# Kritik mot Kommunstyrelsen i Bollnäs kommun för brister i handläggningen av en begäran om att få ta del av allmänna handlingar och kritik mot en tjänsteman för en uppmaning att radera mejl

JO 2020-05-19 dnr 1468-2019

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2020-05-19             1468-2019              1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Kommunstyrelsen i Bollnäs kommun för brister i
                        handläggningen av en begäran om att få ta del av allmänna
                        handlingar och kritik mot en tjänsteman för en uppmaning att radera
                        mejl


                          Beslutet i korthet: En journalist begärde att få ta del av mejl som skickats mellan
                          anställda inom en kommun men nekades detta efter prövning av en tjänsteman. JO
                          kritiserar kommunen för att inte ha informerat om möjligheten att begära
                          myndighetens prövning av frågan och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten
                          för att överklaga beslutet.
                          Mejlen som journalisten begärde ut rörde en intern utredning bl.a. om kränkande
                          särbehandling. I anslutning till att journalistens begäran kom in till kommunen
                          uppmanade kommunens personalchef anställda att radera eller kasta bl.a. mejl som
                          förekommit inom ramen för arbetet med rapporten.
                          JO konstaterar att uppmaningen riskerade både att medföra att en prövning av frågan
                          om utlämnande av mejlen skulle ha blivit meningslös, och att äventyra kommunens
                          skyldighet att pröva i vilken omfattning mejlen skulle tas om hand för arkivering sedan
                          ärendet slutbehandlats. JO uttalar att agerandet vidare riskerat att ge en bild av att
                          kommunen ville göra sig av med uppgifter för att de inte skulle komma till
                          allmänhetens kännedom, vilket kan skada förtroendet för kommunen. JO kritiserar
                          personalchefen för hans agerande.

## Bakgrund

Den 23 januari 2019 begärde journalisten AA av registratorn vid Bollnäs
                        kommun att få ta del av vissa mejl som skickats mellan anställda i kommunen
                        om en intern utredning bl.a. om kränkande särbehandling. Utredningen
                        resulterade senare i en rapport.

                        Kommunens registrator svarade AA den 25 januari 2019 och uppgav att
                        kommunchefen bedömt att fyra mejl var att anse som arbetsmaterial eftersom
                        det ärende som handlingarna gällde inte hade slutbehandlats hos kommunen. De
                        fyra mejlen lämnades därför inte ut vid detta tillfälle.

                        Den 29 januari 2019 skickade kommunens personalchef BB ett mejl till flera
                        personer inom kommunen, bl.a. kommunchefen CC, med följande innehåll.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1468-2019      Sid 2 (6)




      Rapporten med bilagor kommer att diarieföras under dagen efter att CC och jag
      skrivit på.
      Jag kommer nu att radera/kasta alla mail och annat som förekommit inom ramen
      för arbetet med denna rapport eftersom rapporten med bilagor nu är färdigställd.
      Råder er att göra likadant.

Anmälan
I en anmälan till JO förde DD, som är kollega med AA, fram klagomål mot
Bollnäs kommun för hur kommunen agerat med anledning av AA:s begäran om
att handlingar skulle lämnas ut och mot BB för hans uppmaning att förstöra
handlingar. Han anförde bl.a. att handlingar endast får gallras efter en
individuell prövning och att BB:s agerande strider mot offentlighetsprincipen.

Utredning
JO begärde inledningsvis in handlingar och muntliga upplysningar från
kommunen.

EE, som arbetar som registrator i Bollnäs kommun, uppgav vid ett telefonsamtal
med JO den 11 mars 2019 i huvudsak följande.

Den 21 januari 2019 begärde AA ut rapporten från den interna utredningen,
men eftersom ärendet inte var avslutat fick han inte ut den. Den 23 januari
begärde han att få ta del av e-postloggen för en person, och senare samma dag
begärde han ut vissa av de mejl som framgick av loggen. Hon kontaktade då
kommunstyrelsekontorets enhetschef FF som tillsammans med kommunchefen
CC gick igenom begäran. FF återkom till EE och förklarade vilka mejl som
kunde lämnas ut samt att vissa mejl inte kunde lämnas ut på grund av att de var
arbetsmaterial. AA har senare fått ta del även av de mejl som inte lämnades ut
vid det tillfället.

Den 20 mars 2019 uppgav EE även följande till JO. Det aktuella
personalärendet har handlagts i ett ärende med dnr 2019-00025. I det ärendet
har fem handlingar diarieförts. Ingen av dessa handlingar utgörs av interna mejl.

Kommunstyrelsen i Bollnäs kommun uppmanades därefter att yttra sig över
anmälan. Kommunstyrelsen yttrade sig efter att ha gett berörda
befattningshavare tillfälle att lämna synpunkter.

BB anförde följande i ett underyttrande.

      Under hela utredningsprocessens gång var jag tydlig i samtal med berörda att
      rapporten med handlingar skulle diarieföras och offentliggöras. Jag hade också
      med mig att berörda tyckte att det var tufft att alla handlingar skulle bli
      offentliga.
      I samband med färdigställandet av rapporten och utifrån denna bakgrund
      skickade jag mailet. Det var aldrig aktuellt att inte diarieföra och offentliggöra
      den färdigställda rapporten.
      Vad jag vet så är det också så att alla dokument faktiskt har kommit media till
      handa oavsett mailet jag skickade. Jag ångrar mig mycket att jag skickade ut
                                                                      Dnr 1468-2019      Sid 3 (6)




      detta felaktiga mail och jag borde varit mer noggrann med att göra detta rätt då
      jag förstår vikten av offentlighetsprincipen utifrån mitt ansvar som tjänsteman
      och som ett grundfundament i vår demokrati.
      Jag borde således noggrannare kollat upp vilka regler som gällde och vilka
      rutiner som fanns och vad de innehöll i Bollnäs kommun.

Kommunstyrelsen anförde i huvudsak följande.

Den interna, skriftliga kommunikation som förekom inom ramen för
kommunens internutredning var arbetsmaterial. Detta bestod av en ofullständig
utredning som skickades mellan deltagande parter och utredaren.
Kommunikationen skedde löpande i syfte att ge berörda tillfälle att ta del av
andras utsagor, ge respons på detta och sammantaget ge en korrekt bild. När
utredningen var godkänd av samtliga berörda diariefördes den tillsammans med
alla kommentarer, inlägg och synpunkter. Ingenting betraktas längre som
arbetsmaterial och inget har gallrats.

Uppmaningen från BB om att radera mejl strider mot kommunstyrelsens
skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. Kommunens besked om att fyra mejl
inte kunde lämnas ut var ett tjänstemannabesked, men följde inte
bestämmelserna i 6 kap. 3 § tredje stycket i offentlighets- och sekretesslagen,
OSL.

Kommunstyrelsen ser allvarligt på de brister som påtalats och kommer att göra
sitt yttersta för att detta inte ska upprepas. För att komma tillrätta med dessa
brister kommer kommunen att erbjuda chefer och andra tjänstemän utbildning i
offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Dessutom kommer rutinerna för
utlämnande av allmänna handlingar, diarieföring, registrering och arkivering att
ses över.

Rättsliga utgångspunkter
Allmänna handlingar
Som en del av offentlighetsprincipen har var och en rätt att ta del av en allmän
handling i de delar som inte omfattas av sekretess (se 2 kap. 1 och 2 §§
tryckfrihetsförordningen, TF). En handling är allmän, om den förvaras hos en
myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet
(2 kap. 4 § TF).

En handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats. En
handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende som den
hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller om handlingen inte
hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller
färdigställts på annat sätt. (2 kap. 10 § första stycket TF.)

En minnesanteckning som har gjorts hos en myndighet och som inte har
expedierats ska inte heller efter den tidpunkt då den enligt 2 kap. 10 § är att anse
som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten.
Minnesanteckningen anses dock som upprättad om den har tagits om hand för
                                                                   Dnr 1468-2019       Sid 4 (6)




arkivering. Med minnesanteckning avses promemorior och andra uppteckningar
eller upptagningar som har kommit till endast för föredragning eller beredning
av ett ärende, dock inte till den del de har tillfört ärendet någon sakuppgift.
(2 kap. 12 § första stycket TF.)

En internt framtagen handling som tillför ett ärende en sakuppgift blir alltså i
den delen en allmän handling hos myndigheten om handlingen expedieras eller
när ärendet har slutbehandlats. Detta gäller oavsett om handlingen benämns
kommentar, synpunkt eller något annat.

Utkast eller koncept till en myndighets beslut eller skrivelse och andra därmed
jämställda handlingar som inte har expedierats anses inte som allmänna.
Handlingen anses dock vara allmän om den tas om hand för arkivering. (2 kap.
12 § andra stycket TF.)

En allmän handling som får lämnas ut, dvs. som inte omfattas av sekretess, ska
tillhandahållas genast eller så snart det är möjligt. Det ska normalt ske på stället
och utan avgift. Den som begär det har också rätt att mot en fastställd avgift få
en kopia av handlingen. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt. (2 kap. 15
och 16 §§ TF.)

Om en begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan
tillmötesgås ska den som har gjort framställningen underrättas om detta. Den
enskilde ska också informeras om möjligheten att begära myndighetens
prövning av frågan och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att
beslutet ska kunna överklagas (6 kap. 3 § OSL). Den enskilde har rätt att få ett
sådant formellt beslut oavsett vilken grunden har varit för att avslå begäran.
Myndighetens avslagsbeslut kan överklagas till kammarrätt (2 kap. 19 § första
stycket TF och 6 kap. 7 och 8 §§ OSL).

Om någon begärt att få ta del av en handling får en myndighet inte förstöra
handlingen innan en slutlig prövning av frågan om att lämna ut handlingen har
kunnat ske (se JO 1998/99 s. 503).

Registrering och arkivering
För att garantera att var och en kan använda sig av sin rätt att ta del av en
allmän handling i enlighet med offentlighetsprincipen ska myndigheterna som
huvudregel registrera dessa handlingar (se 5 kap. 1 § OSL).

Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om
gallring och annat avhändande av sådana handlingar får meddelas i lag (2 kap.
23 § TF). Bestämmelser om detta finns i huvudsak i arkivlagen. Ytterligare
föreskrifter finns i bl.a. arkivförordningen.

Allmänna handlingar i ett ärende som har slutbehandlats hos en myndighet ska
arkiveras. I samband med att ett ärende slutbehandlas ska myndigheten pröva i
vilken omfattning även handlingar som avses i 2 kap. 12 § TF ska tas om hand
för arkivering (se 3 § arkivförordningen). Det rör sig alltså om beslutsutkast,
                                                                  Dnr 1468-2019       Sid 5 (6)




minnesanteckningar och därmed jämställda handlingar, som under ärendets
handläggning inte varit allmänna handlingar. Om de arkiveras blir de allmänna
handlingar.

För statliga myndigheter gäller att handlingar som avses i 2 kap. 12 § ska
arkiveras om de är av betydelse för myndighetens verksamhet, allmänhetens
insyn, rättskipning, förvaltning eller forskning. Handlingar som inte arkiveras
ska avlägsnas. (3 kap. 2 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd [RA-FS
1991:1] om arkiv hos statliga myndigheter, omtryckt genom RA-FS 2019:2.)
Någon motsvarande generell föreskrift för kommuner finns inte. Det är istället
upp till varje kommun att besluta vad som i det avseendet ska gälla hos
kommunen. För alla myndigheter, alltså även kommunala myndigheter, gäller
att deras arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten
att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och
förvaltningen samt forskningens behov (se 3 § tredje stycket arkivlagen).

I samband med arkivläggningen ska bl.a. minnesanteckningar som inte tillför
ärendet sakuppgift, utkast, övertaliga kopior etc. tas bort. Denna rensning
(avlägsnande) avser alltså handlingar som inte är allmänna och inte bör bli det
vid arkivläggningen. Detta är därför inte någon gallringsåtgärd enligt
arkivlagen. (Se Lövblad & Geijer, Arkivlagen [1 jan. 2020, Version 2B, JUNO],
kommentaren till 10 §.) En allmän handling som är arkiverad får gallras (se 10 §
arkivlagen). Det är inte möjligt att gallra en handling enligt arkivlagens regler
innan ärendet har slutbehandlats.

Bedömning
Inriktningen av min granskning
Min granskning har endast avsett kommunens formella hantering av AA:s
begäran om att få ta del av allmänna handlingar och BB:s mejl med
uppmaningen att radera eller kasta mejl och annat. Min prövning har inte avsett
om det i sak var riktigt av kommunen att vägra att lämna ut mejlen med
hänvisning till att de var arbetsmaterial.

Kommunens hantering av begäran om att få ta del av allmänna
handlingar
AA:s begäran om att få ta del av handlingar avsåg mejl som skickats mellan
anställda inom kommunen med bl.a. synpunkter på en pågående intern
utredning. AA nekades efter en prövning av en tjänsteman att ta del av mejlen
med hänvisning till att de då var att anse som arbetsmaterial, eftersom det
ärende som handlingarna gällde inte hade slutbehandlats hos kommunen. AA
fick ingen information om hur beskedet kunde överprövas.

I samband med att AA fick besked om att vissa mejl inte kunde lämnas ut skulle
kommunen ha informerat honom om möjligheten att begära myndighetens
prövning av frågan och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att
överklaga beslutet (se 6 kap. 3 § OSL). Att kommunen inte gjorde detta
                                                                 Dnr 1468-2019      Sid 6 (6)




försvårade AA:s möjligheter att få frågan prövad. Kommunstyrelsen i Bollnäs
kommun ska kritiseras för detta.

BB:s uppmaning att radera mejl
Kommunens interna utredning resulterade i en rapport. Inför att rapporten skulle
upprättas skickade BB ett mejl till de personer som varit inblandade i
utredningen och uppmanade dem att radera/kasta alla mejl och annat som
förekommit inom ramen för arbetet med rapporten eftersom den var färdigställd
och skulle diarieföras senare under dagen. I kommunens yttrande till JO sägs att
rapporten diarieförts tillsammans med alla kommentarer, inlägg och synpunkter
och att inget har gallrats. Enligt uppgift från kommunens registrator har fem
handlingar diarieförts i kommunens personalärende och ingen av dessa
handlingar utgörs av interna mejl.

Av utredningen framgår att det förekom en mejlväxling inför upprättandet av
rapporten. Kommunens yttrande till JO och uppgiften från kommunens
registrator framstår därför som något motstridiga i fråga om hur mejlen
hanterats. Jag tvingas dock konstatera att utredningen här inte gett något säkert
svar på den frågan.

AA:s begäran om att få ta del av handlingar avsåg mejl som gällde den
pågående utredningen. BB:s uppmaning om att radera mejl och andra
handlingar som rörde utredningen skickades fyra dagar efter att AA hade fått
besked om att vissa mejl som omfattades av hans begäran inte kunde lämnas ut.
Uppmaningen var förbehållslös.

Det framgår inte av JO:s utredning om BB kände till AA:s begäran att få ta del
av handlingar när han skickade uppmaningen. Om B.B:s uppmaning var
föranledd av AA:s begäran är det mycket allvarligt. Det finns under alla
förhållanden en risk för att en sådan uppmaning ger en bild av att kommunen
ville göra sig av med uppgifter som av någon anledning inte skulle komma till
allmänhetens kännedom. Detta kan skada förtroendet för kommunen.

Enligt kommunens registrator har AA i efterhand fått ta del av de mejl som han
begärt ut. Mot bakgrund av utformningen av uppmaningen och mejlet i övrigt
fanns det dock en risk för att mejl som omfattades av AA:s begäran skulle
raderas eller kastas. Detta skulle ha medfört att en prövning av frågan om
utlämnande enligt 6 kap. 3 § OSL blivit meningslös. BB:s uppmaning riskerade
också att medföra att kommunen varken kunde fullgöra sin skyldighet att pröva
i vilken omfattning de synpunkter som lämnats på rapportutkastet skulle tas om
hand för arkivering eller kunde ta ställning till om något av mejlen tillfört
ärendet en sakuppgift, och av det skälet utgjorde en allmän handling som skulle
arkiveras när ärendet slutbehandlats.

BB förtjänar kritik för sitt agerande.

Ärendet avslutas.
