# Anmälan mot gymnasiechefen för Vägga gymnasieskola i Karlshamns kommun samt rektorn för samma skola angående påstådd lönediskriminering av en lärare till följd av dennes kontakter med massmedia

JO 2004-03-10 dnr 1517-2002

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2004-03-10         1517-2002               1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Anmälan mot gymnasiechefen för Vägga gymnasieskola i Karlshamns
                        kommun samt rektorn för samma skola angående påstådd löne-
                        diskriminering av en lärare till följd av dennes kontakter med massmedia

## Bakgrund

Enligt en tidningsartikel i BLT (Blekinge Läns Tidning) den 30 augusti 2001 med
                        rubriken De måste fly från möglet hade mögel och fukt fått Väggaskolans bild-
                        lärare och elever att överge sin gamla bildsal, men de saknade en bra ersättnings-
                        lokal. Enligt AA, bildlärare, gjorde lukten av mögel att man fick ont i huvudet och
                        för tre år sedan blev förhållandena outhärdliga. Av artikeln framgick att AA i tio
                        år hade försökt få skolledningen att förstå bildlärarnas och estetelevernas arbets-
                        situation. Veckan före publiceringen av tidningsartikeln hade rektor BB med stöd
                        av arbetsmiljölagen beslutat att bildsalen inte fick användas som lektionssal. Då
                        bildsalen var den enda lokal som erbjöd utrymme, tvingades eleverna ändå att göra
                        skrymmande arbeten där. Enligt BB var det en fråga för politikerna att lösa
                        renoveringsfrågan. Skolbyggnaden, som är uppförd 1917 efter ritningar av CC, är
                        kulturminnesmärkt.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA kritik mot gymnasiechefen/rektor BB och rek-
                        torn DD, Vägga gymnasieskola, i Karlshamns kommun. Hon anförde i huvudsak
                        följande. Den 18 november 2001 fick hon, för andra gången det året, avsevärt lägre
                        lönepåslag än kollegor med jämförbara arbetsuppgifter och resultat. Vid ett löne-
                        samtal i början av december 2001 förklarade DD att hon mycket väl uppfyllt
                        kraven i lönekriterierna, men att han ”känt sig kränkt av min kritik”, att det ”talades
                        om henne” och att hon ”dragit hit pressen” till skolan.

                        Av anmälan framgick vidare bl.a. följande.

                        Vid ett möte i mars 2002 med BB och DD förklarade AA att hon ansåg att
                        kontakter med media inte borde användas som negativt lönekriterium. I sitt arbete
                        som ”bild- och svensklärare” hade hon under den aktuella tiden endast kontaktat
                        pressen vid olika kulturarrangemang på skolan. BB gav då DD ett tecken och
                        denne kastade fram tidningsartikeln från den 30 augusti 2001. BB sade med
                        eftertryck ”Och vad är det här då?!”. AA förklarade att hon hade kontaktats av



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                         Dnr 1517-2002     Sid 2 (6)



reportern som bett henne visa lokalen och svara på några frågor. BB förklarade att
reportern hade uppgivit för honom att det var AA som hade kontaktat reportern.
När AA därefter ringde upp reportern fick hon beskedet att BB aldrig hade ringt
denna och att reportern aldrig skulle uppge en källa. Reportern uttryckte även att
det ju var tidningen som hade kontaktat AA.

Utredning
Anmälan remitterades till Gymnasienämnden i Karlshamns kommun för utredning
och yttrande. Nämnden (majoriteten) åberopade som remissvar ett av presidie-
beredningen upprättat förslag till yttrande med följande innehåll.

## Bakgrund

AA, bildlärare på Vägga gymnasieskola, har till JO anmält gymnasiechefen BB och
      rektor DD rörande orsaker till att lönepåslaget blivit lägre än vederbörande förväntat
      sig. Som skäl anger AA bl.a. att hon uppfattat, att hennes kontakter med pressen är
      orsaken till detta.
      AA:s anmälan till JO innehåller en rad kritiska påståenden riktade mot ledningen på
      Vägga gymnasieskola. Utgångspunkten för det som redovisas nedan är att anmälan
      gäller lönesättningen av AA.

      Löneutveckling
      –––
      Lönesättningen har skett utifrån följande fastställda kriterier (se bilaga)(jämför
      nedan):
                Kompetens/yrkesskicklighet
                Ansvaret för och genomförandet av arbetsuppgifterna
                Utvecklingsförmåga/flexibilitet
                Samarbetsförmåga/relationer
      Kopplat till kriterierna har bedömningsnivåerna utmärkt, bra, kan bli bättre och
      saknas använts. Utfallet har presenterats vid lönesamtal, som skett utifrån en modell
      gällande för Karlshamns kommun.

      Faktorer som påverkat löneutvecklingen
      I lönesamtalet redovisades vad som påverkat lönesättningen. Det som begränsade
      lönepåslaget var relaterat till kriteriet samarbetsförmåga/relationer, där bedömningen
      låg på mellan ”bra och kan bli bättre”. Det handlar om förmågan att utveckla goda
      relationer med barn, personal och föräldrar och andra samarbetspartner samt hantera
      motstridiga uppfattningar och konflikter utan att förringa eller onödigt såra personer
      i sin omgivning (punkt 1 och 2 under kriteriet samarbetsförmåga/relationer).
      I kriteriet samarbetsförmåga ingår också samarbetet med ledningen. Enligt ledning-
      ens bedömning har AA agerat på ett icke tillfredsställande sätt i olika sammanhang.
      Ett exempel är att öppna upp den av arbetsmiljöskäl stängda lokalen. Detta har också
      markerats i samtal med AA.

## Slutsats

Inget anmärkningsvärt kan konstateras när det gäller AA:s löneutveckling satt i rela-
      tion till gällande ramar och nivåer för de genomförda förhandlingarna. Lönesättning-
      en har skett efter fastställda lönekriterier. Utfallet har motiverats vid lönesamtal. Den
      avvikelse som finns i förhållande till det maximalt möjliga lönepåslaget förklaras av
      faktorer relaterade till lönekriteriet samarbete/relationer.
                                                                      Dnr 1517-2002    Sid 3 (6)



      De löneförhandlingar det gäller har avslutats utan protokollsanteckningar som berör
      den aktuella frågan. Några yrkanden från den berörda fackliga organisationen har
      heller inte framställts.
      Lönekriterierna bifogas (här utelämnande, JO:s anm.).
Enligt gymnasienämndens protokoll ville ledamoten DD (v) ha följande tillägg till
yttrandet.

      Det bör framgå att: ”Mediekontakten olyckligtvis har tagits upp av berörd rektor vid
      ett s.k. lönesamtal”.
Vidare ville ledamoten EE (c), tillsammans med ytterligare två ledamöter, ha
följande tillägg till yttrandet.

      ”Av facklig skrivelse 2002-05-31 från FF (kommunombud för LR) framgår, att
      aktuell programrektor vid lönesamtalet efter 2001 års löneöversyn som en av
      motiveringarna yttrade:”..och så drar du ju hit pressen och det är inte bra.”
Lärarnas Riksförbund (LR) inkom därefter med en skrivelse till JO. I skrivelsen
uppgav kommunombudet FF att hon vid lönesamtalet efter 2001 års löneöversyn
hade hört DD yttra ”och så drar du ju hit pressen och det är inte bra”. Vidare
uppgav kommunombudet att BB:s agerande i frågan, efter det att lönesamtal ägt
rum, dessutom gett ytterligare anledning att befara att AA:s kontakt med pressen i
augusti varit en starkt bidragande orsak till utfallet av hennes löneutveckling. BB
hade vid flera tillfällen tagit upp händelsen med icke berörd personal och därvid
visat upp tidningsartikeln från augusti 2001 och/eller kopia av denna.

AA kommenterade remissvaret. Hon uppgav härvid bl.a. följande. Inför Kultur-
natten i Karlshamn, ett evenemang som årligen avhålls en lördag i september, hade
lärare och elever erhållit muntligt tillstånd att använda den slitna lokalen för att
fullfölja större arbeten. I detta läge bad en reporter från BLT att AA skulle visa
lokalen och berätta om bakgrunden. AA ansåg att det var ett allmänt intresse att
detta gamla kulturhus skulle få en nödvändig restaurering och även att det var av
intresse för föräldrar och elever att informeras om orsaken till stängningen av
lokalen. Därför lät hon reportern göra sin intervju och en fotograf att fotografera.

Rättslig reglering
I 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen föreskrivs att varje medborgare gente-
mot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, varmed avses frihet att i tal, skrift
eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Begränsning av denna rättighet får enligt 2 kap. 12 § regeringsformen ske
endast genom lag eller, i vissa fall, genom annan författning.

Genom tryckfrihetsförordningens bestämmelser om meddelarfrihet ges yttrande-
friheten till viss del ett särskilt skydd. Meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 § andra
stycket tryckfrihetsförordningen innebär att det står varje medborgare fritt att –
med iakttagande av de bestämmelser som är meddelade i tryckfrihetsförordningen
till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet – i tryckt skrift yttra sina tankar och
åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och under-
rättelser i vilket ämne som helst.
                                                                     Dnr 1517-2002    Sid 4 (6)



Lagregleringen ger offentligt anställda samma skydd som alla andra medborgare.
En offentligt anställd kan således fritt ge uttryck för sin uppfattning, även rörande
den egna myndighetens verksamhet. I sekretesslagen (1980:100) finns emellertid
regler som begränsar den offentligt anställdes rätt att yttra sig om vad han fått veta
i samband med sin tjänst.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Det allmänna omfattar t.ex. kommunens valda församlingar och
förvaltningsorgan. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa mot någon för
att han eller hon har använt sig av sin grundlagsstadgade rätt att yttra sig i mass-
medier eller på annat sätt ge uttryck för sin uppfattning. En myndighet får inte hel-
ler försöka motarbeta att den anställde använder sig av sina rättigheter eller, genom
generella uttalanden eller kritik i enskilda fall, försöka påverka arbetstagaren i
fråga om det sätt på vilket denne utnyttjar sin yttrandefrihet.

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att, utan repressalier från myn-
dighetens sida, offentligt framföra sina synpunkter på myndighetens verksamhet.
Reglerna till skydd för yttrandefriheten fritar emellertid inte den anställde från
skyldigheten att lojalt rätta sig efter arbetsgivarens beslut och direktiv angående
hur verksamheten skall bedrivas.

Bedömning
Jag vill inledningsvis framhålla att JO som regel inte utreder klagomål som gäller
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta beror på att det finns en
särskild ordning för hur arbetstvister skall lösas. Det skall ske genom fackliga för-
handlingar eller i sista hand genom en rättegång enligt bestämmelserna i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. JO bör ingripa endast om det finns något
särskilt skäl. Jag har inte funnit att det i detta fall finns något skäl att frångå huvud-
regeln. Jag avser således inte att ta ställning i lönesättningsfrågan som sådan. Min
prövning är i stället inriktad på att undersöka om skolledningen genom sitt ageran-
de har kränkt AA:s meddelar- och yttrandefrihet.

AA har i sin anmälan gjort gällande att hon under år 2001 erhållit avsevärt lägre
lönepåslag än kollegor med jämförbara arbetsuppgifter och resultat samt hävdat att
DD och BB angivit hennes kontakter med pressen som skäl för att ge henne lägre
lönehöjning än vad skolans lönekriterier skulle ha motiverat.

Som framgår av ovanstående redovisning får en offentlig arbetsgivare inte ingripa
mot en enskild för att denne använt sig av en grundlagsfäst rättighet. En löne-
utveckling som negativt skiljer sig från vad som annars skulle ha gällt enligt arbets-
givarens egna lönekriterier kan i ett sådant fall otvivelaktigt utgöra en kränkning av
den enskildes rättigheter.

Gymnasienämnden har i sitt remissvar uppgett att AA har erhållit en genomsnittlig
löneförhöjning under aktuell avtalsperiod och därför inte missgynnats. Den av-
vikelse som finns i förhållande till det maximalt möjliga lönepåslaget har nämnden
förklarat bero på faktorer relaterade till lönekriteriet samarbete/relationer. Det kan
naturligtvis diskuteras i vad mån AA:s kontakter med media har ingått som ett led i
                                                                     Dnr 1517-2002    Sid 5 (6)



bedömningen av hennes samarbetsförmåga. Med hänsyn till vad nämnden har
redovisat om lönesättningen och AA:s löneutveckling anser jag mig emellertid inte
kunna finna stöd för påståendet att AA skulle ha lönediskriminerats till följd av
sådana kontakter.

Skyddet mot ingripande från arbetsgivaren är emellertid inte begränsat till löne-
diskriminering utan omfattar även andra åtgärder av mer informellt slag. Jag har
därför prövat om de av AA anmälda förhållandena i något annat avseende kan
anses ha utgjort en kränkning av hennes grundlagsfästa rättigheter.

Vad gäller AA:s kontakt med tidningen i augusti 2001 kan först konstateras att en
skola inte utgör allmän plats. En journalist har till följd härav ingen självklar rätt att
vistas där. Reportage och annan verksamhet som innebär att journalisten uppehåller
sig i de delar av skolan där undervisning pågår förutsätter därför tillstånd från den
som ansvarar för verksamheten. Om avsikten med besöket däremot är att tala med
någon ur personalen på dennes tjänsterum eller annat liknande utrymme kan detta
normalt inte anses onödigt störa arbetet på skolan. En lärare som vill delge en
journalist synpunkter beträffande verksamheten eller visa en viss lokal som inte
brukas för undervisning just då, kan därför med åberopande av sin meddelar- och
yttrandefrihet som regel ta emot en journalist på sin arbetsplats för en intervju.

Det får anses klarlagt att AA på skolan tagit emot en journalist och därvid visat upp
en lokal som av arbetsgivaren var stängd av arbetsmiljöskäl. Enligt nämnden har
AA agerat på ett icke tillfredsställande sätt i olika sammanhang och som ett exem-
pel på detta har angetts att den stängda lokalen ”öppnades upp”. Enligt AA använd-
es lokalen emellertid för vissa ändamål. Av utredningen framgår inte nämndens
inställning till AA:s uppgifter i denna del. Jag anser mig i det följande ändå kunna
utgå från vad hon uppgivit om att lokalen tillfälligt fick användas för att färdig-
ställa vissa större arbeten inför Kulturnatten. Av ett foto i artikeln den 30 augusti
2001 framgår också att verksamhet pågick i bildsalen och att både elever och
vuxna vistades i lokalen.

Det har inte funnits anledning att i detta ärende närmare utreda om den verksamhet
som pågick när reportern och fotografen besökte bildsalen innefattade undervisning
eller inte och om arbetsgivarens medgivande borde ha inhämtats. För det fall det
var fråga om regelrätt undervisning kan jag ha förståelse för om BB och DD
reagerade negativt på att AA, utan att förankra sitt agerande hos skolledningen,
beslöt att media fick tillträde till bildsalen.

Det finns under alla förhållanden anledning för en arbetsgivare att iaktta stor för-
siktighet när det gäller att kritisera en arbetstagare för åtgärder som har samband
med dennes kontakter med media. Att konfrontera en arbetstagare med en tidnings-
artikel vari denne intervjuats och att fälla uttryck som ”dragit hit pressen” kan
självfallet uppfattas som kritik från arbetsgivaren mot de tagna mediakontakterna.
De gjorda uttalandena får därför enligt min mening, oavsett arbetsgivarens upp-
fattning om lämpligheten av att ge media tillträde till bildsalen, anses ha kränkt
AA:s meddelar- och yttrandefrihet.
                                                                  Dnr 1517-2002   Sid 6 (6)



Vad AA i övrigt anfört ger inte anledning till något särskilt uttalande eller någon
annan åtgärd från min sida.

–––

Ärendet avslutas.
