# Kritik mot två försäkringskassor för att de inte har prövat en anmälan om en skada enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd

JO 2000-06-06 dnr 1512-1999

## Beslut

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                       Sid
                                                                           2000-06-06              1512-1999                1 (4)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Kritik mot två försäkringskassor för att de inte har prövat en anmälan
                        om en skada enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd


                        I en anmälan till JO klagade AA på Södermanlands läns och Kalmar läns allmänna
                        försäkringskassor för deras handläggning av ett ärende enligt lagen (1977:265) om
                        statligt personskadeskydd (LSP). Han anförde bl.a. följande. Under sin militär-
                        tjänstgöring fick han en hörselskada efter en olycka den 22 oktober 1995. Händel-
                        sen anmäldes omedelbart till Södermanlands läns allmänna försäkringskassa,
                        lokalkontoret i Nyköping. Försäkringskassan registrerade dock inte hans anmälan
                        enligt LSP. Kassan lämnade även mycket dålig information om hur han skulle
                        agera i fråga om ersättning eller bidrag till vård och dylikt. Kassan anmälde inte
                        heller skadan till Arbetarskyddsstyrelsen. AA begärde under hösten 1998 att få
                        skadan prövad. Försäkringskassan vägrade dock att pröva skadan med motivering-
                        en att han inte kunde ställa några ersättningsanspråk på kassan. På grund av att han
                        flyttat till Kalmar begärde han att försäkringskassan där skulle överta ärendet. Äv-
                        en försäkringskassan i Kalmar vägrade emellertid, med samma motivering som
                        kassan i Nyköping, att pröva anmälan.

                        Ärendet remitterades först till Kalmar läns allmänna försäkringskassa för utredning
                        och yttrande. Till kassans remissvar fogades en kopia av ett yttrande från områdes-
                        kontoret i Kalmar. I remissvaret anförde försäkringskassan (direktören BB)
                        följande.

                                  AA, som tidigare varit inskriven i försäkringskassan i Nyköping, blev 1998
                                  inskriven i försäkringskassan i Kalmar. Försäkringskassan här fick ärendet till sig
                                  den 30 november 1998.
                                  Försäkringskassan i Nyköping tog den 20 november 1995 emot AA:s anmälan
                                  om skada enligt lagen om statligt personskadeskydd. Den 5 mars 1996 skickade
                                  samma försäkringskassa det sedvanliga informationsbrevet till honom inklusive
                                  en broschyr.
                                  Därefter finns det ingen dokumentation förrän den 10 november 1998. AA har då
                                  ringt försäkringskassan och begärt att få en kopia av anmälan, dels till sig, dels till
                                  AMF. Kopiorna skickas den 12 november 1998. Detta anges på en handskriven lapp
                                  med en oläslig signatur. Sannolikt har anteckningen skrivits av en handläggare på
                                  försäkringskassan i Nyköping, eftersom försäkringskassan i Kalmar enligt ankomst-
                                  stämpeln fick ärendet först den 30 november 1998. Något meddelande från för-
                                  säkringskassan i Nyköping eller någon annan impuls om att en prövning borde göras
                                  fanns inte. Ärendet kom därför liksom i Nyköping att arkiveras utan någon pröv-



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 1512-1999     Sid 2 (4)



      ning. Någon journal fanns inte upplagd utan den har försäkringskassan i Kalmar i
      efterhand fått lägga upp sedan frågan om prövning aktualiserats i april 1999.

      Händelseförlopp hittills under 1999
      Den 1 februari 1999 kommer till försäkringskassan i Kalmar ett intyg från öron-
      kliniken på länssjukhuset i Kalmar. Den 1 mars kom från AA ett medicinskt material
      med bland annat sju audiogram. Den 8 mars kom ytterligare handlingar.
      I ett handskrivet meddelande från försäkringskassans områdeskontor i Kalmar,
      daterat ”9903”, uppges att AA ringt. Han får beskedet att hans ärende inte skall
      prövas eftersom det inte finns något ersättningsanspråk.
      Den 14 april kom från AA en skrivelse. Han begär att hans ärende skall prövas med
      hänvisning till kopior av RFV:s Meddelande Im 1995:189 och 16 § LSP och 8 kap.
      3 § andra stycket lagen om arbetsskadeförsäkring.
      Den 20 april klarläggs det att försäkringskassan gjort en felaktig tolkning av reglerna
      för LSP och att en prövning skall göras. AA meddelas detta samma dag.
      Den 21 april kommer en skrivelse från AMF som med hänvisning till bilagor av
      samma slag som AA tidigare insänt informerar om försäkringskassans skyldighet att
      göra en prövning.
      –––

      Övrig utredning
      –––
      AA:s kontakt med handläggaren i Kalmar kom (...) inledningsvis att styras av en fel-
      aktig tolkning av vad som gäller för vissa LSP-ärenden till skillnad från andra
      och framför allt till skillnad från den stora mängden vanliga arbetsskador enligt
      lagen om arbetsskadeförsäkring. De speciella reglerna för en viss typ LSP-ärenden
      har även tidigare gett upphov till missförstånd vilket AMF sannolikt har erfarenheter
      av. Reglerna har varit föremål för flera påminnelser på temadagar för arbetsskade-
      handläggare och föredragande men konkurrensen från annan information och från
      olika regeländringar har varit mycket stor de senaste åren. Denna speciella och rel-
      ativt sällan uppträdande typ av LSP-skador har tyvärr kommit att hanteras enligt de
      regler som gäller för den stora mängden av övriga skadeärenden. Detta beklagas.
      –––
I yttrandet från områdeskontoret i Kalmar anförde områdeschefen CC bl.a.
följande.

      –––
      Det är först när AA kontaktar en handläggare på kontoret i mars 1999 som vi får
      veta att han vill ha sitt ärende prövat. Vid det tillfället fick han besked om att hans
      ärende inte skulle prövas. Som grund för kassans besked låg ett av Riksförsäkrings-
      verket utgivet meddelande daterat den 20 november 1997 som hade tolkats på så sätt
      att någon prövning i dessa ärenden inte skulle ske förrän det fanns ett ersättnings-
      anspråk. AA hade vid den tidpunkten inte gjort anspråk på någon ersättning.
      När AA i skrivelse daterad den 13 april 1999 vidhöll sitt yrkande om att kassan
      skulle pröva hans ärende och hänvisade till ett av Riksförsäkringsverket tidigare
      utgivet meddelande daterat den 4 december 1995 fann kassans handläggare, efter
      utredning, att detta meddelande fortfarande gällde. Under dessa omständigheter
      borde prövningen varit gjord redan 1996. Handläggaren startade då omgående den
      utredning som ska ligga till grund för prövningen.
      –––
      Det ska naturligtvis inte behöva inträffa att en försäkrad ska informera kassan om
      vid vilken tidpunkt ett ärende skall prövas. Det är vår förhoppning att detta inte ska
      behöva hända i fortsättningen, då vi har ett speciellt nätverk i länet, bestående av
      en representant från samtliga områden, som hanterar arbetsskadeförsäkringen. Där
                                                                         Dnr 1512-1999      Sid 3 (4)



      aktualiseras och diskuteras allt som inträffar i försäkringen för att rättstillämpningen
      ska bli så riktig som möjligt och för att kompetens ska spridas ut till samtliga som
      handlägger försäkringen.
Ärendet remitterades därefter till Södermanlands läns allmänna försäkringskassa
för utredning och yttrande. Till kassans remissvar (direktören DD) fogades en
kopia av ett yttrande från lokalkontoret i Nyköping. I detta yttrande anfördes bl.a.
följande.

      Anmälan om olycksfall eller annan skada avseende en hörselnedsättning inkom till
      försäkringskassans kontor i Nyköping den 20 november 1995. Anmälan, vilket får
      förmodas, åtgärdades i enlighet med av Riksförsäkringsverket utfärdade instruktion-
      er på så vis att AA erhöll ett informationsbrev daterat den 5 mars 1996 angående vad
      som gällde beträffande anmäld skada, samt, enligt samma instruktioner, en kopia av
      anmälan skickades till Trygghetsnämnden, AMF-trygghetsförsäkring, 113 88
      Stockholm, och till Yrkesinspektionen. Därefter har anmälan arkiverats.
      I och med den lagändring som genomfördes fr.o.m. den 1 juli 1993, som innebar
      bl.a. att endast ärenden där ett ersättningsanspråk framfördes skulle bli föremål för
      kassans prövning, så har förmodligen denna ändring tolkats på så sätt att den gäller
      alla anmälda arbetsskador, såväl skador enligt lagen om arbetsskadeförsäkring
      (LAF) som skador enligt lagen om statligt personskadeskydd (LSP).
      –––
      När AA kontaktade vårt kontor hösten 1998 så har AA fått beskedet att endast
      anmälda skador där ett ersättningsanspråk föreligger skall prövas. AA har efter
      framfört önskemål tillsänts en kopia av anmälan, samt att en kopia har översänts till
      AMF. Därefter har anmälan översänts till försäkringskassan i Kalmar, då AA sedan
      1 januari 1998 är inskriven hos försäkringskassan i Kalmar.
      Vi gör samma konstaterande som försäkringskassan i Kalmar gjort, att Riks-
      försäkringsverkets meddelande Im 1995:189 skall gälla.
      Vi har alltså, ej avsiktligt, lämnat AA felaktig information och beklagar detta.
      –––
DD anförde härutöver följande.
      Kassan kan konstatera att det brustit i kunskaperna om vilka rutiner som skall gälla i
      aktuellt avseende. Omorganisation och byte av arbetsskadehandläggare är sannolikt
      en förklaring till att oklarhet om vilka regler som gäller på området har förelegat.
      Det är inte osannolikt att det dessutom inom kassan kan föreligga en samman-
      blandning av anvisningar från RFV, där meddelande Im 1995:189 avser just pröv-
      ning av LSP-anmälan medan meddelande Im 1996:55 (...) avser prövning av an-
      mälan om arbetsskada jml. lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF).
      För att säkerställa att vi i fortsättningen i länet kan särskilja de två olika lag-
      stiftningarnas krav och olika handläggning, kommer nätverksrepresentant på
      centralkontorets ledningsstöd att omedelbart lyfta problemet inom nätverket för
      arbetsskador. I övrigt har område Syd genomfört informationsinsatser inom sitt
      ansvarsområde.
      Kassan beklagar att vi givit AA felaktig information.
AA har kommenterat remissvaren.

Från kassan inhämtades att beslut i AA:s ärende meddelades den 2 september
1999.

I sitt den 6 juni 2000 meddelade beslut anförde JO Pennlöv följande.

I 16 § lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) stadgas följande.
                                                                      Dnr 1512-1999    Sid 4 (4)



      Bestämmelserna i 8 kap. 3 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskade-
      försäkring angående anmälan om skada, bestämmande och utbetalning av ersättning,
      uppgiftsskyldighet, ansvar och besvär m.m. gäller i tillämpliga delar i ärende enligt
      denna lag.
      Bestämmelserna i 8 kap. 3 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskade-
      försäkring gäller inte i ärende enligt denna lag.
I 8 kap. 3 § andra stycket första meningen lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring (LAF) – som alltså inte skall tillämpas i ärenden enligt LSP – föreskrivs
bl.a. att frågan om den försäkrade har ådragit sig en arbetsskada endast skall prövas
i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag. Regleringen
innebär med andra ord att en skada som anmäls enligt LSP skall prövas av för-
säkringskassan oavsett om det finns ersättningsanspråk eller inte.

I 18 § samt 19 § (jämförd med 12 §) förordningen (1977:284) om arbetsskade-
försäkring och statligt personskadeskydd anges att försäkringskassan skall skicka
en kopia av arbetsskadeanmälan till Yrkesinspektionen och Trygghetsnämnden.

Försäkringskassornas felaktiga tillämpning är märklig eftersom det redan av lag-
texten framgår att 8 kap. 3 § andra stycket LAF inte är tillämplig i ärenden enligt
LSP. Till detta kommer att kassorna misstolkat innehållet i ett meddelandeblad från
RFV. Kassornas handläggning visar på en anmärkningsvärd brist på kunskap om
lagstiftningen på detta område. De förklaringar som lämnats till denna brist är,
enligt min uppfattning, inte acceptabla. Kassorna har i remissvaren anfört att de be-
klagar den felaktiga handläggningen samt uppgivit att de vidtagit samt kommer att
vidta ytterligare åtgärder för att försöka förhindra en upprepning av det inträffade.
Försäkringskassorna kan likväl inte undgå kritik för den felaktiga handläggningen.
