# Uttalanden om förutsättningarna för Tullverket att göra en kontroll enligt inregränslagen i ett gränsnära område

JO 2023-02-10 dnr 1548-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                           2023-02-10             1548-2022           Sid 1 (7)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Uttalanden om förutsättningarna för Tullverket att göra en kontroll
                        enligt inregränslagen i ett gränsnära område


                          Beslutet i korthet: JO:s granskning har omfattat de rättsliga förutsättningarna för en
                          kontroll enligt inregränslagen i ett gränsnära område. En sådan kontroll kan göras
                          inom ett förhållandevis stort geografiskt område där det även kan vistas individer som
                          inte rest in från ett annat EU-land. Bedömningen måste därför göras med särskild
                          omsorg. Ett exempel på en sådan situation är när kontrollen ska genomföras ombord
                          på ett tåg som efter ankomsten till Sverige gjort ett eller flera uppehåll, där personer
                          kan ha klivit ombord.
                          Enligt JO förutsätter en kontroll enligt inregränslagen att det finns en eller flera
                          omständigheter som ger anledning att anta att personen har passerat gränsen från ett
                          annat EU-land. För att regeringsformens skydd mot kroppsvisitation inte ska urholkas
                          måste det finnas ett tidsmässigt samband mellan gränspassagen och kontrollen. När
                          en kontroll i det gränsnära området övervägs måste en tulltjänsteman genom frågor,
                          kontroll av resehandlingar eller på något annat sätt söka klarlägga den grundläggande
                          frågan huruvida resenären relativt kort tid före kontrollen har passerat gränsen.
                          I det granskade fallet konstaterar JO att Tullverket inte presenterat något underlag
                          som gav tulltjänstemännen anledning att anta att personen relativt kort tid före
                          kontrollen passerat gränsen från ett annat EU-land. Det saknades därför rättsliga
                          förutsättningar för de kontrollåtgärder som utfördes. JO kritiserar Tullverket för detta.
                          JO uttalar vidare att dokumentationsskyldigheten för Tullverket bör utökas och skickar
                          beslutet för kännedom till Regeringskansliet.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 19 februari 2022 förde AA fram klagomål mot
                        Tullverket med anledning av ett ingripande mot honom ombord på ett tåg. Han
                        uppgav huvudsakligen följande.

                        Tåget hade avgått från Köpenhamn, Danmark, och stannat i Hyllie, Sverige,
                        innan det kom till stationen Triangeln där han klev ombord. Kort efter att han
                        hade satt sig ned kom två tulltjänstemän fram till honom. De öppnade hans
                        väska och började ställa frågor till honom. De frågade bl.a. var han kom ifrån
                        och om han hade något i väskan. Han svarade på frågorna och uppgav att han
                        varit i skolan. Tulltjänstemännen uppmanade honom att kliva av tåget




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 1548-2022         Sid 2 (7)




tillsammans med dem vid Malmö centralstation för en kontroll. De tog med
honom till ett rum där han fick ta av sig kläderna och göra knäböj naken. De
ingrep mot honom för att han är av utländsk härkomst.

Utredning
Tullverket (överdirektören BB) yttrade sig den 23 augusti 2022 efter att berörda
befattningshavare hade fått lämna synpunkter.

Tullverket redogjorde för bakgrunden till händelsen och för upplysningar från
tulltjänstemännen enligt följande.

Tulltjänstemännen klev på tåget vid station Hyllie. De minns inte om AA
uppmärksammades före eller efter station Triangeln och inte heller om han
visade en resehandling. När de samtalade med en annan resenär stod AA
bredvid, men han gick snabbt iväg när samtalet kom in på cannabis. De fick
därför anledning att anta att AA hade cannabis med sig. Kort därefter samtalade
de med AA, som tillfrågades om var han varit, vart han var på väg och om han
hade något att deklarera. AA uppgav att han var på väg hem från skolan, vilket
ifrågasattes av tjänstemännen med hänsyn till tiden på dygnet. AA:s svar
uppfattades även i övrigt som undvikande och ifrågasättande. Han ville t.ex.
inte svara på några följdfrågor kring var han varit efter skolan och uppgav att
tjänstemännen inte hade med det att göra.

AA togs därför ut för kontroll och fördes till Tullverkets lokaler vid Malmö
centralstation. AA:s väska och kläder kontrollerades, och en ytlig
kroppsbesiktning av honom gjordes eftersom det fanns anledning att misstänka
att han bar cannabis på kroppen. Han blev inte tillsagd att göra knäböj under
den ytliga kroppsbesiktningen. Kontrollen dokumenterades inte eftersom det
inte påträffades några restriktionsvaror på AA eller i hans bagage och han inte
begärde det.

Tullverket redogjorde därefter för den rättsliga regleringen i lagen om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska
unionen (inregränslagen) och lagen om straff för smuggling (smugglingslagen)
samt redovisade följande bedömning.

      AA har påträffats på ett tåg ankommande från Danmark. Hela järnvägssträckan
      från Öresundsbron till Malmö central ligger mindre än 15 km från kusten. AA
      har därmed påträffats i trakterna vid Sveriges kust, i det s.k. gränsnära området.
      Det geografiska villkoret för att en kontroll ska få genomföras är därmed enligt
      Tullverkets mening uppfyllt. Det kan även konstateras att det har varit fråga om
      en selektiv kontroll, grundat på tulltjänstemännens iakttagelser av AA.
      För att det ska finnas ”anledning anta” att någon har med sig en restriktionsvara
      som inte har anmälts kan det vara tillräckligt att en tulltjänsteman på grund av en
      persons särskilda beteende får uppfattningen att personen har med sig något
      otillåtet. Det ska vara fråga om en konkret grund på så sätt att det i efterhand går
      att beskriva vilka omständigheter som låg till grund för kontrollen. Grunden kan
      dock vara svag och alla detaljer behöver inte vara kända. En tulltjänstemans
      subjektiva bedömning av en persons beteende kan således i allmänhet vara
      tillräcklig för att en kontroll ska få utföras. Ju längre bort från gränsen kontrollen
                                                                       Dnr 1548-2022        Sid 3 (7)




      görs, desto mer krävs dock som regel för att nå upp till kravet på att det ska
      finnas anledning anta att personen har med sig en restriktionsvara.
      I det aktuella fallet har det varit fråga om en kontroll ombord på ett tåg från
      utlandet efter första stoppet i Sverige. Det har således funnits en möjlighet att
      AA inte kommit resande från utlandet. I den situationen kan det vara svårare att
      komma fram till att det finns anledning anta att personen är anmälningsskyldig,
      dvs. att personen har fört in varor från annat EU-land. Utifrån de uppgifter som
      har lämnats av tjänstemännen kan det i efterhand inte uteslutas att det i det
      aktuella fallet har funnits anledning att anta att AA har medfört en
      restriktionsvara och att han inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet. Det har i
      sådant fall funnits tillräcklig grund för att ta ut AA för kontroll och för att
      undersöka hans väska enligt regleringen i inregränslagen.
      Enligt Tullverkets mening kan det även ha funnits anledning att anta att AA hade
      med sig egendom som kunde tas i beslag på grund av misstanke om brott enligt
      smugglingslagen. Det kan därmed även ha funnits grund för att genomföra en
      kroppsvisitation och en ytlig kroppsbesiktning enligt regleringen i
      smugglingslagen. Eftersom inga restriktionsvaror påträffades och AA inte
      begärde det, upprättades inga dokument rörande kontrollen.
Avslutningsvis beklagade Tullverket att AA upplevde sig ha blivit utsatt för en
felaktig eller orättvis behandling.

Rättsliga utgångspunkter
Grundlagsskydd för den kroppsliga integriteten
Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp
och mot kroppsvisitation. Skyddet får begränsas genom lag. (Se 2 kap. 6 och
20 §§ regeringsformen.)

Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär
på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig
(se 28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken).

Förutsättningar för en kontroll enligt inregränslagen
Tullverkets rätt att utföra kontroller vid införsel eller utförsel över Sveriges
gräns mot ett annat EU-land regleras i inregränslagen. Lagen är tillämplig
endast på ett antal särskilt angivna s.k. restriktionsvaror, bl.a. narkotika (se 3 §
2).

Den som för in en vara från ett annat EU-land till Sverige ska anmäla varan till
Tullverket bl.a. om varan omfattas av ett förbud mot införsel (se 4 §). Enligt 7 §
får en tulltjänsteman undersöka bagage, såsom resväskor och portföljer, samt
handväskor och liknande som medförs av en resande för att kontrollera att varor
inte förs in i landet i strid med ett införselförbud. En sådan kontroll förutsätter
inte att det finns någon brottsmisstanke, men den får inte ske slumpmässigt
(se 2 §).

För att möjliggöra en kontroll enligt 7 § är var och en skyldig att stanna på en
tulltjänstemans anmaning (se 5 §). En sådan anmaning får ges i två fall. I det
första fallet får den ges till den som i omedelbart samband med inresa till
                                                                   Dnr 1548-2022       Sid 4 (7)




Sverige från ett annat EU-land eller vid utresa från Sverige till ett sådant land
befinner sig i omedelbar närhet av en gränspassage (se 5 § första stycket 1).

När det gäller inresande måste den som stoppas en relativt kort tid dessförinnan
ha anlänt till landet. I princip ska kontrollåtgärden inledas i nära nog direkt
anslutning till inresan, och det ska finnas ett direkt samband mellan inresan och
den senare företagna kontrollåtgärden. (Se prop. 1995/96:166 s. 60.)

Det andra fallet gäller den som anträffas i trakterna invid Sveriges landgräns
mot ett annat EU-land, eller kuster, eller i närheten av eller inom en flygplats
eller ett annat område som har direkt trafikförbindelse med ett annat EU-land,
om det finns anledning anta att han eller hon medför en vara som avses i 3 §,
och att han eller hon inte fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 4 § (se 5 §
första stycket 2).

Tullverkets befogenheter enligt smugglingslagen
Om det finns anledning att anta att en person som i omedelbart samband med
inresa till landet uppehåller sig bl.a. i trakterna invid Sveriges landgräns eller i
närheten av eller inom en flygplats eller något annat område som har direkt
förbindelse med utlandet har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av
bl.a. brott enligt smugglingslagen och vissa narkotikabrott får kroppsvisitation,
ytlig kroppsbesiktning och urinprovstagning utföras på honom eller henne. En
sådan åtgärd får beslutas av en tulltjänsteman. (Se 27 § andra stycket
smugglingslagen.)

Bestämmelsen förutsätter att ett ingripande mot den som reser till Sverige görs
relativt kort tid efter det att denne har kommit till området (se Åberg, lag
[2000:1225] om straff för smuggling 27 §, Lexino 2022-06-01 [Juno]).

Om den undersökte begär det vid förrättningen eller om föremål tas i beslag ska
protokoll föras och bevis utfärdas om gjord kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning (se 29 § andra stycket smugglingslagen).

Bedömning
Utgångspunkter
Det framgår av utredningen att AA blev föremål för ett tullingripande ombord
på ett tåg när det befann sig i Sverige. Tåget hade avgått från Köpenhamn.

Jag kan konstatera att det helt saknas dokumentation från ingripandet. Även om
det i detta fall inte funnits något dokumentationskrav i författning finns det ändå
skäl att anmärka att avsaknaden av dokumentation har försvårat min
granskning. Jag vill därför peka på värdet av att tvångsingripanden
dokumenteras och återkommer till den frågan i mina avslutande synpunkter.

Tullverket har i sin redovisning av den rättsliga regleringen hänfört sig till
inregränslagen och smugglingslagen. Jag gör min bedömning med tillämpning
av de regelverken. Inregränslagen innehåller bestämmelser om Tullverkets
                                                                    Dnr 1548-2022    Sid 5 (7)




befogenheter vid både införsel och utförsel över Sveriges gräns från ett annat
EU-land. Jag har riktat in mina generella uttalanden på vad som gäller vid
införsel.

Tulltjänstemännen steg ombord vid stationen Hyllie och utförde sitt arbete
under tågets färd in mot Malmö centralstation. AA har i anmälan uppgett att han
steg på tåget vid Triangeln. Någon utredning som motsäger det har inte lagts
fram. Jag utgår i fortsättningen från hans uppgift i det avseendet. Den
bestämmelse i inregränslagen som aktualiseras är 5 § första stycket 2.

Förutsättningar för en kontroll enligt inregränslagen i ett gränsnära
område
Särskild omsorg krävs vid bedömningen
Inregränslagen innehåller bestämmelser om Tullverkets befogenheter för
kontroll av bl.a. införsel av varor från ett annat EU-land. Lagen syftar till att
möjliggöra en kontroll av att restriktionsvaror inte förs in i landet utan att
anmälningsskyldigheten fullgjorts. Var en kontroll kan göras beror på var
Tullverket får uppmana någon att stanna.

Bestämmelsen i 5 § första stycket 2 inregränslagen möjliggör en kontroll inom
ett förhållandevis stort geografiskt område utöver det område som är i
omedelbar närhet av gränspassagen (det gränsnära området). Kontrollen kan
därför komma att genomföras i en miljö där det finns personer, resenärer eller
andra, som inte är inresande till Sverige och som inregränslagen därför inte är
avsedd att tillämpas på. Bedömningen av de rättsliga förutsättningarna för en
kontroll måste i dessa fall därför göras med särskild omsorg.

Ett exempel på en situation där bedömningen av förutsättningarna för en
kontroll ställer särskilda krav på omsorg är när kontrollen ska genomföras
ombord på ett tåg som efter ankomsten till Sverige gjort ett eller flera uppehåll,
där personer kan ha klivit ombord.

Det måste finnas ett tidsmässigt samband mellan gränspassagen och kontrollen
En kontroll förutsätter att det finns anledning att anta att den berörda personen
medför en restriktionsvara och inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet. I det
ligger även att det ska finnas en eller flera omständigheter som ger anledning att
anta att personen har passerat gränsen från ett annat EU-land.

Beviskravet ”anledning anta” är lågt ställt. För att regeringsformens skydd mot
kroppsvisitation inte ska urholkas måste det enligt min mening även för dessa
fall uppställas ett krav på ett tidsmässigt samband mellan inresan och
kontrollen. Detta kan för övrigt anses följa redan av att det i lagtexten talas om
att den berörda personen ”medför” (och alltså inte exempelvis ”bär på sig” eller
”har med sig”) en restriktionsvara.

När en kontroll i det gränsnära området övervägs måste tulltjänstemannen
genom frågor, kontroll av resehandlingar eller på något annat sätt söka
                                                                    Dnr 1548-2022      Sid 6 (7)




klarlägga den grundläggande frågan huruvida den berörda personen relativt kort
tid före kontrollen har passerat gränsen från ett annat EU-land (se också
Tullverkets RättsPM Kontroll i gränsnära område, 2021-04-20, Tullverkets dnr
RTA-1376, s. 44 f. och 50 f.). Om det som därvid kommer fram inte ger
anledning att anta att personen i fråga är inresande från ett annat EU-land,
saknas försättningar för en kontroll med stöd av inregränslagen.

Inregränslagen gav inte stöd för kontrollen
Av utredningen framgår att tulltjänstemännen steg på tåget vid Hyllie och att
tåget därefter gjorde ett uppehåll vid Triangeln. Tulltjänstemännen måste därför
under den fortsatta resan in mot Malmö ha varit medvetna om att det kunde
finnas resenärer som inte varit ombord när tåget passerade gränsen till Sverige.

Som jag nämnt utgår jag från AA:s uppgift om att han steg på tåget vid
Triangeln. Tulltjänstemännen har uppgett att de frågade AA bl.a. var han hade
varit och vart han var på väg, men det framgår t.ex. inte att de uttryckligen
frågade om han hade rest in från Danmark. Vidare minns tulltjänstemännen inte
om AA uppvisade en resehandling.

Den utredning som Tullverket lagt fram ger inget klart svar på frågan vilka
omständigheter som tulltjänstemännen lade till grund för bedömningen att AA
hade passerat gränsen. Endast det förhållandet att tåget hade avgått från
Köpenhamn var enligt min mening inte tillräckligt.

Min samlade bedömning är att det inte presenterats något underlag som gav
tulltjänstemännen anledning att anta att AA rest med tåget från Köpenhamn,
eller att han på annat sätt relativt kort tid före kontrollen passerat gränsen från
ett EU-land. Det saknades således förutsättningar att kontrollera AA med stöd
av inregränslagen. Utredningen ger dock inte stöd för att AA valdes ut för
kontrollen av någon annan anledning än hans beteende när tulltjänstemännen
samtalade med en annan resenär om cannabis.

Det fanns inte heller stöd för åtgärderna enligt smugglingslagen
Det fanns alltså inte anledning att anta att AA passerat gränsen. Av det skälet
saknades förutsättningar även för de åtgärder som tulltjänstemännen vidtog med
stöd av smugglingslagen, bl.a. den ytliga kroppsbesiktningen.

AA har gjort gällande att han under kroppsbesiktningen blev tillsagd att göra
knäböj. Hans uppgifter har dock tillbakavisats av tulltjänstemännen. Jag får
konstatera att ord står mot ord och att ytterligare utredning sannolikt inte
kommer att leda till ökad klarhet. Jag vill dock rent allmänt framhålla att det vid
en ytlig kroppsbesiktning inte är tillåtet att beordra den undersökte att inta några
särskilda kroppsställningar för att underlätta undersökningen (se prop.
1981/82:2 s. 46 f.).
                                                                   Dnr 1548-2022      Sid 7 (7)




Avslutande synpunkter och kritik
Tulltjänstemännen har genomfört en kontroll av AA med stöd av inregränslagen
och vidtagit åtgärder enligt smugglingslagen utan att det fanns rättsliga
förutsättningar för det. Åtgärderna innebar att AA:s rörelsefrihet inskränktes
under en inte obetydlig tid och att han, framför allt genom den ytliga
kroppsbesiktningen, utsattes för en undersökning som innebar ett intrång i den
personliga integriteten.

Det är ett grundläggande rättssäkerhetskrav att tvångsmedel hanteras korrekt.
Det är vidare en självklarhet att en tulltjänsteman har de rättsliga
förutsättningarna klara för sig innan ett beslut om tvångsmedel fattas. I det här
fallet har tulltjänstemännens överväganden brustit i den grundläggande frågan
om huruvida AA relativt kort tid före kontrollen hade passerat gränsen till
Sverige, trots att de med hänsyn till omständigheterna hade anledning att göra
den bedömningen med särskild omsorg. Jag ser allvarligt på det inträffade.

Tullverket kritiseras för att AA kontrollerades enligt inregränslagen och för att
han kroppsvisiterades och blev föremål för en ytlig kroppsbesiktning enligt
smugglingslagen, trots att det inte fanns rättsliga förutsättningar för åtgärderna.

Tullverkets dokumentationsskyldighet bör utökas
Avsaknaden av dokumentation har, som jag nämnt, försvårat granskningen.
Frågan om att införa ett dokumentationskrav för Tullverkets befogenheter att
upptäcka brott har behandlats i ett betänkande som nyligen lämnats till
regeringen (se SOU 2022:48).

I mitt remissvar påtalade jag vikten av att ingripanden dokumenteras för att JO
effektivt ska kunna utöva sin tillsyn över Tullverket (se JO:s dnr R 78-2022).
Vidare förde jag fram att ett dokumentationskrav innebär ett incitament för
beslutsfattaren att tänka igenom om förutsättningarna för en viss åtgärd är
uppfyllda.

Min granskning i det här ärendet illustrerar värdet av den
dokumentationsskyldighet som jag efterlyste i remissvaret. Till det sagda vill
jag, för ingripanden som inte görs i omedelbar närhet av en gränspassage, peka
på de rättssäkerhets- och kontrollskäl som talar för en dokumentation av vad
som föranlett kontrollen och att den genomförts inom det geografiska område
som lagstiftningen medger.

Det finns därför skäl att skicka en kopia av beslutet till Regeringskansliet för
kännedom.

Ärendet avslutas.
