# En försäkringskassa hade avslagit en kvinnas ansökan om underhållsstöd. Fråga bl.a. om socialnämnden utan en egen prövning har kunnat lägga försäkringskassans bedömning till grund för ett beslut om att avslå en ansökan från kvinnan om försörjningsstöd

JO 2004-11-30 dnr 1477-2003

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2005-04-12            1477-2003              1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        En försäkringskassa hade avslagit en kvinnas ansökan om
                        underhållsstöd därför att det inte kunde uteslutas att hon fortfarande
                        bodde tillsammans med sin f.d. make. Fråga bl.a. om socialnämnden
                        utan en egen prövning har kunnat lägga försäkringskassans bedömning
                        till grund för ett beslut om att avslå en ansökan från kvinnan om
                        försörjningsstöd


                        AA separerade hösten 2002 från sin make och hon var därefter ensamstående med
                        tre barn födda 1997, 1999 och 2000. Hon hade ansökt om s.k. underhållsstöd hos
                        försäkringskassan som dock hade avslagit hennes ansökan med motiveringen att
                        det inte kunde uteslutas att hon fortfarande sammanbodde med sin f.d. make. Hon
                        vände sig i december 2002 till Stadsdelsnämnden Lärjedalen i Göteborgs kommun
                        och ansökte om försörjningsstöd.

                        I en anmälan till JO den 10 april 2003 anförde AA klagomål mot stadsdels-
                        nämndens handläggning av hennes ärende om försörjningsstöd. Klagomålen avsåg
                        i huvudsak att stadsdelsnämnden nekade henne försörjningsstöd med motiveringen
                        att försäkringskassan hade avslagit hennes ansökan om underhållsstöd. Detta hade
                        lett till att hon nu befann sig i ett mycket utsatt ekonomiskt läge.

                        Inledningsvis inhämtades från stadsdelsnämnden en kopia av journal-
                        anteckningarna i AA:s ärende. Vidare inhämtades från Länsrätten i Göteborgs län
                        kopior av två beslut den 18 februari 2003 i mål nr 329-03 och 843-03. Av de
                        inhämtade handlingarna framgick i huvudsak följande.

                        Genom två beslut den 19 december 2002 respektive den 24 januari 2003 avslog
                        stadsdelsnämnden delvis – till ett belopp om 3 519 kr vid vardera tillfället – AA:s
                        ansökningar om försörjningsstöd för januari och februari 2003. Båda besluten
                        motiverades enligt följande.

                                  Om det föreligger behov av underhållsstöd som inte kan tillgodoses av barnens far
                                  så ska behovet tillgodoses via försäkringskassan. Då försäkringskassan har avslagit
                                  AA:s ansökan om underhållsstöd bedöms det inte skäligt att socialtjänsten skall
                                  överpröva försäkringskassans beslut.
                        AA överklagade de båda besluten till Länsrätten i Göteborgs län som i de två ovan
                        nämnda besluten gjorde följande likalydande bedömningar.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                       Dnr 1477-2003     Sid 2 (4)




      Stadsdelsnämnden har hänvisat AA att söka underhållsstöd för att på så sätt bidra till
      sina barns behov. AA har sökt underhållsstöd hos försäkringskassan men fått avslag.
      Behörig myndighet att fatta beslut om underhållsstöd är försäkringskassan.
      Utgångspunkten för bedömningen av AA:s rätt till bistånd för aktuell period måste
      således vara att hennes behov inte kan tillgodoses genom underhållsstöd utbetalat
      från försäkringskassan. Stadsdelsnämnden har därför inte haft fog för att avslå AA:s
      ansökan på den grunden att hennes behov kunnat tillgodoses genom underhållsstöd
      utbetalat från försäkringskassan. Att AA har behov av bistånd bl.a. för kostnader för
      boende och uppehälle för sina barn har inte ifrågasatts av stadsdelsnämnden.
      Stadsdelsnämnden har emellertid inte utrett AA:s möjligheter att erhålla hjälp till
      barnens försörjning från barnens far. Då utredningen således inte är fullständig
      härvidlag skall målet återförvisas till stadsdelsnämnden för erforderlig utredning.
Länsrätten undanröjde stadsdelsnämndens båda beslut och överlämnade
handlingarna till stadsdelsnämnden för erforderlig utredning beträffande AA:s rätt
till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen avseende januari respektive februari
2003.

Av journalanteckningarna framgick att stadsdelsnämnden erhöll länsrättsbesluten
den 19 februari 2003. Genom två beslut den 3 mars 2003 ”omprövade” nämnden
de tidigare besluten om försörjningsstöd för januari och februari 2003. Även denna
gång avslogs ansökningarna delvis med belopp om 3 519 kr med följande
motivering.

      Enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken skall föräldrar svara för underhållet av
      gemensamma barn efter förmåga. Vidare har f.d. makar med gemensamma barn som
      sammanbor försörjningsskyldighet gentemot varandra och denna skyldighet går före
      rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.
Stadsdelsnämnden anmodades härefter i en remiss att inkomma med utredning och

## Utredning

yttrande. Stadsdelsnämnden skulle särskilt beakta vad Länsrätten i Göteborgs län
hade anfört i de båda beslut som redogjorts för ovan.

Stadsdelsnämnden, sociala utskottet, avgav som sitt yttrande ett tjänsteutlåtande
undertecknat av enhetschefen BB. I yttrandet anfördes i huvudsak följande.

      Bakgrund:
      Sökanden är en ensamstående kvinna med 3 barn (f. -97, -99 och -00). Hösten -02
      separerade sökanden från sin make och har till socialförvaltningen samt
      försäkringskassan uppgivit att de numera lever åtskilda. Då försäkringskassan
      erhållit information som gjorde att man inte kunde utesluta att makarna fortfarande
      var sammanboende, avslog man sökandens begäran om underhållsstöd. Mot
      bakgrund av detta fattade socialförvaltningen senare beslut om att avslå ansökan om
      bistånd motsvarande underhållsstöd, med motiveringen att det inte åligger
      socialtjänsten att ompröva försäkringskassans beslut och därmed överta ansvaret.
      Detta beslut prövades senare i länsrätten, som undanröjde socialförvaltningens
      beslut och återvisade detta för erforderlig utredning. Försäkringskassans beslut att
      dra in underhållsstöd har överklagats och ligger hos länsrätten i Göteborg.

      Aktuell situation och bedömning:
      Vid omprövning har socialförvaltningen funnit att det primärt är föräldrars uppgift
      (se föräldrabalken 7 kap. 1 §) att ansvara för barnens försörjning och således åligger
      det även fadern (se föräldrabalken 7 kap. 2 §) att bistå. Sökanden har icke heller
      vidtagit någon rättslig åtgärd för att få underhåll av denne och enligt dom i
      Kammarrätten i Stockholm 240-1997 är detta ett krav för att erhålla kompletterande
                                                                        Dnr 1477-2003    Sid 3 (4)




      ekonomiskt bistånd. Ett flertal domar ger stöd för ovan nämnda resonemang. I ett
      likartat fall har Länsrätten i Göteborg i dom 2951-03 E beslutat att förälders
      underhållsskyldighet gentemot barn är primär i förhållande till socialtjänstlagen och
      därför avslagit besväret.
      I det aktuella fallet uppger sökanden för övrigt att f.d. maken ej önskat ha kontakt
      med socialförvaltningen och därmed kan hans möjligheter att bistå familjen inte
      utredas närmare. Socialförvaltningen har begärt att få in inkomstuppgifter, men
      några sådana har inte redovisats. Han kan därmed antas vara självförsörjande.
      Med anledning av det tidigare nämnda fattade socialförvaltningen 030303 beslut om
      att delvis avslå ansökan med 3 519:-. Detta beslut samt de efterföljande har inte
      överklagats och därmed ej heller varit föremål för rättslig prövning.
      Socialförvaltningens handläggare har varit mycket måna om att ha tät kontakt med
      sökanden för att på så sätt kunna få en god bild av familjen och deras behov. I
      ärendet föreligger icke någon nödsituation och ej heller synes bostaden vara i fara.
      Extra bistånd har beviljats för matinköp och hyresskuld.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

I ett beslut den 30 november 2004 anförde JO André följande.

Enligt 2 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen (2001:453) svarar varje kommun för
socialtjänsten inom sitt område och kommunen har det yttersta ansvaret för att de
som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Enligt 4 kap. 1
§ socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få
dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall
genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Kommunens yttersta ansvar får särskild aktualitet bl.a. när en enskild vänder sig till
socialtjänsten med en ansökan om försörjningsstöd efter att ha fått avslag hos
någon annan myndighet, t.ex. försäkringskassan, på en ansökan om ekonomisk
hjälp i någon form. Den biståndssökande kan ha räknat med denna inkomst och i
den uppkomna situationen stå inför uppenbara problem att klara sin försörjning.
Många gånger kan naturligtvis de faktiska omständigheter som har legat till grund
för den andra myndighetens avslagsbeslut ha betydelse även för sökandens rätt till
försörjningsstöd. Det ankommer emellertid i dessa fall på socialtjänsten att, utifrån
de särskilda synpunkter som socialtjänsten har att beakta i sin verksamhet, göra en
självständig prövning av om förutsättningarna för att bevilja försörjningsstöd enligt
ansökan är uppfyllda eller om insatser annars behövs för att undvika en
nödsituation.

Stadsdelsnämnden har i detta fall delvis avslagit AA:s ansökningar om
försörjningsstöd på den grunden att behovet skulle tillgodoses genom
underhållsstöd från försäkringskassan och att det inte ”bedömdes skäligt” att
”överpröva” försäkringskassans avslagsbeslut. Jag instämmer i länsrättens
uppfattning att utgångspunkten för stadsdelsnämndens prövning borde ha varit att
AA:s behov för den aktuella perioden inte kunde tillgodoses genom underhållsstöd.
Av det ovan anförda följer också att stadsdelsnämnden inför besluten borde ha
gjort en självständig bedömning av AA:s familjeförhållanden och om hon var
                                                                   Dnr 1477-2003    Sid 4 (4)




berättigad till försörjningsstöd enligt sin ansökan eller skulle anses ha möjlighet att
ordna sin försörjning på annat sätt.

Vad som i övrigt har kommit fram föranleder inte något uttalande från min sida.
