# Anmälan mot Miljö- och byggnadsnämnden i Ekerö kommun för dröjsmål med att ingripa mot olovligt byggande

JO 2001-08-22 dnr 1333-2001

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2001-08-22              1333-2001                1 (3)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Miljö- och byggnadsnämnden i Ekerö kommun för dröjs-
                        mål med att ingripa mot olovligt byggande

## Anmälan

Som ombud för makarna N.N. anförde A.M. i en anmälan den 4 april 2001 mot
                        Miljö- och byggnadsnämnden i Ekerö kommun i huvudsak följande.
                                  Ekerö kommun har trots många skriftliga anmälningar och många telefonsamtal inte
                                  tagit upp frågan om påföljd eller ingripande i anledning av överträdelse av plan- och
                                  bygglagen och inte givit något formligt beslut. Bakgrunden till N.N:s anmälningar
                                  till och samtal med byggnadsnämnden är att deras granne, [fastigheten] 28:1 i Ekerö
                                  kommun, uppfört byggnader, bastu och plank, som till viss del är belägna på N.N:s
                                  fastighet, [fastigheten] 10:23. Frågan gäller alltså inte bara om byggnaderna är bygg-
                                  lovspliktiga eller ej, vilket kommunen fortfarande synes tro, utan om byggnader på
                                  annans mark.
                                  Makarna N.N. anmälde ärendet till Ekerö kommun första gången 1995. Kommunen
                                  ställde då en förfrågan till ägaren av [fastigheten] 28:1 och gjorde besök på platsen,
                                  men fattade aldrig något beslut. Makarna N.N. hade därefter viss telefonkontakt med
                                  kommunen, men kommunen var inte intresserad av att driva frågan.
                                  Under våren 1999 tog makarna N.N. kontakt med undertecknad, då de fann situa-
                                  tionen hopplös, och den 4 juni 1999 ställdes ett brev till kommunen. Kommunen
                                  återkommer med ett svar den 13 juli 1999 som anger att de kommer att återuppta
                                  ärendet. Den 16 september 1999 skickades ett brev till kommunen där svar önskades
                                  när handläggningen kommer att upptas.
                                  Kommunen svarade med ett brev per den 11 oktober 1999 att de besökt platsen och
                                  att de kontrollerat att något bygglov inte finns. De uppgav även att nästa steg skulle
                                  bli att skicka en skrivelse till fastighetsägaren på [fastigheten] 28:1. Vår uppfattning
                                  var vid detta tillfälle att kommunen hade börjat agera och att de äntligen skulle ta
                                  upp frågan.
                                  Då inget hänt, trots många telefonsamtal där kommunen varje gång lovade att
                                  ärendet var ”på gång”, skickades ett brev den 14 december 1999. Den 28 juni 2000
                                  skickar kommunen ett brev till fastighetsägaren till [fastigheten] 28:1, och vid
                                  telefonsamtal med kommunen uppges att ärendet snart kommer att behandlas vid
                                  sammanträde i byggnadsnämnden.
                                  Den 25 september 2000 skickar vi ytterligare ett brev till kommunen, där vi upp-
                                  manar dem att ta upp ärendet vid sammanträde i byggnadsnämnden.
                                  Vid samtal med X.X. på byggnadsnämnden i december 2000 förstod vi att kommun-
                                  ens uppfattning var att de skulle kunna ge bygglov i efterhand och att det var därför
                                  ärendet dröjde. Vi uppgav då att det inte är möjligt att ge bygglov för byggnad på



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 1333-2001      Sid 2 (3)



      annans fastighet när fastighetsägaren motsätter sig detta. Då X.X. fann att detta
      argument inte stämde överens med plan- och bygglagen skickades ett brev till
      byggnadsnämnden den 17 december 2000.
      Sammanfattningsvis kan sägas att vi fortfarande inte erhållit något beslut från
      kommunen och att anledning till att vi inte tidigare anmält kommunen är att vi hela
      tiden lovats att saken ”snart” skulle tas upp.

Utredning
Sedan anmälan remitterats uttalade miljö- och byggnadsnämnden följande.
      Nämnden konstaterar att det aktuella ärendet haft en oacceptabelt lång hand-
      läggningstid. Nämnden finner att följande förhållanden bör framhållas.
      Enligt brev från stadsarkitektkontoret till [ägaren till fastigheten 28:1] 1995-09-13
      om uppförande av plank och tillbyggnad – – – skulle frågan om bygglov i efterhand
      tas upp för behandling på samhällsbyggnadsnämndens möte den 13 december 1995,
      om tillbyggnaden och planket fanns kvar den 15 november. Tillbyggnaden och
      planket fanns kvar den 15 november. Enligt brev från stadsarkitektkontoret 1999-07-
      13 till advokatfirma L.S. gjorde vissa ledamöter i byggnadsnämnden besök på plats-
      en 1995, dock utan att något beslut fattades.
      Av brev från stadsarkitektkontoret till [ägaren till fastigheten 28:1] 2000-06-28 i
      samma ärendet framgår att denne i svarsbrev till stadsarkitektkontoret 1995-10-03
      redogjort för hur de bygglovpliktiga åtgärderna tillkommit. Om påtalade bygg-
      lovpliktiga åtgärder finns kvar 2000-09-15 skulle frågan tas upp vid miljö- och
      byggnadsnämndens sammanträde i oktober år 2000. De fanns kvar den 15 septem-
      ber, men ärendet togs inte upp i nämnden.
      Den nuvarande nämnden fick kännedom om ärendet i samband med att JO-anmälan
      togs upp som ett ärende vid miljö- och byggnadsnämndens beredningsmöte 2001-
      05-30 och behandlades den 13 juni 2001 i miljö- och byggnadsnämnden. Nämnden
      kan konstatera att JO-anmälan kom kommunen tillhanda 2001-04-10 och att miljö-
      och byggnadsnämnden haft två möten mellan 2001-04-10 och 2001-05-30 utan att
      det anmälts för nämnden.
      Att ärendet dragit ut på tiden har av stadsarkitekten förklarats med personal-
      omsättning och sjukfrånvaro. Nämnden anser det främst vara en ledningsfråga att
      se till att ärenden inom kontoret behandlas i sådan ordning att tidsutdräkt som i
      föreliggande fall inte uppstår.
      Nämnden kommer att följa det aktuella ärendet särskilt uppmärksamt och avser att
      driva det till ett skyndsamt avslut.
A.M. kommenterade remissvaret. Han kom därefter in med en kopia av en
skrivelse daterad den 13 augusti 2001 och ställd till miljö- och byggnadsnämnden.
I skrivelsen poängteras att det inte endast är ett plank utan även byggnader (bastu
och dusch) som är byggda på makarna N.N:s fastighet.

Bedömning
Enligt 10 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall en byggnadsnämnd
se till att rättelseåtgärder vidtas så snart det finns anledning att anta att någon över-
trädelse av bestämmelserna om byggande skett. Ett ingripande får dock i vissa fall
underlåtas när lov till byggnadsåtgärden sannolikt kan komma att meddelas i efter-
hand. Det förtjänar att påpekas att en sakägare (t.ex. en granne) som har påkallat ett
ingripande enligt 10 kap. PBL har rätt att inom rimlig tid få ett formligt beslut som
han, om det går honom emot, kan överklaga. Vidare är det viktigt att nämnden
följer upp sina ärenden. Har man utfärdat ett föreläggande om rättelse inom en viss
tid måste ärendet följas upp och lämpliga åtgärder vidtas när denna frist gått ut om
                                                                 Dnr 1333-2001   Sid 3 (3)



någon rättelse inte har skett. Myndigheten bör undvika att förutskicka åtgärder som
sedan inte blir av.

Ärendet om olovligt byggande anmäldes av makarna N.N. hos miljö- och
byggnadsnämnden i september 1995 och hade vid tiden för remissvaret, dvs efter
nästan sex år, ännu inte avgjorts. Det är självfallet inte godtagbart att ett av en-
skilda personer anhängiggjort ärende inte slutligt prövas under så lång tidrymd. De
skäl som angetts – personalomsättning och sjukfrånvaro – kan enligt min mening
inte tillfredsställande förklara den långa handläggningstiden. Såvitt framgår av
utredningen vidtogs över huvud taget inte några handläggningsåtgärder i ärendet
under tiden vintern 1995-våren 1999 och då inte förrän A.M. tillskrivit nämnden.
Jag är därför klart kritisk till den passivitet som har präglat handläggningen.

Jag delar den uppfattning som uttryckts i remissvaret, nämligen att det är en
ledningsfråga att se till att ärenden där någon enskild är part handläggs med den
skyndsamhet som föreskrivs (jfr 7 § förvaltningslagen, 1986:223). Nämnden har
således alltid det yttersta ansvaret för att ärenden handläggs och avgörs inom rimlig
tid.

Nämnden har uttalat att man avser att följa ärendet särskilt uppmärksamt och driva
det till ett snabbt avslut. Jag nöjer mig därför med den uttalade kritiken och av-
slutar
