# Anmälan mot Gröna Dalens skola i Håbo kommun m.fl. angående bl.a. mottagande av två elever i grundskola efter framställning från endast en av barnens båda vårdnadshavare

JO 2010-10-13 dnr 1411-2009

BESLUT
                                                                            Datum               Dnr                    Sid
                                                                            2010-10-13          1411-2009             1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Anmälan mot Gröna Dalens skola i Håbo kommun m.fl. angående bl.a.
                        mottagande av två elever i grundskola efter framställning från endast en
                        av barnens båda vårdnadshavare

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Gröna Dalens skola i Håbo
                        kommun angående mottagande av två elever i grundskola efter framställning från
                        endast en av barnens vårdnadshavare. AA klagade även på socialtjänsten i Håbo
                        kommun, Stockholms tingsrätt och Skatteverket. När det gällde Gröna Dalens
                        skola anförde han bl.a. följande. Hans sambo BB och CC har efter deras skilsmässa
                        gemensam vårdnad om barnen DD och EE. Då han, BB och deras gemensamma
                        son flyttade från Stockholm till Finland år 2005 flyttade även DD och EE med.
                        Efter att DD och EE hade haft umgänge med CC under påsken 2008 återvände de
                        inte till BB i Finland. När DD och EE hade vistats hos CC i Sverige i drygt sex
                        veckor anmäldes de av CC till Gröna Dalens skola för skolgång. Skolan kontaktade
                        inte BB.

                        AA fogade till sin anmälan bl.a. Stockholms tingsrätts slutliga beslut den 3 juli
                        2008 angående överflyttning av barn enligt lagen (1989:14) om erkännande och
                        verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av
                        barn.

## Utredning

Skolnämnden i Håbo kommun anmodades att inkomma med utredning och ytt-
                        rande över vad som framfördes i AA:s anmälan beträffande mottagandet av barnen
                        i grundskolan. Som sitt remissvar lämnade nämnden ett tjänsteutlåtande som hade
                        upprättats vid skolförvaltningen och som var undertecknat av nämndens
                        ordförande. I utlåtandet anfördes bl.a. följande.
                                  /./

                                  Skolans information om inskrivningen av eleverna
                                  Strax efter påsk våren 2008 fick dåvarande rektor vid Gröna Dalen ett samtal från
                                  CC, som uppgav att hans två söner DD och EE önskade få fortsätta sin
                                  grundskoleutbildning på Gröna Dalens skola i Håbo kommun, då de inte ville åter-
                                  vända till mamman i Finland efter sitt besök.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                 Dnr 1411-2009     Sid 2 (5)



Fadern uppgav även att det var trassligt mellan föräldrarna, men att de hade gemen-
sam vårdnad om pojkarna och att de var överens om att pojkarna skulle gå på Gröna
Dalens grundskola.
Dåvarande rektor erbjöd pojkarna en plats i skolan, då rektorn ansåg att det var av
vikt att pojkarna gick i skolan och att det var kommunens ansvar att tillse att skol-
plikten efterlevs. Rektorn uppfattade också att pojkarna hade ett önskemål om att
stanna i Sverige. Rektorn kontaktade då inte mamman, BB. Undervisning ordnades
för pojkarna i årskurserna 6 respektive 8.
Senare under vårterminen kontaktade modern BB rektor vid Gröna Dalen och
ifrågasatte rektorns beslut, att placera barnen på skolan. Rektorn informerade
mamman om att barnen måste gå i skola i Sverige, om de befinner sig i Sverige
under en längre tid och om barnen inte återvänder till Finland. Kommunen har en
långtgående skyldighet att se till att skolplikten efterföljs.
/./

Skolnämndens yttrande
Enligt 4 kap. 8 § Skollagen har barn rätt att gå i grundskola i annan kommun än sin
hemkommun. Omständigheten att ett barn stadigvarande vistas i en annan kommun
än sin hemkommun är ett sådant särskilt skäl som medför att barnet ska få gå i
vistelsekommunens grundskola. Till exempel vid vårdnadstvister då en förälder
flyttar och tar med sig barnet till en annan kommun, och föräldrarna är oense om i
vilken skola som barnet ska gå i.
Skollagens 4 kap. 8 § förutsätter inte att en formell ansökan har gjorts av barnets
vårdnadshavare. Det krävs heller ingen utredning om den tänkta skolgången är
förenlig med vårdnadshavarnas önskemål. Kommunen kan självständigt ta ställning
i frågan om det finns särskilda skäl.
Skolnämnden anser att barnets rätt till utbildning går före tvisten mellan vårdnads-
havarna. Skolnämnden bedömer att det i detta fall förelåg särskilda skäl för att
skriva in pojkarna på Gröna Dalens skola.
Håbo kommun inhämtar regelbundet uppgifter från Skatteverket för att ha upp-
daterad information om kommuninvånarnas folkbokföring. Enligt förvaltningens
rutin är det skolassistenten eller annan ansvarig administratör som skriver in barnen i
skolan. Skolassistenten inhämtar via elevregistreringssystemet IST in uppgifter om
den aktuella folkbokföringen.
Efter kontroll i IST kan skolnämnden konstatera följande;
/./
BB står i Skatteverkets folkbokföringsdatabas angiven som utflyttad från Sverige
från och med 15 november 2005. Detsamma gäller för barnen DD och EE. Samma
uppgift finns i kommunens elevregistreringssystem. I maj 2008 får skolkontorets
handläggare information om BB:s folkbokföringsadress i Finland och lägger in den
manuellt i elevregistreringssystemet.
Barnen DD och EE blev folkbokförda i Håbo kommun den 16 januari 2009, enligt
uppgifterna i elevregistreringssystemet. Dessa uppgifter överensstämmer med
Skatteverkets folkbokföringsdatabas.
Om Skatteverket skulle ha felaktiga uppgifter i folkbokföringsregistret, erhåller
Håbo kommun dessa felaktiga uppgifter, då elevregistreringssystemet automatiskt
uppdateras utifrån Skatteverkets folkbokföringsregister.
Skolnämnden kan efter genomgång av ärendet konstatera att uppgifterna i kommun-
ens elevregistreringssystem överensstämmer med Skatteverkets folkbokförings-
databas.
Skolförvaltningen har dock brustit i sin rutin att utreda förhållandena kring barnens
folkbokföring samt brustit i dokumentationen av ärendet. Enligt kommunens rutin,
ska skolan kontakta skolkontoret om det vid framförande av önskemål om skolgång
framkommer att barnet inte finns folkbokfört i kommunen. Skolkontoret ska sedan
                                                                        Dnr 1411-2009     Sid 3 (5)



      utreda förhållandena kring barnet och dess folkbokföring. Därefter ska behörig
      beslutsfattare på skolkontoret ta ställning i ärendet om beslut enligt 4 kap 8 § Skol-
      lagen. Detta beslut är också överklagningsbart. Skolnämnden kan efter utredning
      konstatera att inget sådant formellt beslut är fattat, trots att barnen DD och EE vid
      anmälan till skolan inte var skrivna i Håbo kommun.
      Sammanfattningsvis kan skolnämnden konstatera att rutinen vid inskrivning av
      barnen i skolan har brustit i detta ärende. Rutinerna för skolpliktsbevakningen håller
      därför på att ses över och förnyas, för att säkerställa att inget liknande inträffar i
      framtiden. Skolnämnden vidhåller dock att en skola inte ska ta ställning i en vård-
      nadstvist. Barnets rätt till utbildning går före tvisten mellan vårdnadshavarna. Skol-
      nämnden bedömer att det i detta fall förelåg särskilda skäl för att skriva in pojkarna
      på Gröna Dalens skola.
Socialnämnden i Håbo kommun inkom på eget initiativ med yttrande beträffande
de klagomål som AA hade riktat mot socialförvaltningen.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över skolnämndens remissvar och det yttrande
som socialnämnden hade skickat in till JO.

Bedömning
Skollagen (1985:1100) har den 1 augusti 2010 ersatts med skollagen (2010:800).
Den ”nya” skollagens bestämmelser som är aktuella i detta ärende ska dock tilläm-
pas först från och med den 1 juli 2011. I det följande hänför jag mig därför till den
”gamla” skollagen.

Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
stycket föräldrabalken (FB). Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap.
11-13 §§ FB. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor
som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare ska
de tillsammans utöva bestämmanderätten. Det krävs alltså normalt gemensamma
beslut i frågor som rör vårdnaden. Bestämmanderätten utövas dock av den ena
vårdnadshavaren ensam när den andra till följd av frånvaro, sjukdom eller annan
orsak är förhindrad att ta del i beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan skjut-
as upp utan olägenhet. Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid
får dock inte fattas av den ena vårdnadshavaren ensam, om inte barnets bästa
uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen i 6 kap. 13 § FB ska inte tolkas så att båda föräldrarna, även om
ingen är direkt förhindrad, ska behöva delta i alla vardagliga avgöranden. Om
föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder som har barnet
hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen. I förarbetena till lags-
tiftningen uttalades att till den dagliga omsorgen hör frågor om bl.a. barnets mat,
kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. Däremot undantogs beslut
av mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som rör barnets skol-
gång och bosättning (prop. 1975/76:170 s.178).

Enligt 4 kap. 5 § skollagen ska hemkommunen – folkbokföringskommunen – sörja
för att utbildning kommer till stånd för var och en som enligt lagen har rätt att gå i
grundskolan. I 4 kap. 8 § skollagen stadgas vidare att en kommun i sin grundskola
även ska ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig
att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl
                                                                   Dnr 1411-2009    Sid 4 (5)



att få gå i den kommunens grundskola. Kommunen kan i enlighet med denna be-
stämmelse ta emot en elev även om det skulle strida mot en vårdnadshavares vilja.
Enligt 4 kap. 8 a § skollagen har en kommun också rätt att, efter önskemål av
vårdnadshavare, i sin grundskola ta emot en elev från en annan kommun.

Skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som ligger till grund för
att barnet ska tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att en skola, genom att inhämta
besked från folkbokföringen, måste kontrollera uppgifterna om vem eller vilka som
är vårdnadshavare för barnet. Vidare måste vårdnadshavarens respektive vårdnads-
havarnas inställning till inskrivning i viss skola klarläggas (JO:s ämbetsberättelse
2001/02 s. 397 och JO:s beslut den 12 april 2002, dnr 372-2001). Om det finns två
vårdnadshavare sker detta enklast genom att båda undertecknar en ansökan om
placering av barnet i den aktuella skolan.

Även när det är fråga om en placering enligt 4 kap. 8 § skollagen krävs självfallet
att skolan har kännedom om de närmare omständigheterna i ärendet. Det är visser-
ligen inte en formell förutsättning för tillämpning av den bestämmelsen att det
finns en ansökan från barnets båda vårdnadshavare. Enligt min uppfattning bör
skolan emellertid som regel också i dessa fall informera sig om vem eller vilka som
är vårdnadshavare och efterhöra deras respektive inställning till inskrivning i skol-
an. En annan sak är att det är kommunen som självständigt har att ta ställning till
om det i en uppkommen situation föreligger sådana särskilda skäl som kan för-
anleda en placering med stöd av 4 kap. 8 § skollagen (JO:s ämbetsberättelse
2002/03 s. 362).

Såvitt framgår av utredningen kontaktade CC strax efter påsken 2008 rektorn vid
Gröna Dalens skola i Håbo kommun för att förhöra sig om möjligheten för hans
barn att börja i denna skola. Rektorn informerades om att barnen inte ville åter-
vända till BB i Finland efter umgänget med fadern, att förhållandet mellan
föräldrarna var ”trassligt” samt att föräldrarna var överens om att barnen om möj-
ligt skulle gå i Gröna Dalens skola.

Innan barnen togs emot vid Gröna Dalens skola skulle skolförvaltningen ha kon-
trollerat var de var folkbokförda. Om en sådan kontroll hade gjorts skulle ha kom-
mit fram att barnen inte var folkbokförda i Håbo kommun. En förutsättning för att
de skulle ha kunnat tas emot i kommunens grundskola hade varit att förvaltningen i
sådant fall hade fattat ett beslut enligt 4 kap. 8 § eller 8 a § skollagen om mottagan-
de av barnen. Nämnden har medgett att handläggningen har brustit genom att folk-
bokföringen inte kontrollerades. Nämnden har i sitt yttrande även anfört att en
översyn ska ske av kommunens rutiner av den s.k. skolpliktsbevakningen. Mot den
bakgrunden lämnar jag denna fråga.

Jag har i och för sig förståelse för att rektorn utgick från att båda vårdnadshavarna
var överens om att barnen skulle gå i Gröna Dalens skola. Med hänsyn till det ovan
anförda har det dock ankommit på rektorn att få en formell bekräftelse från BB om
att hon stod bakom CC:s önskemål om plats i skolan. Om rektorn hade kontaktat
BB skulle rektorn sannolikt ha fått uppgift om att vårdnadshavarna inte var överens
                                                                  Dnr 1411-2009     Sid 5 (5)



om barnens skolgång. I den situation som då hade uppkommit hade förvaltningen
haft att ta ställning till om det likväl förelåg skäl att ta emot barnen i skolan.

Nämnden har i sitt yttrande anfört att det förelåg förutsättningar för kommunen att
med stöd av 4 kap. 8 § skollagen ta emot barnen. Min granskning är inriktad på den
formella handläggningen av ärendet och jag finner inte skäl att anlägga några syn-
punkter på själva sakfrågan.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
