# Social- och arbetsmarknadsnämnden i Östersunds kommun får kritik för att i tre s.k. barnutredningar ha begärt in en rättspsykiatrisk undersökning beträffande barnens mamma och för hur uppgifterna har redovisats i utredningarna

JO 2023-10-26 dnr 1369-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2023-10-26             1369-2022              1 (9)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Social- och arbetsmarknadsnämnden i Östersunds kommun får kritik
                        för att i tre s.k. barnutredningar ha begärt in en rättspsykiatrisk
                        undersökning beträffande barnens mamma och för hur uppgifterna
                        har redovisats i utredningarna


                          Beslutet i korthet: Social- och arbetsmarknadsnämnden i Östersunds kommun har
                          inom ramen för tre s.k. barnutredningar begärt in en rättspsykiatrisk undersökning
                          beträffande barnens mamma från en domstol med hänvisning till bestämmelsen om
                          uppgiftsskyldighet i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Nämnden har
                          sedan redogjort för delar av undersökningen i barnutredningarna.
                          Det råder i princip sekretess mellan å ena sidan hälso- och sjukvården och
                          rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet och å andra sidan socialtjänsten när det
                          gäller uppgifter som rör en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
                          Detsamma gäller mellan domstolar och socialtjänsten i fråga om sådana uppgifter och
                          förhållanden som framkommer vid en rättspsykiatrisk undersökning. Det finns en
                          sekretessbrytande regel i 14 kap. 1 § tredje stycket SoL som ålägger bl.a. hälso- och
                          sjukvården och rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet en uppgiftsskyldighet i
                          förhållande till socialnämnden för uppgifter som kan vara av betydelse för en
                          utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Domstolar kan inte anses omfattas
                          av den bestämmelsen.
                          I beslutet uttalar JO att en socialnämnd bör vara särskilt restriktiv när den överväger
                          att begära in uppgifter från en rättspsykiatrisk undersökning, eftersom en sådan
                          undersökning genomförs i ett visst syfte. JO konstaterar att nämnden saknade
                          behörighet att med hänvisning till 14 kap. 1 § SoL begära in den rättspsykiatriska
                          undersökningen från domstolen. Att undersökningen begärdes in med stöd av den
                          bestämmelsen gav domstolen den felaktiga signalen att den var skyldig att lämna ut
                          uppgifterna. Nämnden kritiseras för att den har begärt in hela den rättspsykiatriska
                          undersökningen från domstolen och dessutom med stöd av en bestämmelse som inte
                          är tillämplig.
                          I beslutet uttalar JO vidare att en socialnämnd i en barnutredning endast bör redovisa
                          uppgifter om en förälder som är aktuella och som är direkt avgörande för nämndens
                          ställningstagande. Nämnden får kritik för att den har redovisat detaljerade, integritets-
                          känsliga och äldre uppgifter om barnens mamma.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 1369-2022      Sid 2 (9)




Anmälan
I en anmälan till JO den 14 februari 2022 klagade AA på socialtjänsten i
Östersunds kommun och uppgav bl.a. följande. I samband med att socialtjänsten
genomförde utredningar enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL,
om AA:s tre barn begärde socialtjänsten in en rättspsykiatrisk undersökning
beträffande AA, trots att uppgifterna inte behövdes för att bedöma barnens
situation. Socialtjänsten kunde i stället ha begärt in aktuella uppgifter direkt från
den psykiatriska öppenvården. Vidare redovisade socialtjänsten stora delar av
den rättspsykiatriska undersökningen i barnutredningarna. Socialtjänsten utsatte
AA för en djup och allvarlig kränkning när den på detta sätt offentliggjorde
känslig och personlig information.

Utredning
JO begärde in vissa handlingar från socialtjänsten i Östersunds kommun. Vidare
begärde JO att Social- och arbetsmarknadsnämnden i Östersunds kommun
skulle yttra sig över det som AA hade anfört i sin anmälan.

Nämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

      –––
      Anmälarens barn var omhändertagna enligt 2 § LVU med placering hos pappan.
      Utifrån anmälarens begäran att LVU-vården skulle upphöra inledde social-
      tjänsten en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL 210930. I samband med detta har
      nämnden, med stöd av 14 kap. 1 § SoL möjlighet att inhämta uppgifter. En
      begäran skickades in till Ångermanlands tingsrätt 220117 om att få ta del av den
      rättspsykiatriska utredning, genomförd juni 2021, som företagits på anmälaren.
      Syftet var att få ytterligare underlag för att kunna bedöma mammans förmåga i
      föräldraskapet. Domare beslutade att lämna ut den begärda rättspsykiatriska
      utredningen.
      Socialtjänsten hade dessförinnan inhämtat uppgifter från den psykiatriska
      öppenvården men uppgifterna bedömdes av handläggande socialsekreterare och
      deras chefer ej vara tillräckliga för att kunna göra en fullständig bedömning av
      föräldraförmågan.
      Vid socialtjänstens utredningar av föräldraförmåga beaktas aspekter som
      grundläggande omsorg, säkerhet, känslomässig tillgänglighet, stimulans,
      vägledning och gränssättning samt stabilitet. Detta i enlighet med systemet BBIC
      Barns behov i centrum, som innehåller ett arbetssätt och struktur för
      socialtjänstens barn- och ungdomsvård.
      Den information som tagits med från den rättspsykiatriska undersökningen har,
      av socialsekreterarna och deras chefer, bedömts vara information som kan
      påverka föräldraskapet och som är nödvändiga i bedömningen kring föräldra-
      förmågan. Socialsekreterarna har valt ut och noga värderat, övervägt och bedömt
      vilken information i den rättspsykiatriska undersökningen som har relevans för
      att kunna bedöma föräldraförmågan. Fokus har varit utifrån vilken inverkan
      moderns mående kan ha på barnen och vilka risker det kan medföra för barnen.
      Dessa delar har sammanfattats och detaljbeskrivningar har utelämnats. Totalt
      omfattar sammanfattningen 3,5 sidor av den rättspsykiatriska utredningens
      40 sidor.
      Socialsekreterarna och deras chefer bedömer att adekvata analyser som är
      kopplade till barnens behov har gjorts utifrån det sammanlagda materialet som
      inhämtats till utredningen.
                                                                  Dnr 1369-2022       Sid 3 (9)




      Utredningen avslutades 220131 med beslut om att vård enligt 2 § LVU ska
      fortgå med fortsatt placering i hemmet hos pappan enligt 11 § LVU.
AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn och unga som
befinner sig i en utsatt situation får den vård eller det skydd som de behöver. De
åtgärder som en socialnämnd vidtar för att fullgöra den uppgiften måste ha stöd
i rättsordningen.

En grundläggande förutsättning är att den offentliga makten utövas under
lagarna och i den svenska rättsordningen framgår den s.k. legalitetsprincipen
redan av 1 kap. 1 § regeringsformen. Principen innebär att all maktutövning ska
vara grundad på lag eller annan författning (se Bull och Sterzel, Regerings-
formen – en kommentar, 2019, s. 49 ff.). Avsikten är att förvaltningen ska vara
normenlig och inte godtycklig. Legalitetsprincipen kommer även till uttryck i
5 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) där det anges att en myndighet
endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen.

Inledande och genomförande av en utredning
Enligt 11 kap. 1 § första stycket SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda
utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit
till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
Begreppet utredning omfattar all den verksamhet som syftar till att göra det
möjligt för socialnämnden att fatta beslut i ett ärende hos nämnden (se prop.
1979/80:1 Del A s. 562). Utredningsskyldigheten gäller exempelvis om det till
socialnämnden kommer in en anmälan om oro för att ett barn far illa, om en
vårdnadshavare begär att vård enligt lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, LVU, ska upphöra eller om socialnämnden i
samband med sitt övervägande enligt 13 § första stycket LVU anser att det finns
anledning att undersöka behovet av fortsatt vård.

För den enskildes rättssäkerhet är det viktigt att nämndens beslut grundas på en
tillförlitlig utredning. Utredningen ska ges den omfattningen att den kan leda till
ett sakligt korrekt beslut. Vid utredningen måste de intrång i den personliga
integriteten som en utredning medför vägas mot de intressen som myndigheten
ska tillgodose. (Se prop. 1979/80:1 Del A s. 398 ff. och 562 samt JO 1995/96
s. 312.)

Av 11 kap. 2 § första stycket SoL framgår att vid en utredning av om
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för
bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de
kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt
utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än
vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.
                                                                   Dnr 1369-2022       Sid 4 (9)




När socialnämnden begär in uppgifter som kan vara av betydelse för
utredningen bör den i möjligaste mån precisera vilken slags uppgift den önskar
få del av. Om nämnden konsulterar sakkunniga för att få hjälp med
bedömningen av ett barns behov, bör en sådan begäran göras skriftligt och
innehålla specificerade frågor om vad nämnden önskar få belyst eller utrett. (Se
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggning av ärenden som
gäller barn och unga [SOSFS 2014:6].)

Möjligheten för socialnämnden att konsultera sakkunniga och i övrigt ta de
kontakter som behövs för att få information om barnet eller barnets familj gäller
oberoende av på vilket sätt ärendet har aktualiserats. Uppmaningen att undvika
onödig skada har särskild betydelse i integritetskänsliga fall. Det är i sådana fall
särskilt viktigt att varje åtgärd som kränker integriteten hos de inblandade
övervägs noga och att inte förhastade åtgärder vidtas. (Se prop. 1996/97:124
s. 110 och 180.)

Sekretess mellan myndigheter
Av 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att
sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis
rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning.

Enligt 35 kap. 13 § OSL gäller sekretess hos domstol i brottmål samt i annat
mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är
tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden som framkommer vid bl.a. rättspsykiatrisk undersökning, om det
av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men om uppgiften röjs.

I 8 kap. 1 § OSL föreskrivs att en uppgift för vilken sekretess gäller enligt
offentlighets- och sekretesslagen inte får röjas för enskilda eller för andra
myndigheter, om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen eller i lag
eller förordning som offentlighets- och sekretesslagen hänvisar till. Det råder
alltså som huvudregel sekretess mellan å ena sidan hälso- och sjukvården och
rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet och å andra sidan socialtjänsten.
Detsamma gäller mellan domstolar och socialtjänsten i fråga om personliga
förhållanden som framkommer vid en rättspsykiatrisk undersökning.

När det gäller hälso- och sjukvården och rättspsykiatrisk undersöknings-
verksamhet å ena sidan och socialtjänsten å andra sidan finns det en
sekretessbrytande bestämmelse i 14 kap. 1 § tredje stycket SoL. Bestämmelsen
ålägger bl.a. myndigheter och befattningshavare inom hälso- och sjukvården
och den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten att lämna socialnämnden
alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behov av
stöd och skydd. Regeln ger alltså socialnämnden en rätt att under en pågående
                                                                         Dnr 1369-2022    Sid 5 (9)




barnutredning få uppgifter från sjukvården som kan vara av betydelse för
nämndens utredning. Eftersom uppgiftsskyldigheten för hälso- och sjukvården
samt rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet följer av nämnda bestämmelse,
hindrar inte sekretess att uppgiften lämnas ut, se 10 kap. 28 § OSL.

Vid en begäran om uppgifter är det socialnämnden, i egenskap av begärande
myndighet, som ska bedöma om de begärda uppgifterna omfattas av uppgifts-
skyldigheten (se t.ex. JO 1996/97 s. 438 och Kammarrätten i Stockholms dom
den 3 maj 2010 i mål nr 1523-10). Socialnämnden bör endast begära in
uppgifter som är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Uppgifterna som
begärs in bör därför preciseras. En socialnämnd har inte någon generell rätt att
ta del av alla uppgifter om en patient inom hälso- och sjukvården med stöd av
10 kap. 28 § OSL och 14 kap. 1 § SoL (se t.ex. Kammarrätten i Sundsvalls dom
den 16 februari 2016 i mål nr 2759-15). Det är den utlämnande myndigheten
som ska pröva uppgiftsskyldighetens omfattning (se t.ex. RÅ 2007 ref. 29 samt
JO 2015/16 s. 632 och JO 2018/19 s. 464).

Uppgiftsskyldigheten i 14 kap. 1 § tredje stycket SoL gäller i förhållande till
dels myndigheter vars verksamhet berör barn och unga samt deras befattnings-
havare och yrkesverksamma, dels myndigheter, befattningshavare och yrkes-
verksamma inom vissa utpekade områden. I bestämmelsens förarbeten uttalas
att skyldigheten att anmäla oro för ett barn eller lämna uppgifter till en
socialnämnd som utgångspunkt bör gälla för myndigheter och befattningshavare
som typiskt sett i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar och
deras förhållanden på ett sådant sätt att de kan få indikationer om att barn far
illa. Därför omfattas yrkesmässigt bedriven verksamhet inom socialtjänst,
barnomsorg, skola, kyrklig verksamhet för barn och ungdomar (t.ex. kyrkans
förskoleverksamhet och konfirmationsundervisning), hälso- och sjukvård eller
tandvård av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten (se prop. 1996/97:124
s. 106).1 Domstolar kan alltså inte anses omfattas av bestämmelsen och inte
heller ha någon anmälnings- eller uppgiftsskyldighet i förhållande till
socialnämnden. Den bestämmelse som kan komma i fråga när en socialnämnd
vill ta del av uppgifter från en domstol är i stället den s.k. generalklausulen i
10 kap. 27 § första stycket OSL som ger en generell möjlighet för en myndighet
att lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet (jfr Göta hovrätts
dom den 12 juni 1998 i mål nr B 46/98 och Kammarrätten i Stockholms dom
den 15 mars 2013 i mål nr 414-13).




1
    Det pågår för närvarande ett lagstiftningsarbete som bl.a. berör frågan om huruvida
anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § SoL ska utökas till att omfatta fler
myndigheter och yrkesgrupper än i dag (se promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas
arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn [Ds 2023:15]).
                                                                 Dnr 1369-2022      Sid 6 (9)




Bedömning
Inhämtande av en rättspsykiatrisk undersökning beträffande AA
Av utredningen i ärendet framgår att nämnden den 30 september 2021 inledde
utredningar enligt 11 kap. 1 § SoL om AA:s tre barn. Barnen vårdades då med
stöd av 1 § andra stycket och 2 § LVU och var placerade hos sin pappa. Inom
ramen för utredningarna begärde socialtjänsten, med stöd av 14 kap. 1 § SoL, in
dels vissa preciserade uppgifter om AA:s hälsa från den psykiatriska
öppenvården, dels en rättspsykiatrisk undersökning beträffande AA från
Ångermanlands tingsrätt. Begäran till tingsrätten skickades mot AA:s vilja. I
enlighet med sin begäran fick nämnden del av den rättspsykiatriska
undersökningen. Den omfattade totalt 40 sidor och hade upprättats av
Rättsmedicinalverket den 18 juni 2021. Utredningarna avslutades den 31 januari
2022 med beslut om att barnens vård enligt LVU skulle fortgå med placering
hos pappan.

Av tingsrättens dom i det mål där rätten hade beslutat om den aktuella
rättspsykiatriska undersökningen framgår att sekretessen enligt 35 kap. 13 §
OSL skulle bestå i målet i fråga om uppgifterna i det rättspsykiatriska
utlåtandet, utom s. 1 och 9 (sista meningen om diagnos).

JO har i ett flertal tidigare beslut berört frågan om att begära in en förälders
patientjournal inom ramen för en barnutredning. JO har då uttalat att en
socialnämnd bör vara restriktiv med att i en barnutredning begära in en
förälders patientjournal från hälso- och sjukvården. Om det bedöms nödvändigt
att begära in informationen torde det i många fall vara tillräckligt att nämnden
begär ett utlåtande om den enskilde från en berörd sjukvårdsinrättning. Om det i
utlåtandet kommer fram uppgifter som gör att nämnden bedömer att det finns
behov av ytterligare information kan den i det skedet begära in hela patient-
journalen eller delar av den. (Se bl.a. JO 2010/11 s. 578, JO 2015/16 s. 632 och
JO:s beslut den 9 november 2022 i dnr 1239-2021; se även RÅ 2007 ref. 29.)

I likhet med en patientjournal från hälso- och sjukvården innehåller en
rättspsykiatrisk undersökning typiskt sett mycket integritetskänsliga uppgifter.
Mot den bakgrunden bör en socialnämnd på samma sätt som när den begär in
patientjournaler vara restriktiv med att i en barnutredning begära in en
rättspsykiatrisk undersökning. Vidare bör nämnden beakta att en rättspsykiatrisk
undersökning genomförs av Rättsmedicinalverket i ett särskilt syfte på uppdrag
av en domstol. Syftet med en sådan undersökning är i huvudsak att utreda om
en person vid tidpunkten för ett misstänkt brott har haft en allvarlig psykisk
störning och om personen är i behov av vård. Dessa omständigheter bör påkalla
särskild försiktighet när socialnämnden överväger att begära in uppgifter från en
rättspsykiatrisk undersökning.

I sitt remissvar till JO har nämnden uppgett att de aktuella utredningarna
inleddes enligt 11 kap. 1 § SoL utifrån AA:s begäran om att vården enligt LVU
skulle upphöra samt att nämnden i samband med en sådan utredning har
                                                                 Dnr 1369-2022      Sid 7 (9)




möjlighet att med stöd av 14 kap. 1 § SoL begära in uppgifter. Av nämndens
begäran till såväl öppenvården som tingsrätten framgår att nämnden endast
uppgav att den hade inlett utredningar enligt 11 kap. 1 § SoL om AA:s barn
samt att nämnden i samband med sådana utredningar har möjlighet att med stöd
av 14 kap. 1 § SoL begära in uppgifter. Av utredningarna, som JO har begärt in,
framgår emellertid att utredningarna inleddes enligt 11 kap. 1 § SoL utifrån att
det återkommande hade kommit in flera anmälningar om oro för barnens
situation och utsatthet för våld samt att nämnden gjort bedömningen att det
fanns behov av att åter se över barnens livssituation i sin helhet, hos såväl
pappan som mamman. Vidare framgår det att AA under genomförandet av
utredningarna begärde att vården enligt LVU skulle upphöra, och därför kom
utredningarna att innefatta även den frågeställningen.

Mot bakgrund av det angivna vill jag inledningsvis påminna nämnden om att
den uppgiftsskyldighet som följer av 14 kap. 1 § tredje stycket SoL endast
gäller uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behov
av stöd och skydd. Det är därför av väsentlig betydelse att nämnden utformar
sin framställning så tydligt och preciserat som möjligt och att framställningen
inte endast innefattar en generell hänvisning till en pågående utredning enligt
11 kap. 1 § SoL.

Av utredningen framgår att nämnden har begärt in den rättspsykiatriska
undersökningen från domstolen med stöd av 14 kap. 1 § SoL. Som jag har
redogjort för ovan kan domstolar inte anses ha någon anmälnings- eller
uppgiftsskyldighet i förhållande till socialnämnden och alltså inte omfattas av
den bestämmelsen. Nämnden saknade därför behörighet att begära in den
rättspsykiatriska undersökningen med stöd av 14 kap. 1 § SoL. Nämnden kunde
i stället ha begärt in uppgifter från undersökningen med hänvisning till
generalklausulen i 10 kap. 27 § första stycket OSL, varpå domstolen skulle
pröva begäran utifrån den bestämmelsen. En sådan begäran hade inte inneburit
någon skyldighet för domstolen att lämna de uppgifter som efterfrågats. När
nämnden hänvisade till 14 kap. 1 § SoL fick domstolen den felaktiga signalen
att den var skyldig att lämna de begärda uppgifterna. En sådan hantering
riskerar att leda till att det inte görs någon bedömning av om samtliga uppgifter
i en rättspsykiatrisk undersökning kan lämnas ut och att det inte görs någon
intresseavvägning mellan å ena sidan nämndens behov av uppgifterna utifrån
pågående barnutredningar och å andra sidan det intresse som sekretessen hos
domstolen ska skydda. (Jfr JO 2017/18 s. 312 och JO 2020/21 s. 414.)

Om nämnden ansåg det nödvändigt att komplettera utredningen med ytterligare
uppgifter om AA:s hälsotillstånd borde den ha övervägt att antingen begära in
ett kompletterande utlåtande från den psykiatriska öppenvården alternativt ha
begärt in ett utlåtande direkt från Rättsmedicinalverket som genomfört den
rättspsykiatriska undersökningen och som omfattas av bestämmelsen i 14 kap.
1 § SoL. Rättsmedicinalverket hade då kunnat upprätta ett utlåtande med de
uppgifter som bedömdes vara av betydelse för barnutredningarna och tolkat
                                                                    Dnr 1369-2022      Sid 8 (9)




förhållandena på ett sätt som hade underlättat för socialnämnden, som inte har
medicinsk utbildning (jfr JO 2015/16 s. 632).

Som jag tidigare har redogjort för ansvarar nämnden för att barnutredningar
bedrivs så att inte någon utsätts för skada eller olägenhet och att de inte görs
mer omfattande än nödvändigt. I AA:s fall har nämnden inte beaktat detta. Jag
är kritisk till nämndens sätt att handlägga ärendet och finner det dessutom
anmärkningsvärt att nämnden har gjort bedömningen att handläggningen har
skett i enlighet med gällande rätt. Både den faktiska handläggningen och
remissvaret visar att det har funnits kunskapsbrister, vilket jag ser allvarligt på.
Jag förutsätter att nämnden ser till att det sker en översyn av rutinerna när det
gäller att begära in uppgifter från andra myndigheter inom ramen för
barnutredningar.

Sammantaget förtjänar Social- och arbetsmarknadsnämnden i Östersunds
kommun kritik för att den begärde in hela den rättspsykiatriska undersökningen
från domstolen och dessutom med stöd av en bestämmelse som inte är
tillämplig.

Redovisningen av uppgifterna om AA:s hälsotillstånd
I de aktuella barnutredningarna redovisades sammanfattningar av uppgifterna
från öppenvården och från den rättspsykiatriska undersökningen. Den ca tre
sidor långa sammanfattningen av uppgifterna från den rättspsykiatriska
undersökningen innehöll detaljerade uppgifter om AA:s hälsotillstånd, symtom,
diagnoser och behandlingar. Vissa uppgifter avsåg förhållanden från AA:s
tonår.

I en utredning som ska ligga till grund för ett ställningstagande om huruvida
barn är i behov av vård eller skydd ska endast uppgifter som har betydelse i det
enskilda ärendet redovisas. Det är därför viktigt att utredaren gör en omsorgsfull
bedömning av vilket material som är relevant. Detta är särskilt angeläget när
materialet innefattar uppgifter som är känsliga ur integritetssynpunkt. (Se JO
2010/11 s. 578.)

Uppgifter om en förälders hälsotillstånd kan generellt sett ha betydelse för
bedömningen av hans eller hennes föräldraförmåga och barnens hemmiljö. Jag
har inga synpunkter på att nämnden har redovisat denna typ av uppgifter. Enligt
min uppfattning är dock sammanfattningen i vissa delar alltför utförlig och
detaljerad. Jag anser t.ex. att det inte fanns skäl att så detaljerat redovisa vissa
uppgifter som AA lämnat till läkare om sig själv och inte heller att det var
nödvändigt att beskriva AA:s hälsotillstånd som tonåring. Nämnden borde alltså
ha begränsat sin sammanfattning av innehållet i den rättspsykiatriska
undersökningen och endast redovisat sådana uppgifter som var direkt avgörande
för nämndens ställningstagande. Att nämnden har redovisat känsliga uppgifter
från AA:s tonår är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av att jag tidigare har
kritiserat nämnden för att i två barnutredningar ha redovisat känsliga uppgifter
från en förälders barndom (se mitt beslut den 24 mars 2021 i dnr 2847-2019).
                                                                 Dnr 1369-2022    Sid 9 (9)




Sammantaget förtjänar Social- och arbetsmarknadsnämnden i Östersunds
kommun kritik för redovisningen av uppgifterna från den rättspsykiatriska
undersökningen.

Övrigt
Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.




Thomas Norling




Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Johanna Bardon. Byråchefen Anna
Flodin har deltagit i beredningen.
