# Initiativärende mot Kriminalvården, häktet Helsingborg, angående rutinerna i samband med s.k. bältesläggning

JO 2013-09-03 dnr 1455-2013

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                        Sid
                                                                            2013-09-03              1455-2013                 1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Initiativärende mot Kriminalvården, häktet Helsingborg, angående
                        rutinerna i samband med s.k. bältesläggning


                          Beslutet i korthet: Vid besök av JO:s NPM-enhet hos Kriminalvården, häktet Helsing-
                          borg, framkom att en intagen hade blivit bälteslagd vid ett flertal tillfällen. Det framkom
                          vidare att det rådde vissa oklarheter angående rutinerna i samband sådana tvångsåtgär-
                          der. Inom ramen för ett särskilt upplagt ärende utreddes därefter frågan om bälteslägg-
                          ning i det aktuella fallet. I beslutet framhålls att läkarundersökning i samband med bältes-
                          läggning är obligatorisk och att läkare ska tillkallas omedelbart när en intagen lagts i
                          bälte. Av den anledningen kritiseras häktet för att i samband med bältesläggningen gjort
                          bedömningen att det inte förelegat något ”akut behov” av läkarundersökning. Därtill kriti-
                          seras häktet för att inte ha vidtagit några ytterligare åtgärder för att exempelvis tillkalla
                          jourläkare, efter att det framkommit att häktets läkare var upptagen. Slutligen understryks
                          vikten av att personalen är väl förtrogen med de instruktioner som finns avseende bältes-
                          läggning och att ansvarig beslutsfattare anger med stöd av vilken bestämmelse som
                          tvångsåtgärden vidtas.

## Initiativ

Vid besök av JO:s NPM-enhet hos Kriminalvården, häktet Helsingborg, den 19–20
                        september 2012, framkom att det rådde vissa oklarheter angående rutinerna i sam-
                        band med s.k. bältesläggning. I protokollet från besöket (dnr 4850-2012) anteckna-
                        des i denna del följande.

                                  Vid besöket framkom att det rådde oklarheter kring rutiner för läkarundersökning i
                                  samband med bältesläggning. Frågeställningar uppkom rörande en intagen, som bli-
                                  vit bälteslagd vid ett flertal tillfällen, och som vid besöket alltjämt vistades i häktet
                                  Helsingborg. Vid ett tillfälle var den intagne bälteslagd från kl. 14.50 till kl. 20.00.
                                  Av en daganteckning i det klientadministrativa systemet (KLAS) framgick att häktet
                                  hade kontaktat läkare. Varken i patientjournal eller KLAS framgick emellertid att
                                  läkare infunnit sig på häktet för att undersöka den intagne. Vid två andra tillfällen
                                  hade läkaren uppgivit att han inte hade tid att komma till häktet.
                        Efter att ha tagit del av protokollet från besöket beslutade jag att inom ramen för ett
                        särskilt upplagt ärende utreda frågan om bältesläggning i det aktuella fallet.

## Utredning

Inledningsvis upprättades en promemoria vari det angavs bl.a. följande.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 1455-2013     Sid 2 (5)




     Av handlingar som rekvirerades under besöket framgår bl.a. följande. Den 17 juli
     2012 förflyttades AA till häktets observationsavdelning. Efter det att hon hade pla-
     cerats där började hon slå sig i ansiktet samt slå sitt huvud i väggen. Personal för-
     sökte hindra fortsatt skadebeteende genom att lägga ner AA på golvet samt belägga
     henne med handfängsel. Självskadebeteendet fortsatte emellertid och en kriminal-
     vårdsinspektör beslutade kl. 14.00 att AA skulle läggas i bälte. Beslutet om bältes-
     läggning antecknades i KLAS dagen efter, dvs. den 18 juli 2012. I beslutet angavs
     inte med stöd av vilken bestämmelse som åtgärden vidtogs. Vidare angavs i en an-
     teckning i KLAS att AA var satt under ständig tillsyn vid bältesläggningen.
     Av en journalanteckning framgår att häktets sjuksköterska tog kontakt med häktet
     Malmö, där häktet Helsingborgs läkare befann sig. Vidare antecknades i journalen
     att ”[läkaren] kommer att ringa åter när han är klar med pågående arbete. Under ti-
     den har pat lugnat sig och kommer snart att släppas ur bältesläggningen. Om pat blir
     oro[l]ig/våldsam igen får hon åter bältas och dr kontaktas.” I KLAS antecknades att
     ”[sjuksköterskan] kontaktade [läkare] i samband med bältesläggning. Dock hade
     [läkaren] ingen möjlighet att komma d. d samt att det inte förelåg något akut behov
     då [AA] var lugn”. Bältesläggningen hävdes kl. 17.00.
     Efter nya försök att skada sig själv beslutades den 18 juli 2012 kl. 07.30 att AA åter
     skulle placeras i bälte. I beslutet angavs inte med stöd av vilken bestämmelse som
     åtgärden vidtogs. I en journalanteckning har häktets sjuksköterska antecknat att ”pat
     åter lagd i bälte under morgonen. Meddelat [läkare] på mobilsvar.” I KLAS anteck-
     nades att ”[sjuksköterskan] kontaktade [läkare] i samband med bältesläggning. Dock
     hade [läkaren] ingen möjlighet att komma d. d samt att det inte förelåg något akut
     behov då [AA] var lugn”. Av anteckningarna i KLAS framgår inte huruvida AA var
     satt under särskild tillsyn vid bältesläggningen. Bältesläggningen hävdes kl. 11.00.
     Den 12 september 2012 ca. kl. 14.50 beslutades att AA åter skulle läggas i bälte.
     Som skäl angavs självskadebeteende. I beslutet angavs inte med stöd av vilken be-
     stämmelse som åtgärden vidtogs. I KLAS har antecknats bl.a. följande. ”Vaktha-
     vande blir uppringd av [sjuksköterskan] som informerar att ingen av häktets läkare
     eller psykologer har möjlighet att komma till häktet. Vakthavande kontaktar [krimi-
     nalvårdsinspektören] och informerar detta vidare. Kontakt med Falck Läkare tas och
     kl 16:00 får Vakthavande information om att Läkare från Falck kommer till häktet
     [inom] 4h. Mer information kan ej skrivas då kl nu är 16:45 och häktet inväntar Lä-
     kare för bedömning och kontroll.” Av anteckningarna i KLAS framgår inte huruvida
     AA var satt under särskild tillsyn vid bältesläggningen. Bältesläggningen hävdes kl.
     20.00.
Med anledning av vad som redovisats i promemorian anmodades Kriminalvården
att yttra sig över följande frågeställningar.

   1. Vilka rutiner har häktet Helsingborg för att säkerställa att en intagen, som
      blivit bälteslagd, blir undersökt i enlighet med 4 kap. 10 § andra stycket
      häkteslagen? Av svaret bör bl.a. framgå vilka möjligheter som häktet har
      att ombesörja läkarundersökning i fall att häktets ordinarie läkare är för-
      hindrade att genomföra undersökningen.

   2. Vilka rutiner har häktet för dokumentation av beslut om bältesläggning?
      Av svaret bör bl.a. framgå när samt på vilket sätt ett sådant beslut ska do-
      kumenteras.

   3. Hur ser häktets rutiner ut för tillsyn i samband med bältesläggning och hur
      dokumenteras beslut avseende tillsyn?
                                                                          Dnr 1455-2013     Sid 3 (5)




I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom enhetschefen BB,
följande.

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Syd, som i sin tur inhäm-
      tat information från kriminalvårdsinspektören CC vid häktet Helsingborg. Genom
      utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      1. Vilka rutiner har häktet Helsingborg för att säkerställa att en intagen, som blivit
      bälteslagd, blir undersökt i enlighet med 4 kap. 10 § andra stycket häkteslagen?
      Av instruktionen i häktet Helsingborgs säkerhetsplan framgår följande. När beslut
      om bältesläggning meddelats ska läkare tillkallas för att göra en undersökning av
      eventuella komplikationer med anledning av åtgärden. Ansvarig beslutsfattare utser
      någon tjänsteman att tillkalla läkare. I de fall det föreligger svårigheter med att få tag
      på en läkare ska samtliga försök dokumenteras.
      I instruktionen finns vidare namn och telefonnummer till den distriktsläkare som ska
      tillkallas i första hand och den psykiatriker som ska tillkallas i andra hand.
      I de fall ordinarie läkare inte finns att tillgå finns sedan tidigare en rutin att avropa
      en ambulerande läkarbil från Falck. Denna rutin har dock fram tills nu inte varit do-
      kumenterad i instruktionen utan återfunnits på en separat lista över aktuella akut-
      nummer. Numera är emellertid även information om att man i tredje hand ska an-
      vända sig av detta alternativ införd i instruktionen.
      2. Vilka rutiner har häktet för dokumentation av beslut om bältesläggning?
      Av gällande instruktion har tidigare framgått följande. I snar anslutning till insatsen
      är det av vikt att erforderlig dokumentation upprättas. Som ett led i den fortsatta han-
      teringen av ärendet är det angeläget att dokumentation görs så fort inblandade parter
      är i stånd att ombesörja sådan.
      I samband med besvarandet av JO:s nu ställda frågor har instruktionen kvalitetssäk-
      rats och befunnits innehålla vissa brister. I syfte att tydliggöra vilken dokumentation
      som ska utföras, och därmed undvika att något moment förbises, har instruktionen
      kompletterats enligt följande:

      Dokumentation

      KLAS
      I KLAS ska en incidentrapport över händelsen som föranlett beslutet om bälteslägg-
      ning upprättas av den eller de tjänstemän som varit närvarande eller gjort andra iakt-
      tagelser.
      Beslutet om själva åtgärden ska dokumenteras under daganteckningar i KLAS –
      samt alla andra tillkommande åtgärder som vidtagits med anledning av händelsen
      (tex. kontakt med beredskap, kontakter med sjukvård, lättnader etc.)

      Fängselliggare
      I fängselliggare ska anges bl.a. beslutsfattare, intagningsnummer, orsak till åtgärden,
      när bältesläggningen påbörjades och avslutades samt när den intagne undersöktes av
      läkare.
      Den beslutsfattare som meddelat beslutet om bältesläggning ska signera i fängsellig-
      garen.

      ISAP
      Alla bältesläggningar ska rapporteras i Kriminalvårdens incidentrapporteringssystem
      ISAP av den som befunnit sig närmast händelsen eller den person som vakthavande
      befäl utser.
                                                                       Dnr 1455-2013     Sid 4 (5)




      3. Hur ser häktets rutiner ut för tillsyn i samband med bältesläggning och hur do-
      kumenteras beslut avseende tillsyn?
      Av häktet Helsingborgs instruktion framgår följande. Intagen som lagts i spännbälte
      ska stå under ständig tillsyn, s.k. punktbevakning. Detta innebär att den tjänsteman
      som utövar själva tillsynen REGELBUNDET SKA KONTROLLERA ANDNING
      OCH ALLMÄNTILLSTÅND. När beslut om bältesläggning meddelats ska besluts-
      fattare tillse att personal avdelas för uppgiften alternativt att personalförstärkning
      kallas in.
      Detta innebär att den som utövar tillsynen ska ha ständig uppsyn över den intagne.
      Beslut om tillsyn fattas och dokumenteras i samband med beslut om bältesläggning,
      enligt den ordning som framgår under fråga två.

      Författningsbestämmelser m.m.
      Av 4 kap. 10 § häkteslagen (2010:611) framgår följande.
      En intagen får beläggas med fängsel
      1. vid förflyttning inom förvaringslokalen och vid transport eller annan vistelse utan-
      för lokalen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller
      2. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn
      till den intagnes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa.
      En läkare ska så snart som möjligt undersöka en intagen som belagts med fängsel
      enligt första stycket 2.
      Av 14 § häktesförordningen (2010:2011) framgår följande.
      Om en intagen beläggs med fängsel, ska åtgärden dokumenteras. Av dokumentat-
      ionen ska det framgå
      1. vilka skälen för åtgärden är,
      2. fängslets art,
      3. när den intagne belades med fängsel,
      4. när fängslet avlägsnades, och
      5. om den intagne undersökts av läkare.
      Av 4 kap. 11 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om
      häkte (FARK Häkte) framgår att en intagen som har belagts med fängsel för att han
      eller hon uppträder våldsamt ska hållas under noggrann tillsyn så länge åtgärden be-
      står.

## Kriminalvårdens bedömning

Av utredningen har framkommit att häktet Helsingborg i samband med besvarandet
      av JO:s frågor kvalitetssäkrat sin instruktion avseende åtgärder som ska vidtas vid
      bältesläggning av en intagen för att säkerställa att inget moment förbises. Avseende
      genomförandet av läkarundersökning enligt 4 kap. 10 § andra stycket häkteslagen
      har anvisningar om att man i tredje hand ska avropa en ambulerande läkarbil från
      Falck förts in i instruktionen. Även avseende hur dokumentation i samband med bäl-
      tesläggning ska ske har instruktionen kompletterats och innehåller nu en detaljerad
      beskrivning som är mycket tydligare och betydligt lättare att följa. Sammanfatt-
      ningsvis synes häktet Helsingborg ha vidtagit åtgärder för att avhjälpa de oklarheter
      eller brister som kan ha funnits avseende instruktioner och rutiner kring bälteslägg-
      ning av intagna.

Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de bestämmelser i häkteslagen och
därtill hörande författningar som reglerar användandet av fängsel (bl.a. bälteslägg-
ning) i häkte. Av dessa framgår bl.a. att en läkare så snart som möjligt ska under-
söka en intagen som har belagts med fängsel med stöd av 4 kap. 10 § första stycket
                                                                   Dnr 1455-2013   Sid 5 (5)




2 häkteslagen. Jag vill understryka att läkarundersökning i samband med bältes-
läggning är obligatorisk. Läkarens uppgift är att bedöma huruvida den intagne har
ett medicinskt vårdbehov (se prop. 2009/10:135 s. 155).

Bältesläggning är den mest ingripande åtgärden som Kriminalvården kan vidta mot
en intagen, som bedöms farlig antingen för sig själv eller för sin omgivning. För att
säkerställa att den intagne inte far illa av den vidtagna tvångsåtgärden, är det av
central betydelse att läkare omedelbart kontaktas när en intagen lagts i bälte. Därtill
måste häktet försäkra sig om att läkaren inställer sig så snart som möjligt för att
undersöka den intagne. Det sagda gör att det, enligt min uppfattning, är fullständigt
oacceptabelt att häktets personal vid bältesläggningen den 17 och den 18 juli 2012
gjorde bedömningen att det inte förelåg något ”akut behov” av läkarundersökning.
Likaså är det oacceptabelt att häktet, efter att det framkommit att häktets läkare var
upptagen på annat håll, inte vidtog några ytterligare åtgärder för att exempelvis
kalla jourläkare till häktet.

Jourläkare kontaktades i samband med bältesläggningen den 12 september 2012.
Den kan emellertid, enligt min uppfattning, starkt ifrågasättas huruvida häktesla-
gens skyndsamhetskrav uppfylldes när läkaren riskerade att inställa sig så sent som
fem timmar efter det att tvångsåtgärden vidtogs.

Utredningen visar att häktet har vidtagit nödvändiga åtgärder för att komma till
rätta med vissa brister i instruktionerna avseende bältesläggning. I det här sam-
manhanget vill jag understryka vikten av att personalen är väl förtrogen med de
instruktioner som finns. Därtill vill jag – med hänsyn till vad som framkommit i
samband med utredningen i ärendet – även peka på nödvändigheten av att de åt-
gärder som vidtas dokumenteras så snart som möjligt och att det anges med stöd av
vilken bestämmelse som tvångsåtgärden utförts. Jag har förståelse för att beslut om
bältesläggning som regel fattas i mycket stressiga situationer. Bl.a. av den anled-
ningen är det viktigt att den som formulerar incidentrapporten anger med stöd av
vilken bestämmelse som åtgärden vidtagits och på så sätt försäkrar sig om att åt-
gärden verkligen har lagligt stöd.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
