# Kritik mot Kriminalvården för att myndigheten under en längre tid har bedrivit häktesverksamhet i bristfälliga lokaler

JO 2018-08-30 dnr 1387-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2018-08-30              1387-2017             1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Kriminalvården för att myndigheten under en längre tid har
                        bedrivit häktesverksamhet i bristfälliga lokaler


                          Beslutet i korthet: Sedan 2006 bedriver Kriminalvården en provisorisk häktesverk-
                          samhet i Polismyndighetens arrest i Östersund. I samband med en Opcat-inspektion
                          2013 uttalade JO att Kriminalvården allvarligt borde överväga lämpligheten av att
                          fortsättningsvis placera häktade i lokalerna. Efter en andra Opcat-inspektion 2016
                          ansåg JO att Kriminalvården, om inte omedelbara åtgärder vidtogs, skulle upphöra
                          med att placera häktade personer i lokalerna. I tiden därefter har det skett vissa för-
                          ändringar i lokalerna. Vidare är Kriminalvårdens avsikt att lokalerna enbart ska använ-
                          das för placering av intagna med restriktioner. Trots dessa förändringar kvarstår enligt
                          JO det faktum att de nuvarande lokalerna inte är lämpade att bedriva häktesverksam-
                          het i. Östersunds geografiska läge är enligt JO inte ett tillräckligt tungt vägande skäl
                          för att kunna motivera att häktade placeras i de nuvarande lokalerna. Den enda rim-
                          liga lösningen är således att Kriminalvården slutar att använda de nuvarande lokaler-
                          na som häkte och inte återupptar häktesverksamheten i Östersund förrän det finns
                          ändamålsenliga lokaler. Enligt Kriminalvården beräknas nya häkteslokaler kunna tas i
                          drift våren 2020.

## Bakgrund

Sedan 2006 bedriver Kriminalvården en provisorisk häktesverksamhet i Polis-
                        myndighetens arrest i Östersund. Kriminalvården ansvarar för driften av verk-
                        samheten i arresten som – förutom nio häktesplatser – består av tre platser för
                        anhållna och gripna samt fyra platser för personer som omhändertagits med stöd
                        av lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Samtliga
                        rum som används för frihetsberövande ligger i en gemensam korridor. När det i
                        det följande talas om häktet Östersund, är det de nio häktesplatserna i
                        Polismyndighetens arrest som avses.

                        JO:s Opcat-enhet har vid två tillfällen inspekterat Kriminalvården, häktet
                        Östersund.

                        Tidigare uttalanden om häktet Östersund
                        Efter den första inspektionen i december 2013 (dnr 6386-2013) uttalade
                        dåvarande chefsJO Elisabet Fura att hon ansåg att häkteslokalerna var direkt
                        olämpliga att bedriva häktesverksamhet i och att Kriminalvården allvarligt


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 1387-2017       Sid 2 (8)




borde överväga lämpligheten av att fortsättningsvis placera häktade i lokalerna.
Till grund för detta uttalande låg att häktet saknade gemensamhetsutrymmen
och motionslokal samt att besökare togs emot i ett rum inne i själva häktes-
lokalerna och alltså inte på en särskilt anpassad besöksavdelning. De intagna
kunde vidare inte se ut från bostadsrummens fönster och inte heller tillgodogöra
sig dagsljus på promenadgården.

Vid en uppföljande inspektion i februari 2016 (dnr 872-2016) konstaterades att
det inte hade gjorts några förbättringar sedan den förra inspektionen. ChefsJO
Fura fann inte skäl att ompröva sitt tidigare ställningstagande och uttalade bl.a.
följande:

      Häktesledningen har uppgett att det finns planer på att bygga ett nytt häkte, men
      att det inte finns något finansierat beslut med fastställd tidsplan. Oavsett om en
      sådan plan antas anser jag att Kriminalvården, om inte omedelbara åtgärder
      vidtas, ska upphöra med att placera häktade personer i nuvarande lokaler.
Kriminalvården uppmanades att senast i januari 2017 återkomma med en
redogörelse för vilka åtgärder som myndigheten hade vidtagit.

Kriminalvårdens återrapportering
I en återrapportering i februari 2017 gjorde Kriminalvården inte någon annan
bedömning än JO i fråga om de brister som påtalats beträffande häktet
Östersund. Kriminalvården uppgav vidare att myndigheten kommit överens
med Polismyndigheten om att begära av fastighetsägaren att få vissa föränd-
ringar av lokalerna gjorda. Bland annat önskade Kriminalvården åtgärder för att
förbättra tillgången till dagsljus i bostadsrummen och på rastgården. Däremot
bedömde Kriminalvården inte att det fanns möjlighet att vidta åtgärder för att
skapa gemensamhetsutrymmen, motionslokal och ett besöksrum utanför den
s.k. häkteskorridoren. Dessa brister skulle man kunna åtgärda först genom att
bygga ett nytt häkte, som vid den tidpunkten var under projektering.

Uppgifter från Polismyndigheten
Under 2013 och 2016 genomfördes även inspektioner av arresten i Östersund.
Efter inspektionen 2016 begärde JO Cecilia Renfors en återrapportering från
Polismyndigheten. Den visade bl.a. att den översta delen av fönstren, cirka 20
procent, numera är klarglas. Vidare fanns det planer på att höja och snedställa
taket över rastgården – som även används av intagna i häktet Östersund – för att
öka ljus- och luftinsläpp. Arbetet beräknades pågå under sommaren och vara
färdigt i början av 2017.

Utredning
Mot bakgrund av Kriminalvårdens redovisning av de åtgärder myndigheten
vidtagit beslutade jag att inom ramen för detta ärende ytterligare utreda förhål-
landena i häktet Östersund. Kriminalvården uppmanades att återkomma med en
redovisning om:
                                                                       Dnr 1387-2017        Sid 3 (8)




1. Vilka överväganden Kriminalvården gjort avseende situationen för intagna i
   häktet mot bakgrund av att myndigheten inte gör en annan bedömning än
   JO avseende de brister som JO påtalat, men ändå valt att fortsätta med
   häktesverksamhet i nuvarande lokaler.
2. Statistik över antalet inskrivningar och vistelsetider för intagna i häktet
   Östersund under perioden den 1 juni 2016 till och med den 1 maj 2017.
3. Vilka lösningar som undersökts avseende sysselsättning, motion och besök i
   nuvarande lokaler.
4. Tidpunkten för när det nya häktet som projekteras kan beräknas börja
   byggas och när det kommer att vara färdigställt.

Kriminalvårdens remissvar
Kriminalvårdens remissvar kom in till JO den 8 augusti 2017. Genom general-
direktören AA uppgav Kriminalvården, i huvudsak följande:

## Sammanfattning

Det finns behov av att även fortsättningsvis bedriva häktesverksamhet i
      Östersund. Kriminalvården delar dock JO:s uppfattning att nuvarande häktes-
      lokaler i Östersund har sina begränsningar, och ett nytt häkte är därför under
      projektering, med byggstart under nästa år.
      I avvaktan på att det nya häktet driftsätts har Kriminalvården anpassat häktes-
      verksamheten i Östersund till att övergå till ett restriktionshäkte där i princip
      endast intagna som saknar rätt till gemensamhet med andra intagna är placerade.
      En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra de intagnas förhållanden under
      häktningstiden, som en högre personaltäthet och ett närmare klientarbete med
      inriktning på isoleringsbrytande aktiviteter. Det förs även en dialog med Polis-
      myndigheten om förbättringar av rastgården. Förberedelser finns att vid behov
      utvidga befintliga möjligheter för sällskapsutrymmen genom att använda ett
      bostadsrum för förströelse.

## Ärendet

JO har inlett ett ärende för utredning av förhållandena i häktet Östersund och för
      uppföljning av JO:s två tidigare inspektioner av häktet (JO:s ärenden dnr 6386-
      2013 och 872-2016). JO har begärt att Kriminalvården ska redovisa sina över-
      väganden att fortsätta bedriva verksamheten i lokalerna, trots de påtalade brister-
      na avseende de intagnas situation i häktet, och de lösningar som undersökts avse-
      ende sysselsättning, motion och besök i lokalerna. Kriminalvården ska också
      redogöra för antalet inskrivningar och vistelsetider för intagna i häktet under
      perioden den 1 juni 2016 till och med den 1 maj 2017 och precisera när det nya
      häktet beräknas börja byggas och vara färdigställt.

      Närmare om häktet Östersund
      Kriminalvården bedriver sin häktesverksamhet i Östersund i Polismyndighetens
      förvaringslokal. Kriminalvården ansvarar för driften av verksamheten i för-
      varingslokalen. Verksamheten omfattar utöver häktade även anhållna och gripna
      personer samt personer som omhändertagits enligt lagen om omhändertagande
      av berusade personer m.m. (LOB). Förvaringslokalen har sammanlagt 16 platser,
      varav nio platser för häktade, tre platser för anhållna och gripna och fyra platser
      för omhändertagna personer enligt LOB.
      Hyreskontraktet avseende förvaringslokalen är tecknat mellan Polismyndigheten
      och fastighetsägaren Kungsleden AB. Kriminalvården har tillgång till lokalen
      med stöd av en överenskommelse med Polismyndigheten om samverkan mellan
                                                                  Dnr 1387-2017        Sid 4 (8)




myndigheterna. Överenskommelsen innebär i huvudsak att Kriminalvården
ansvarar för driften av verksamheten medan Polismyndigheten ansvarar för
lokalerna.
Behovet av ett häkte i Östersund anses vara stort. Det hänger samman med
Östersunds geografiska belägenhet och de långa och tidsödande transporter inom
rättsväsendet som med nödvändighet skulle uppstå om det inte fanns något häkte
i Östersund. De verksamhetsbetingelser och samhällshänsyn som Kriminal-
vården har att beakta när myndigheten utformar sin lokalförsörjning motiverar
därför att häktesverksamhet bedrivs i Östersund, jfr 3 § förordningen med
instruktion för Kriminalvården och 3 § myndighetsförordningen.
Meningen med överenskommelsen och den valda modellen för arrest- och
häktesverksamheten i Östersund är att genom samverkan med Polismyndigheten
ta till vara på de fördelar som kan vinnas såväl för enskilda som för staten som
helhet. Drift av småskaliga arrester och häkten är mycket resurskrävande.
Genom överenskommelsen mellan Polismyndigheten och Kriminalvården skapas
förutsättningar för att kunna bedriva en ändamålsenlig och effektiv arrest- och
häktesverksamhet i Östersund. Den valda lösningen innebär att häktespersonalen
tidigt i processen ges möjlighet att skapa sig en god kännedom om brotts-
misstänkta. Det underlättar säkerhetsarbetet och arbetet med att kunna erbjuda
individanpassade hjälp- och stödinsatser i de fall där den som grips och anhålls
senare häktas. Förvaringslokalens geografiska placering underlättar de intagnas
möjligheter att ta emot besök av närstående. Den innebär också kortare och
mindre kostsamma transporter till polis och domstol.

Förvaringslokalens utformning
Förvaringslokalen är belägen på markplan i en flervåningsbyggnad. De intagnas
bostadsrum i förvaringslokalen är belägna på rad med kortsidan mot en korridor
som löper genom hela lokalen. Ingången till förvaringslokalen är på ena sidan av
korridoren medan på andra sidan finns en utgång till Polismyndighetens övriga
lokaler i byggnaden. I mitten av korridoren mittemot bostadsrummen finns ett
besöksrum som är ungefär dubbelt så stort ett bostadsrum. På ena sida av besöks-
rummet finns Polismyndighetens daktningsrum och på andra sidan ett kontors-
rum som används av förvaringslokalens vakthavande befäl. Bredvid kontors-
rummet finns ett undersökningsrum som numera är förbehållet för intagnas
besök hos häktets sjuksköterska och läkarundersökningar.

Förutsättningar för gemensamhet
Förvaringslokalen saknar gemensamhetsutrymmen för intagna utöver befintligt
besöksrum. Någon möjlighet att tillfälligt dela av korridoren för att två eller fler
bostadsrum med tillhörande del av korridoren ska kunna användas under en tid
som gemensamhetsutrymme finns inte. Detta beror på att passage genom
korridoren måste vara tillgänglig för andra. Inte heller finns det andra utrymmen
där fler än två intagna kan vistas tillsammans, förutom besöksrummet.
Förvaringslokalen medger alltså inte gemensamhet i häkteslagens mening.
Hindren för sådan gemensamhet är förknippade med begränsningar i
förvaringslokalens disposition och i det faktum att ändring av lokalen kräver
medgivande av Polismyndigheten, som också använder delar av förvarings-
lokalen för sin verksamhet. Rätten till gemensamhet enligt häkteslagen gäller
emellertid inte om den intagne är belagd med gemensamhetsrestriktioner. Med
hänsyn härtill har inriktningen på häktesverksamheten i praktiken övergått till ett
restriktionshäkte. Om den som är misstänkt för brott som gripen eller anhållen
häktas utan att åklagaren ges tillstånd att meddela restriktioner av domstol eller
rätten att meddela restriktioner senare upphävs, till exempel i samband med att
huvudförhandlingen avslutats, initieras normalt en förflyttning av den intagne.
Förflyttningen av den intagne till ett gemensamhetshäkte sker i normalfallet
inom ett par dagar. Behovet av gemensamhet i häkteslagens mening är därför
                                                                  Dnr 1387-2017       Sid 5 (8)




mycket begränsad då normalt endast den som är häktad med restriktioner
förvaras i häktet.
För den som är belagd med gemensamhetsrestriktioner gäller alltså inte rätten till
gemensamhet. För att komma till rätta med den isolering sådana restriktioner
innebär för den intagne initieras en rad isoleringsbrytande åtgärder. I och med att
häktet är mycket litet och välbemannat kommer personalen nära de intagna,
vilket möjliggör aktiviteter som t.ex. kortspel och bakning. En regelbundet åter-
kommande isoleringsbrytande åtgärd är s.k. samsittning, varigenom en intagen
ges möjlighet att umgås med en annan intagen i ett låst bostadsrum. Sådan sam-
sittning initieras genom att förfrågan skickas till åklagare om samsittning
medges.
Till saken hör också att häktet har en högre bemanning än genomsnittet. Sett till
häktets storlek möjliggör det tät dialog med de intagna och ett klientnära arbets-
sätt i syfte att minska de intagnas isolering.
De isoleringsbrytande åtgärder som vidtas dokumenteras av häktet. Däremot är
det inte ovanligt att intagna uttrycker att de önskar avstå från att umgås med
andra intagna. Någon dokumentation om en intagen inte vill vistas i gemen-
samhet sker inte i dagsläget, vilket innebär att häktets dokumentation av de
isoleringsbrytande åtgärder som äger rum inte är helt rättvisande.

Besöksfaciliteter
De häktade har möjlighet att ta emot besök i förvaringslokalens besöksrum.
Tidigare använde Polismyndigheten besöksrummet som förhörsrum men under
senare tid har denna användning minskat betydligt och nu näst intill upphört.
Polismyndigheten har flera andra förhörsrum till förfogande utanför förvarings-
lokalen. Besöksrummet används övervägande till besök till intagna men det
erbjuds under övrig tid som sällskapsrum för de intagna. Familjebesök görs alltid
i besöksrummet och inte i de häktades bostadsrum. I de fall besök tillåts ske i ett
bostadsrum är det personal från Röda korset eller ombud till en intagen som
besöker den intagne. Det är endast i undantagsfall som önskemål om besök i
bostadsrummet inte kan tillgodoses på grund av att rummet inte är tillgängligt.

Bostadsrummens fönster och rastgården
Bostadsrummens fönster har delvis frostade fönsterrutor och är försedda på
utsidan med en plåtplank riktad uppåt utåt. Detta för att skydda intagna från
insyn utifrån och förhindra förberedelse av störning av ordningen och säkerheten
i förvaringslokalen. Behovet är föranlett av att fönstren är mot en allmän yta.
Frostningen är på ca 20 procent av fönsterrutorna [ska rätteligen vara ca 80
procent, JO:s anm.], vilket medger att intagna kan se himlen och översta delen
av byggnadskroppen på andra sidan. De intagna har inte möjlighet att själva
reglera fönstrens ljusinsläpp men kan påkalla personalens hjälp.
En dialog är inlett med Polismyndigheten om ändringar av rastgårdens tak. De
möjligheter som diskuteras är att höja befintligt plasttak eller att avtäcka en del
av det.

Sysselsättning och motion
Häktet i Östersund har inte någon reguljär möjlighet att erbjuda häktade syssel-
sättning i den mening som avses i häkteslagen. Detta beror till viss del på att de
intagna vistas i genomsnitt under en begränsad tid på häktet och att häktet har ett
få antal häktade och därför inte kan garantera någon leverans. Vid enskilda
tillfällen har häktet kunnat erbjuda intagna sysselsättning i form av paketering.
Häktet har tagit kontakt med andra verksamhetsställen inom myndigheten som
har produktionsdrift för att undersöka möjligheten att ta emot uppdrag om
delleverans och härigenom kunna erbjuda intagna sysselsättning. I avvaktan på
reguljär sysselsättning är de åtgärder som vidtas inriktade på att kunna erbjuda
häktade meningsfulla aktiviteter. Personalen arbetar medvetet och kontinuerligt
                                                                         Dnr 1387-2017      Sid 6 (8)




      med att erbjuda olika möjligheter till aktiviteter som exempelvis enklare
      bakning, olika spel och pyssel. De intagna har också möjlighet att delta i yoga
      under ledning av en instruktör och att låna en motionscykel.

      Ett nytt häkte
      Det nya häktet kommer att vara en del av den byggnad som planeras byggas för
      Kriminalvårdens verksamhet i Östersund. Projekteringen av de nya häktes-
      lokalerna är i slutfasen. Just nu pågår arbetet med detaljritningar av plan-
      lösningen i häkteslokalerna utifrån ställda funktionskrav. Ett hyreskontrakt för de
      nya häkteslokalerna är nu tecknat mellan Kriminalvården och fastighetsägaren
      Kungsleden AB. Planerad byggstart för de nya häkteslokalerna är under 2018
      och byggtiden beräknas till cirka ett år. Verksamheten i det nya häktet bör vara
      på plats som senast till hösten 2019.

      Statistikuppgifter om inskrivna personer och genomsnittliga häktningstider
      Antalet personer som har varit häktade är enligt uppgifter från Östersunds
      tingsrätt 103 personer under 2016 och 45 personer från årets början fram till sista
      maj 2017. Den genomsnittliga häktningstiden är cirka sex veckor.
Kompletterande uppgifter
I juni 2018 uppgav Kriminalvården att upphandlingen av en ny häkteslokal var
avslutad och att entreprenaden beräknades börja i augusti 2018. Arbetet pågår
sedan till årsskiftet 2019/20 med planerad driftsättning våren 2020, allt under
förutsättning att inte något oförutsett inträffar.

Bedömning
Med anledning av att Kriminalvården i sitt remissvar uppehåller sig vid nöd-
vändigheten av att bedriva häktesverksamhet i Östersund, vill jag inledningsvis
framhålla att JO aldrig har ifrågasatt att det skulle finnas ett sådant behov.
Kriminalvården har bäst förutsättningar att göra denna bedömning. Det proble-
matiska är att myndigheten – trots att det har funnits ett sådant behov under
längre tid – har valt att inrätta vad som beskrivs som en provisorisk häktes-
verksamhet i Polismyndighetens arrest. Kännetecknande för en provisorisk
verksamhet är att den är tillfällig. Häktet har dock bedrivits på detta sätt under
tolv år, och gränsen har därmed sedan länge passerats för när verksamheten kan
beskrivas som tillfällig. Det har en under längre tid varit fråga om en permanent
häktesverksamhet som bedrivits i bristfälliga lokaler. Enligt min mening är det
bekymmersamt att myndigheten har låtit detta fortgå under så pass lång tid.

Även om avsikten är att häktet Östersund i dess nuvarande form ska bedrivas
som ett restriktionshäkte även i fortsättningen, drabbar flertalet av de kvarvaran-
de bristerna alla intagna lika. I dessa delar saknas det således betydelse att det
bara är häktade med restriktioner som placeras där. En placering i häktet inne-
bär att den frihetsberövade placeras i samma korridor som frihetsberövade som
tillhör andra kategorier av intagna. Redan i samband med inspektionen 2013
noterade JO att det ledde till att intagna i häktet stördes av omhändertagna
berusade personer, som förde oväsen genom att exempelvis banka i väggarna.
Detta är i och för sig inte ett ovanligt problem i polisarrester, där berusade och
                                                                 Dnr 1387-2017       Sid 7 (8)




anhållna personer regelmässigt placeras i samma korridorer. Ett frihetsberövan-
de i en arrestlokal är dock begränsat i tiden och pågår som mest i tre till fyra
dygn. För den som sedermera blir häktad är problemet därmed som regel av en
övergående natur, och störningarna upphör när den intagne kommer till ett
häkte. Så är emellertid inte situationen för den intagne som placeras i häktet
Östersund, där de störande inslagen kan pågå till och från under hela häktes-
tiden. Situationen kan därmed med rätta upplevas av den intagne som att han
eller hon under hela frihetsberövandet är placerad i en polisarrest. Detta är
enligt min mening inte acceptabelt.

Häktet Östersund saknar fortfarande en ändamålsenlig motionslokal. En intagen
som vill motionera är hänvisad till att göra det på en motionscykel som ställs in
i bostadsrummet. Detta är naturligtvis en brist. Även om Kriminalvården inte
behöver neka intagna möjligheten att ta emot besök kvarstår det faktum att det
är olämpligt att besöken genomförs i ett rum inne på själva häktesavdelningen.

Fönstren i bostadsrummen har genomgått vissa justeringar och de tidigare
helfrostade fönsterglasen har numera en mindre del klarglas. Enligt Kriminal-
vården medger det att intagna kan se himlen och översta delen av byggnads-
kroppen mittemot genom fönstret. JO har tidigare uttalat sig i fråga om utform-
ningen av fönstren i bostadsrummen i bl.a. häkten och noterade i detta samman-
hang att fönstren enligt en rekommendation till de europeiska fängelsereglerna
inte bör täckas med s.k. opalglas (se kommentaren till artikel 18 i dessa regler).
Enligt JO bör det vidare betecknas som en rättighet för intagna att placeras i ett
bostadsrum där fönstret gör det möjligt att vistas i det dagsljus som är normalt
för årstiden, och för den intagne att kunna betrakta omgivningarna (se JO
2016/17 s. 198, dnr 7173-2014). Jag har tagit del av bilder som Polismyn-
digheten har lämnat in i JO:s ärende dnr 871-2016, och jag kan konstatera att
även efter att åtgärder har vidtagits uppfyller inte fönstren de grundläggande
krav som enligt min mening rimligen bör kunna ställas.

Trots att vissa förändringar har gjorts kvarstår det faktum att de nuvarande
lokalerna inte är lämpade att bedriva häktesverksamhet i. Det är en uppfattning
som delas av Kriminalvården, och myndigheten har kommit relativt långt med
den planerade byggnationen av ett nytt häkte i Östersund. Det nya häktet beräk-
nas kunna tas i drift våren 2020. Mot denna bakgrund är den fråga som jag nu
har att ta ställning till om det finns så pass tungt vägande skäl som kan motivera
en fortsatt drift av häktesverksamheten i Polismyndighetens arrest till dess att
ett nytt häkte är uppfört.

I sammanhanget vill jag framhålla att Kriminalvården tidigare även hade en
provisorisk häktesverksamhet i Halmstad. I likhet med häktet Östersund var
denna verksamhet inrättad i Polismyndighetens arrest. Häktet inspekterades den
14 och 15 februari 2017 (JO:s dnr 582-2017). Jag uttalade efter inspektionen att
jag sammantaget var mycket tveksam till om Kriminalvården kan bedriva
häktesverksamhet i enlighet med lagstiftarens intentioner i denna typ av lokaler.
                                                                 Dnr 1387-2017       Sid 8 (8)




Av den anledningen uppmanade jag myndigheten att se över verksamheten och
allvarligt överväga lämpligheten av att fortsättningsvis placera häktade i de
aktuella lokalerna. Häktesverksamheten i Halmstad har därefter upphört.

Det som skiljer Östersund från Halmstad är det geografiska läget. Vidare har
planerna på ett nytt häkte i Östersund kommit så pass långt att det är möjligt att
se ett slut på häktesverksamheten i dess nuvarande form. För en intagen som
placeras i de nuvarande lokalerna saknar det emellertid betydelse att andra
intagna om två år kommer att placeras i mer ändamålsenliga lokaler. Det är
således inte ett skäl som kan läggas till grund för att acceptera de nuvarande
bristerna. Därmed återstår att beakta Östersunds geografiska läge. Enligt min
mening är detta i sig inte ett tillräckligt tungt vägande skäl för att kunna moti-
vera att häktade placeras i lokaler som uppvisar de omfattande brister som jag
redogjort för ovan. Den enda rimliga lösningen är således att Kriminalvården – i
likhet med hur situationen hanterats i Halmstad – slutar att använda de nuvaran-
de lokalerna som häkte och återupptar häktesverksamheten i Östersund först när
det finns ändamålsenliga lokaler.

Som nämnts tidigare ifrågasatte chefsJO Fura redan 2013 lämpligheten av att
bedriva häktesverksamhet i de aktuella lokalerna. Jag är mycket kritisk till att
Kriminalvården fortsätter att bedriva häktesverksamhet i lokaler som uppvisar i
stort sett samma allvarliga brister som noterades för fem år sedan.

Mot bakgrund av de synpunkter som redovisats ovan finner jag slutligen skäl att
översända en kopia av detta beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

Ärendet avslutas.
