# Kritik mot Migrationsverket för bristfällig information om ett beslut och för att inte ha iakttagit tillräcklig noggrannhet vid en
rättidsprövning

JO 2016-10-04 dnr 1374-2015

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2016-10-04                1374-2015              1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Migrationsverket för bristfällig information om ett beslut
                        och för att inte ha iakttagit tillräcklig noggrannhet vid en
                        rättidsprövning


                          Beslutet i korthet: JO har granskat Migrationsverkets rutin att skicka första sidan av
                          beslut i ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning till referentpersonen för
                          kännedom. JO konstaterar att ett utskick till en referentperson som inte har fullmakt
                          att företräda sökanden får betraktas som en serviceåtgärd. Åtgärden kan underlätta
                          för sökanden att ta till vara sin rätt. JO är dock tveksam till att myndigheter skickar ut
                          inkompletta handlingar, bl.a. eftersom det lätt kan leda till missförstånd. Behåller
                          Migrationsverket sin rutin bör det framgå av utskicket att det enbart är beslutets första
                          sida som skickas till referentpersonen och att den skickas för kännedom.
                          I beslutet riktar JO även kritik mot att Migrationsverket utan närmare kontroll lade en
                          ambassads uppgift om en underrättelse av ett beslut till grund för en rättidsprövning,
                          trots att det på grund av omständigheterna i ärendet fanns skäl att ställa sig tveksam
                          till uppgiften. JO uttalar att det är Migrationsverkets ansvar att vid sin rättidsprövning
                          av ett överklagande ta ställning i frågan om när klaganden fick del av beslutet och
                          göra en självständig bedömning av det underlag man har.

## Anmälan

I en anmälan förde makarna AA och BB fram klagomål mot Migrationsverket
                        angående hanteringen av CC:s, född den 1 maj 1996, och DD:s, född den 17
                        december 1996, ansökningar om uppehållstillstånd och uppgav i huvudsak
                        följande.

                        Den 18 november 2014 avslog Migrationsverket CC:s och DD:s ansökningar
                        om uppehållstillstånd. Besluten saknade motivering. Efter att CC och DD
                        överklagat besluten avvisade Migrationsverket CC:s överklagande med
                        motiveringen att CC enligt en notering i verkets centrala utlänningsdatabas fick
                        del av beslutet den 18 november 2014 och att överklagandet därför kommit in
                        för sent.

                        Besluten sändes till Sveriges ambassad i Dar es-Salaam i Tanzania. Det måste
                        anses uppenbart att besluten inte kan ha delgetts CC och DD samma dag som de
                        meddelades eftersom CC och DD är bosatta i Burundi och Sverige saknar fast
                        representation där. Noteringen i databasen måste vara en felregistrering.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                    Dnr 1374-2015       Sid 2 (4)




Utredning
Migrationsverket (generaldirektören EE) yttrade sig över anmälan och anförde i
huvudsak följande om handläggningen av ärendena.

Den 6 februari 2013 gjorde BB en elektronisk ansökan om uppehållstillstånd på
grund av anknytning till AA. CC och DD var medsökande. I ansökan uppgav
BB att familjen var bosatt i Burundi och att hon önskade besöka Sveriges
ambassad i Dar es-Salaam i fråga om sådant som rörde ansökningarna.
Migrationsverket beviljade BB ett tidsbegränsat uppehållstillstånd den 22 juli
2014 och underrättade henne om beslutet genom att skicka det till Sveriges
ambassad i Dar es-Salaam.

Den 18 november 2014 avslog Migrationsverket CC:s och DD:s ansökningar
om uppehålls- och arbetstillstånd. Besluten skickades till Sveriges ambassad i
Dar es-Salaam med CC och DD som huvudmottagare. Till besluten bifogades
en överklagandehänvisning. Kopior av första sidan i respektive beslut skickades
till AA. CC:s och DD:s överklaganden kom in till Migrationsverket den 15
december 2014. Den 16 december 2014 lämnade verket DD:s överklagande till
migrationsdomstolen. Samma dag avvisade verket CC:s överklagande. Beslutet
att avvisa överklagandet har inte överklagats.

Migrationsverket lämnade därefter i huvudsak följande redogörelse för de
rutiner som legat till grund för hanteringen.

      Rutiner för handläggningen av ärendena vid Migrationsverket finns bland annat i
      verkets rutinhandbok för tillståndsärenden. När en ansökan inkommit till verket
      genomför handläggande enhet inledningsvis ett antal kontroller av handlingarna,
      till exempel om referentpersonen i Sverige [dvs. den person i Sverige som den
      sökande har anknytning till eller som han eller hon uppgett som kontaktperson i
      t.ex. ett anknytningsärende, JO:s anm.] har fullmakt att företräda sökanden. Om
      referenten inte har en fullmakt ska sökanden anges som huvudmottagare av hela
      beslutet och referenten får en kopia av första sidan.
      En beskrivning av hur tillståndsärenden handläggs vid utlandsmyndigheter finns
      i huvudsak i Migrationsverkets handbok för handläggning av migrationsärenden
      vid utlandsmyndigheterna. I handboken framkommer att beslut till
      utlandsmyndigheterna ska expedieras huvudsakligen med e-post genom
      ärendehanteringssystemet Wilma. De uppgifter som registreras i Wilma lagras i
      verkets databas. När Migrationsverket skickat ett beslut om avslag på ansökan
      om uppehållstillstånd och sökanden står som huvudmottagare ska myndigheten
      underrätta om innehållet, skälen för beslutet och hur det kan överklagas.
      Sökanden ska få en kopia av beslutet och bör bekräfta mottagandet skriftligen.
      För att kunna ta ställning till om ett överklagande inkommer i rätt tid är det
      viktigt att dokumentera vilket datum som sökanden tog del av beslutet och hur
      underrättelsen skett, till exempel vid besök, telefon eller på annat sätt.
      Beskickningen registrerar underrättelsen i Wilma eller meddelar
      Migrationsverket datumet på annat sätt.
Migrationsverket gjorde följande bedömning.
      I ansökan om arbets- och uppehållstillstånd har BB uppgett att hon önskar
      uppsöka den svenska ambassaden i Dar es-Salaam i sådant som rör
      ansökningarna. Migrationsverket har expedierat beslut i hennes samt CC:s och
      DD:s [ärenden] till ambassaden för underrättelse av besluten.
                                                                       Dnr 1374-2015         Sid 3 (4)




      Besluten är motiverade. Enligt utredningen i ärendet och vad som framgår av
      Migrationsverkets centrala utlänningsdatabas expedierade verket CC:s och DD:s
      beslut den 18 november 2014. Underrättelser av besluten är registrerade samma
      datum. Datum för registreringen utgör underlag för verkets bedömning när ett
      överklagande inkommit för att kunna besluta om det ska överlämnas till domstol
      eller fatta beslut om avvisning av överklagandet.
      Vid bedömningen om överklagandena inkommit i rätt tid har beslutsfattaren
      beräknat tiden inom vilket överklagandet ska ha kommit in till verket med
      utgångspunkt från underrättelsedatum och bedömt att överklagandet inkommit
      för sent i CC:s ärende. På grund av ett förbiseende har beslutsfattaren inte noterat
      att samma underrättelsedatum gällde för DD.
      Migrationsverket har således gjort en bedömning och beräknat tiden för när
      överklagandet inkom i endast ett av ärendena.
      Migrationsverket beklagar detta och handläggande enhet har vidtagit åtgärder för
      att försäkra sig om att hanteringen sker enligt gällande standard framöver.
      Huruvida Sveriges ambassad i Dar es-Salaam gjort en felaktig registrering av när
      underrättelserna skett är inte något som Migrationsverket kan kommentera.
JO tog del av handlingarna i CC:s och DD:s ärenden hos Migrationsverket.

Rättslig reglering
Ett beslut om uppehållstillstånd ska vara skriftligt och innehålla de skäl som
ligger till grund för beslutet (se 13 kap. 10 § utlänningslagen).

En sökande, klagande eller annan part ska underrättas om innehållet i det beslut
genom vilket en myndighet avgör ett ärende, om detta avser myndighets-
utövning mot någon enskild och en underrättelse inte är uppenbart obehövlig.
Om beslutet går parten emot och kan överklagas, ska parten underrättas om hur
han eller hon kan överklaga det. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska
ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelsen ska dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. (Se 21 §
förvaltningslagen.)

Den som vill överklaga ett beslut ska lämna in överklagandet till den myndighet
som meddelat beslutet inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av
beslutet. Myndigheten ska pröva om överklagandet kommit in i rätt tid. Om
överklagandet kommit in för sent ska myndigheten normalt avvisa det. (Se 23
och 24 §§ förvaltningslagen.)

Bedömning
Av utredningen framgår att Migrationsverket skickade första sidan i besluten till
AA. Av den sidan framgår Migrationsverkets ställningstagande men inte skälen
för beslutet. Jag har förståelse för att man av utskicket kan få uppfattningen att
sidan utgjorde hela beslutet och att det därmed saknade motivering.

Det finns inte någon skyldighet att underrätta en referentperson i ett
anknytningsärende om innehållet i beslutet, om han eller hon inte har fullmakt
att företräda sökanden som ombud. Att första sidan av beslutet skickas till
referentpersonen för kännedom får närmast betraktas som en serviceåtgärd,
vilket i och för sig är positivt och kan göra det lättare för en sökande att ta till
                                                                   Dnr 1374-2015       Sid 4 (4)




vara sin rätt. Jag är dock principiellt tveksam till att en myndighet skickar ut
handlingar som inte är kompletta till enskilda. Som framgår av anmälan i detta
ärende kan det ge upphov till missförstånd. Om rutinen att skicka ut första sidan
av beslutet behålls bör den kompletteras så att det framgår av utskicket att det är
just en kopia på beslutets första sida och att den skickas till referentpersonen för
kännedom.

Även om det i de aktuella ärendena var ambassaden som i enlighet med verkets
rutiner skulle genomföra underrättelsen till CC och DD, måste det anses följa av
21 § förvaltningslagen att det är den myndighet som fattat beslutet som har det
yttersta ansvaret för att sökanden underrättas om innehållet i beslutet (jfr 7 §
delgivningslagen). Vidare är det givetvis verkets ansvar att vid sin
rättidsprövning av ett överklagande ta ställning i frågan om när klaganden fick
del av beslutet och självständigt göra en bedömning av det underlag man har.

Av utredningen framgår att ambassaden angett i ärendehanteringssystemet att
CC och DD underrättades samma dag som Migrationsverket fattade besluten.
Det är givetvis inte omöjligt att så kan ha skett, men mot bakgrund av
omständigheterna i ärendena fanns det skäl för Migrationsverket att ställa sig
tveksam till uppgiften. Såvitt framgår av utredningen lämnade ambassaden inte
heller några upplysningar om hur underrättelserna hade genomförts. Som
Migrationsverket anfört i sitt yttrande är det viktigt att även sådana uppgifter
dokumenteras för att man ska kunna ta ställning till om ett överklagande har
kommit in i rätt tid. Enligt min mening borde Migrationsverket hämtat in
ytterligare uppgifter från ambassaden för att förvissa sig om att sökandena
verkligen fick del av besluten den 18 november 2014.

Sammanfattningsvis är jag kritisk till att Migrationsverket skickade första sidan
av besluten till AA utan att informera om att det var just kopior av förstasidorna
som skickades till honom för kännedom, samt till att verket inte iakttagit
tillräcklig noggrannhet vid rättidsprövningen av CC:s överklagande.

Mot bakgrund av vad Migrationsverket anfört i sitt yttrande om underrättelsen
till DD vill jag även peka på att DD vid tidpunkten för beslutet att avslå hans
ansökan om uppehållstillstånd inte hade fyllt 18 år och alltså inte kunde föra sin
talan själv.

Ärendet avslutas.
