# Kritik mot Socialnämnden i Hultsfreds kommun bl.a. för att en sektionschef fattat beslut i biståndsärenden trots att det var fråga om s.k. delikatessjäv

JO 2018-10-05 dnr 1339-2017

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2018-10-05              1339-2017              1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Socialnämnden i Hultsfreds kommun bl.a. för att en
                        sektionschef fattat beslut i biståndsärenden trots att det var fråga om
                        s.k. delikatessjäv


                          Beslutet i korthet: En sektionschef handlade och fattade beslut i en mans
                          biståndsärenden under en period när hon var målsägande i ett brottmål där mannen
                          var åtalad för hot mot tjänsteman mot henne och en socialsekreterare.
                          I 6 kap. 28 § kommunallagen anges ett antal faktiska omständigheter som medför att
                          en tjänsteman är jävig att handlägga ett ärende. En tjänsteman är t.ex. jävig om det
                          finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller
                          hennes opartiskhet i ärendet, s.k. delikatessjäv. Den som är jävig får inte delta i eller
                          närvara vid handläggningen av ärendet. En tjänsteman som känner till en
                          omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, ska självmant ge det
                          till känna. Jävsreglerna är ett uttryck för den övergripande objektivitetsprincipen som
                          är fastlagd i grundlag och syftar till att garantera att myndigheternas handlande
                          präglas av objektivitet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen).
                          I beslutet påpekar JO att det inte krävs att den enskilde gör gällande jäv för att det ska
                          uppstå en skyldighet för myndigheten att pröva saken. Sektionschefen borde själv ha
                          tagit ställning till om hon var jävig att handlägga mannens ärenden. JO uttalar vidare
                          att det inte kan råda någon tvekan om att sektionschefens ställning som målsägande i
                          brottmålet utgjorde en sådan särskild omständighet som var ägnad att rubba
                          förtroendet för hennes opartiskhet beträffande mannens ärenden. Hon borde inte ha
                          handlagt och fattat beslut i ärendena med hänsyn till risken för att det skulle
                          uppkomma misstankar om att hon inte var opartisk när hon handlade ärendena.
                          Nämnden kritiseras för denna brist i handläggningen.
                          I beslutet uttalar sig JO även om handläggningen av en jävsinvändning.

## Bakgrund

Hultsfreds kommun polisanmälde den 17 juni 2016 AA för hot mot en
                        socialsekreterare och en sektionschef, BB, vid kommunens förvaltning.
                        Åklagaren väckte åtal mot AA vid Kalmar tingsrätt den 12 juli 2016. Den
                        24 november 2016 dömde tingsrätten AA för hot mot tjänsteman mot
                        socialsekreteraren och BB. Göta hovrätt fastställde den 1 mars 2017 tingsrättens
                        dom i skuldfrågan.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                     Dnr 1339-2017        Sid 2 (4)




BB handlade och fattade beslut om AA:s ansökningar om försörjningsstöd för
månaderna juli, augusti och september 2016. I september 2016 fattade hon
också beslut om hans ansökningar om ekonomiskt bistånd för bl.a. vatten och
avlopp.

Anmälan
I en anmälan till JO, som har kompletterats genom ett flertal skrifter, klagade
AA på socialtjänsten i Hultsfreds kommun. Han uppgav bl.a. följande: BB var
jävig att handlägga hans biståndsärenden eftersom hon samtidigt var
målsägande i brottmålet. Han begärde att socialnämnden skulle pröva
jävsfrågan. Nämnden prövade inte hans invändning om jäv på grund av
målsägandeställning.

Till sin anmälan fogade AA bl.a. kommunens polisanmälan.

Utredning
JO begärde in vissa handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att
Socialnämnden i Hultsfreds kommun skulle yttra sig över vad AA hade uppgett
i sina anmälningar till JO i de delar som avsåg frågan om jäv på grund av
målsägandeställning.

Nämnden lämnade ett yttrande som inte besvarade frågeställningen i remissen.
JO begärde ett nytt yttrande från nämnden.

Nämnden anförde i det nya yttrandet bl.a. följande (bilagorna har utelämnats):

      2017-01-23 inkommer AA med en skrivelse avseende delikatessjäv. AA anser att
      jäv föreligger och att sektionschef BB inte får handlägga hans ärende. Skrivelsen
      som inkom 2017-01-23, bifogas yttrandet.
      2017-02-08 hanterar socialnämnden frågan angående delikatessjäv,
      socialnämnden beslutar att något jävsförhållande inte föreligger. Socialnämndens
      beslut 2017-02-08, bifogas yttrandet.
      2017-02-23 inkommer AA med ytterligare en skrivelse gällande jäv.
      AA anger i denna skrivelse att BB är jävig utifrån att hon är målsägande i
      brottmål mot AA. AA begär i denna skrivelse en omprövning av socialnämndens
      beslut 2017-02-08. Skrivelse daterade 2017-02-23 bifogas yttrandet.
      2017-03-15 hanterar socialnämnden frågan om omprövning av jävsförhållande,
      socialnämnden beslutar att inte ompröva jävsfrågan, då det i både Tingsrättens
      dom daterad 2016-11-24 samt Hovrättens dom daterad 2017-03-01 tydligt
      framgår att BB inte är målsägande i brottsmålet.
Till remissvaret fogade nämnden även brottmålsdomarna.

AA kommenterade remissvaren.

Rättslig reglering
En ny kommunallag (2017:725), KL, trädde i kraft den 1 januari 2018. Vid
handläggningen av AA:s ärende gällde den tidigare kommunallagen (1991:900).
Bestämmelserna om jäv är dock oförändrade i sak. Jag kommer därför i det
följande att hänvisa till nya kommunallagen.
                                                                 Dnr 1339-2017       Sid 3 (4)




Kommunallagens bestämmelser om jäv i 6 kap. 28–32 §§ gäller för anställda
inom kommunen (7 kap. 4 § KL). I 6 kap. 28 § KL anges ett antal faktiska
omständigheter som medför att en tjänsteman är jävig att handlägga ett ärende.
Det kan t.ex. vara fråga om att ärendet angår tjänstemannen själv eller någon
närstående till honom eller henne. Vidare är en tjänsteman jävig om det i övrigt
finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans
eller hennes opartiskhet i ärendet, s.k. delikatessjäv.

Den som är jävig får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet
(6 kap. 30 § KL). En anställd som i och för sig är jävig får dock vidta åtgärder
som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller
henne ska självmant ge det till känna. Om det har uppkommit en fråga om jäv
mot någon och har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast
besluta i jävsfrågan.

Bedömning
Av utredningen framgår att AA den 23 januari 2017 i en skrivelse till nämnden
anförde bl.a. att BB var jävig att handlägga hans biståndsärenden eftersom de
hade gemensamma bekanta. Nämnden gjorde den 8 februari 2017 bedömningen
att det inte var fråga om något jävsförhållande. Jag har inga synpunkter på
nämndens handläggning så långt.

Den 23 februari 2017 begärde AA att nämnden skulle ompröva sitt beslut i
fråga om jäv. Han anförde bl.a. att BB var jävig eftersom hon var motpart till
honom i ett brottmål. Den 15 mars 2017 beslutade nämnden att inte ompröva
jävsfrågan. Nämnden har i sitt remissvar uppgett att skälet till detta var att det
tydligt framgår av tingsrättens och hovrättens domar att BB inte var målsägande
i brottmålet. Jag noterar att beslutet inte innehåller något resonemang om detta.
I beslutet anges endast att AA hade gjort gällande samma jävsgrund som
tidigare, nämligen att han och BB hade gemensamma bekanta.

Enligt vad som har kommit fram har nämnden inte prövat AA:s invändning om
att BB var jävig att handlägga hans ärenden på grund av att hon var målsägande
i brottmålet. Nämnden borde skyndsamt ha tagit ställning till invändningen och
fattat ett formellt beslut i jävsfrågan. Hanteringen har brustit, och nämnden ska
kritiseras för detta.

Jag övergår till att behandla frågan om huruvida BB var jävig att handlägga och
fatta beslut i AA:s biståndsärenden under perioden juli–september 2016.

Under den aktuella perioden var BB målsägande i ett brottmål där AA var
åtalad för hot mot tjänsteman mot henne och en socialsekreterare. AA tycks inte
ha framställt någon invändning om jäv med anledning av att BB var målsägande
i brottmålet förrän den 23 februari 2017. Det krävs dock inte att den enskilde
gör gällande jäv för det ska uppstå en skyldighet för myndigheten att pröva
saken. Som har redovisats ovan ska varje tjänsteman som känner till en
                                                                  Dnr 1339-2017       Sid 4 (4)




omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ge det
till känna. BB borde alltså själv ha tagit ställning till om hon var jävig att
handlägga AA:s ärenden. Jävsreglerna är ett uttryck för den övergripande
objektivitetsprincipen som är fastlagd i grundlag och syftar till att garantera att
myndigheternas handlande präglas av objektivitet och opartiskhet (1 kap. 9 §
regeringsformen). Numera kommer principen också till uttryck i 5 § i den nya
förvaltningslagen (2017:900). En offentlig tjänsteman måste ha kunskaper om
de bestämmelser som gäller för tjänsten.

Enligt min mening kan det inte råda någon tvekan om att BB:s ställning som
målsägande i brottmålet utgjorde en sådan särskild omständighet som var ägnad
att rubba förtroendet för hennes opartiskhet i fråga om AA:s ärenden. Det var
alltså fråga om s.k. delikatessjäv. BB borde inte ha handlagt och fattat beslut i
AA:s ärenden med hänsyn till risken för att det skulle uppkomma misstankar
om att hon inte var opartisk när hon handlade ärendena. Nämnden ska kritiseras
för detta.

Jag vill mot bakgrund av vad nämnden har anfört i remissvaret om att BB inte
var målsägande tillägga följande. Som jag konstaterat ovan var BB målsägande
i brottmålet, och AA dömdes också för brott mot henne. Att BB inte har angetts
som målsägande i domsluten i de aktuella brottmålsdomarna beror på att hon
inte var part i målen.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
