# Kritik mot socialförvaltning och grundskola för bristande åtgärder vad gäller skolelevers fullgörande av skolplikt

JO 2000-05-22 dnr 1530-1999

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                    Sid
                                                                            2000-05-22                1530-1999              1(7)
Justitieombudsmannen                                                                                  3204-1999
Kerstin André




                        Kritik mot socialförvaltning och grundskola för bristande åtgärder
                        vad gäller skolelevers fullgörande av skolplikt

                        I Anmälan mot socialförvaltningen i Eskilstuna kommun
                        Anmälan
                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i
                        Eskilstuna kommun. Klagomålen avsåg bristande åtgärder för att förmå
                        skolpliktiga elever att fullgöra sin skolgång. AA nämnde två sådana elever som
                        exempel, av honom benämnda ”X” och ”Y”. Beträffande den ena eleven, X,
                        anförde AA följande.

                                  Som klassföreståndare/mentor i årskurs 9 har jag enligt klasslistan en elev X,
                                  som sedan september 1996 inte visat sig på några lektioner. Ärendet anmäldes
                                  till Socialtjänsten i Skiftinge i ett tidigt stadium. Ändå tilläts flickan skolka från
                                  skolan. Hon är ständigt i eller i närheten av skolan och har lyckats dra med sig
                                  ytterligare ett antal elever från lektionerna. Flickan står nu helt utan utbildning
                                  och kommer i bästa fall att tas om hand av gymnasieskolans individuella
                                  program.
                        Utredning
                        Inledningsvis inhämtades per telefon upplysningar från socialförvaltningen i
                        Eskilstuna kommun och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Därefter tog JO del
                        av handlingarna i Länsstyrelsens i Södermanlands län ärende med diarie-
                        nummer 502-9374-1997 angående Socialnämndens i Eskilstuna kommun
                        handläggning såvitt avsåg Y. Länsstyrelsens granskning avsåg bl.a. den
                        huvudfråga som AA hade tagit upp angående Y, nämligen nämndens planering
                        och åtgärder i samband med att en familjehemsplacering upphörde.

                        Socialnämnden i Eskilstuna kommun anmodades att inkomma med utredning
                        och yttrande över vad som framfördes rörande X i AA:s anmälan till JO.
                        Socialnämnden beslutade att anta en skrivelse från socialförvaltningen som sitt
                        eget remissvar. I socialförvaltningens skrivelse anfördes huvudsakligen
                        följande.

                                  1:e socialsekreterare och den som varit handläggare i det aktuella ärendet på
                                  samverkansdistrikt Kafjärden-Skiftinge har lämnat ett yttrande.
                                  I yttrandet framkommer att i det nära samarbetet mellan skola och social-
                                  förvaltning kan gränsen för förebyggande arbete och när en anmälan görs bli



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                           Dnr 1530-1999   Sid 2 (7)
                                                                               3204-1999



      otydlig. I detta fall har detta blivit tydligt och kommer att ligga till grund för
      fortsatta diskussioner mellan barn- och utbildningsförvaltningen och social-
      förvaltningen.
Förste socialsekreteraren BB anförde följande i det nämnda yttrandet.

      Socialnämnden har utrett ärendet genom att inhämta sakuppgifter från hand-
      läggare samt kontroll av dokumentation i ärendet.

      Sammanfattning av ärendet och vad som gjorts i ärendet från handläggares sida
      Socialsekreterare/handläggare CC har haft kontakt med familjen sedan januari -
      96 då en äldre syster hade problem i skolan. CC uppger att situationen varit
      följande.
      Då socialsekreterare CC fick kontakt med familjen -96, gick X på mellanstadiet
      och det gick mycket bra för henne i skolan. Hon såg fram emot att börja
      högstadiet. Hon fick samma klassföreståndare som systern haft. Under årskurs 7
      började X skolka från lektionerna i skolan. Detta föranledde att skolan tog
      kontakt med socialsekreterare och påtalade oro för X. Socialsekreterare CC hade
      en serie samtal med familjen och skolan med start under årskurs 8. Under årskurs
      8 hade CC ca 5 samtal där både skolan och hemmet fanns med. CC hade även
      enskilda samtal med X samt samtal med X och modern tillsammans. Under
      sommarlovet mellan årskurserna 8 och 9 var kontakten som tätast då oro fanns
      för att X umgicks med personer som drack alkohol och själv drack alkohol.
      Socialsekreterare CC arbetade då för att stötta modern i att ha rimliga samt
      konsekventa regler för X. X slutade med umgänget och drickandet och kontakten
      mellan modern och X föreföll vara bra. X uttalade att hon ville komma i gång i
      skolan men hon tyckte det var svårt eftersom det gått så lång tid.
      Skolan gav under årskurs 9 upp sina försök att få X till skolan och hon vistades
      över huvud taget inte i skolan sista terminen och skolan hörde inte av sig till
      modern. Socialsekreteraren har fortfarande kontakt med modern i syfte att följa
      upp X samt med anledning av insatser gällande X äldre syster. I dag har X en
      vilja att börja individuellt program på gymnasiet eftersom det blev tråkigt att
      vara hemma från skolan så lång tid. Socialsekreteraren bedömer att det inte finns
      några hinder för X att skaffa sig en utbildning då hon inte har inlärnings-
      svårigheter och inte heller andra problem som begränsar hennes möjligheter.
      Insatserna kring X finns inte dokumenterade. Det finns heller inte någon form av
      anmälan dokumenterad. Socialsekreterarens bedömning var då detta inträffade
      att hennes arbete skedde i förebyggande syfte och utanför ramen för
      handläggning/myndighetsutövning.

## Bedömning

Min bedömning är att en utredning enligt 50 § SoL borde inletts för att utreda X
      situation och hur hennes behov av hjälp skulle kunna tillgodoses då det stod klart
      för socialsekreteraren att skolkandet var omfattande och att det dessutom fanns
      problem på fritiden. En råd- och stödinsats enligt § 6 SoL borde ha inletts för
      moderns del med målsättning att stödja modern i hennes föräldraroll.
      Socialsekreteraren har inte underlåtit att agera i ärendet och har funnits aktivt
      med för att stödja både modern och skolan i deras ansträngningar att få X tillbaks
      till skolan samt X själv genom individuella samtal.
      Socialsekreteraren har fortfarande kontakt med familjen och gör bedömningen
      att X i dag inte far illa och har möjligheter att ta igen det hon förlorat under
      högstadiet. Det som kan kritiseras är att insatserna inte dokumenterats.
      I detta ärende vill jag tillägga att i samarbetet med skolan kan det ibland vara
      svårt att dra gränserna för när man som socialsekreterare arbetar förebyggande
      och när man måste gå in som myndighetsperson. Det kan finnas många skäl till
      att välja att inte gå in som myndighetsperson i arbetet i skolan, man kan vara
      rädd om rollen att inte vara en hotfull person för att få större möjligheter att
                                                                       Dnr 1530-1999      Sid 3 (7)
                                                                           3204-1999



      komma in tidigt i barns liv. Efterfrågan på vårt engagemang i skolan har ökat på
      senare år, vilket vi välkomnat då vi alltid önskar brett samarbete med verksam-
      heter där barn finns. Men det finns också svårigheter med samarbetet, vilket jag
      tror kan få konsekvenser som just i detta fall.
      Ett ännu bättre och tydligare samarbete mellan oss skulle gynna barn och
      ungdom samt bådas våra verksamheter. Ett mycket stort problem är den stora
      andel ungdomar som går ut ur årskurs 9 utan fullgjord skolplikt i Eskilstuna.

      Framtida mål med samarbete skola–socialtjänst samt vidtagna åtgärder
      Ett samarbete mellan skolorna i Kafjärden-Skiftinge och socialförvaltningen i
      området har funnits länge och i flera former. Under ett par år har arbetet med
      skolan inte kunnat prioriteras i samband med omorganisation. Under hösten -98
      har dock nya initiativ till samarbete tagits och nu finns en fungerande plan för
      hur samarbete sker i form av arbetstid som förläggs på skolan 1 gång/månad för
      socialsekreterarna i gruppen. Samarbetet utvärderas nu kontinuerligt och en plan
      för hur våra rutiner skall fungera vid överlämnande av anmälningar, hur sam-
      arbetet skall ske och på vilka grunder skall utarbetas av oss gemensamt till
      hösten. Som utgångspunkt kan vi använda detta exempel för att alla lära oss
      någonting av det som hänt för att kunna undvika liknande fall i framtiden.
      Samtal kommer att hållas även på hög chefsnivå för att diskutera barn- och
      utbildningsförvaltningens och socialförvaltningens fortsatta samarbete.
      Kontakter har redan tagits kring detta.
      Vad gäller kommunens insatser för utbildning i dokumentation kan nämnas att
      stora insatser gjorts under 98/99.
JO tog därefter del av Länsstyrelsens i Södermanlands län beslut den 16
september 1999 avseende Y (länsstyrelsens ärende med diarienummer 502-
9374-1997).

II På JO:s initiativ upptaget ärende mot grundskolan Skiftingehus i
Eskilstuna kommun
Initiativet
I en promemoria som upprättades på JO-expeditionen anfördes huvudsakligen
följande.

      I en anmälan till JO framfördes klagomål mot socialförvaltningens i Eskilstuna
      kommun åtgärder för att förmå skolpliktiga elever att fullgöra sin skolgång (JO:s
      dnr 1530-1999). Två skolpliktiga elever nämndes som exempel. Anmälan
      remitterades till Socialnämnden i Eskilstuna kommun för utredning och yttrande
      angående vad som framfördes i anmälan om en av eleverna. Socialnämndens
      remissvar har inkommit till JO-expeditionen.
      Med anledning av det som har framkommit i ärendet angående den elev som i
      anmälan benämns som ”X”, bör barn- och utbildningsnämnden i Eskilstuna
      kommun inkomma med utredning och yttrande angående de åtgärder som skolan
      vidtog för att se till att ”X” fullgjorde sin skolgång.
Utredning
Barn- och utbildningsnämnden i Eskilstuna kommun anmodades att inkomma
med utredning och yttrande enligt den upprättade promemorian.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade att anta en tjänstemannaskrivelse,
upprättad av rektor DD, som sitt eget remissvar. Till nämndens beslut hade
fogats ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningen
anförde därvid bl.a. följande.
                                                                         Dnr 1530-1999      Sid 4 (7)
                                                                             3204-1999



      DD, rektor vid Skiftingehus grundskola, har redogjort för skolans åtgärder i
      bifogad skrivelse (se nedan, JO:s anm.). Av skrivelsen framgår att skolan under
      hela tiden under åk 8 och 9 hade kontakt med X, förälder och socialtjänsten.
      Olika lösningar prövades i samverkan med samtliga berörda parter.
      Ansträngningar gjordes också hela tiden att hitta personer som X hade förtroende
      för. Trots detta fullgjorde X ej sin skolgång i grundskolan.
      Enligt den utredning som barn- och utbildningsnämnden gjort genom Margareta
      Forsberg och rektor DD har skolan aktivt arbetat med att få X till skolan igen.
      Det aktuella ärendet visar att samtal och samverkan mellan barn- och
      utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen måste fortsätta och att
      gränsdragningen mellan de olika förvaltningarna tydliggörs.
DD anförde följande i sin skrivelse.

      Eleven X hade, speciellt under åk 8 och 9, problem med att gå på lektioner.
      Eleven skolkade, periodvis sporadiskt eller helt från lektioner. X fanns dock ofta
      i skolans korridorer, uppehållsrum, eller i skolans närhet. Under hösten i åk 8
      arbetade därför kamratstödjare, klassföreståndare AA och biträdande rektor EE
      med att försöka förmå eleven att delta i lektionerna.
      Under vårterminen i åk 8 försämrades närvaron på lektionstid, fortfarande
      periodvis. Frånvaron rapporterades varje vecka och visade stor frånvaro.
      Uppföljning av frånvaron gjordes av klassföreståndaren AA och av biträdande
      rektor EE. En elevassistent, som X hade förtroende för, sattes in som stöd. X
      deltog ensam med assistent, eller i grupp hos assistent, men önskade delvis gå i
      sin klass.
      Uppföljningar ägde rum vid flera tillfällen, genom samtal och i elevvårds-
      konferens, men X skolkade fortfarande periodvis. Kontakt med socialtjänst fanns
      fortlöpande i huvudsak genom biträdande rektor EE. Skolhälsovården arbetade
      också kontinuerligt med X genom skolsköterskan.
      Höstterminen i åk 9 diskuterades X skolgång vid terminsstart. Enskild
      undervisning sattes in på vissa lektioner, i övrigt önskade X gå med sin klass.
      Detta fungerade inte generellt bra, eftersom X fortsatte att utebli från lektioner.
      Kontakt med förälder ägde rum per telefon eller i samtal på skolan. Biträdande
      rektor höll fortsatt kontakt med socialtjänst.
      X anmäldes till mindre undervisningsgrupp i kommunen, men kunde ej beredas
      plats där. Kontakter fanns under hela åk 9 med elevomsorgspersonal och
      skolhälsovård. Förälder och X hade kontakt med socialtjänst. X situation i skolan
      beskrevs ungefär varannan vecka i elevvårdskonferens för socialtjänst under hela
      åk 9. X hade också under en period kontakt med kyrkans diakonissa. Det är
      viktigt att framhålla att det alltid gällde att hitta kontaktpersoner, som X hade
      förtroende för.
      Trots många insatser, noggrann uppföljning av frånvaro varje vecka, många
      samtal med förälder och X och trots kontakter med socialtjänst, lyckades X
      aldrig upphöra med skolk. X slutade grundskolan i juni 1999, för att börja på ett
      individuellt program i gymnasieskolan.
I sitt beslut den 22 maj 2000 anförde JO André följande.

Bedömning
Inledning
När det gäller den del av anmälan som avser Y kan jag konstatera att social-
nämndens handläggning har granskats av Länsstyrelsen i Södermanlands län i
länsstyrelsens ärende med diarienummer 502-9374-1997. Länsstyrelsen, som
enligt 68 § socialtjänstlagen (1980:620) har tillsynen över socialtjänsten i länet,
                                                                   Dnr 1530-1999      Sid 5 (7)
                                                                       3204-1999



har den 16 september 1999 meddelat beslut i det ärendet. Jag finner inte skäl att
för egen del utreda socialnämndens handläggning när det gäller Y.

JO skall enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet normalt inte utreda
händelser eller förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden om det inte
finns särskilda skäl för det. En del av X skolplikt under högstadiet inföll för mer
än två år sedan, räknat från det att ärendet aktualiserades hos JO. Med hänsyn
till att hennes skolgång under högstadiet bör ses i ett sammanhang finner jag
emellertid skäl att frångå den nämnda huvudregeln. Jag har härvid funnit
anledning att göra vissa uttalanden beträffande såväl skolans som socialförvalt-
ningens åtgärder när det gäller X. Utgångspunkten i den delen är att det främst
är skolan och kommunen såsom skolhuvudman som har ansvaret att se till att
skolpliktiga elever går i skolan. Jag finner det därför lämpligt att först ta upp
skolans åtgärder.

Skolans åtgärder
Enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) har alla barn som är bosatta i landet
skolplikt. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning inom det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom. För att inga skolpliktiga barn skall gå miste
om denna rättighet innehåller skollagen bestämmelser dels i 3 kap. 13 §
skollagen angående kommunens skyldighet att se till att skolpliktiga elever i
dess skola får föreskriven utbildning, dels i 3 kap. 15 § skollagen rörande
barnets vårdnadshavares skyldighet att se till att barnet fullgör sin skolplikt.
Skollagen innehåller även en bestämmelse om närvaroplikt för den enskilde
eleven. Enligt 3 kap. 11 § skall varje barn, som fullgör sin skolplikt inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, delta i
den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet
inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Vårdnadshavaren, eleven och
skolhuvudmannen har med andra ord ett gemensamt ansvar för att skolplikten
fullföljs. Jag vill även nämna att det i 4 kap. 1 § andra stycket skollagen anges
att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. I 5 kap.
grundskoleförordningen (1994:1194) finns det närmare bestämmelser om
särskilda stödinsatser för elever i grundskolan.

Av utredningen framgår det att X närvaro under högstadiet var högst
otillfredsställande. Utredningen ger emellertid vid handen att skolan var väl
medveten om frånvarons omfattning och att det gjordes förhållandevis stora
ansträngningar för att skolsituationen skulle förbättras. Såvitt framkommit ledde
dessa åtgärder inte till någon större förändring på längre sikt, utan det krävdes
med all tydlighet mer kraftfulla insatser. Skolan gjorde också försök med att
upprätthålla skolplikten på annat sätt än genom deltagande i vanlig
klassundervisning, bl.a. genom enskild undervisning och anmälan till mindre
undervisningsgrupp i kommunen. Den enskilda undervisningen ledde emellertid
inte till någon förändring och det visade sig att X inte kunde beredas plats i en
mindre undervisningsgrupp.
                                                                   Dnr 1530-1999    Sid 6 (7)
                                                                       3204-1999



Enligt min mening vidtogs det inte tillräckliga åtgärder för att se till att X
fullgjorde sin skolplikt. Hennes frånvaro hade varit hög under lång tid.
Kommunen har, såvitt framkommit i utredningen, inte på ett tillräckligt aktivt
sätt sökt nya vägar för att få till stånd en tillfredsställande lösning. När ett
försök med placering i mindre undervisningsgrupp skulle göras kunde X inte
beredas plats. Jag finner det märkligt att en sådan åtgärd – som uppenbarligen
bedömdes som lämplig från skolans sida – inte var möjlig att anordna för en
elev med så klara behov av en förändring av skolsituationen. Något skäl till att
hon inte kunde beredas plats i sådan grupp har inte framförts i barn- och
utbildningsnämndens remissvar. Det finns följaktligen anledning till kritik mot
skolan och kommunen, såsom skolhuvudman, för att det inte vidtogs tillräckliga
åtgärder för att lösa X skolsituation.

Socialförvaltningens åtgärder
Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn och ungdom. Detta kommer till
uttryck i 12 § socialtjänstlagen (1980:620) där det bl.a. stadgas att social-
nämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda
förhållanden. Socialnämndens ansvar innebär emellertid inte någon inskränk-
ning i kommunens ansvar, såsom skolhuvudman, för de skolpliktiga elevernas
skolgång. Av 50 § socialtjänstlagen följer vidare att socialnämnden utan
dröjsmål skall inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt
kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av
nämnden.

Enligt socialnämndens remissvar har socialförvaltningen endast haft en s.k. råd-
och stödkontakt. Utredningen hos JO ger emellertid vid handen att förhållan-
dena under X fritid i vart fall under vissa perioder var sådana att det, mot
bakgrund av socialförvaltningens kännedom om hennes skolsituation, fanns
anledning att inleda en utredning enligt 50 § socialtjänstlagen för att utröna om
X var i behov av stöd från socialnämndens sida. Denna synpunkt blir än
starkare mot bakgrund av att klassföreståndaren, såvitt framgår av anmälan och
socialnämndens remissvar, på ett tidigt stadium framförde sin oro till social-
förvaltningen. Remissvaret ger dessutom intryck av att socialförvaltningen trots
allt har ”utrett” X förhållanden genom de samtal som har förevarit. En sådan
utredning skall självfallet ske enligt 50 § socialtjänstlagen med beaktande av de
regler om dokumentation som finns i den lagen.

Avslutning
Av remissvaren framgår att de olika myndigheterna arbetar med att utveckla
samarbetet rörande de skolpliktiga barnen. Jag ser positivt på ett sådant
samarbete men vill samtidigt erinra om vikten av att bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100) iakttas. Därtill vill jag understryka att ett samarbete
inte får innebära att det uppstår tveksamhet angående respektive myndighets
ansvarsområde.

Jag utgår från att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden redan har
vidtagit åtgärder i anledning av vad som har framkommit. När det gäller Barn-
                                                                  Dnr 1530-1999      Sid 7 (7)
                                                                      3204-1999



och utbildningsnämnden vill jag även erinra om bestämmelserna i 1 kap. 12 §
första stycket skollagen av vilka det följer att kommunen, såsom skolhuvudman,
har ett eget tillsynsansvar. Jag förutsätter att kommunen i enlighet härmed följer
upp det som har framkommit för att i möjligaste mån undvika att elever lämnar
högstadiet utan att ha fullgjort sin skolgång.

__________

Ärendena avslutas med den kritik som följer av det anförda.
