# Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och Rikspolisstyrelsen för deras agerande i samband med att en utresestämpel fått ett felaktigt
utseende

JO 2013-05-23 dnr 1548-2012

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2013-05-23              1548-2012              1 (7)
Stf justitieombudsmannen
Hans Ragnemalm




                        Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och Rikspolisstyrelsen för deras
                        agerande i samband med att en utresestämpel fått ett felaktigt
                        utseende


                          Beslutet i korthet: En kvinna och hennes dotter stoppades vid den ungerska
                          gränsen och anklagades för att ha en falsk svensk utresestämpel i sina pass, vilket
                          bekräftades vid kontakt med Rikskriminalpolisen i Sverige. Det inträffade medförde
                          flera allvarliga konsekvenser för de två. Senare visade det sig att det med all
                          sannolikhet rörde sig om en stämpel som fått ett felaktigt utseende i samband med en
                          reparation, men som trots det fortsatt kom att användas av svensk gränspolis.
                          Polismyndigheten i Skåne kritiseras för att ha haft bristfälliga kontrollrutiner i samband
                          med reparation av in- och utresestämplar. Rikspolisstyrelsen, som genom
                          Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet är nationell kontaktpunkt i dessa
                          frågor, kritiseras för att inte ha fört informationen vidare när det framkom att
                          stämpelns utseende kunde ha förändrats vid reparationen.

## Anmälan

I en anmälan till JO, daterad den 2 mars 2012, framförde AA klagomål mot
                        polisen. Hon uppgav bl.a. följande.

                        När hon och hennes dotter lämnade Sverige via Sturups flygplats den 15
                        december 2010 använde gränspolisen en felaktig utresestämpel. Detta ledde till
                        att hon och dottern stoppades vid den ungerska gränsen sju månader senare (den
                        12 juli 2011), med ett flertal allvarliga konsekvenser som följd – de blev bl.a.
                        kvarhållna i sex timmar, utvisades från Ungern och förbjöds att resa in i EU
                        under ett års tid. Vid förfrågningar om stämpeln bekräftade svensk polis
                        inledningsvis att den var korrekt, men ändrade sig sedan och hävdade att
                        stämpeln var falsk.

## Utredning

Muntliga upplysningar hämtades in. Av dessa framgick att den aktuella
                        stämpeln (M320) föreföll att ha fått ett felaktigt utseende i samband med en
                        reparation. Detta hade dock inte uppmärksammats, varför stämpeln fortsatt kom
                        att användas av gränspolisen vid Polismyndigheten i Skåne. Det framgick
                        vidare att svensk polis, vid förfrågningar från andra länder, hade uppgett att


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                 Dnr 1548-2012     Sid 2 (7)




stämpelavtryck från den aktuella stämpeln var falska. Den 1 oktober 2011
lämnades en sådan uppgift beträffande stämpeln i AA:s och hennes dotters pass
till Interpol i Budapest. Uppgiften lämnades av Rikskriminalpolisens enhet för
internationellt polissamarbete (IPO), efter kontakt med Rikskriminalpolisens
centrala gränskontrollenhet (ärende IP 2011 022720). Vid tidpunkten för JO:s
kontakter med Rikskriminalpolisen, den 12 juni 2012, hade Polismyndigheten i
Skåne informerat Rikskriminalpolisen om att reparation av stämpeln skett och
att den därvid kunde ha fått ett felaktigt utseende. Enligt Rikskriminalpolisens
centrala gränskontrollenhet ålåg det Polismyndigheten i Skåne att
vidarebefordra informationen till berörda organ.

JO anmodade Rikspolisstyrelsen att, efter att ha inhämtat upplysningar från
Polismyndigheten i Skåne och Rikskriminalpolisen, yttra sig i ärendet.

Rikspolisstyrelsen (överdirektören BB) inkom med ett yttrande den 18
september 2012, till vilket yttranden från Polismyndigheten i Skåne (biträdande
länspolismästaren CC) och Rikskriminalpolisen (chefsjuristen DD) var fogade.

Polismyndigheten i Skåne anförde bl.a. följande.
Under senare delen av 2011 mottog myndigheten förfrågningar rörande en
stämpel med nr M320. Med anledning av att samtliga in- och utresestämplar
hade bytts ut den 1 februari 2011 kunde någon jämförelse med den aktuella
stämpeln inte göras. I stället fick jämförelsen göras med de stämpelavtryck som
fanns kvar. Vid denna jämförelse kunde det konstateras att stämpelavtrycken i
förfrågningarna hade ett felaktigt utseende. Den slutsats som drogs var att
stämpelavtrycken i förfrågningarna var manipulerade eller förfalskade.

En tid senare kontaktades personalen på Malmö Airport av en person (inte AA)
som drabbats av en spärrmarkering i Schengen Information System (SIS).
Personen uppvisade biljetter som styrkte att han hade rest från flygplatsen den
aktuella dagen. Detta ledde till att en anställd fann en anteckning i arkivet om
att stämpel M320 hade varit på reparation hos leverantören. Det fanns inte
någon anteckning om när stämpeln hade kommit tillbaka och inte heller hade
något stämpelavtryck gjorts för att kontrollera att stämpeln hade ett korrekt
avtryck. Kontakt togs omedelbart med IPO, som hade haft kontakt med de
utländska myndigheterna rörande förfrågningarna. Den centrala
gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen informerades också om vad som
framkommit.

I sin bedömning angav polismyndigheten att det funnits en klar brist i
hanteringen när det gällde kontrollen av stämplar som varit föremål för
reparation, och att avsaknaden av kontrollrutiner med stor sannolikhet hade
varit den omedelbara orsaken till det som drabbat AA och hennes dotter.
Myndigheten uppgav att sådana kontrollrutiner nu hade införts och att risken för
att något liknande skulle inträffa igen därmed bedömdes som liten.
Avslutningsvis beklagade myndigheten det inträffade.
                                                                       Dnr 1548-2012      Sid 3 (7)




Rikskriminalpolisen anförde bl.a. följande.

      Av [stämplingsföreskrifterna i den s.k. gränskodexen med bilagor, se nedan
      under den rättsliga regleringen] framgår bland annat att medlemsstaterna ska utse
      nationella kontaktpunkter som ansvarar för utbyte av information om
      säkerhetskoderna i de inrese- och utresestämplar som används vid
      gränsövergångsställen och underrätta de övriga medlemsstaterna, [r]ådets
      generalsekretariat och kommissionen om detta. Kontaktpunkterna ska så fort
      som möjligt ha tillgång till vilka gemensamma inrese- och utresestämplar som
      används vid en medlemsstats yttre gräns. Särskilt ska information lämnas om a)
      vilket gränsövergångsställe som använder vilken stämpel, b) identiteten på den
      gränskontrolltjänsteman som tilldelas en viss stämpel vid en viss tidpunkt och c)
      säkerhetskoden för varje stämpel vid en viss tidpunkt. Alla förfrågningar
      angående gemensamma inrese- och utresestämplar ska ske genom dessa
      kontaktpunkter.
      FADO, False and Authentic Documents Online, inrättades genom ett rådsbeslut
      (dok. 12838/98 ASIM 233 FAUXDOC 16, daterat 98-11-16). Systemet
      innehåller uppgifter om äkta och falska handlingar inbegripet in- och
      utresestämplar. Samtliga medlemsstater har tillgång till FADO. Centrala
      gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen är utsedd att vara nationell
      kontaktpunkt. Under icke kontorstid har [e]nheten för internationellt
      polissamarbete (IPO) vid Rikskriminalpolisen uppgiften.
      Vid det aktuella tillfället kontrollerade den ungerska gränskontrollen passet och
      stämpeln i FADO. Då stämpeln inte överensstämde med FADO:s uppgifter om
      utseendet på en svensk stämpel kontaktades den i FADO angivna svenska
      nationella kontaktpunkten. Handläggaren konstaterade att den ungerska
      bedömningen var riktig. I det aktuella ärendet har till synes de av EU beslutade
      rutinerna fungerat väl. [– – –]
      Rikspolisstyrelsen genom [c]entrala gränskontrollenheten vid
      Rikskriminalpolisen har […] en samordnade och informerande roll när det gäller
      de gemensamma inrese- och utresestämplarna. Några direktiv om hur en
      polismyndighet ska förfara vid reparation av en stämpel har inte givits av
      Rikskriminalpolisen.
Rikskriminalpolisen gjorde därefter bedömningen att gällande regelverk
avseende stämplarnas införskaffande hade följts liksom att det EU-
gemensamma förfarandet för kontroll av handlingars och stämplars äkthet hade
fungerat väl. Rikskriminalpolisen konstaterade emellertid att ärendet visade på
en brist i hanteringen på det nationella planet, vilken eventuellt hade kunnat
undvikas om det funnits en tydlig vägledning för hanteringen i dylika fall. Å
andra sidan torde det enligt Rikskriminalpolisen vara rimligt att anse att den
myndighet som utför en reparation på sin stämpel också har ett ansvar att se till
att stämpeln repareras på ett sådant sätt att den inte förändras från sitt
originaltryck. Rikskriminalpolisen fann det mycket beklagligt att en resande
hade drabbats på grund av att reparationens inverkan på stämpelavtrycket inte
uppmärksammats innan stämpeln togs i bruk.

Rikskriminalpolisen anförde även att man övervägde att anta de rutiner som
tillämpas av Utrikesdepartementet, där man inte reparerar stämplar utan i stället
kasserar dem och beställer nya. Detta skulle kunna ske genom
Rikspolisstyrelsens cirkulärmeddelanden.
                                                                         Dnr 1548-2012       Sid 4 (7)




Rikspolisstyrelsen redovisade följande bedömning.

      Frågan om felaktig stämpel använts
      Av polismyndighetens yttrande framgår att man har fått frågor gällande stämplar
      från den aktuella dagen. Eftersom stämpeln inte fanns kvar kunde man inte direkt
      jämföra med den utan fick jämföra med stämpelavtryck. Vid en jämförelse
      kunde konstateras att avtrycken inte stämde överens. Den första slutsatsen som
      då drogs var att det var fråga om förfalskning eller manipulering. Vid en närmare
      kontroll upptäcktes dock att stämpeln hade varit på reparation. Det kan med
      säkerhet inte sägas när stämpeln kommit tillbaka från reparation och hur den då
      såg ut. Rikspolisstyrelsen finner det trolig att en stämpel med felaktigt utseende
      efter reparation har använts.

      Förfrågningar om stämplar
      Att det har getts dels en förklaring att stämpeln har varit förfalskad eller
      manipulerad, dels att den senare har varit på reparation och inte kontrollerats
      hänger samman med att polismyndigheten har anmält till den nationella
      kontaktpunkten hur stämpeln ska se ut. När fråga har kommit från annat land har
      stämpelavtrycket inte stämt överens med de stämpelavtryck som finns hos
      Rikskriminalpolisen som är nationell kontaktpunkt för förfrågningar och som ska
      ha en förteckning över dessa uppgifter. Uppgiften att stämpeln därmed kan vara
      förfalskad eller manipulerad har då lämnats. Senare när polismyndigheten har
      gjort närmare efterforskningar har det kunnat konstateras att stämpeln har varit
      på reparation och det var osäkert om stämpeln hade kontrollerats efter
      reparationen.
      Det finns en klar rutin för hur frågor till och från andra länder gällande stämplar
      ska hanteras. Som Rikskriminalpolisen har framhållit har den ungerska
      gränskontrollen först kontrollerat pass samt stämpel genom FADO. Då dessa inte
      stämde överens har fråga ställts till den nationella kontaktpunkten.
      Rikspolisstyrelsens slutsats är, i likhet med vad Rikskriminalpolisen och
      polismyndigheten sagt, att den gällande rutinen har tillämpats vid
      informationshanteringen.

      Polisens rutiner
      Det får anses klarlagt, som också framgår av polismyndighetens yttrande, att det
      inte har funnits en klar rutin för hur reparerade stämplar ska hanteras.
      Polismyndigheten har nu meddelat att kontrollrutiner har införts för att en
      situation som denna inte ska kunna återupprepas.
      Rikskriminalpolisen, den nationella kontaktpunkten för bl.a. förfrågningar om in-
      och utresestämplar, har meddelat att det övervägs att en ny ordning ska införas
      som innebär att stämplar inte repareras utan i stället kasseras och ersätts med
      nya.

      Sammanfattningsvis
      Rikspolisstyrelsen konstaterar att det torde vara fallet att en felaktig stämpel har
      använts vilket fått beklagliga konsekvenser för AA. Rikspolisstyrelsen kan
      konstatera att Polismyndigheten i Skåne nu har infört kontrollrutiner samt att en
      ny ordning är under beredning hos den nationella kontaktpunkten.
      Rikspolisstyrelsen bedömer därför att genomförda och planerade åtgärder
      sammantaget är tillräckliga för att liknande misstag inte inträffar igen.
Sedan vissa oklarheter i remissvaret vid telefonkontakter påtalats från JO:s sida,
inkom Rikspolisstyrelsen den 23 oktober 2012 med en skrivelse, vari bl.a.
anfördes följande.
                                                                         Dnr 1548-2012       Sid 5 (7)




      Ansvaret för kontakten med kommissionen, andra medlemsstaters
      kontaktpunkter och rådssekretariatet åvilar enligt [g]ränskodexen annex IV
      punkten 4, den nationella kontaktpunkten. Den nationella kontaktpunkten i dessa
      frågor är Rikspolisstyrelsen genom Rikskriminalpolisens centrala
      gränskontrollenhet som ska ha all information om stämplar som används vid
      landets gränser. Detta ansvar inbegriper försvunna och stulna stämplar vilket
      framgår av sista stycket. Vad som ska gälla vid utbyte av stämplar framgår inte
      direkt av kodexen. Rikspolisstyrelsen gör dock den bedömningen att i en
      situation som den nu aktuella har kontaktpunkten ansvar att meddela berörda
      organ.
      Som tidigare meddelats kommer ett cirkulärmeddelande att skickas ut från den
      nationella kontaktpunkten till bl.a. polismyndigheterna och Kustbevakningen
      med förtydligande av rutinerna och instruktioner om hur man ska agera vid
      reparation och utbyte av stämplar. [– – –]
I skrivelse till Rikspolisstyrelsen den 13 november 2012 ställde JO bl.a. två
konkreta frågor:

      1. Har de felaktiga uppgifter som lämnats till utländska myndigheter
         korrigerats? Om så inte har skett, varför?
      2. I Rikspolisstyrelsens yttrande den 23 oktober 2012 anges att ”i en situation
         som den nu aktuella har kontaktpunkten ansvar att meddela berörda organ”.
         Har detta skett?
I Rikspolisstyrelsens svar den 28 november 2012 angavs bl.a. följande.

      Berörda organ har inte informerats om just den aktuella stämpeln på grund av
      den långa tid som gått innan ärendet kom till Rikskriminalpolisens kännedom.
      Även om det framkommit att stämpeln kunde vara felaktig p.g.a. reparation har
      den uppgiften inte förts vidare dels p.g.a. den långa tid som förflutit, dels p.g.a.
      att stämplarna var utbytta. [– – –]
      Rikspolisstyrelsen vill betona att det är troligt att en stämpel med felaktigt
      utseende efter en reparation har använts vid det aktuella tillfället, men att detta
      inte kan sägas med säkerhet eftersom stämplarna har destruerats.
AA kommenterade yttrandena och angav därvid att svenska myndigheter borde
ta sitt ansvar för den situation hon och hennes dotter hamnat i. Hon uppgav även
att hon önskade ekonomisk ersättning för det som inträffat.

I ett beslut den 23 maj 2013 anförde stf JO Ragnemalm följande.

Rättslig reglering m.m.
Av artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av
den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer
(kodex om Schengengränserna), den s.k. gränskodexen, framgår att
tredjelandsmedborgares resehandlingar systematiskt ska stämplas vid in- och
utresa.

Närmare föreskrifter om stämpling har fastställts i bilaga IV till kodexen. I p. 4 i
bilagan anges bl.a. att medlemsstaterna ska utse nationella kontaktpunkter som
ansvarar för utbyte av information om säkerhetskoderna i de inrese- och
utresestämplar som används vid gränsövergångsställena och underrätta de
övriga medlemsstaterna, rådets generalsekretariat och kommissionen om detta.
Dessa kontaktpunkter ska så fort som möjligt ha tillgång till information om de
                                                                       Dnr 1548-2012       Sid 6 (7)




gemensamma inrese- och utresestämplar som används vid en medlemsstats yttre
gränser. Detta gäller särskilt information om vilket gränsövergångsställe som
använder vilken stämpel, identiteten på den gränskontrolltjänsteman som
tilldelas en viss stämpel vid en viss tidpunkt och säkerhetskoden för varje
stämpel vid en viss tidpunkt. Alla förfrågningar angående gemensamma inrese-
och utresestämplar ska ske genom de nationella kontaktpunkterna. De nationella
kontaktpunkterna ska dessutom genast underrätta de andra kontaktpunkterna,
rådets generalsekretariat och kommissionen om en ändring av kontaktpunkterna
samt om försvunna och stulna stämplar.

I p. 1 i bilagan anges att närmare bestämmelser om stämplarna ges i
verkställande kommitténs beslut SCH/COM-EX (94) 16 rev och SCH/Gem-
Handb (93) 15 (CONFIDENTIEL).

Den 6 mars 2013 utfärdade Rikskriminalpolisen, centrala gränskontrollenheten,
ett cirkulärmeddelande angående hanteringen av in- och utresestämplar. I detta
anges följande.

       Stämplar för in- och utresa
       Polismyndigheterna och Kustbevakningen har ansvaret för sina stämplar och för
       att reglerna gällande dokumentation i [g]ränskodexen, annex IV, p 4, efterlevs.
       Endast mindre reparationer av trasiga stämplar får vidtas, och bara då det är
       uteslutet att stämpelns funktion och/eller tryck kan påverkas. I annat fall ska
       stämpeln kasseras och ersättas med en ny. I de fall en stämpel kasseras och en ny
       beställs ska [c]entrala gränskontrollenheten omgående underrättas med uppgifter
       om
          Numret på den kasserade stämpeln
          Datum för åtgärden
          Numret på den nya stämpeln
          Datum då denna togs i bruk
       Den nya stämpeln ska inte ha samma nummer som den kasserade utan erhålla
       första lediga nummer i den aktuella myndighetens nummerserie.

Bedömning
Enligt vad som framkommit har den aktuella utresestämpeln (M320) varit
föremål för reparation, vilket med all sannolikhet lett till att den fått ett felaktigt
utseende. Eftersom stämpeln har kasserats och det inte finns något avtryck som
visar dess utseende efter reparationen, går det inte att med absolut säkerhet slå
fast att det förhåller sig på det sättet. Samtliga omständigheter talar dock för
detta.

Ett felaktigt stämpelavtryck kan få allvarliga konsekvenser för enskilda
resenärer, vilket tydligt illustreras av det till JO anmälda ärendet. Att en in- eller
utresestämpel som varit på reparation kontrolleras innan den tas i bruk borde
vara självklart, liksom att stämpelavtryck och annan dokumentation bevaras så
att det i efterhand går att överblicka vad som hänt. Ansvaret för att så sker åvilar
ytterst den myndighet som använder stämplarna. I det aktuella fallet har någon
kontroll av den reparerade stämpeln inte skett och dokumentation om vad som
                                                                  Dnr 1548-2012      Sid 7 (7)




förevarit saknas. Bristerna har fått allvarliga konsekvenser för AA och hennes
dotter. Av utredningen framgår att även andra har drabbats.

En bidragande orsak till det inträffade har varit att Polismyndigheten i Skåne
saknat kontrollrutiner för situationer som den aktuella. Jag noterar att sådana
rutiner införts efter den aktuella händelsen och att Rikspolisstyrelsen, genom
Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet, nyligen har utfärdat riktlinjer
angående hur in- och utresestämplar ska hanteras.

Polismyndigheten i Skåne kan naturligtvis inte undgå kritik för de konstaterade
bristerna. De av utredningen framkomna tillkortakommandena på central nivå
ter sig emellertid för mig som minst lika allvarliga.

När polismyndigheten fick klart för sig att den aktuella stämpelns avtryck kunde
ha ändrats i samband med reparationen informerades Rikspolisstyrelsen, genom
Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet, om detta. Rikspolisstyrelsen
har uppgett att det, i situationer som den aktuella, är den nationella
kontaktpunkten som ansvarar för att underrätta andra medlemsstaters
kontaktpunkter m.fl. om den information som erhållits. Jag delar denna
uppfattning.

Enligt Rikspolisstyrelsen har någon information inte vidarebefordrats till
berörda organ i förevarande fall, dels på grund av den långa tid som förflutit,
dels på grund av att stämplarna var utbytta. Det synes inte heller ha gjorts några
försök att följa upp och komplettera de svar som tidigare lämnats till utländska
myndigheter angående stämpeln.

Det inträffade är anmärkningsvärt. Självklart borde informationen, som kunde
ha stor betydelse för enskilda individer, omgående ha förts vidare. Det hade
sedan ankommit på de instanser som tog emot upplysningarna att avgöra vilka
åtgärder som kunde behöva vidtas med anledning härav. Rikspolisstyrelsen har
brustit i detta avseende och därmed medverkat till att resenärer kunnat försättas
i prekära situationer.

JO är inte behörig att pröva frågor om ekonomisk ersättning. Av upplysningar
som inhämtats från Justitiekanslern framgår att ett ersättningsanspråk från AA
avseende den aktuella händelsen behandlas där.

Med den kritik som ovan uttalats avslutas ärendet.
