# Anmälan mot Kriminalvården, huvudkontoret och anstalten Kumla, om hanteringen av omprövningar av placering på säkerhetsavdelning, m.m.

JO 2011-10-25 dnr 1468-2011

BESLUT
                                                                            Datum                Dnr                      Sid
                                                                            2011-10-25           1468-2011               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården, huvudkontoret och anstalten Kumla, om
                        hanteringen av omprövningar av placering på säkerhetsavdelning, m.m.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 15 mars 2011, uppgav AA bl.a. följande.

                        Han har anhållit om att skriftligen få preciserat vilken eller vilka omständigheter
                        som skulle kunna föranleda Kriminalvården att vid sina månatliga omprövningar
                        besluta att placering på säkerhetsavdelning inte längre är påkallad. Lämnat svar har
                        inte tillgodosett hans begäran. Han har därför vänt sig till Kriminalvårdens
                        säkerhetschef BB, beslutsfattare i de aktuella ärendena, men denne klarade inte att
                        muntliga besvara hans frågor. Det synes därför vara BB:s godtycke som avgör när
                        en intagen på säkerhetsavdelning ska omplaceras till normalavdelning. Han har
                        vidare begärt att skriftligen underrättas om vilka återanpassnings- och
                        rehabiliteringsinsatser som Kriminalvården har planerat för hans del och framfört
                        önskemål om besked när dessa ska påbörjas. BB har vid behandlingskollegium
                        uppgett att det enda som kan hjälpa honom är att bli frälst. Han har begärt att få
                        skriftligt ett svar om detta, men Kriminalvården har inte tillgodosett hans begäran.

## Utredning

Kriminalvården anmodades att yttra sig över anmälan. I sitt svar den 21 juni 2011
                        anförde myndigheten (huvudkontoret), genom dåvarande generaldirektören CC,
                        bl.a. följande.
                                  ---

## Sakförhållanden

Uppgifter har hämtats in från region Mitt, från de klientadministrativa systemen
                                  samt från huvudkontorets klient- och säkerhetsenhet genom säkerhetschefen BB.
                                  Region Mitt har inhämtat upplysningar från kriminalvårdsinspektören DD och
                                  klienthandläggaren EE.

                                  Placeringen på säkerhetsavdelning m.m.
                                  AA avtjänar ett fängelsestraff om sju år och sex månader för ekonomisk brottslighet.
                                  Han häktades 16 oktober 2008. Verkställigheten påbörjades den 8 februari 2010.
                                  Efter en inledande placering vid Kriminalvårdens riksmottagning för utredning om
                                  särskilda villkor placerades AA den 22 mars 2010 på säkerhetsavdelning, där han
                                  fortfarande är placerad. Tidigaste dag för villkorlig frigivning är den 12 oktober



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                    Dnr 1468-2011     Sid 2 (6)




2013. Enligt de särskilda villkor som gäller för verkställigheten får några särskilda
utslussningsåtgärder inte beviljas.
Av riksmottagningens utredning inför beslut om särskilda villkor framgår
sammanfattningsvis att risken för allvarlig misskötsamhet eller kriminalitet under
verkställigheten inklusive misskött friförmån bedöms som hög och att risken för
rymning och fritagning från anstalt bedöms som medel.
Som skäl för beslutet om placering på säkerhetsavdelning angavs följande.
”[AA] är i aktuell dom dömd som huvudman för gränsöverskridande brottslighet
vilket har omfattat miljonbelopp. Han bedöms ha ett utbrett kriminellt kontaktnät
vilket utgör hög risk för kriminalitet under kommande verkställighet. [AA] har även
till viss del begått aktuell brottslighet under tidigare verkställighet i kriminalvårds-
anstalt. Det bedöms även finnas risk för rymning och fritagning från anstalt med
hänvisning till [AA:s] stora kriminella kontaktnät samt med hänsyn till de stora
belopp som hans brottslighet har genererat.
Med hänvisning till brottets art och omfattning, [AA:s] stora kriminella kontaktnät,
stor risk för fortsatt brottslighet av allvarlig karaktär under verkställigheten samt risk
för rymning/fritagning finner Kriminalvården, huvudkontoret, att AA ska vara
placerad på säkerhetsavdelning enligt20 a§ KvaL. Vad [AA] anfört föranleder ingen
annan bedömning.”

Verkställighetsplaneringen
En verkställighetsplan har upprättats för AA. Denna följs kontinuerligt upp i
enlighet med de krav som anges i Kriminalvårdens föreskrifter.
AA var inledningsvis placerad på säkerhetsavdelning i anstalten Hall. Han deltog
där i brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet genom att påbörja
samtalsserien BSF – Beteende Samtal Förändring. Till följd av AA:s deltagande i
olika rättegångar och förflyttning till anstalten Kumla i november 2011 hann AA
inte helt genomföra samtalsserien. Eftersom samtalen enligt programmet bör
genomföras med en och samma programledare kommer samtalsserien att behöva tas
om från början. Eftersom AA kommer att fortsätta att delta i rättegångar och
eftersom han har lång återstående strafftid har anstalten Kumla avvaktat med att låta
AA på nytt delta i samtalsserien.
Den 20 december 2010 hölls ett kollegium för uppföljning av verkställighetsplanen.
AA närvarade vid kollegiet.
Av verkställighetsplanen framgår att planeringen för AA på området
arbete/utbildning/ekonomi är kontakt med kronofogdemyndigheten till följd av stora
skulder, eftergymnasiala studier samt insiktsskapande samtal kring negativa
konsekvenser gällande val av försörjning. Det anges också att åtgärder på området
inte är prioriterade då det under de slutna förhållanden som råder vid placering på
säkerhetsavdelning är svårt att arbeta med delar av insatsbehovet. Det framgår också
att Kriminalvården och AA inte helt delar synen på åtgärdsbehoven.
På området kriminalitet anges som planerade åtgärder programverksamhet när detta
kan erbjudas samt kontaktmannasamtal. I samband med kollegium den 16 juni 2011
har dock antecknats att AA inte anser sig ha något kriminellt umgänge eller några
kriminella värderingar.
På området frigivningsförberedelser anges att AA behöver arbeta med insatser som
kan gynna ett prosocialt liv efter villkorlig frigivning samt att han under perioder
kan behöva någon form av samtalskontakt. Det konstateras dock att det, under de
slutna förhållanden som placering på säkerhetsavdelning innebär, är svårt att arbeta
med insatsbehovet. Vidare anges att AA studerar litterär gestaltning på halvtid,
deltar i produktionsarbetet på avdelningen samt är mycket aktiv i avdelningens
självförvaltning.
                                                                  Dnr 1468-2011    Sid 3 (6)




Mötet den 23 februari 2011
Intagna som är placerade på säkerhetsavdelning erbjuds att vid några tillfällen per år
träffa säkerhetschefen BB, föredragande i frågor om placering på eller utplacering
från säkerhetsavdelning. Vid sådana tillfällen har intagna möjlighet att muntligt ta
upp frågor kring sin placering på säkerhetsavdelning och få muntliga svar.
Den 23 februari 2011 hölls ett sådant möte. Vid mötet deltog, förutom AA och BB,
även kriminalvårdsinspektören vid anstalten Kumlas säkerhetsenhet DD samt
klienthandläggaren EE. Av protokollet framgår följande.
”[AA] berättade om sin situation och att hans barn lider av att han är placerad på
säkerhetsavdelning eftersom detta medför lång resväg för dem att besöka honom.
[AA] hade även innan kollegiet lämnat in flera skrivelser med frågeställningar som
kollegiet redogjorde för. [AA] undrade bland annat vilka rehabiliteringsinsatser och
återanpassningsinsatser som Kriminalvården tänker vidta i hans fall och när dessa
ska inledas. Kollegiet berättade för [AA] om vad kriminalvården identifierade för
risker och vad som föranlett hans placering på säkerhetsavdelning. Kollegiet
meddelade vidare honom vad säkerhetsenheterna kan erbjuda i form av
sysselsättning och programverksamhet för att hans tid ska bli så bra som möjligt.
Kollegiet förklarade för AA att det är svårt att påvisa förändring gällande de skäl
som föranlett hans placering på säkerhetsenheten även om det inte är en omöjlighet.
[AA] uppgav vidare för kollegiet att han ber 30 minuter om dagen för sina
brottsoffer och önskade att kollegiet skulle ta notis om detta. Vidare diskuterades
omprövningsbesluten avseende placeringen på säkerhetsavdelning och [AA:s]
skrivelse gällande detta som framförallt handlade om en önskan att få svar på hur
länge han kommer att kvarstanna. Kollegiet meddelade [AA] att anstalten kommer
yttra sig när det anses påkallat men att han måste räkna med en längre tid på enheten
då han är relativt nyplacerad på säkerhetsavdelning. I övrigt fortsätter [AA] att följa
sin verkställighetsplanering och fungerar bra på avdelning A. De skäl som föranlett
placering på säkerhetsavdelning föreligger fortfarande och beräknas bestå under en
längre tid.”
Det var vid mötet tydligt att AA inte var nöjd med de svar som lämnades.
BB har härutöver uppgett: AA har flera gånger tagit upp de nämnda frågorna med
honom, både i brev och vid direktkontakt. I fråga om rehabilitering har
Kriminalvårdens personal gjort vad som går att göra för att normalisera tillvaron på
avdelningen och det får ses som ett led i behandlingen. En rehabilitering är svår att
genomföra om man inte är överens med den intagne om vad som ska rehabiliteras. I
de flesta fall handlar det om att komma till rätta med det som har lett fram till
kriminaliteten. En förutsättning för att lyckas med detta är dock att den intagne tar
ansvar för sina handlingar. AA har en förmåga att beskriva vad som skett på ett sätt
som gör att andra närvarande får intrycket att man varit på olika tillställningar. Han
har således aldrig blivit utkastad från något möte, däremot innan det nämnda mötet
avbrutits fått en i sammanhanget osedvanligt lång tid på sig för att utveckla sina
åsikter, uppskattningsvis minst 20 minuter.

Författningsbestämmelser

Verkställighetsplanering
Bestämmelsen om verkställighetsplanering (behandlingsplan) fanns före den 1 april
2011 i 6 § förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt. Där framgick, såvitt
nu är aktuellt:
För varje intagen ska upprättas en behandlingsplan. Planen ska, under
hänsynstagande till anstaltstidens längd och övriga omständigheter, inriktas på
åtgärder som är ägnade att främja den intagnes anpassning i samhället och som
förbereder honom för tillvaron utanför anstalten. Behandlingsplanen ska omprövas
regelbundet och så ofta det finns anledning till det.
Från och med den 1 april 2011 återfinns bestämmelsen om verkställighetsplanering i
1 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) (FäL). Där anges:
                                                                   Dnr 1468-2011     Sid 4 (6)




Verkställigheten ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället underlättas
och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Verkställigheten ska, i
den utsträckning det är möjligt utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt
inriktas på åtgärder som är ägnade att förebygga återfall i brott. För varje intagen ska
det upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan. Verkställigheten ska
planeras och utformas efter samråd med den intagne och i samverkan med berörda
myndigheter.
Av 6 § fängelseförordningen (2010:2010) framgår:
En verkställighetsplan ska grundas på en utredning om den intagnes behov av stöd
och kontroll och om vilka åtgärder som bör vidtas under verkställigheten för att
minska risken för återfall i brott. Förutsättningarna för att bevilja den intagne ett
tillstånd till en sådan utslussningsåtgärd som avses i 11 kap. 1 § fängelselagen
(2010:610) ska särskilt övervägas. Vid utformningen av verkställighetsplanen ska
hänsyn tas till anstaltstidens längd och den intagnes motivation till förändring.
Hänsyn ska också tas till brottsoffer och andra som berörs av verkställigheten.
Verkställighetsplanen ska följas upp fortlöpande och ändras när det finns anledning
till det.
Ytterligare bestämmelser om verkställighetsplanen finns i 1 kap. 26–31 §§
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för fängelse (FARK Fängelse).

Placering på säkerhetsavdelning
Regler om placering på säkerhetsavdelning fanns före den 1 april 2011 i 20 a § lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL). Från och med den 1 april 2011 finns
regeln i 2 kap. 4 § FäL. Där framgår:
    En intagen får placeras på en avdelning med särskilt hög grad av övervakning
    och kontroll (säkerhetsavdelning) om
    det finns en varaktig risk för att den intagne rymmer eller fritas och det kan antas
    att han eller hon är särskilt benägen att fortsätta allvarlig brottslig verksamhet,
    eller
    det finns särskild anledning att anta att det behövs för att hindra den intagne från
    allvarlig brottslig verksamhet under vistelsen i anstalt.
Ett beslut om placering på en säkerhetsavdelning ska omprövas så ofta det finns
anledning till det, dock minst en gång i månaden.
Av Kriminalvårdens arbetsordning (KVAF 2011:1) (Ao), bilaga 1, framgår att
generaldirektören beslutar om placering på säkerhetsavdelning och utskrivning från
sådan avdelning.

Reglering i förvaltningslagen (1986:223)
Av 4 § förvaltningslagen framgår, såvitt nu är aktuellt, att varje myndighet ska
lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör
myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är
lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet.

Kriminalvårdens bedömning
För placering på säkerhetsavdelning krävs att kriterierna i 2 kap. 4 § FäL är
uppfyllda. För AA:s del handlar det om en bedömning av att det finns en varaktig
risk för att han rymmer eller fritas och ett antagande om att han är särskilt benägen
att fortsätta allvarlig brottslig verksamhet. För utplacering från säkerhetsavdelning
krävs motsatsvis att kriterierna i 2 kap. 4 § FäL inte längre är uppfyllda. Någon
”katalog” över omständigheter som föranleder utplacering från säkerhetsavdelning
finns inte upprättad eftersom det i varje enskilt fall handlar om en bedömning av om
de förhållanden som föranlett placeringen på säkerhetsavdelning har förändrats eller
inte. Eftersom det för placering krävs att risken för rymning eller fritagning är
                                                                          Dnr 1468-2011     Sid 5 (6)




      varaktig ligger det i sakens natur att placeringen sällan kan bli helt kortvarig. För att
      få placeringen på säkerhetsavdelning prövad finns möjlighet för AA att överklaga
      Kriminalvårdens beslut till förvaltningsdomstol.
      En skriftlig begäran från en intagen kan besvaras skriftligen eller muntligen. En
      rimlig utgångspunkt är ofta att en skriftlig framställning också besvaras skriftligt.
      Det behöver dock inte alltid vara så (se t.ex. JO:s beslut den 19 november 2009, dnr
      1263-2009 samt den 22 mars 2010, dnr 3493-2009). Av utredningen framgår att BB
      muntligen vid flera tillfällen, bl.a. vid mötet den 23 februari, har lämnat information
      till AA av den innebörd som framgår ovan. Mot bakgrund av frågans karaktär och
      betydelse för den intagne, kan diskuteras om inte frågan även borde ha besvarats
      skriftligen.
      När det gäller planerade återanpassnings- och rehabiliteringsinsatser framgår dessa
      av verkställighetsplanen. AA har fått en kopia av den. Frågor kring verkställighetens
      innehåll och utformning har också tagits upp vid behandlingskollegium, då AA
      närvarat. Muntliga svar har också lämnats vid mötet den 23 februari. Det är dock
      ofrånkomligt att placeringen på säkerhetsavdelning och de gällande särskilda
      villkoren utgör en inskränkande faktor i möjligheterna att erbjuda adekvata
      frigivningsförberedelser.
AA yttrade sig över remissvaret. Han kom därefter in med ytterligare handlingar.

Bedömning
Svar på frågor
Av 4 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att varje myndighet ska lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör
myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är
lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt.

Serviceskyldigheten i 4 § förvaltningslagen är vidsträckt men inte obegränsad.
Myndigheten avgör själv i vilken utsträckning det kan vara lämpligt att ge hjälp, i
vilken form svar på frågor ska ges, etc. Det kommer alltså an på myndigheten att
avgöra t.ex. om frågor ska besvaras skriftligen eller muntligen. Enbart det
förhållandet att en enskild inte är nöjd med innehållet i ett visst lämnat svar innebär
inte att serviceskyldigheten har åsidosatts.

Av utredningen framgår att AA inte är nöjd med innehållet i det svar som
Kriminalvården lämnat på hans frågor. Mot bakgrund av det ovan sagda innebär
emellertid inte detta att myndigheten åsidosatt serviceskyldigheten i 4 §
förvaltningslagen. Som Kriminalvården anfört kan det förvisso diskuteras om inte
AA:s fråga även borde ha besvarats skriftligen. Jag anser dock inte att det finns
tillräcklig grund för kritik mot Kriminalvården i denna del.

Hanteringen av omprövningar av placering på säkerhetsavdelning
JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de regler som gäller för förfarandet. JO kan inte ändra eller upphäva
myndigheters beslut. Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller ersätta
den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning. JO brukar således
inte ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak. Jag finner inte skäl att frångå
denna princip beträffande de omprövningar som gjorts av AA:s placering på
                                                                  Dnr 1468-2011   Sid 6 (6)




säkerhetsavdelning. Det som förevarit föranleder mig dock att erinra om vikten av
att Kriminalvården, vid omprövning av beslut om placering på säkerhetsavdelning,
i vart fall i mer allmänna ordalag lägger sig vinn om att så långt det är möjligt
redogöra för skälen till att placeringen på säkerhetsavdelning består.

Övrigt
Vad AA anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande.

Ärendet avslutas.
