# Kritik mot Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, för långsam handläggning av ett mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Även uttalanden om migrationsdomstolens handläggningstider generellt

JO 2019-06-05 dnr 134-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2019-06-05              134-2019               1 (10)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, för
                        långsam handläggning av ett mål om uppehållstillstånd enligt
                        utlänningslagen. Även uttalanden om migrationsdomstolens
                        handläggningstider generellt


                          Beslutet i korthet: Ett mål om bl.a. utvisning kom in till Förvaltningsrätten i Göteborg,
                          migrationsdomstolen, den 8 november 2017 och avgjordes ett år och tre månader
                          senare. JO anser att det är för lång tid, inte minst eftersom ett mål om utvisning enligt
                          lagen ska handläggas skyndsamt. Domstolen får kritik för den långa
                          handläggningstiden.
                          I beslutet diskuterar JO också domstolens handläggningstider för migrationsmål
                          generellt. Tillströmningen till domstolen av migrationsmål ökade mycket kraftigt med
                          början 2016, och domstolen har lagt ned ett avsevärt arbete för att komma till rätta
                          med situationen. För närvarande redovisar domstolen att mål om uppehållstillstånd på
                          grund av skydds- eller asylskäl tar 17–21 månader att handlägga och att mål om
                          uppehållstillstånd för besök eller bosättning tar 12–16 månader att handlägga. Dessa
                          tider är enligt JO för långa, betydligt längre än vad som är rimligt och acceptabelt.
                          Av domstolens remissyttrande till JO framgår att domstolen nu avgör fler
                          migrationsmål än vad som kommer in till domstolen. Det innebär att balansen av
                          migrationsmål minskar, och därmed kommer handläggningstiderna också att minska
                          även om det kan ta lång tid innan de når en normal nivå.
                          Ytterst är det riksdagen och regeringen som har ansvaret för att domstolarna klarar
                          sina uppgifter och kan uppfylla de krav som ställs i 2 kap. 11 § regeringsformen. JO
                          lämnar därför över ett exemplar av beslutet till Domstolsverket och Regeringskansliet,
                          Justitiedepartementet, för kännedom.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 6 januari 2019 klagade AA på
                        Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, för långsam handläggning
                        av ett mål om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716). Han uppgav
                        bl.a. följande:

                        En person, NN, kom till Sverige 2015. Migrationsverket fattade den 21
                        september 2017 ett beslut om bl.a. avslag på NN:s ansökan om uppehålls- och
                        arbetstillstånd och förordnade att NN skulle utvisas ur landet med stöd av



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 134-2019      Sid 2 (10)




bestämmelserna i 8 kap. 6 § utlänningslagen. NN överklagade beslutet till
förvaltningsrätten, som registrerade överklagandet den 8 november 2017.

I december 2018 meddelade domstolen att handläggningstiden hade ökat till
22 månader, vilket innebar att NN:s ansökan om uppehållstillstånd närmade sig
fyra år. Handläggningstiderna vid domstolen är alltså helt orimliga. NN var
14 år när han kom till Sverige och han hinner bli 18 år innan domstolen fattar
sitt beslut. Eftersom åldern räknas vid tidpunkten för domen orsakas NN en
rättsförlust och förlorar bl.a. sina rättigheter enligt Europakonventionen. Under
tiden får NN t.ex. inte arbeta eller ta körkort.

Med anmälan följde bl.a. en skrivelse till förvaltningsrätten, vari NN begärde
förtur med sin ansökan om uppehållstillstånd. Av skrivelsen framgick att NN
ansökte om asyl den 14 oktober 2015, att förvaltningsrätten avslog hans begäran
om muntlig förhandling den 17 maj 2018, att talan slutfördes den 25 juni 2018
och att målet var klart för avgörande sedan dess. I skrivelsen angavs också att
NN skulle fylla 18 år den 14 april 2019.

JO:s utredning och förvaltningsrättens remissvar
JO begärde in ett dagboksblad och flera handlingar ur förvaltningsrättens mål.
Av dessa handlingar framgick bl.a. att NN begärde förtur den 6 december 2018
och att denna begäran avslogs samma dag.

JO tog del av den information som förvaltningsrätten hade lagt ut på sin
webbplats om hur lång tid det tog att handlägga ett mål vid domstolen (per den
8 januari 2019). I fråga om mål vid migrationsdomstolen framgick följande:

a) mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl: 16–20 månader

b) mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning: 11–15 månader

c) viseringsmål: 2–8 veckor.

JO uppmanade i en remiss den 5 februari 2019 förvaltningsrätten att lämna
upplysningar om och yttra sig över dels handläggningen av och
handläggningstiden i det aktuella målet, dels handläggningen av och
handläggningstiderna generellt i migrationsmålen vid domstolen. Remissvaret
skulle särskilt belysa hur handläggningstiderna förhöll sig till 2 kap. 11 §
regeringsformen.

Förvaltningsrätten (lagmannen BB) lämnade den 17 april 2019 följande
remissvar:

      Handläggningen och handläggningstiden i mål […]
      När det gäller omständigheterna kring själva handläggningen av
      förvaltningsrättens mål […] får jag hänvisa till tf. rådmannen CC:s yttrande, se
      bilaga 1 [följer nedan, JO:s anm.].
      Jag kan inte annat än beklaga att handläggningen hos förvaltningsrätten tagit så
      lång tid. Jag kan dock konstatera att målet numera är avgjort och att det inte
                                                                  Dnr 134-2019       Sid 3 (10)




förekommit några längre tider av inaktivitet i målet. Nedan ges en generell
förklaring till de långa handläggningstiderna i migrationsmålen vid domstolen
vilken även innefattar det aktuella målet.

Handläggningen av och handläggningstiderna generellt i migrationsmålen vid
domstolen
Under senare år har handläggningstiderna i migrationsmål ökat mycket kraftigt
vid samtliga migrationsdomstolar, men särskilt vid Förvaltningsrätten i Göteborg
(FGO).
Huvudorsaken till de kraftigt ökade handläggningstiderna i migrationsmål vid
FGO är den exceptionellt stora inströmningen av migrationsmål till domstolen
under senare år. En annan bidragande orsak är den fragmentiserade
lagstiftningen på migrationsområdet vilken gjort att bedömningarna i
migrationsmålen blivit fler och mer komplexa. Inte sällan måste parallella
regelverk tillämpas i samma mål. En faktor av stor betydelse i sammanhanget är
också den utmaning domstolen haft i att kunna rekrytera tillräckligt kvalificerad
personal.
För att konkret tydliggöra den stora utmaning domstolen har och har haft finns
det skäl att redogöra för en del siffror.
I tabellen nedan anges hur många mål förvaltningsrätten har fått in varje år i
målgruppen 6001 (Uppehållstillstånd m.m., asylsökande vuxna och
familjemedlemmar utan beslut om förvar/uppsikt) vilket generellt sett är den
mest arbetskrävande av målgrupperna inom migrationsområdet. Detta är också
en målgrupp som finns på samtliga migrationsdomstolar. I tabellen anges också
hur stor andel FGO har fått av det totala antalet mål i målgruppen 6001 som kom
in till de fyra migrationsdomstolarna.
Antal inkomna mål         Antal inkomna                    Andel av samtliga
till FGO (6001)           mål i landet (6001)              migrationsdomstolar
2014     1 076            5 256                            20,47 %
2015     1 031            4 551                            22,65 %
2016     2 979            12 040                           24,74 %
2017     6 123            19 892                           30,78 %
2018     4 126            15 490                           26,64 %
När migrationsdomstolarna tillskapades gjordes en domkretsindelning. Den
indelningen grundade sig på en beräkning att FGO skulle handlägga 20 procent
av utlänningsmålen (Budgetunderlag m.m. för migrationsdomstolarna åren
2006–2008, Domstolsverket dnr. 1447-2004, s. 10). När det gäller FGO har det
inte gjorts någon förändring av domkretsen sedan domstolen blev
migrationsdomstol.
Av tabellen ovan kan man utläsa att det till FGO år 2017 kom in sex gånger så
många mål i målgrupp 6001 som vart och ett av åren 2014 och 2015. Det kan
också noteras att 2017 var det år under perioden 2014–2018 då det kom in flest
mål i målgruppen 6001 och att det året var det år då FGO fick störst andel av
totalen (30,78 %). FGO har således fått en oproportionerligt stor andel av dessa
mål. Huvudskälet till att FGO 2016–2018 fått en så stor andel av målen i
målgrupp 6001 är det sätt på vilket Migrationsverket valt att organisera sitt
arbete. Migrationsverkets prövningsenheter i Västsverige har enligt uppgift varit
de mest produktiva enheterna hos Migrationsverket. Verket har därför valt att
flytta över ett stort antal ärenden från övriga landet (enligt uppgift främst från
öster och norr) till Migrationsverket i väst. Eftersom ett beslut i ett
migrationsärende ska överklagas till den migrationsdomstol inom vars domkrets
beslutet först prövats (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna
förvaltningsdomstolar) har överklaganden i dessa överlämnade ärenden hamnat
                                                                     Dnr 134-2019   Sid 4 (10)




hos FGO. Eftersom parter och offentliga biträden i dessa överlämnade ärenden
inte sällan bott i andra delar av landet har ärendena när de överklagats många
gånger blivit tyngre att handlägga än när parter och biträden bott i domkretsen,
särskilt när det begärts muntlig förhandling. En mycket stor mängd asylmål har
dessutom tillförts ansökningar om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, vilket
har medfört ytterligare handläggningsåtgärder i dessa mål. Enligt tillgänglig
statistik har Migrationsverket överlämnat sammanlagt 5 279
gymnasieansökningar till migrationsdomstolarna som tillförts öppna asylmål. Av
dessa 5 279 ansökningar har 2 268 lämnats till FGO, dvs. 43 procent av det totala
antalet.
Åren innan den stora ökningen av migrationsmål, 2014 och 2015, kom det
vartdera året in drygt 1 000 mål i målgruppen 6001. Under perioden 2016–2018
fick domstolen in sammanlagt tolv gånger så många mål i målgrupp 6001 (drygt
13 000 mål) som genomsnittet för åren 2014 och 2015. Under tre år fick således
domstolen in i genomsnitt fyra gånger så många mål per år i målgrupp 6001
jämfört med tidigare år. Inom parentes kan nämnas att i december 2017 kom det
under den enda månaden in fler mål i målgrupp 6001 (1 248 mål) än vad det
gjorde under hela 2014 respektive 2015. Det kan också tilläggas att enligt
Migrationsverkets senaste prognos kommer under 2019 och 2020 ca 30 procent
av de överklagade asylärendena i landet att hamna hos FGO.
För en grafisk bild av antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål 2015–2019
se bilaga 2 [här utelämnad, JO:s anm.].
Sammanfattningsvis har domstolen under åren 2016–2018 fått in en extremt stor
mängd migrationsmål och en oproportionerligt stor andel av migrationsmålen i
landet. I sammanhanget kan också nämnas att från 2016 till 2018 ökade antalet
inkomna socialförsäkringsmål – som är en resurskrävande måltyp – med 80
procent. Till bilden hör också att FGO är den enda domstolen i Sverige som
handlägger viseringsmål. Dessa mål är av förturskaraktär och 2018 avgjorde
domstolen över 6 700 viseringsmål med en medianomloppstid på 0,5 månader.
Sammantaget avgjorde Förvaltningsrätten i Göteborg över 30 000 mål under
2018.

Vad har förvaltningsrätten gjort för att hantera den uppkomna situationen?
En given och självklar utgångspunkt när domstolen valt och utformat åtgärder
för att möta den extrema målökningen har varit att fortsatt upprätthålla en
mycket hög nivå av rättssäkerhet och att värna den enskilde domarens
självständighet.
FGO har försökt möta den kraftiga ökningen av migrationsmål med en lång rad
åtgärder. Den viktigaste åtgärden har varit att öka antalet anställda. När jag
tillträdde som lagman i februari 2015 hade domstolen ca 250 anställda. I dag har
domstolen ca 370 anställda. Det har varit en stor utmaning att med den goda
arbetsmarknaden – särskilt för jurister – kunna rekrytera och behålla kompetent
personal. Det har också varit en utmaning att utbilda all ny personal och ordna
lokaler till dem. Inte minst anskaffning m.m. av nya lokaler har tagit mycket tid
och resurser i anspråk, vilket lett till att domstolen under 2017 och 2018 haft
verksamhet på tre olika platser.
Vidare har domstolen bl.a. sett över organisationen och gjort ett antal
organisationsförändringar, utvecklat arbetsformerna, förstärkt HR, arbetat med
ledarskapsutveckling och ökat stöd till chefer. Domstolen har också arbetat
mycket med att så långt möjligt digitalisera verksamheten. Det har således
vidtagits en rad åtgärder för att öka domstolens kapacitet och effektivitet
samtidigt som domstolen har värnat om att bibehålla en hög kvalitet och
rättssäkerhet. Parallellt har domstolen – trots en mycket hög arbetsbörda –
arbetat för att säkerställa en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare.
Nedan redogörs något mer utförligt för en del av de åtgärder som vidtagits.
                                                                   Dnr 134-2019        Sid 5 (10)




Åtgärder för att rekrytera och behålla kompetent personal
Förvaltningsrätten har arbetat mycket aktivt med domstolens
kompetensförsörjning. Domstolen har bl.a. anställt tf. rådmän och förordnat
assessorer att döma i domstolen. Domstolen har också lånat in domare från bl.a.
Sveriges Domstolars förstärkningsstyrka, Göteborgs tingsrätt, Hovrätten för
Västra Sverige och Kammarrätten i Göteborg samt använt pensionerade domare.
Endast ett fåtal har haft tidigare erfarenhet av förvaltningsrätt och migrationsmål
och de flesta har därför behövt introduktion och utbildning i både
förvaltningsprocessrätt och migrationsrätt.
Svårast har det varit att rekrytera föredragande jurister. Förvaltningsrätten har
inte helt kunnat matcha ökningen av antalet domare med en motsvarande ökning
av antalet föredragande jurister. Det har gjort att många domare, däribland en del
av de mest oerfarna, har fått sätta upp mål själva. Det har påverkat effektiviteten
negativt. Det har varit en stor utmaning att få en adekvat utväxling mellan antalet
avgjorda mål och den extra personal som lånats in eller anställts.
Att det är svårt att rekrytera och behålla tillräckligt många och skickliga
föredragande jurister i Göteborg är inget nytt. Arbetsmarknaden för jurister i
Göteborg är mycket god. För att täcka bemanningsbehovet har domstolen länge
anställt många notarier, ungefär dubbelt så många som t.ex. Förvaltningsrätten i
Malmö. Att nu anställa ett ännu större antal notarier har inte varit möjligt eller
lämpligt med tanke på att notarierna har utbildningsplatser, vilket i sig är
förhållandevis resurskrävande för domstolen.
Förutom de stora utbildningsinsatser för nyanställd personal som löpande ordnats
har domstolen arbetat mycket aktivt med att förbättra möjligheterna att rekrytera
och behålla personal. Rekryteringsprocessen har arbetats om och effektiviserats.
Nya kanaler har använts för att attrahera sökande, bl.a. sociala medier och
rekryteringsevent. Ett föredragandeprojekt har också slutförts. Projektet har haft
som mål att utveckla föredraganderollen och att genomföra konkreta åtgärder för
att göra föredragandearbetet mer attraktivt. Just nu pågår ett motsvarande arbete
när det gäller domstolshandläggare.
Tjänster som föredragande jurist respektive domstolshandläggare med
samordningsansvar har inrättats på varje avdelning. I samordnarnas
arbetsuppgifter ingår bl.a. att avlasta cheferna från administrativa arbetsuppgifter
och att hjälpa cheferna med uppföljning och effektiviseringsfrågor på
avdelningen. Tjänsterna har haft flera syften. För föredragande juristerna och
domstolshandläggarna har det inneburit att en ny karriärväg erbjudits. För
cheferna har åtgärden vidtagits för att förbättra deras möjligheter att utöva sitt
ledarskap. Ett mer långsiktigt mål är att få fram nya chefer.
Andra karriärvägar har också skapats för föredragande jurister och tjänster som
rättsliga experter och som specialistföredragande har nu tillsatts. Ett
föredraganderåd har också införts som löpande diskuterar utvecklingsfrågor med
ledningen.
För att förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla personal har också
satsningar gjorts på ett bra friskvårdsarbete och att ge samtliga medarbetare
möjlighet att arbeta mobilt.

Organisatoriska åtgärder, ändrad målfördelning m.m.
Tidigt under 2016 tillsatte domstolen en särskild projektgrupp för att möta den
kraftigt ökade inströmningen av migrationsmål (för gruppens direktiv, se bilaga
3 [här utelämnad, JO:s anm.]). Gruppen bedrev ett intensivt arbete och
presenterade löpande flera förslag till förändringar av såväl organisatorisk
karaktär som t.ex. vad gäller ändrad målfördelning. Flera förslag infördes
efterhand och flertalet redan under år 2016 (se tidslinje, bilaga 4, där de större
förändringarna redovisas [här utelämnad, JO:s anm.]).
Som exempel på organisatoriska förändringar kan nämnas införandet av en
särskild enhet, enhet 47, som fick till uppgift att handlägga domstolens samtliga
                                                                    Dnr 134-2019        Sid 6 (10)




s.k. rödmål, dvs. snabba migrationsmål av skyndsam karaktär (förvar, nya
prövningar, omedelbar verkställighet m.m.). Resultatet av denna förändring var
att de tre migrationsavdelningarna kunde fokusera än mer på att handlägga
ordinära asylmål utan att låta arbetet styckas upp av snabbmålen. Ytterligare en
enhet föreslogs och infördes, enhet 67, som fick till uppgift att vara en
avverkningsenhet för asylmål, klara för avgörande. Eftersom enheten som
utgångspunkt inte haft några egna beredningsuppgifter utan endast haft till
uppgift att avgöra mål har arbetet kunnat bedrivas mycket koncentrerat och med
gott resultat.
Som ett led i att effektivisera och i övrigt förbättra tolkhanteringen i domstolen
inrättades en särskild fast tjänst, en tolksamordnare, där en föredragande jurist
fick i uppdrag att bl.a. upprätta en tolkpolicy, och se över utbildnings- och
bemötandefrågor m.m. vad gäller tolkar. Allt med det uttalade syftet att i flera
avseenden öka kvaliteten i tolkhanteringen och därigenom också säkerställa
tillgång på tolkar för den ökade mängden muntliga förhandlingar i asylmål.
För att ytterligare rationalisera och samordna utsättningen av muntliga
förhandlingar har en särskild central förhandlingsfunktion tillskapats med
uppgift att gemensamt och koordinerat sätta ut muntliga förhandlingar i samtliga
av domstolens asylmål. Funktionen har avlastat avdelningarnas målkanslier och
det har också lett till större möjligheter att såväl säkerställa tillgången på tolkar
som att utnyttja domstolens förhandlingssalar effektivt. Tidvis har
förhandlingssalar varit en trång sektor och domstolen har under ett par års tid
behövt låna salar av annan domstol.
När det gäller målens fördelning i domstolen har psykiatrimålen och
anknytningsmålen flyttats från de tre migrationsavdelningarna till de tre
avdelningar som inte handlägger asylmål. Detta har gjorts i syfte att ytterligare
skapa förutsättningar för att avgöra asylmål. I samband med det har också en
särskild psykiatrihandläggarfunktion skapats för att rationalisera handläggningen
av psykiatrimålen, med effektivitetsvinster som följd. Även andra justeringar i
målfördelningen har gjorts.
I samband med den kanske största tillströmningen av asylmål i december 2017
skapades också en domstolsgemensam beredning för migrationsmålen, vilken
verkade under ett drygt år för att frigöra utrymme på avdelningarna för att avgöra
asylmål. Den gemensamma beredningen ledde till en mycket mer effektiv och
enhetlig beredning av migrationsmålen.

Övriga åtgärder
Ytterligare en åtgärd som domstolen vidtagit för att frigöra resurser på domstolen
har varit att med stöd av 14 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar lämna över ett betydande antal allmänna mål till andra
förvaltningsrätter. Enligt samma lagrum finns det även en möjlighet för en
migrationsdomstol att lämna över migrationsmål till en annan
migrationsdomstol. När det gäller migrationsmålen är det dock ingen av de andra
migrationsdomstolarna som ännu ansett sig ha haft utrymme att ta emot sådana
från förvaltningsrätten. För att ytterligare frigöra resurser har domstolen också
gett ett antal tingsrättsdomare i Halmstad, Varberg och Uddevalla förordnanden
att döma i psykiatrimål på dessa orter.
Vidare har domstolen arbetat mycket med att utveckla och effektivisera
domskrivningen. Domstolen har numera s.k. bilagedomar i migrationsmålen.
Domstolen har också generellt arbetat med att skriva kortare och mer
pedagogiska domar. Domstolen har en domskrivningsgrupp som arbetat mycket
aktivt med att ta fram olika stödmaterial för domskrivning.
Som exempel på mindre, men effektiva, åtgärder har varit att i lämplig
omfattning använda sig av övertidsprojekt med riktade insatser. Det har t.ex. rört
sig om att koncentrerat avgöra vissa typer av asylmål, liksom om att låta notarier
registrera inkommande asylmål.
                                                                           Dnr 134-2019      Sid 7 (10)




      Avslutningsvis i den här delen måste nämnas den mycket stora tid som
      domstolen varit tvungen att ägna åt lokalfrågor. Det har handlat såväl om att på
      olika sätt förtäta befintliga lokaler som att skaffa nya lokaler i centrala Göteborg
      och, med hjälp av Domstolsverket, utrusta nya externa lokaler.

      Hur förhåller sig domstolens handläggningstider till 2 kap. 11 § regeringsformen?
      Av bilaga 5 framgår handläggningstiderna i migrationsmål vid FGO under åren
      2017–2019 [bilagan här utelämnad, JO:s anm.].
      Enligt 2 kap. 11 § regeringsformen ska en rättegång genomföras rättvist och
      inom skälig tid. Det kan med fog ifrågasättas om domstolen beträffande vissa
      typer av migrationsmål uppfyller kravet på att avgöra målen inom skälig tid.
      Kravet på rättegång inom skälig tid innebär ingen fast tidsgräns utan är beroende
      av hur komplicerat ett ärende är, hur parterna agerat och hur myndigheter och
      domstolar skött handläggningen av målen. Domstolen har förståelse för att vissa
      av handläggningstiderna från ett partsperspektiv inte framstår som rimliga. Med
      hänsyn till svårighetsgraden och komplexiteten hos asylmålen och vad som ovan
      beskrivits om den exceptionellt stora inströmningen av migrationsmål och med
      beaktande av kravet på att upprätthålla en mycket hög nivå av rättssäkerhet anser
      dock domstolen att handläggningstiderna inte är orimliga.

      Förvaltningsrättens avslutande bedömning
      De åtgärder domstolen har vidtagit för öka domstolens kapacitet och effektivitet
      har varit framgångsrika och har lett till att domstolen mycket kraftigt har ökat
      antalet avgjorda mål. År 2018 avgjorde domstolen nästan tre gånger så många
      mål i målgrupp 6001 som år 2015.
      Med anledning av den oproportionerligt stora andel migrationsmål domstolen
      fått in är dock balansen av migrationsmål alltjämt mycket stor. Domstolen har
      därför fortfarande mycket långa handläggningstider på migrationsmålen.
      Domstolen avgör nu fler migrationsmål än som kommer in till domstolen och
      följaktligen minskar balansen av migrationsmål. Under den period som
      domstolen fick in den stora mängden av migrationsmål fick en mycket stor del
      av arbetstiden användas till att bereda mål i stället för att rent faktiskt avgöra
      dem. Med hänsyn till det minskade inflödet av migrationsmål har den tid som
      går åt att bereda målen minskat och den frigjorda tiden kan nu användas till att
      rent faktiskt avgöra mål.
      Om domstolen inte ges möjlighet att lämna över migrationsmål till någon annan
      migrationsdomstol och inte heller får nödvändiga budgetmedel kommer det dock
      att ta relativt lång tid innan balanserna och handläggningstiderna på
      migrationsmål når en normal nivå.
CC uppgav bl.a. följande:
      Den totala handläggningstiden i migrationsdomstolen var ca 15 månader.
      Överklagandet överlämnades av Migrationsverket den 8 november 2017 och
      målet avgjordes den 7 februari 2019.
      I överklagandeskriften daterad den 3 november 2017 bad det offentliga biträdet
      om anstånd för att utveckla grunderna till överklagandet. Domstolen beviljade
      anstånd för detta och grunderna utvecklades i ett yttrande som kom in till
      domstolen den 19 december 2017. Efter ett antal kommuniceringsåtgärder –
      inklusive ytterligare en begärd och beviljad anståndsbegäran – samt
      ställningstagande till ett yrkande om muntlig förhandling bedömde domstolen
      den 25 juni 2018 att målet var klart för avgörande. Under handläggningstiden
      handlades målet inledningsvis på dömande avdelning för att därefter handläggas
      av den domstolsgemensamma beredningen. Eftersom målet under denna tid inte
      var vidarefördelat på domare var chefsrådmannen och avdelningschefen på
                                                                         Dnr 134-2019         Sid 8 (10)




      avdelning 4, DD, ansvarig domare i enlighet med avdelningens
      arbetsbeskrivning.
      Den 11 oktober 2018 överlämnade Migrationsverket en kopia av klagandens
      ansökan om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.
      Jag har haft ett personligt ansvar för målet sedan den 15 oktober 2018. Vid denna
      tidpunkt tilldelades jag samtidigt ett ansvar för ett större antal mål inom ett visst
      spann. Ungefär en tredjedel av målen inom spannet var äldre än […].
      Migrationsverket yttrade sig kring klagandens ansökan om gymnasiestudier den
      25 oktober 2018.
      Den 6 december 2018 begärde klaganden förtur. Denna begäran avslogs samma
      dag av avdelningens chefsrådman.
      Den 12 december 2018 begärde domstolen att Migrationsverket skulle göra en
      slagning för att se om det fanns en spärr i Schengens informationssystem eller
      om klaganden förekom i misstanke- eller brottsregistret.
      Den 17 januari 2019 föredrogs målet för rätten som bestod även av tre
      nämndemän.
AA kommenterade remissvaret.

Inför JO:s beslut i ärendet begärdes förvaltningsrättens dagboksblad och dom i
målet in. Av handlingarna framkom bl.a. följande: Domen meddelades den
7 februari 2019 och innebar bl.a. att domstolen upphävde Migrationsverkets
beslut i fråga om utvisning och beviljade NN ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
för studier på gymnasial nivå i 13 månader räknat från och med den dag som
Migrationsverket utfärdar bevis om tillståndet. NN beviljades även
arbetstillstånd för samma tid. Domen hade överklagats till Kammarrätten i
Stockholm, Migrationsöverdomstolen.

JO:s bedömning
Rättslig reglering
I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
rättegång ska genomföras inom skälig tid. Av 17 § förordningen (1996:382)
med förvaltningsrättsinstruktion framgår att ett mål vid förvaltningsrätten ska
avgöras så snart det kan ske. Det innebär att ett mål som är klart för avgörande
inte får bli liggande under någon längre tid.

Enligt 16 kap. 4 § utlänningslagen ska mål om avvisning eller utvisning och mål
om förvar handläggas skyndsamt.

Handläggningstiden för det mål som AA anmält till JO
Målet inleddes vid domstolen den 8 november 2017. I likhet med
förvaltningsrätten konstaterar jag att det inte förekommit några längre tider av
inaktivitet i målet.

Vid bedömningen av förvaltningsrättens hantering av målet ska även beaktas att
handläggningen rimligen fördröjdes av den ansökan om uppehållstillstånd för
studier på gymnasial nivå som kom in under hösten 2018. När målet slutligen
avgjordes hade det emellertid gått ett år och tre månader sedan det kom in till
domstolen. Det är en för lång tid, inte minst eftersom mål om utvisning enligt
                                                                   Dnr 134-2019      Sid 9 (10)




lagen ska handläggas skyndsamt. Domstolen ska kritiseras för den långa
handläggningstiden.

Handläggningstiderna generellt i migrationsmål vid förvaltningsrätten
På förvaltningsrättens webbsida finns i dag följande information om hur lång tid
ett mål i migrationsdomstolen tar:

a) mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller asylskäl: 17–21 månader

b) mål om uppehållstillstånd för besök eller bosättning: 12–16 månader

c) viseringsmål: 2–8 veckor.

Handläggningstiderna är alltså långa, betydligt längre än vad som är rimligt och
acceptabelt. Av domstolens remissvar framgår hur tillströmningen av de mest
arbetskrävande migrationsmålen har utvecklats. I svaret redovisar domstolen
vilka åtgärder den vidtagit för att anpassa domstolen till den kraftigt ökade
måltillströmningen. Redovisningen illustrerar bl.a. svårigheterna med att skapa
och behålla en långsiktigt hållbar organisation vid en domstol som i så hög grad
är beroende av större förändringar i omvärlden som en migrationsdomstol är.

En självklar åtgärd när måltillströmningen ökade var att skaffa mer personal.
Det framgår av remissvaret att det inte var så enkelt för domstolen som att bara
utverka ekonomiska resurser för detta ändamål. Domstolsarbetet ställer stora
krav på alla personalkategorier, och att öka personalen från 250 till 370
anställda på tämligen kort tid (från 2015 till i dag) måste – som domstolen
beskriver i sitt remissvar – ha varit en stor utmaning, inte minst för dem som var
anställda i domstolen när måltillströmningen började öka.

Som en följd av den stora målökningen uppstod också behov av organisatoriska
åtgärder. Domstolen har beskrivit bl.a. sådana åtgärder som särskilda enheter
för handläggningen av vissa målkategorier, en särskild funktion för att sätta ut
asylmålen till muntliga förhandlingar och en domstolsgemensam beredning för
migrationsmålen. Sådana mer eller mindre tillfälliga åtgärder är ofta effektiva, i
varje fall i ett inledningsskede. De kan dessutom ge nyttiga impulser till mera
permanenta förändringar i domstolens arbetsmetoder. Samtidigt som åtgärderna
avlastar den ordinarie verksamheten tar de emellertid delar av verksamhetens
övriga resurser i anspråk, något som kan leda till meningsskiljaktigheter.

Sammanfattningsvis visar remissvaret att domstolen har lagt ned ett avsevärt
arbete på att komma till rätta med den stora måltillströmningen. Som jag
konstaterat är handläggningstiderna för migrationsmålen emellertid fortfarande
längre än vad som är rimligt och acceptabelt. Framför allt är jag bekymrad över
att det enligt information på domstolens webbplats alltjämt tar 17–21 månader
för domstolen att avgöra ett mål om uppehållstillstånd på grund av skydds- eller
asylskäl.
                                                                 Dnr 134-2019     Sid 10 (10)




Samtidigt framgår det av remissvaret att domstolen nu avgör fler migrationsmål
än vad som kommer in till domstolen. Det innebär att balansen av
migrationsmålen minskar och därmed kommer handläggningstiderna också att
minska, även om det, som domstolen skriver, kan ta lång tid innan de når en
normal nivå.

Ytterst är det riksdagen och regeringen som har ansvaret för att våra domstolar
klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav som ställs i 2 kap. 11 §
regeringsformen. Jag lämnar över ett exemplar av detta beslut till
Domstolsverket och Regeringskansliet, Justitiedepartementet, för kännedom.

Ärendet avslutas.
