# Kritik mot ett kommunalt bostadsbolag för brister i handläggningen av en begäran om att få ut allmänna handlingar; bl.a. uttalanden om skyldigheten att lämna fullföljdshänvisning

JO 2008-03-17 dnr 1345-2007

BESLUT
                                                                           Datum               Dnr                     Sid
                                                                           2008-03-17          1345-2007              1 (7)
Justitieombudsmannen                                                                           1346-2007
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot ett kommunalt bostadsbolag för brister i handläggningen av
                        en begäran om att få ut allmänna handlingar; bl.a. uttalanden om
                        skyldigheten att lämna fullföljdshänvisning

## Anmälningarna

AA och BB framförde i två likalydande anmälningar klagomål mot det kommunala
                        bolaget Byggebo i Oskarshamn AB. Av anmälningarna och bifogade handlingar
                        framgick i huvudsak följande.

                        Den 20 mars 2007 begärde anmälarna muntligen att få ta del av vissa handlingar
                        hos bolaget. De upplystes om att de inte kunde få del av handlingarna. Dagen efter
                        begärde de ytterligare en gång muntligen att få ta del av handlingar, därefter
                        lämnades en skriftlig begäran in. Framställningen avsåg kopia av de allmänna
                        handlingar som rör verkställande direktörens anställningsavtal, löneavtal och andra
                        till anställningen kopplade avtal, kopia av de allmänna handlingar som rör
                        styrelseordförandes styrelsearvoden och andra till uppdraget kopplade avtal samt
                        kopia av de allmänna handlingar som rör vilka entreprenörer som anlitats under
                        tiden den 1 januari 2000 till den 21 mars 2007. Den 22 mars var framställningen
                        färdigbehandlad av bolaget. Vissa delar av begäran avslogs, bl.a. med hänvisning
                        till en inte närmare specificerad dom i ett liknande ärende hos Kammarrätten i
                        Stockholm och till att arbetet med att ta fram vissa av uppgifterna skulle vara en för
                        stor arbetsinsats. Beslutet saknade anvisning om hur det kunde överklagas. Vidare
                        uppgav bolaget att om ytterligare information begärdes skulle bolaget debitera 6
                        000 kr exklusive moms för framtagandet. Anmälarna ifrågasatte bolagets hand-
                        läggning. De uppgav också att anställda hos bolaget hade efterfrågat namn,
                        legitimation, uppdragsgivare och vad handlingarna skulle användas till.

## Utredning

Bolaget anmodades att göra en utredning och yttra sig över vad som hade
                        framförts. Verkställande direktören CC anförde i huvudsak följande. vad
                        handlingarna skall användas till

                                  Byggebo är ett helägt kommunalt bostadsbolag. Detta innebär att Byggebo enligt 1
                                  kap. 9 § sekretesslagen skall tillämpa de bestämmelser om allmänna handlingar som
                                  återfinns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                 Dnr 1345-2007     Sid 2 (7)
                                                                     1346-2007




AA och BB har enligt sina anmälningar den 20 mars 2007 muntligen begärt att få ut
offentliga handlingar från Byggebo men nekats detta av bolagets nyanställde
tekniske chef. Begäran upprepades den 21 mars utan att handlingarna lämnades ut.
Först sedan man skriftligen begärt handlingarna fick man den 22 mars ut vissa av
dessa medan andra sekretessbelades av Byggebo. Samma dag anmälde AA och BB
Byggebo till Justitieombudsmannen.
De handlingar som AA och BB skriftligen begärt att få ut är följande:
1.   Vd CC:s anställningsavtal, löneavtal och andra till anställningen kopplade avtal.
2.   Styrelseordförande DD:s styrelsearvoden och andra till uppdraget kopplade
     avtal.
3.    Kopia på allmänna handlingar som rör vilka entreprenörer som anlitats ”från
     och med 000101– 070321”.
Därutöver begärde de en revisionsrapport angående LOU.
Av de begärda handlingarna har Byggebo lämnat ut bolagsprotokoll utvisande
styrelseordförandens arvode samt revisionsrapporten. AA och BB verkar inte känna
till att styrelsens arvoden fastställs av bolagsstämman och inte genom avtal.
Beträffande anlitade entreprenörer har bolaget lämnat ut uppgift över de
entreprenörer man för närvarande har avtal med. Flertalet av dessa avtal är ramavtal
tecknade av HBV Ek förening i vilken Byggebo är medlem. Byggebo saknar
sammanställning över tidigare anlitade entreprenörer, men har erbjudit sig att mot
ersättning upprätta en sådan förteckning. Slutligen har Byggebo inte lämnat ut
handlingar rörande VD:s anställningsvillkor. Detta är enligt Byggebo helt i
överensstämmelse med gällande praxis (se Kammarrättens i Stockholm domar i mål
1063-2001 och 1933-05).
AA och BB har klagat på Byggebos handläggning i följande avseenden.
1. Byggebo har inte lämnat besvärshänvisning
2. Byggebo har begärt ersättning
3.   Anställda på Byggebo har frågat om namn, legitimation, uppdragsgivare och
4.   Att ärendet inte handlagts skyndsamt.
Nedan kommenteras klagomålen var för sig.
Byggebo omfattas inte av förvaltningslagen om det ej är särskilt angivet. Vad som
gäller vid överklagande i nu aktuellt hänseende finns i 15 kap. 7 § angivet att
bestämmelserna i 23–25 §§ och 30 § förvaltningslagen skall tillämpas om beslut
fattas av organ som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen. Byggebo är således inte
skyldig att lämna beslutsunderrättelse med fullföljdshänvisning (21 § förvaltnings-
lagen).
Byggebo är inte skyldig att upprätta en förteckning över tidigare entreprenör då
sådan förteckning inte finns. Om Byggebo skall göra en genomgång och upprätta
den begärda förteckningen är man berättigad till ersättning för det arbetet.
Om anställd hos Byggebo begärt namn och ytterligare uppgifter för att lämna ut de
begärda handlingarna har man förfarit felaktigt. Dessa uppgifter har inte varit
nödvändiga för den prövning Byggebo hade att göra i detta ärende. Bolaget kommer
att informera sina anställda om de bestämmelser som gäller i detta avseende.
AA och BB begärde ut handlingarna den 20 mars 2007 och fick då omgående avslag
på sin framställan. Då de vidhöll sin begäran och lämnade en skriftlig begäran den
21 mars 2007 fick de svar från bolaget den 22 mars 2007 varvid deras framställan
delvis bifölls. Denna handläggning kan enligt Byggebo inte klandras för att inte ha
varit skyndsam.
Byggebo har i samband med att lagstiftningen infördes utbildat sin personal om
offentlighetsprincipen. Genom anmälan har Byggebo uppmärksammats på att den då
                                                                     Dnr 1345-2007    Sid 3 (7)
                                                                         1346-2007




      lämnade informationen behöver förnyas då ny personal har kommit till och
      kunskaperna hos övriga förbleknat. Byggebo kommer därför att genomföra en
      information om innebörden av offentlighetsprincipen.
      Anmälarna gavs tillfälle att kommentera remissvaret men de hörde inte av sig.
I ett beslut den 17 mars 2008 anförde JO Axberger följande.

Bedömning
Byggebo i Oskarshamn AB är enligt vad som upplysts ett av Oskarshamns
kommun helägt bolag. Det innebär att vad som föreskrivs i tryckfrihets-
förordningen (TF) om rätten att ta del av allmänna handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar ska gälla i bolagets verksamhet, se sekretesslagen
(1980:100) 1 kap. 9 §.

Handläggningstid
Vad som i anmälan anförts om att ärendet inte skulle ha behandlats med tillräcklig
skyndsamhet föranleder inte någon kritik från min sida.

Frågor om identitetsuppgifter m.m.
Enligt anmälarna frågade företrädare för bolaget efter identitetsuppgifter och vad
handlingarna skulle användas till i samband med att dessa begärdes utlämnade.
Bolaget har i sitt yttrande till JO inte direkt bestritt att frågor av det slaget kan ha
förekommit men konstaterat att detta i så fall varit felaktigt och att man avser att
informera sina anställda om vad som gäller i detta avseende. Eftersom det svårligen
låter sig utredas vad som närmare inträffat och bolaget i alla händelser har klart för
sig att efterforskning av detta slag inte får förekomma i ärenden som det här
aktuella, lämnar jag den delen av anmälarnas klagomål utan ytterligare utredning
eller uttalanden.

Underrättelse om hur beslutet kunnat överklagas
JO har i tidigare ärenden uttalat att kommunala bolag lämpligen bör lämna s.k.
fullföljdshänvisning, dvs. en underrättelse om hur ett avslagsbeslut kan överklagas
(se JO 2002/03 s. 491). Det anfördes att en formell skyldighet att lämna en sådan
upplysning enligt förvaltningslagen inte föreligger, men att det ligger i linje med
utgångspunkterna för lagstiftningen att enskilda organ som har förvaltnings-
uppgifter analogt tillämpar förvaltningslagens bestämmelser. I doktrinen anför
Bohlin med hänvisning till JO att kommunala bolag inte har någon lagstadgad
skyldighet att lämna fullföljdshänvisning men att det får anses ligga i sakens natur
att en sådan ändå lämpligen bör ges (Bohlin, Offentlighetsprincipen, 7 upplagan,
2007, s. 62). I dessa uttalanden har tonvikten lagts vid förvaltningslagens
tillämplighet.

Saken kan ges en tydligare belysning om även TF:s och sekretesslagens bestäm-
melser om allmänna handlingars offentlighet tas i beaktande. Den enskildes rätt att
ta del av allmänna handlingar – offentlighetsprincipen – är grundlagsstadgad i TF.
Offentlighetsprincipen innefattar en rad skyldigheter för det allmänna. Bland dessa
                                                                      Dnr 1345-2007    Sid 4 (7)
                                                                          1346-2007




brukar skyldigheten att, vid ett beslut om att avslå en framställan om utfående av
allmän handling, lämna fullföljdshänvisning omnämnas. En sådan upplysning är
nämligen av betydelse för den enskildes möjligheter att tillvarata sin rätt. En
uttrycklig regel om att sådan upplysning ska lämnas fanns i TF 2 kap. 13 § fram till
år 1978, då den i samband med en allmän översyn av lagstiftningen fick utgå,
såsom varande alltför detaljbetonad för att tas upp i grundlag (prop. 1975/76:160
s. 206). I betänkandet Lag om allmänna handlingar, som låg till grund för proposi-
tionen, hade uttalats att det sedan förvaltningslagens tillkomst var naturligt att
tillämpa dess bestämmelser även i ärenden rörande utlämnande av allmän handling
(SOU 1975:22 s. 289). Den enskildes rätt att vid avslagsbeslut bli upplyst om hur
han kan överklaga har således en självständig förankring i reglerna om allmänna
handlingars offentlighet. Någon ändring i rättsläget var som framgått inte åsyftad
när bestämmelsen i TF 2 kap. 13 § ändrades.

Sedan det kommit att bli allt vanligare att det allmänna bedriver verksamhet i
privaträttsliga former reglerades frågan om offentlighetsprincipens tilllämplighet i
de sammanhangen sedermera i sekretesslagen 1 kap. 9 §, där det anges att vad som
föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekono-
miska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt
bestämmande inflytande. Det föreskrivs vidare att sådana bolag, föreningar och
stiftelser vid tillämpningen av sekretesslagen ska jämställas med myndighet. En
konsekvens av lagändringen var att prövningen av frågor som gäller utlämnande av
allmän handling i de kommunala företagen innefattar myndighetsutövning. Detta
innebar i sin tur att reglerna om tjänsteansvar och skadestånd i myndighetsutövning
gjordes tillämpliga samt att verksamheterna i dessa delar blev underkastade JO:s
och Justitiekanslerns tillsyn. Lagrådet hade uttryckt tveksamhet angående det
straffrättsliga ansvaret och ifrågasatt om inte privaträttsliga sanktioner kunde vara
tillräckliga. Detta tillbakavisades av departementschefen, som underströk att
samma regler om handlingsoffentlighet och sekretess borde tillämpas oavsett i
vilken form verksamheten bedrivs samt att någon skillnad inte heller borde göras
när det gäller det straffrättsliga ansvaret (prop. 1993/94:48 s. 22).

Lagändringen motiverades således med en önskan från lagstiftarens sida att
tillförsäkra allmänheten samma insyn i dessa delar av det allmännas verksamhet
som inom myndighetssfären. I propositionen anfördes:
      Enligt regeringens mening bör de rättsliga möjligheterna till insyn och kontroll inte
      vara beroende av i vilken form som kommuner och landsting väljer att bedriva sin
      verksamhet. Samma öppenhet bör alltså i princip gälla för kommunala företag som
      för kommunala myndigheter, oavsett vilken verksamhet de bedriver. Det innebär i
      sin tur att samma regler om handlingsoffentlighet och sekretess som gäller för
      kommunala myndigheter också bör gälla för kommunala företag som bedriver
      motsvarande verksamhet. (Prop.1993/94:48 s. 18; se även bet. 1993/94:KU13 s. 19.)
Inget i lagens förarbeten tyder på att lagstiftaren avsett att göra något undantag för
just skyldigheten att upplysa om hur överklagande kan ske. Tvärtom torde det med
                                                                     Dnr 1345-2007    Sid 5 (7)
                                                                         1346-2007




hög grad av sannolikhet kunna antas att lagstiftaren, om saken kommit upp, skulle
ha uttalat att en sådan skyldighet föreligger, i analogi med vad som gäller för de
myndigheter med vilka de kommunala företagen jämställs. Förutom just skyldig-
heten att lämna fullföljdshänvisning synes alla eller i vart fall de allra flesta delarna
i offentlighetsprincipen genom författningsändringar ha gjorts tillämpliga för de
kommunala bolagens del (se t.ex. de långtgående och med skyldigheten att lämna
besvärshänvisning likartade förpliktelserna enligt sekretesslagen 15 kap. 6 §, som
uttryckligen gäller de kommunala företagen och finns kommenterade i för-
arbetena, prop. 1993/94:48 s. 24 f.). Det finns därmed med användande av gängse
lagtolkningsmetoder gott stöd för slutsatsen att gällande rätt innebär att offentlig-
hetsprincipen som helhet ska tillämpas även för kommunala bolag, inklusive den
enskildes rätt att erhålla upplysning om sin rätt att överklaga. Betydelsen av att det
sistnämnda inte finns bokstavligt reglerat i lagtext bör bedömas i beaktande av att
det här rör sig om skyldigheter för det allmänna gentemot enskild. Kravet på klart
uttalat lagstöd framträder i sammanhang där legalitetsprincipen gör sig starkt
gällande. Det gör den inte när saken gäller att fastställa vilka skyldigheter som
gäller för myndigheter – med vilka kommunala bolag såvitt angår skyldigheten att
lämna ut allmänna handlingar således är jämställda – gentemot enskilda.

Handläggningen av framställningen avseende uppgifter om anlitade
entreprenörer
Anmälarnas begäran att få ut kopior på allmänna handlingar som rör entreprenörer
som anlitats under drygt sju år från år 2000 har från bolaget besvarats med att det
skulle vara mycket arbetskrävande att lämna upplysningar som sträcker sig så långt
tillbaka och att man skulle se sig tvungen att ta särskilt betalt för ”framtagandet”. I
sitt svar till JO har bolaget uppgett att det inte existerar någon förteckning över
tidigare entreprenörer och att det således inte finns någon handling att lämna ut
samt att man ansett sig berättigad till ersättning för arbetet med att upprätta en
sådan förteckning. Anmälarnas skriftliga begäran avsåg emellertid uttryckligen”
handlingar” som rörde anlitade entreprenörer. Här synes således ett missförstånd ha
uppkommit. Det finns ingen skyldighet enligt offentlighetsprincipen att upprätta
nya handlingar. Däremot hade bolaget bort undersöka vilka handlingar som fanns
och pröva huruvida de kunde lämnas ut. På den punkten hade det även funnits
möjlighet för anmälarna att, sedan de erhållit bolagets skrivelse, ta kontakt med
bolaget för att reda ut eventuella missförstånd som kan ha uppkommit rörande
deras begäran.

Att allmänna handlingar ska tillhandahållas utan avgift framgår i TF 2 kap. 12 §.
Avgift får endast tas ut när avskrifter och kopior begärs. Någon möjlighet för ett
kommunalt bolag att ”debitera” för arbete i ett sådant sammanhang föreligger inte.
I det aktuella ärendet finns det dock utrymme för att tolka bolagets skrivelse till
anmälarna så, att man erbjöd dem att upprätta en särskild förteckning över tidigare
anlitade entreprenörer. Det var i så fall olämpligt att blanda samman detta med den
myndighetsutövande uppgiften att fatta beslut i ett ärende om utlämnande av
                                                                        Dnr 1345-2007     Sid 6 (7)
                                                                            1346-2007




allmän handling, men jag kan inte bortse från möjligheten att det skedde i god tro
och i en strävan att på ett alternativt sätt tillhandagå anmälarnas önskemål.

Jag vill i det sammanhanget påpeka, att ett besked från ett kommunalt bolag med
avslående av en begäran att utfå allmän handling ska lämnas i form av ett beslut. I
detta fall har bolaget tillställt anmälarna ett brev av delvis informell karaktär med
rubriceringen ”Svar på begäran om utlämnande av handlingar”, undertecknat av
bolagets ekonomichef. Informalitet av det slaget leder lätt till missförstånd. I detta
fall hade ett särskilt beslut begärts (jfr sekretesslagen 15 kap. 6 §). I analogi med
vad som gäller för myndigheter ska ett beslut om att inte lämna ut allmän handling
fattas av bolagets högsta verkställande företrädare, dvs. som huvudregel VD (jfr
prop. 1993/94:48 s. 24, där det sägs att de regler som gäller för myndigheter ska
vara vägledande för de kommunala företagen).

Handlingar rörande VD:s anställningsavtal m.m.
Anmälarna begärde bl.a. kopior på de allmänna handlingar som rörde VD:s
anställningsavtal, löneavtal och andra till anställningen kopplade avtal. I bolagets
skrivelse till anmälarna besvaras denna del av deras begäran med att VD:s lön
”enligt dom i Kammarrätten i Stockholm” kan sekretessbeläggas av konkurrens-
skäl. I yttrandet till JO åberopas två specificerade kammarrättsdomar till stöd för
att inte lämna ut handlingar rörande VD:s anställningsvillkor.

Bolagets beslut hade kunnat överklagas till domstol. Det är inte en uppgift för JO
att ta ställning till den sekretessprövning bolaget gjort. Det finns dock skäl att
anmärka att de åberopade domarna gällde utbekommande av anställningsavtal.
Från detta bör skiljas en begäran som begränsas till uppgift om VD:s lön. Den
senare frågan har varit föremål för prövning i Regeringsrätten, som i RÅ 2003 ref.
28 inte ansåg att sekretess enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen förelåg för uppgift om
lönen för en VD i ett landstingsägt bolag, verksamt inom sjukvården.
Regeringsrätten skrev bl.a:

      De rättsliga möjligheterna till insyn och kontroll skall inte vara beroende av i vilken
      form som kommuner och landsting väljer att bedriva sin verksamhet utan samma
      öppenhet skall i princip gälla för kommunala företag som för kommunala myndig-
      heter, oavsett vilken verksamhet de bedriver (prop. 1993/94:48 s. 18). Skade-
      bedömningen bör också ske mot bakgrund av att uppgifter om offentliganställdas
      löner och anställningsvillkor i övrigt enligt en fast etablerad praxis är offentliga.
      I förevarande fall består utredningen endast av ett relativt allmänt hållet påstående
      från bolagets sida om att konkurrenterna skulle gynnas på bolagets bekostnad och av
      en likaledes allmän hänvisning till att konkurrens råder på marknaden. Utredningen
      kan därför inte anses visa på sådana konkreta skaderisker som förutsätts för att
      sekretess skall gälla.
Huvudregeln får mot denna bakgrund anses vara att löneuppgifter är offentliga. För
att en uppgift om en VD-lön i ett kommunalt företag ska omfattas av sekretess
krävs att konkreta skaderisker kan påvisas. Regeringsrättens avgörande gällde dock
just uppgift om lön. Ett anställningsavtal kan innehålla åtskilligt mer och
sekretessbedömningen beträffande övriga uppgifter kan bli en annan än den om
                                                                  Dnr 1345-2007    Sid 7 (7)
                                                                      1346-2007




lön. Enligt bolagets beslut i utlämnandefrågan sekretessbelades emellertid just
uppgiften om VD:s lön, medan den hänvisning som gjordes till praxis från
kammarrätt avsåg anställningsavtal. Det hade varit mer adekvat att hänvisa till
prejudikatet i RÅ 2003 ref. 28, som åtminstone i avsaknad av närmare utredning
om skaderisken i det enskilda fallet talar för att uppgiften om VD:s lön var att
betrakta som offentlig.

Sammantagen bedömning
Av det ovan sagda framgår att bolagets hantering av anmälarnas begäran om
utfående av allmänna handlingar inte varit invändningsfri. Det finns anledning att
inskärpa att ett kommunalt bolag såvitt gäller offentlighetsprincipen har samma
principiella skyldigheter som myndigheter. Den av bolaget framförda upp-
fattningen att det inte skulle åligga ett kommunalt bolag att lämna en fullföljds-
hänvisning då en begäran att utfå allmän handling avslås är enligt min mening
felaktig. Ett bolag som ägs av det allmänna har att efter bästa förmåga leva upp till
såväl bokstaven som andan i grundlagens bestämmelser. Med den kritik som ligger
i det sagda avslutas ärendet.
