# Allvarlig kritik mot Migrationsverket för hanteringen av en fråga om att en förvarstagen skulle friges och kritik mot Polismyndigheten för bristfälligt dokumenterade rutiner

JO 2019-12-03 dnr 1432-2018

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2019-12-03                1432-2018              1 (9)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Allvarlig kritik mot Migrationsverket för hanteringen av en fråga om
                        att en förvarstagen skulle friges och kritik mot Polismyndigheten för
                        bristfälligt dokumenterade rutiner


                          Beslutet i korthet: Polismyndigheten beslutade att en person skulle friges ur ett av
                          Migrationsverkets förvar (s.k. beslut om ur förvar). En polis mejlade beslutet till en
                          handläggare på förvarsenheten, men handläggaren hade slutat sitt arbetspass för
                          dagen. När polisen kontrollringde till förvarsenheten fick hon beskedet att hon i stället
                          skulle mejla beslutet till en gruppbrevlåda, vilket hon gjorde. Mejlet markerades som
                          åtgärdat utan att någon vidtog åtgärder som ledde till att den förvarstagne frigavs.
                          Mejlet diariefördes inte heller och har raderats ur gruppbrevlådan. Den förvarstagne
                          frigavs först när handläggaren var åter i tjänst efter två dagar och uppmärksammade
                          det första mejlet i sin e-postbrevlåda. Det har inte kunnat klarläggas vem på
                          Migrationsverket som brustit i sina skyldigheter att agera med anledning av mejlet
                          med beslutet eller vem som raderade mejlet från gruppbrevlådan.
                          JO:s utredning visar att varken Migrationsverket eller Polismyndigheten hade
                          dokumenterat sina rutiner för hur kontakterna mellan myndigheterna ska gå till när
                          Polismyndigheten beslutat att någon inte längre ska hållas i förvar. Utredningen visar
                          också att den polis som mejlade beslutet till förvarsenheten inte kände till rutinerna.
                          Polismyndigheten kritiseras bl.a. för de bristfälligt dokumenterade rutinerna.
                          JO:s utredning visar vidare att Migrationsverkets rutiner för handläggningen när ett
                          beslut om ur förvar fattats var bristfälliga och att alla rutiner inte var dokumenterade.
                          Verket vidtog inte åtgärder som ledde till att den förvarstagne frigavs förrän nästan två
                          dygn efter att Polismyndigheten meddelat verket att han skulle friges. JO är mycket
                          kritisk såväl till detta som till att verkets rutiner är bristfälliga och otillräckligt
                          dokumenterade. JO uttalar att det är helt oacceptabelt att den förvarstagne var
                          frihetsberövad i nästan två dygn utan laglig grund och riktar allvarlig kritik mot
                          Migrationsverket för det inträffade.
                          I beslutet uttalar JO även att det finns brister i de nya rutiner för hantering av e-post
                          som införts vid den aktuella förvarsenheten med anledning av det inträffade.


                        Anmälan och bakgrund
                        I en anmälan till JO anfördes att en förvarstagen vid Migrationsverkets
                        förvarsenhet i Kållered, Göteborg, blivit frigiven först två dagar efter att
                        Polismyndigheten beslutat att häva förvarsbeslutet.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 1432-2018        Sid 2 (9)




JO begärde in vissa handlingar. Av handlingarna framgår följande om det
inträffade.

Polismyndigheten hade beslutat att ta en man från Uzbekistan i förvar. Mannen
placerades på Migrationsverkets förvarsenhet i Kållered, Göteborg. Den 19
februari 2018 beslutade Polismyndigheten att mannen inte längre skulle hållas i
förvar (s.k. beslut om ur förvar). Polisinspektören AA mejlade beslutet till
handläggaren BB vid förvarsenheten i Kållered vid 15.50-tiden samma dag. De
hade tidigare under dagen haft mejlkontakt om den förvarstagne, men när AA
mejlade beslutet hade BB avslutat sitt arbetspass. AA ringde till förvarsenheten
för att kontrollera att beslutet kommit fram. Hon fick då en instruktion från en
kvinnlig anställd vid förvarsenheten om att hon skulle mejla beslutet till en
gruppbrevlåda där, vilket hon gjorde några minuter senare. Mejlet med beslutet
kom in till gruppbrevlådan kl. 16.02. BB var åter i tjänst och tog del av mejlet
den 21 februari 2018 vid 10.30-tiden. Han uppmärksammade då att den
förvarstagne inte hade blivit frigiven. Den förvarstagne frigavs en stund senare.

Det inträffade utreddes av Migrationsverkets funktion för tillsyn. Av verkets

## Utredning

utredning framgick bl.a. följande.

      Den teamledare som vid tillfället var i tjänst och hade att ansvara för och
      effektuera bland annat urförvarsbeslut var CC. Rutinen vid mottagandet då man
      öppnar e-posten och beslutar om åtgärd är att man sätter en markering på det
      lästa mejlet i Outlook. Markeringen är en färgsymbol som motsvarar den
      teamledare som beslutat om åtgärden. I detta fall är färgen som markerats
      tillhörande teamledare CC I och med att denna åtgärd markeras ska ärendet vara
      omhändertaget och berörd person ska ha blivit frigiven i enlighet med
      urförvarsbeslutet.
      Enligt handläggaren DD hade han något tidigare på eftermiddagen blivit
      förvarnad av teamledaren CC att det skulle komma ett urförvarsbeslut under
      eftermiddagen/kvällen och att CC då skulle kontakta honom för att få hjälp att
      effektuera beslutet. Under kvällen var det väldigt högt tryck på förvaret och DD
      funderade inte mer på frågan från CC som inte heller återkom till honom under
      kvällen.
      CC har, enligt egen uppgift, varit kraftigt överbelastad med arbete den aktuella
      dagen och kvällen fram till kl. 20.00 då hon slutade. Hon har varit medveten om
      att ett urförvarsbeslut skulle komma men har inget minne av att hon tagit emot
      detsamma. Hon har fått en ”black out” som gör att hon inte minns huruvida hon
      tagit emot beslutet eller ej. Hon har inte heller något minne av att hon markerat
      mejlet i Outlook som åtgärdat. Om det är hon som tagit emot och markerat det
      som åtgärdat så kan hon inte förstå att hon i så fall missat det. Hon vet att det är
      något av det viktigaste man har att göra på förvaret, d.v.s. att bevaka
      urförvarstiderna.
      I efterhand har någon försökt att radera mejl från gruppbrevlådan, bland annat
      det aktuella urförvarsbeslutet. Det har gått att återskapa de raderade mejlen men
      det finns ingen möjlighet att se vem eller vilka som vidtagit åtgärderna i
      gruppbrevlådan då detta inte loggas som exempelvis händelser som sker i
      centrala utlänningsdatabasen.
      Handläggaren EE har vid samtal uppgett att det inte kan uteslutas att han
      felaktigt kan ha markerat mejlet i Outlook som hanterat och åtgärdat. Han vet
      dock inte säkert om han gjort det och på så sätt omedvetet kan ha ”lurat”
      teamledaren CC att ärendet var klart och personen därmed frigiven.
                                                                         Dnr 1432-2018     Sid 3 (9)




Funktionen för tillsyn gjorde bedömningen att det inte gick att styrka att CC
missat att frige den förvarstagne eller att det var hon som markerat mejlet i
Outlook som åtgärdat även om hon varit ansvarig teamledare. Vidare bedömde
funktionen att det inte gick att visa att någon enskild åsidosatt sina
arbetsuppgifter eller på annat sätt handlat felaktigt så att ansvar enligt 14 §
lagen om offentlig anställning kunde komma i fråga.

Yttranden till JO
Migrationsverkets yttrande till JO
Migrationsverket (generaldirektören FF) yttrade sig efter att ha gett berörda
befattningshavare tillfälle att lämna synpunkter.

Migrationsverket lämnade följande redogörelse.

      Migrationsverkets handläggningsrutiner när ett beslut om förvar hävts
      Då Polismyndigheten fattar ett beslut om att en person inte längre ska vara kvar i
      förvar ska Polismyndigheten skicka beslutet per e-post till den gruppbrevlåda
      som tillhör den förvarsenhet där den förvarstagne är inskriven. Gruppbrevlådan
      bevakas kontinuerligt under dygnets alla timmar året om. Den teamledare som är
      i tjänst ansvarar för att gruppbrevlådan bevakas. Utöver enhetens teamledare har
      även dess handläggare tillgång till gruppbrevlådan. Polismyndigheten ska även
      kontakta förvarsenheten per telefon för att säkerställa att beslutet tagits emot.
      Detta är en mellan Polismyndigheten och Migrationsverket sedan länge etablerad
      rutin, även om denna inte finns nedtecknad i något dokument. Polismyndigheten
      har för ändamålet tillgång till aktuella kontaktuppgifter till förvarsenheten […].
      Då Migrationsverket fattar ett beslut om att en person inte längre ska vara kvar i
      förvar tillämpas en liknande rutin. Denna framgår av en instruktion från
      rättschefen (RCI 17/2012) […].
      Då ett beslut om ur förvar sålunda inkommer till förvarsenhetens gruppbrevlåda
      ankommer det på den teamledare som är i tjänst att omgående ge en handläggare
      till uppgift att skyndsamt vidta erforderliga handläggningsåtgärder och därefter
      verkställa beslutet. Exempelvis ska beslutet registreras i Migrationsverkets
      utlänningsdatabas och den förvarstagne informeras om detsamma vid ett s.k.
      utskrivningssamtal. Vid samtalet informeras den förvarstagne bl.a. om beslutets
      innebörd och om statusen i dennes migrationsärende.
      Några av de rutiner som beskrivits finns som s.k. manualtexter i
      Migrationsverkets handläggningssystem Skapa […]. Övriga rutiner är väl
      etablerade, men finns inte nedtecknade i något dokument.

      Migrationsverkets rutiner för bevakning av personliga e-postbrevlådor
      Det är endast den enskilde medarbetaren som har tillgång till sin personliga
      e-postbrevlåda. Av Migrationsverkets e-postpolicy […] framgår såvitt nu är
      ifråga följande.

         Planerad frånvaro
         Under semester, tjänstledighet eller annan frånvaro där medarbetaren inte kan
         svara på inkommande handlingar via e-post är denne skyldig att ordna så att
         någon annan medarbetare får möjlighet att läsa den frånvarandes e-post.
         Information om frånvaron bör ges genom att aktivera en regel (autosvar) i
         e-postsystemet.
                                                                        Dnr 1432-2018         Sid 4 (9)




         Oplanerad frånvaro
         Vid oplanerad frånvaro har chefen ett ansvar att omdirigera e-posten till
         någon medarbetare för att se om handlingar som ska diarieföras har
         inkommit. Detta görs genom att använda befintlig fullmakt eller upprätta ny
         fullmakt via Helpdesk.
      Inom förvarsverksamheten arbetar de flesta anställda skift enligt ett schema,
      vilket innebär att de återkommande har lediga vardagar. Även om det
      förekommer att medarbetare lägger in autosvar även för sådan ledighet (allt från
      två till sju dagar beroende på schema) är det inte någon etablerad rutin. Som
      framgår ovan ska e-postmeddelanden som kräver mottagarens omedelbara
      uppmärksamhet skickas till förvarsenhetens gruppbrevlåda som bevakas
      kontinuerligt. Det torde också vara allmänt känt att e-postmeddelanden som
      skickas till personliga e-postbrevlådor riskerar att inte läsas omedelbart. Detta är
      inte något unikt för förvarsverksamheten eller för den delen för
      Migrationsverket.

      Handläggningen av det aktuella ärendet
      De faktiska omständigheterna framgår i allt väsentligt av tillsynsfunktionens
      utredning.
      Polismyndighetens beslut att ta den berörde personen ur förvar inkom kl. 15.47
      den 19 februari 2018 till en handläggares personliga e-postbrevlåda.
      Handläggaren ifråga hade dock gått för dagen och skulle vara åter i tjänst först
      den 21 februari 2018. Polismyndigheten kontaktade därefter förvarsenheten per
      telefon och skickade beslutet per e-post till förvarets gruppbrevlåda. Beslutet
      inkom till gruppbrevlådan kl. 16.02 den 19 februari 2018.
      Den handläggare som först fått Polismyndighetens beslut om ur förvar till sin
      personliga e-postbrevlåda var åter i tjänst den 21 februari 2018. Handläggaren
      tog del av e-postmeddelandet från Polismyndigheten kl. 10.30 samma dag och
      uppmärksammade att den berörde trots beslutet var kvar i förvar. Den berörde
      förvarstagne försattes därefter på fri fot.
Migrationsverket redovisade följande bedömning.

      Migrationsverket noterar inledningsvis att det vanligen får anses ankomma på
      avsändaren att försäkra sig om att meddelandet når mottagaren på erforderligt
      sätt.
      Inom Migrationsverkets förvarsverksamhet har verkställigheten av ett beslut om
      ur förvar högsta prioritet. Migrationsverket kan konstatera att det gått närmare
      två dygn från det att beslutet om ur förvar inkom till Migrationsverket tills det att
      den berörde förvarstagne försattes på fri fot. Detta är naturligtvis en alltför lång
      tidsutdräkt och Migrationsverket ser mycket allvarligt på det inträffade.
      Åtgärder för att försätta den berörde förvarstagne på fri fot borde ha påbörjats i
      nära anslutning till den tidpunkt då Polismyndighetens beslut om ur förvar inkom
      till förvarsenhetens gruppbrevlåda. Så kom emellertid inte att ske. Utredningen
      visar att orsaken till den långa tidsutdräkten är att hänföra till den mänskliga
      faktorn. Vid tidpunkten hade förvarsenheten som rutin att den handläggare som
      mottagit en uppgift i gruppbrevlådan även färgmarkerade e-postmeddelandet via
      funktionen för kategorisering i Outlook. Hela arbetsgruppen har samma
      färgmarkering, varför det endast gick att utläsa att mailet var mottaget och/eller
      åtgärdat av en viss arbetsgrupp. Det synes vara på det sättet att någon i
      arbetsgruppen av misstag har färgmarkerat det e-postmeddelande som inkom till
      gruppbrevlådan kl. 16.02 den 19 februari 2018, vilket fått till följd att de
      medarbetare som därefter tittat i gruppbrevlådan fått det felaktiga intrycket att
      erforderliga åtgärder med anledning av e-postmeddelandet var vidtagna. Det är
      inte möjligt att se vem som färgmarkerat e-postmeddelandet i gruppbrevlådan.
                                                                       Dnr 1432-2018        Sid 5 (9)




      Efter det inträffade har förvarsenheten skärpt sina rutiner gällande e-post-
      hanteringen. Inkomna e-postmeddelanden markeras inledningsvis med en färg
      som visar att meddelandet är läst och att hanteringen har påbörjats. Därefter
      markeras e-postmeddelandet med en flagga som indikerar om ärendet ska vara
      klart samma dag eller senare. När sedan ärendet är avslutat ändras flaggan till en
      grön bock. Därjämte går nattpersonalen igenom föregående dags e-post-
      meddelanden för att säkerställa att allt är omhändertaget på erforderligt sätt.
      Migrationsverket ser mycket allvarligt på det inträffade. Det är naturligtvis
      oacceptabelt att en person som omgående ska försättas på fri fot blir kvar i förvar
      i närmare två dygn. De åtgärder som förvarsenheten vidtagit gällande e-post-
      hanteringen bör innebära en väsentligen minskad risk för att något liknande ska
      hända igen.
Polismyndighetens yttranden till JO
Polismyndigheten (GG) yttrade sig efter att ha gett berörda befattningshavare
tillfälle att lämna upplysningar.

Polismyndigheten lämnade följande redogörelse.

      Enligt en anteckning i Polismyndighetens sammanställning över aktuellt ärende
      […], upprättad av AA den 16 februari 2018, försökte hon flera gånger att nå
      personal på förvaret i Göteborg utan att få svar. Hon skickade samma dag ett
      meddelande per fax till förvarsenheten och efterfrågade bl.a. besked om den
      förvarstagne önskade offentligt biträde och om han hade sitt pass.
      Handläggaren Kamal Saeed vid Migrationsverket skickade ett mejl från sin
      personliga mejladress den 17 februari 2018 till adressen ”UTL Stockholm”
      (Polismyndighetens mejladress […]). Kopia skickades även till ”GB-Göteborg-
      Förvarsenhet”. I mejlet upplystes om att den förvarstagne inte hade något särskilt
      önskemål om biträde. Det mejlet vidarebefordrades från ”UTL Stockholm” till
      AA:s polisen.se-adress på morgonen den 19 februari 2018.
      Den 19 februari kl. 12.50 skickade handläggaren BB, från sin personliga
      mejladress vid Migrationsverket, ett mejl med en bifogad passkopia avseende
      den förvarstagne. Även det mejlet skickades till adressen ”UTL Stockholm” och
      det vidarebefordrades kl. 13.12 till AA:s polisen.se-adress. Det mejlet inkom
      således till Polismyndigheten bara några timmar före det att AA skickade ett
      mejl med beslutet om att förvarsbeslutet hävts och därtill hörande handlingar
      direkt till BB:s personliga mejladress vid Migrationsverket.
      Polismyndigheten noterar att det i Migrationsverkets beslut och BB:s
      tjänsteanteckning anges att det aktuella mejlet från AA skickades/inkom kl.
      15.47. I den kopia som Polismyndigheten har av mejlet anges dock att det
      skickades kl. 15.57. [– – –]
      AA följde upp sitt mejl genom att kontakta förvaret per telefon. Hon fick då
      instruktionen att mejla det hävda förvarsbeslutet till förvarets gruppbrevlåda,
      vilket hon gjorde. Denna uppgift bekräftas av Migrationsverkets beslut och BB
      tjänsteanteckning av vilka också framgår att mejlet skickats till gruppbrevlådan
      ”GB-Göteborg-Förvarsenhet” kl. 16.02 den aktuella dagen.
      AA har upplyst om att det var svårt att komma i kontakt med förvaret per telefon
      och fax. Då hon och BB nyligen hade haft mejlkontakt med varandra skickade
      hon uppgiften om det hävda förvarsbeslutet till BB.
      Den rutin som tillämpas för kontakt med Migrationsverket när ett beslut om
      förvar hävts innebär enligt AA att uppgift om att förvarsbeslutet hävts stämplas
      på den aktuella handlingen som sedan skickas per telefax direkt till berörd
      förvarsenhet vid Migrationsverket. AA brukar vanligtvis inte kontrollringa till
      förvaret. Hon utgår från att meddelandet har levererats om sändningskvittot
                                                                       Dnr 1432-2018       Sid 6 (9)




      utvisar att resultatet av sändningen är ”OK”. I just detta ärende skedde en
      kontrollringning för säkerhets skull.
      AA har vidare uppgett att det kan vara svårt för handläggarna i Stockholm att ha
      en kontinuerlig kontakt med personalen vid Migrationsverkets förvar ute i landet.
      Det gäller bl.a. förvaren i Göteborg och Malmö. På senare tid har hon ibland
      scannat in dokument och mejlat dessa till förvarsenheterna. Hon efterfrågar mer
      enhetliga mejladresser till de olika förvaren.
Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

      AA har visserligen avvikit från de rutiner som normalt tillämpas genom att mejla
      det hävda förvarsbeslutet direkt till en enskild handläggare vid Migrationsverket.
      Utifrån omständigheterna i ärendet, särskilt med beaktande av att AA
      kontrollringde och några minuter senare också skickade handlingarna till anvisad
      gruppbrevlåda vid förvaret, finns det emellertid inte skäl att ifrågasätta
      handläggningen vid Polismyndigheten.
I ett kompletterande yttrande lämnade Polismyndigheten följande redogörelse
för myndighetens rutiner för kontakt med Migrationsverket när ett beslut om
förvar har hävts.

      Polismyndigheten tillämpar den rutin som beskrivs i Migrationsverkets yttrande
      till JO [...]. Rutinen är etablerad och den efterföljs. Den finns emellertid inte
      nedtecknad, varken nationellt eller regionalt.
      Det finns idag inte något styrdokument som reglerar hanteringen när ett beslut
      om förvar hävts. Polismyndigheten och Migrationsverket arbetar för närvarande
      med att uppdatera en övergripande riktlinje avseende ansvarsfördelningen mellan
      myndigheterna vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt
      förvar. Avsikten är att den riktlinjen även ska omfatta en beskrivning av
      Polismyndighetens och Migrationsverkets handläggningsrutiner när ett beslut om
      förvar hävts.

## Bedömning

Bedömning
Om det beslutas att en person som är förvarstagen inte längre ska hållas i förvar,
ska han eller hon omedelbart försättas på fri fot. Av utredningen framgår att en
person, till följd av att Migrationsverket inte uppmärksammat ett beslut från
Polismyndigheten om att han inte längre skulle hållas i förvar, varit
frihetsberövad i närmare två dygn utan laglig grund. Det är helt oacceptabelt.

Det är grundläggande för den enskildes rättssäkerhet att frihetsberövanden och
andra tvångsmedel mot honom eller henne används på ett korrekt sätt.
Myndigheter som hanterar tvångsmedel måste därför ha väl fungerande rutiner
för detta. Utredningen i ärendet visar att Polismyndigheten och
Migrationsverket saknat dokumenterade rutiner i viktiga avseenden som rör
hanteringen av frihetsberövade personer. Jag behandlar dessa brister hos
myndigheterna var för sig.

Polismyndigheten
När det gäller Polismyndighetens rutiner för kontakt med Migrationsverket
konstaterar jag att Polismyndigheten uppgett att rutinen varit att ett mejl med
beslutet ska skickas till en gruppbrevlåda på förvarsenheten och att
                                                                  Dnr 1432-2018      Sid 7 (9)




Polismyndigheten därefter ska kontakta förvarsenheten per telefon för att
säkerställa att beslutet tagits emot. Rutinen har dock inte varit dokumenterad.

Det framgår av utredningen att AA uppfattat rutinen på ett annat sätt. Hon har
uppgett att hon normalt skickade beslut per fax och vanligtvis inte
kontrollringde till förvarsenheterna. Om hon fick ett sändningskvitto med ”OK”
förutsatte hon att faxet kommit fram.

Det är inte godtagbart att rutiner som avser att säkerställa verkställigheten av
beslut om att någon inte längre ska vara frihetsberövad inte finns
dokumenterade och att Polismyndigheten uppenbarligen inte säkerställt att alla
tjänstemän som ska tillämpa rutinerna känner till dem. Polismyndigheten ska
kritiseras för detta.

Migrationsverket
Migrationsverkets rutiner
När det gäller Migrationsverkets rutiner konstaterar jag att verket har en
dokumenterad rutin för kontakterna mellan den som fattat beslutet och
förvarsenheten endast för verkets egna beslut om att en person inte längre ska
hållas i förvar. Någon rutin för motsvarande beslut från Polismyndigheten har
inte funnits dokumenterad. När det gäller den fortsatta handläggningen vid
verket av beslut om att någon ska friges ur ett förvar är endast vissa rutiner
dokumenterade. Frånvaron av dokumenterade rutiner i dessa viktiga avseenden
är naturligtvis en brist.

Migrationsverket har anfört att det är den teamledare som är i tjänst som
ansvarar för att omgående ge en handläggare i uppgift att skyndsamt vidta
nödvändiga handläggningsåtgärder och verkställa ett beslut om att en
förvarstagen ska friges. Detta framgår dock inte av någon dokumenterad rutin.
De dokumenterade rutiner som verket har hänvisat till i denna del berör främst
vilka registreringar som ska göras i verkets datorsystem, hur ett
utskrivningssamtal ska hållas och vad som ska hända med den förvarstagnes
identitetshandlingar.

Såvitt framgår av verkets yttrande finns inga dokumenterade rutiner för vilka
handläggningsåtgärder som ska vidtas för att säkerställa att den förvarstagne
friges, för vem som ansvarar för att åtgärderna blir vidtagna eller för hur
beslutet i övrigt rent praktiskt ska verkställas. Som jag nämnt är det inte
godtagbart att rutiner som avser verkställighet av beslut om att någon inte
längre ska vara frihetsberövad inte finns dokumenterade. Det bör tydligt framgå
av den dokumenterade rutinen vem som ska göra vad för att verkställa beslutet.

Jag ser positivt på att den aktuella förvarsenheten har sett över sina rutiner för
hantering av e-postmeddelanden. Jag anser dock att rutinerna behöver skärpas
ytterligare. Enligt min mening bör rutinerna innebära att den som tar emot ett
mejl som kräver en omedelbar åtgärd ska säkerställa att den som ansvarar för
åtgärden genast får kännedom om innehållet i mejlet. Mejlet ska normalt också
                                                                    Dnr 1432-2018     Sid 8 (9)




diarieföras. Om ett mejl rör en åtgärd som ska utföras genast kan det inte
markeras med att ärendet ska vara åtgärdat samma dag. Det är inte heller en
tillförlitlig rutin att verkställighet och uppföljning av åtgärder som ett mejl bör
leda till görs beroende av att mejlet finns bevarat i inkorgen i gruppbrevlådan.

Jag är mycket kritisk till att Migrationsverkets rutiner för handläggningen när
ett beslut om ur förvar fattats var bristfälliga och dessutom otillräckligt
dokumenterade.

Hanteringen av mejlet med beslutet om att den förvarstagne skulle friges
Det står genom utredningen klart att mejlet med beslutet om ur förvar kom in
till förvarsenhetens gruppbrevlåda vid 16-tiden den 19 februari 2018. Mejlet
hade föregåtts av att AA ringt till ett telefonnummer vid förvarsenheten som
användes av jourhavande teamledare och talat med en person där. AA berättade
för den hon talade med att hon hade mejlat ett beslut om att den förvarstagne
skulle friges. Hon uppmanades då att mejla beslutet även till gruppbrevlådan.
Eftersom en förvarstagen omedelbart ska försättas på fri fot när ett beslut om
förvar hävs borde en tjänsteanteckning över samtalet ha gjorts i direkt
anslutning till detta och åtgärder genast ha vidtagits för att kunna verkställa
beslutet.

Det har genom utredningen här inte kunnat klarläggas vem på förvaret som tog
emot telefonsamtalet från AA. Det har inte heller kunnat klarläggas om den
personen vidtog några åtgärder med anledning av samtalet. Mejlet med beslutet
i gruppbrevlådan markerades som åtgärdat, vilket enligt uppgifter från
Migrationsverkets funktion för tillsyn betyder att ärendet är omhändertaget och
att berörd person har blivit frigiven. Den förvarstagne frigavs dock inte förrän
efter nästan två dygn. Som jag uppfattar utredningen från Migrationsverkets
funktion för tillsyn har det inte varit möjligt att få någon klarhet i vem som
brustit i sina skyldigheter att agera med anledning av mejlet med beslutet, och
jag har bedömt att det inte är möjligt att utreda den frågan ytterligare.

Jag är mycket kritisk till att Migrationsverket inte vidtog åtgärder som ledde till
att den förvarstagne frigavs förrän nästan två dygn efter att Polismyndigheten
meddelat verket att han skulle friges. Migrationsverket förtjänar allvarlig kritik
för det inträffade.

Migrationsverkets hantering av mejl och bevakning av e-postbrevlådor
Det står klart att det mejl med beslutet som AA skickade till gruppbrevlådan
inte diariefördes i anslutning till att det kom in och att det senare raderades.
Beslutet om ur förvar diariefördes först den 21 februari 2018, efter att BB
uppmärksammat mejlet från AA i sin personliga e-postbrevlåda. Det har inte
kunnat klarläggas vem som raderade mejlet som skickades till gruppbrevlådan.

En handling ska som huvudregel diarieföras så snart den kommer in till
myndigheten (se 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen). JO har uttalat att
det ligger i sakens natur att handlingen ska registreras så snart det är praktiskt
                                                                   Dnr 1432-2018       Sid 9 (9)




möjligt, normalt senast påföljande arbetsdag (se bl.a. JO 2007/08 s. 565,
dnr 3579-2005). Det är inte acceptabelt att ett beslut om att någon ska friges ur
ett förvar diarieförs först flera dagar efter att det kom in till verket. Det får
självfallet inte förekomma att mejl eller andra allmänna handlingar raderas för
att dölja eventuella misstag som begåtts vid handläggningen.

JO har vid flera tillfällen uttalat att en myndighet måste ha tillgång till en
tjänstemans e-postmeddelanden även när han eller hon är frånvarande och att en
frånvarande tjänstemans e-postbrevlåda måste bevakas (se bl.a. JO 2002/03
s. 497, dnr 2668-2000, och JO:s beslut den 15 oktober 2018, dnr 3372-2017).
JO har också uttalat att det måste finnas en fungerande bevakning av de digitala
kommunikationssätt som är i bruk och som myndigheten ansvarar för (se JO:s
beslut den 10 juni 2019, dnr 445-2019).

Av verkets e-postpolicy framgår – utöver det som verket i sitt yttrande har
beskrivit om att en frånvarande tjänstemans e-post ska kunna läsas av en annan
tjänsteman – att respektive handläggare ska ombesörja att ärendeanknutna
handlingar registreras i den centrala utlänningsdatabasen samma dag som de
kommer in. Det framgår av utredningen att BB:s e-postbrevlåda inte bevakades
och att mejl som skickats dit inte diariefördes under den tid han inte var i tjänst.

Jag utgår från att verket ordnar sin verksamhet så att den stämmer överens med
det som JO tidigare uttalat och verkets egna riktlinjer när det gäller bevakning
av personliga e-postbrevlådor.

Ärendet avslutas.
