angrepp på någon tjänsteman.
      Ordförande yrkar avslag på begäran. Ordförande ställer proposition på förslagen och
      finner att socialnämnden beslutar i enlighet med DD:s förslag.
      EE reserverar sig till förmån för eget förslag.
      Socialnämnden beslutar att avge följande utredning och yttrande till Riksdagens
      ombudsman JO.
      –––
      Socialnämnden kan efter utredning konstatera att BB vid nämndens sammanträde
      gjort uttalande vari hon uttryckte sin oro för att Klippans invånare fått en felaktig
      information då hon ansåg att AA uttalande givit upphov till obefogad oro bland
      brukarna.

BB och AA deltog ej i diskussionen eller i beslutet.

AA yttrade sig över remissvaret.

I beslut den 27 september 2001 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
I 2 kap. 1 § 1 regeringsformen stadgas att varje medborgare gentemot det allmänna
är tillförsäkrad yttrandefrihet, varmed avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Begränsning av denna rättighet får enligt 2 kap. 12 § regeringsformen endast ske
genom lag eller, i vissa fall, genom annan författning. Genom
                                                                   Dnr 1323-2001    Sid 3 (4)




tryckfrihetsförordningens bestämmelser om meddelarfrihet ges yttrandefriheten till
viss del ett särskilt skydd. Meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 § andra stycket
tryckfrihetsförordningen innebär att det står varje medborgare fritt att – med
iakttagande av de bestämmelser som är meddelade i tryckfrihetsförordningen till
skydd för enskild rätt och allmän säkerhet – i tryckt skrift yttra sina tankar och
åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och
underrättelser i vad ämne som helst. Meddelarskyddet innebär vidare som
huvudregel ett förbud för myndighet eller annat allmänt organ att efterforska en
anonym meddelares identitet (3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen).

Lagregleringen ger offentligt anställda samma skydd som alla andra medborgare.
En offentligt anställd kan således fritt ge uttryck för sin uppfattning, även rörande
den egna myndighetens verksamhet. I sekretesslagen (1980:100) finns emellertid
regler som begränsar den offentligt anställdes rätt att yttra sig om vad han fått veta
i samband med sin tjänst.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Det allmänna omfattar t.ex. kommunens valda församlingar och
förvaltningsorgan. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa mot någon för
att han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att yttra sig i
massmedier eller på annat sätt ge uttryck för sin uppfattning. En myndighet får inte
heller försöka motarbeta att den anställde använder sig av sina rättigheter. En
arbetsgivare får således inte genom generella uttalanden eller genom kritik i
enskilda fall söka påverka arbetstagaren i fråga om det sätt på vilket denne utnyttjar
sin yttrandefrihet. Undantag gäller bara för det fall ingripandet har stöd i lag. Detta
hindrar emellertid inte en myndighet från att bemöta sådana påståenden som
myndigheten anser vara felaktiga eller vilseledande. Ett sådant bemötande kan t.ex.
ske i samma forum som den anställde har använt.

Bedömning
Såvitt utredningen hos JO visar har socialnämnden och AA olika uppfattningar om
BB:s yttrande vid sammanträdet den 6 mars 2001. Enligt socialnämnden gjorde BB
uttalanden vari hon uttryckte sin oro för att Klippans invånare hade fått felaktig
information. Hon ansåg, enligt socialnämnden, att AA:s uttalanden hade gett
upphov till obefogad oro bland brukarna. AA har å sin sida anfört att BB gick till
våldsamt angrepp mot honom. Anledningen till hennes agerande var, enligt AA,
inte bara innehållet i hans uttalande, utan även att han över huvud taget hade uttalat
sig. AA har i en komplettering till anmälan också gjort gällande att BB ifrågasatte
hans rätt att yttra sig i massmedia.

Såväl AA som de ledamöter som beslutade om socialnämndens remissvar till JO
(med undantag för BB) deltog vid sammanträdet den 6 mars 2001. Vad som har
framkommit i ärendet har ändå inte gett mig tillräckligt underlag för att jag skall
bilda mig en klar uppfattning om BB:s uttalande och agerande i övrigt vid
sammanträdet. Det är inte heller sannolikt att vidare utredning skulle bringa
                                                                 Dnr 1323-2001   Sid 4 (4)




fullständig klarhet i saken. Jag finner därför inte skäl att vidta någon ytterligare
åtgärd i anledning av klagomålen mot BB. Rent allmänt vill jag dock tillägga att
försiktighet alltid är påkallad när en socialnämnd med en anställd diskuterar frågor
som har anknytning till vad denne har uttalat i massmedia. En sådan fråga får inte
tas upp på sådant sätt att den anställde uppfattar det som en kränkning av dennes
yttrande- och meddelarfrihet.

Vad AA har anfört i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas.
