# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Ystad för att en intagen inte underrättats om kameraövervakning och för bristande dokumentation

JO 2018-03-15 dnr 1365-2016

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2018-03-15              1365-2016             1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Ystad för att en intagen inte
                        underrättats om kameraövervakning och för bristande dokumentation


                          Beslutet i korthet: Anstalten fattade beslut om kameraövervakning av ett avskild-
                          hetsrum där anmälaren var placerad. Av utredningen framgår att anmälaren inte
                          underrättades om beslutet. I sitt beslut kritiserar JO anstalten för att anmälaren inte
                          underrättats om att hon övervakades med kamera. Att det fanns en skylt med upplys-
                          ning om att kameraövervakning kan ske på avskildhetsavdelningen är enligt JO:s
                          mening inte tillräckligt. JO kritiserar också anstalten för att ha brustit i sin doku-
                          mentation av kameraövervakningen. Anstalten dokumenterade vid vilka tidpunkter
                          kameraövervakning respektive inspelning beslutades. Det finns däremot inte någon
                          dokumentation när det gäller upphörandet av dessa åtgärder.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 1 mars 2016 klagade AA på att hon över-
                        vakats med kamera under en period när hon var placerad i avskildhet. Hon
                        anförde i huvudsak följande:

                        Under perioden den 2–12 februari 2016 var hon placerad i avskildhet med stöd
                        av 6 kap. 7 § fängelselagen (2010:610). Vid ett samtal med en kriminalvårdare
                        den 10 februari 2016 fick hon information om att hon varit övervakad med
                        kamera dygnet runt under den tid hon varit avskildhetsplacerad. Hon fick aldrig
                        veta anstaltens motivering till att hon övervakades med kamera. Hon fick inte
                        heller något beslut om att denna åtgärd vidtogs mot henne. Hon anser att över-
                        vakningsåtgärden var oproportionerlig.

## Utredning

JO begärde att få anstaltens dokumentation av kameraövervakningen av AA och
                        uppgift om huruvida hon upplysts om åtgärden.

                        Anstalten skickade besluten om att placera AA i avskildhet och upplyste JO om
                        att det inte fanns någon dokumentation som visade att AA informerats om att en
                        kamera med inspelning var igång.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1365-2016         Sid 2 (6)




Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA anfört
i sin anmälan. Kriminalvården skulle också redogöra för sin syn på om och hur
en intagen ska underrättas om kameraövervakning under placering i avskildhet.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar anförde Kriminalvårdens huvudkontor, genom sektionschef BB,
följande:

## Utredning

Utredning har inhämtats från anstalten Ystad. Genom utredningen har samman-
      fattningsvis följande framkommit:
      AA placerades i avskildhet den 1 februari 2016 med stöd av 6 kap. 5 § fängelse-
      lagen (2010:610, FäL) efter beslut av vakthavande befäl. Detta efter att en vålds-
      incident inträffade vid avdelningarna A och B där ett flertal intagna var inblan-
      dade. På kvällen den 2 februari 2016 hamnade AA i en ordväxling med personal
      varpå hon började sparka och slå i väggarna och i dörren. AA fortsatte detta
      beteende under påföljande dag och i kontakterna med personalen kastade hon ur
      sig olika okvädesord. På grund av fortsatt aggressivitet och utåtagerande beteen-
      de från AA:s sida beslutade vakthavande befäl den 3 februari 2016 kl. 13.20 att
      övervakningskameran i observationscellen skulle aktiveras. Beslutet om åtgärden
      dokumenterades i form av en anteckning i det klientadministrativa systemet
      (KVR). AA blev inte underrättad om åtgärden.
      Samma dag beslutades att AA skulle vara fortsatt placerad i avskildhet enligt
      6 kap. 7 § första stycket 2 FäL. Beslutet motiverades med att det framkommit att
      AA varit inblandad och aktiv i våldsincidenten och tilldelat medintagen slag.
      Anstalten bedömde att det förelåg fara för AA:s eller annan intagens säkerhet till
      liv eller hälsa och att det var nödvändigt att hon hölls avskild från övriga intagna.
      Senare samma dag initierade anstalten Ystad ett ärende om omplacering av AA
      till annan anstalt med hänsyn till konstellationen på anstalten och då inre diffe-
      rentiering inte bedömdes vara möjlig.
      AA lugnade sig något under placeringen i avskildhet, men återupptog sitt
      aggressiva beteende och utåtagerande sätt när personalen konfronterat henne
      med att hon klottrat på väggarna med den penna hon haft i cellen. AA skrek nya
      okvädesord mot personalen samt slog och sparkade på väggar och dörrar. Vakt-
      havande befäl beslutade den 6 februari 2016 kl. 13.20 att kamera med inspelning
      skulle sättas igång. Av anteckning framgår att beslutet togs på grund av att AA
      uppvisat mycket dåligt uppförande samt var aggressiv och utåtagerande. AA blev
      inte underrättad om beslutet.
      Dagen därpå uppmärksammade personalen att AA med något, troligen snus,
      klottrat på väggen i observationscellen. Hon fick då byta till en angränsande cell.
      När dörren stängdes började hon återigen banka och sparka. Vakthavande befäl
      beslutade återigen att kameraövervakning skulle ske, vilket antecknades i KVR.
      AA blev inte underrättad om beslutet.
      Anstalten Ystad beslutade den 12 februari 2016 kl. 09.30 att häva avskildhets-
      placeringen i samband med att AA förflyttades till anstalten Hinseberg. Det
      framgår endast av dokumentationen under placeringen i avskildhet när kamera-
      övervakning respektive inspelning beslutades. Det framgår inte om eller när
      kameraövervakningen under avskildhetsplaceringen upphörde. Åtgärden har
      dock inte pågått under hela avskildhetsperioden.
      I direkt anslutning till dörrarna in till observationscellerna finns en tydlig upp-
      lysning på uppsatta skyltar om att kameraövervakning kan ske. Övervaknings-
      kamerorna i observationscellerna aktiveras inte förrän den personal som tjänstgör
      i centralvakten aktiverar kameran via en manöverpanel. Personal måste även
      aktivera inspelningsfunktionen om inspelat material ska lagras. Inspelat material
                                                                 Dnr 1365-2016         Sid 3 (6)




kan lagras i högst sju dagar och därefter spelas materialet över. Övervaknings-
bilderna presenteras i en monitor som finns placerad i centralvakten. Monitorn är
placerad på ett sådant sätt att bilder från observationscellen endast kan ses av den
personal som finns i centralvakten och som har till uppgift att sköta övervak-
ningen.
Av anstaltens instruktion för personal om kameror i OBS-rum framgår bl.a. att
kamerorna kan användas för att få rörlig bild utan inspelning eller rörlig bild med
inspelning. Rörlig bild utan inspelning eller med inspelning ska föregås av beslut
från lägst vakthavande befäl. Beslutet ska vara individuellt för den klient som är
placerad i avskildhet och vara en del av avskildhetsbeslutet.

Aktuella författningsbestämmelser
Enligt 1 kap. 4 § FäL ska varje intagen bemötas med respekt för sitt människo-
värde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med
frihetsberövandet.
I 1 kap. 6 § andra stycket FäL anges att en kontroll- eller tvångsåtgärd endast får
användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre
ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
Av 22 § kameraövervakningslagen (2013:460) framgår att kameraövervakning
av en plats dit allmänheten inte har tillträde får bedrivas om den som ska över-
vakas har samtyckt till övervakningen. Den övervakade har rätt att när som helst
återkalla samtycket. Ytterligare övervakning av honom eller henne får därefter
inte ske.
Av 23 § samma lag framgår att kameraövervakning av en plats dit allmänheten
inte har tillträde får bedrivas utan samtycke om
1. övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra
olyckor eller andra berättigade ändamål, och
2. övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli
övervakad, med särskilt beaktande av hur övervakningen ska utföras, om teknik
som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket
område som ska övervakas.
Av 24 § samma lag framgår att den som bedriver kameraövervakning av en plats
dit allmänheten inte har tillträde ska se till att
1. övervakningen sker endast för särskilda och berättigade ändamål,
2. ändamålen med övervakningen dokumenteras, och
 3. övervakningen inte sker i större omfattning än vad som behövs för att tillgo-
dose ändamålen med övervakningen.

Kriminalvårdens bedömning
I kameraövervakningslagen finns bestämmelser om kameraövervakning. De
flesta av bestämmelserna i lagen gäller dock inte om man avser övervaka platser
som inte är fritt upplåtna för allmänheten. Sådan övervakning är tillåten antingen
om den som ska övervakas lämnar sitt samtycke till övervakningen eller att
övervakning sker efter att den s.k. överviktsprincipen tillämpats. Övervikts-
principen innebär att kameraövervakningen är tillåten om övervakningsintresset,
som till exempel kan vara att förebygga, utreda och avslöja brott eller förhindra
olyckor, väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Den i
ärendet aktuella kameraövervakningen är inte av det slaget att det krävs tillstånd
eller anmälan enligt kameraövervakningslagen.
Syftet med kameraövervakningen i bostadsrummen på avskildhetsavdelningen
vid anstalten Ystad är bl.a. att försäkra sig om den intagnes egen säkerhet och att
snabbt kunna ingripa vid självskadande beteenden. Genom kamerorna finns
också möjlighet att skydda den intagne mot otillbörliga åtgärder, liksom möjlig-
                                                                        Dnr 1365-2016         Sid 4 (6)




      het att skydda personal mot anklagelser om övergrepp eller annat missbruk.
      Kameraövervakningen kan även utgöra ett extra skydd för den personal som ska
      öppna dörrarna till observationscellerna. Enligt anstalten Ystad sker kameraöver-
      vakning restriktivt och efter en bedömning i det enskilda fallet. I första hand ska
      den intagne övervakas på annat och mindre ingripande sätt. Anstalten har för att
      understryka detta tagit fram en instruktion för personal vilken bl.a. anger att
      beslut om kameraövervakning meddelas av lägst vakthavande befäl.
      Övervakningsbilderna kan endast ses av den personal som tjänstgör i central-
      vakten och som har till uppgift att sköta övervakningen.
      Av utredningen framgår att AA från och till under placeringen i avskildhet
      uppträdde på ett aggressivt och utåtagerande sätt. Det fanns enligt anstaltens
      bedömning en överhängande risk för att AA:s uppträdande ytterligare skulle
      kunna accelerera med risk för att hon bl.a. skulle komma till skada eller utsätta
      personal för fara. Besluten om kameraövervakning framstår därför som rimliga
      och proportionerliga. Däremot kan Kriminalvården konstatera att AA borde ha
      underrättats om att det fattats beslutat om kameraövervakning för att säkerställa
      att hon kände till att hon övervakades oberoende av att det finns uppsatt en tydlig
      upplysning om att kameraövervakning kan ske på avdelningen. Det kan också
      konstateras att anstalten i aktuellt fall inte följt den instruktion för personal som
      finns framtagen. Av dokumentationen borde även framgå när kameraöver-
      vakningen respektive inspelningen upphörde för att i efterhand kunna redogöra
      för under vilka tidsperioder åtgärden vidtagits.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för flera bestämmelser som har
betydelse i ärendet. För egen del finner jag skäl att peka på upplysnings-
skyldigheten enligt 25 § kameraövervakningslagen (2013:460). Enligt nämnda
bestämmelse ska upplysning om kameraövervakning lämnas genom tydlig
skyltning eller på något annat verksamt sätt.

Jag vill också framhålla Kriminalvårdens dokumentationsskyldighet.
Enligt 5 § fängelseförordningen (2010:2010) ska det föras en journal för varje
intagen. I journalen ska den intagnes verkställighet dokumenteras. Det ska
framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes.

Närmare föreskrifter om journalföring finns i 14 kap. Kriminalvårdens före-
skrifter och allmänna råd för fängelse, KVFS 2011:1 (fängelseföreskrifterna). I
14 kap. 1 § fängelseföreskrifterna föreskrivs att dokumentationen i journalen
ska omfatta alla beslut som har fattats, viktiga händelser under verkställigheten
och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder som rör den
intagne. Även uppgifter om omständigheter i övrigt som är av betydelse för
verkställigheten ska dokumenteras. Dokumentationen ska ske så snart som
möjligt.

Bedömning
Inledning
Som Kriminalvården anfört är den i ärendet aktuella kameraövervakningen inte
av det slaget att det krävs tillstånd eller anmälan enligt kameraövervaknings-
lagen. Det är i stället den som bedriver kameraövervakningen som ansvarar för
                                                                     Dnr 1365-2016      Sid 5 (6)




att den är laglig. Lagstöd för att bedriva kameraövervakning på platser dit
allmänheten inte har tillträde finns i 22 och 23 §§ kameraövervakningslagen.
Som Kriminalvården redogjort för är sådan övervakning tillåten om den som
ska övervakas lämnar sitt samtycke till övervakningen eller om övervakning
sker med stöd av den s.k. överviktsprincipen.

Av Kriminalvårdens redogörelse framgår att syftet med kameraövervakningen i
bostadsrummen på avskildhetsavdelningen bl.a. är att personalen ska kunna
försäkra sig om den intagnes egen säkerhet och snabbt kunna ingripa vid själv-
skadande beteenden. Genom kamerorna finns det också – enligt Kriminalvården
– möjlighet att skydda den intagne mot otillbörliga åtgärder, liksom möjlighet
att skydda personal mot anklagelser om övergrepp eller annat missbruk. Enligt
anstalten sker kameraövervakning av avskildhetsrummen restriktivt och efter en
bedömning i det enskilda fallet. I första hand övervakas den intagne på ett
mindre ingripande sätt. Övervakningsbilderna kan endast ses av den personal
som tjänstgör i centralvakten och som har till uppgift att sköta övervakningen.
Inspelat material lagras i högst sju dagar och spelas därefter över.

Enligt vad som framkommit sker alltså kameraövervakning av avskildhets-
rummen restriktivt och efter en bedömning i det enskilda fallet. Jag har ingen
principiell invändning mot att anstalten övervakar avskildhetsrummen med
kamera i de fall anstalten bedömer att övervakningsintresset väger tyngre än den
enskildes intresse av att inte bli övervakad.

JO tar inte ställning till om det var riktigt att kameraövervaka AA
AA har invänt att det inte var proportionerligt av anstalten att övervaka henne
med kamera under den tid hon var placerad i avskildhet.

JO granskar främst att myndigheterna har handlagt ärenden på ett korrekt sätt.
JO brukar inte ta ställning till om beslut är riktiga i sak. Jag finner inte skäl att
frångå den principen i detta fall. Det gör att jag inte uttalar mig i frågan om
huruvida det var riktigt av anstalten att besluta att AA skulle övervakas med
kamera under den tid hon var placerad i avskildhet.

Kritik för att AA inte underrättades
Av utredningen framgår att AA inte underrättades om att det hade fattats ett
beslut om kameraövervakning av det avskildhetsrum där hon var placerad. Som
Kriminalvården anfört borde anstalten ha underrättat AA om beslutet. Att det
fanns en skylt med upplysning om att kameraövervakning kan ske på avskild-
hetsavdelningen är enligt min mening inte tillräckligt. Det beror på att kame-
rorna i avskildhetsrummen aktiveras först sedan det fattats ett beslut om detta i
det enskilda fallet avseende en viss intagen. Genom tidigare anmälningar till JO
och uppgifter från intagna under JO:s inspektioner har det tydliggjorts att det för
den intagne har stor betydelse att veta om en installerad övervakningskamera är
påslagen eller inte (se bl.a. JO:s inspektion av anstalten Saltvik, dnr 770-2012).
Sammanfattningsvis är jag alltså kritisk till att anstalten inte underrättade AA
om att hon övervakades med kamera.
                                                              Dnr 1365-2016      Sid 6 (6)




Kritik för bristfällig dokumentation
Av utredningen framgår att anstalten har dokumenterat vid vilka tidpunkter
kameraövervakning respektive inspelning beslutades. Det finns däremot inte
någon dokumentation när det gäller upphörandet av dessa åtgärder. Enligt
anstalten har dock övervakningen inte pågått under hela den period som AA var
avskildhetsplacerad. Som Kriminalvården anfört borde anstalten även ha
dokumenterat när kameraövervakningen respektive inspelningen upphörde.
Dokumentationsskyldigheten följer, som jag redovisat ovan, av 5 § fängelse-
förordningen och de närmare föreskrifterna till den bestämmelsen. Anstalten
förtjänar kritik för att ha brustit i sin dokumentation av kameraövervakningen
av AA.
