# Handläggningen av ett ärende rörande lokala trafikföreskrifter. Bland annat frågor om en länsrätts behörighet

JO 2005-09-22 dnr 1554-2005

BESLUT
                                                                       Datum                Dnr                    Sid
                                                                       2005-09-22           1554-2005             1 (5)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Handläggningen av ett ärende rörande lokala trafikföreskrifter. Bland
                        annat frågor om en länsrätts behörighet

## Anmälan

I en skrivelse till JO klagade AA på Miljönämnden i Strömstads kommun och
                        Länsrätten i Göteborg. Hon var kritisk till handläggningen av ett ärende
                        angående lokala trafikföreskrifter. Enligt uppgifter på Strömstads kommuns
                        hemsida är det nu tekniska nämnden som är trafiknämnd och därmed ansvarig
                        för lokala trafikföreskrifter.

## Utredning

Länsrättens i Göteborg akt i mål 7275-01 lånades in. Av akten framgick att AA
                        i en skrivelse som kom in till länsrätten den 27 december 2001 överklagade ett
                        beslut om lokala trafikföreskrifter som Miljönämnden i Strömstads kommun
                        hade fattat den 20 november 2001.

                        Av dagboksbladet framgick att kontinuerlig handläggning hade skett i målet
                        fram till den 27 augusti 2002. Nästa notering på dagboksbladet är från den
                        1 april 2003 då AA gav in en skrift.

                        Den 8 november 2004 konstaterade länsrätten att talan mot miljönämndens
                        beslut inte skulle föras hos länsrätten utan hos länsstyrelsen. Länsrätten
                        anmodade miljönämnden att rättidspröva överklagandet och, om det hade
                        kommit in i rätt tid, översända det till Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

                        I den inlånade akten fanns vidare ett brev ställt till lagmannen vid Länsrätten i
                        Göteborg. Brevet var ankomststämplat den 18 augusti 2003 men inte akt-
                        bilagerat eller på annat sätt diariefört. I brevet ställde AA ett antal frågor. Det
                        framgick varken av akten eller av dagboksbladet att brevet hade besvarats.

                        Anmälan remitterades till länsrätten som anmodades att göra en utredning och
                        yttra sig över handläggningen av målet. Av remissvaret skulle vidare framgå
                        vilka åtgärder som hade vidtagits med anledning av det brev som AA ställt till
                        lagmannen och som kom in den 18 augusti 2003.

                        I remissvaret som var undertecknat av lagmannen BB angavs bl.a. följande.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 1554-2005        Sid 2 (5)




     –––
     Länsrätten kan inte annat än djupt beklaga den långa handläggningstiden av
     målet. Som utredning och yttrande över handläggningen hänvisar länsrätten till
     den promemoria som upprättats av chefsrådmannen CC och som bifogas detta
     yttrande.
     Vad gäller brevet ställt till lagmannen och som kom in den 18 augusti 2003 ger
     de efterforskningar som länsrätten nu gjort ingen annan förklaring än att brevet
     av misstag bara har lagts in i akten. Brev som är direkt ställda till lagmannen
     öppnas inte vid postöppningen utan kuvertet lämnas direkt till lagmannen. Denne
     gör då en bedömning av om brevet är en administrativ skrivelse som skall
     diarieföras i det administrativa diariet eller om det tillhör något pågående mål
     och därmed skall aktbilageras i akten. Uppenbarligen har så inte skett i detta fall.
     För att motverka att liknande misstag görs framöver har länsrätten hos all berörd
     personal inskärpt vikten av att handlingar inte bara kan läggas in i en akt utan
     åtgärd.
Av den bifogade promemorian framgick i huvudsak följande.

     Målet kom in till länsrätten i december 2001 och avgjordes först i november
     2004. Det är givetvis inte acceptabelt, i all synnerhet som det visade sig att
     länsrätten inte var rätt instans att pröva överklagandet. Jag beklagar att
     avgörandet dröjt så länge.
     Målet tilldelades fiskalsroteln på avdelning 3. Normalt görs redan inledningsvis
     en prövning av länsrättens behörighet. Jag utgår från att det skett även i detta
     fall. Att dåvarande rotelinnehavare då inte gjorde den bedömningen som
     länsrätten senare gjorde, nämligen att länsrätten inte var rätt instans, kan jag ha
     viss förståelse för. Den till beslutet fogade bilagan sa att beslutet skulle
     överklagas till länsrätten. Till det kommer att det krävdes ett ganska ingående
     studium av lagtexten där olika lagrum fick jämföras med varandra för att man
     skulle komma fram till att det var länsstyrelsen som skulle pröva överklagandet
     och inte länsrätten inom ramen för en laglighetsprövning. Som bekant blir det
     aktuellt med en laglighetsprövning först om det inte finns särskilda bestämmelser
     för överklagande, vilket alltså fanns i detta fall.
     Man kan emellertid också konstatera att skriftväxlingen i målet var avslutad
     någon gång under våren 2002. Målet borde då med länsrättens normala
     handläggningsrutiner ha avgjorts före, eller kort efter, sommaruppehållet samma
     år. Så skedde inte och det är inte lätt att nu få klarhet i varför det dröjde så länge
     innan målet avgjordes. Några förklaringar har jag dock kunnat få fram.
     Fiskalsrotlarna på länsrätten har, från och till, haft besvärande målbalanser, bl.a.
     som en följd av att fiskalerna inte haft någon notarie till sin hjälp. I princip har
     fiskalen själv fått ta det fulla ansvaret för målen på sin rotel. På fiskalsroteln på
     avdelning 3, den fiskalsrotel på länsrätten som har mål om laglighetsprövning,
     hann man inte avgöra målen i den takt som man skulle önska. Det blev en
     anhopning av allt äldre mål, bl.a. om laglighetsprövning. Med hjälp av andra på
     avdelningen har nu fiskalen efter ett förtjänstfullt arbete avgjort många av de
     äldre målen. Det finns även andra förklaringar till att just det mål som anmälan
     avser inte kom att avgöras tidigare. En av de fyra fiskaler som tjänstgjorde på
     rotel 33 under tiden från det att målet kom in till dess att det avgjordes ville av
     förhållanden som kan karakteriseras som jäv inte handlägga målet. Målet
     överlämnades då från rotel 33 till en föredragande på avdelningen, där akten av
     misstag sorterades in bland avdelningens skattemål. Först i samband med de
     ansträngningar avdelningen, och framför allt fiskalen, gjorde hösten 2004 för att
     avgöra gamla laglighetsprövningsmål kom akten till rätta och målet avgjordes.
     Som tidigare sagts beklagar jag att målet inte har avgjorts tidigare. Som
     avdelningschef har jag det fulla ansvaret för att målen på avdelningen avgörs i
     rimlig tid. Minskade resurser och anslag gör att man får acceptera längre
     handläggningstider än vad som är önskvärt. Så långa handläggningstider som det
                                                                        Dnr 1554-2005     Sid 3 (5)




      har blivit i detta fall kan dock inte accepteras. Jag har med nuvarande fiskal, i
      samband med att de äldre målen om laglighetsprövning avgjordes, diskuterat
      frågan om fiskalsroteln även i fortsättningen skall tilldelas mål om laglighets-
      prövning. Jag hade då främst fiskalernas pressade arbetssituation i åtanke. Vi
      kom dock överens om att det av utbildningsskäl var bra om fiskalerna även
      fortsättningsvis handlade mål om laglighetsprövning. Detta förutsatte dock
      förbättrade rutiner för uppföljningen av äldre mål, vilket har införts. Med
      nuvarande verksamhetsstöd, VERA, har möjligheterna att följa upp äldre mål
      också förbättrats.
      –––
      Min avsikt är att vid ett avdelningsmöte ta upp den av AA framförda kritiken och
      de synpunkter som jag har redovisat ovan.
      –––
Strömstads kommuns handlingar och beslut i ärendet lånades in. Bland de
inlånade handlingarna fanns en underrättelse från tekniska förvaltningen till AA
daterad den 25 november 2004 med följande innehåll.

      Underrättelse om beslut från länsrätten
      Länsrätten har funnit att rätt instans för överklagning av den lokala trafik-
      föreskriften är länsstyrelsen.
      Vid telefonsamtal den 25/11 2004 med CC vid länsrätten, informerades han om
      att den överklagade lokala trafikföreskriften blev upphävd av miljönämnden
      2003-12-18, MN § 373 dnr MN/2001-1398.
      CC ansåg att det därmed inte finns någon anledning att vidarebefordra ärendet
      till länsstyrelsen utan att istället underrätta er.
Anmälan remitterades därefter till tekniska nämnden för utredning och yttrande
angående handläggningen efter länsrättens beslut den 8 november 2004.

Tekniska nämnden gav som sitt remissvar in ett yttrande upprättat av
avdelningschefen DD. Av yttrandet framgick bl.a. följande.
      –––
      Enligt länsrätten beslut 2004-11-08 (Mål nr 7275-01E) skulle Miljönämnden
      rättidspröva överklagandet och om det har kommit in i rätt tid översända det till
      Länsstyrelsen i Västra Götaland.
      Enligt telefonkontakt med länsrätten 2004-11-25, CC, informerades han om att
      den överklagade lokala trafikföreskriften blev upphävd av MN 2003-12-18 MN
      § 373 dnr MN/2001-1398.
      CC ansåg då att därmed inte finns någon anledning att vidarebefordra ärendet till
      länsstyrelsen utan istället underrätta AA.
      –––
AA kommenterade remissvaren.

I ett beslut den 22 september 2005 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Länsrättens handläggning av mål 7275-01
I 34 kap. 1 § rättegångsbalken föreskrivs att rättegångshinder självmant skall
beaktas av rätten. Grundregeln anses vara densamma inom förvaltnings-
                                                                     Dnr 1554-2005       Sid 4 (5)




processen även om den i förvaltningsprocesslagen (1971:291) bara har kommit
till uttryck beträffande hinder som består i att talan har väckts för sent (6 §). Till
de rättegångshinder som skall beaktas hör att talan har väckts vid fel instans.

Enligt 7 § förvaltningsprocesslagen skall en länsrätt eller kammarrätt om den i
samband med att ett mål inleds finner att den saknar behörighet att handlägga
målet, om en annan motsvarande domstol är behörig, under vissa angivna
förutsättningar överlämna handlingarna i målet till den domstolen. Paragrafen
reglerar endast överlämnande till en annan allmän förvaltningsdomstol. Frågan
om överlämnande till en förvaltningsmyndighet är oreglerad. Ett skyndsamt
ställningstagande i behörighetsfrågan är dock särskilt angeläget i ett sådant fall
eftersom den som inlett målet vid rättidsprövningen inte får tillgodoräknas tiden
innan överklagandet kommit in till beslutsmyndigheten eller till rätt överinstans
(se mitt beslut, JO 2003/04 s. 164). Av det sagda följer att länsrätten när
överklagandet kommit in utan dröjsmål haft att ta ställning till om domstolen
varit rätt överinstans. Vid en sådan prövning gjord med erforderlig noggrannhet,
borde länsrätten funnit att överklagandet skulle prövas av länsstyrelsen.

Enligt min mening är det anmärkningsvärt att det felaktiga upptagandet av
överklagandet uppdagades först efter tre år när målet var färdigt för avgörande.
Länsrätten kan trots angiven förklaring inte undgå kritik i detta avseende.

Länsrättens handläggning av AA:s brev av den 18 augusti 2003
Jag noterar att man på länsrätten har inskärpt vikten av att handlingar inte får bli
liggande utan att erforderliga åtgärder vidtas och jag utgår från att liknande
misstag inte skall upprepas.

Tekniska nämndens handläggning
JO bör enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet inte utreda händelser
eller förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden om det inte finns
särskilda skäl för det. Min granskning när det gäller tekniska nämndens
handläggning avser därför endast handläggningen efter länsrättens beslut den
8 november 2004.

Länsrättens anmodan till den kommunala nämnden att rättidspröva över-
klagandet får ses som en serviceåtgärd gentemot AA utan någon bindande
förpliktelse för nämnden. När det gäller hanteringen av överklagandet har
nämnden i första hand haft att tillämpa bestämmelserna i förvaltningslagen
(1986:223).

Av 24 § första stycket förvaltningslagen följer att en myndighet som har
meddelat ett överklagat beslut skall pröva om en skrivelse med ett överklagande
har kommit in i rätt tid. För det fall att skrivelsen har kommit in för sent skall
myndigheten avvisa den om inte undantagen i andra och tredje styckena är
uppfyllda. Av 25 § följer vidare att myndigheten om överklagandet inte skall
avvisas skall överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den
myndighet som skall pröva överklagandet. Enligt 27 § skall en myndighet om
                                                                 Dnr 1554-2005     Sid 5 (5)




den finner att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart
oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ändra
beslutet om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för
någon enskild part. Omprövningsskyldigheten gäller även om beslutet
överklagas.

Kommunen har inte redogjort för den rättsliga grunden för att inte rättidspröva
överklagandet. Enligt min mening borde rättidsprövning ha skett varefter
kommunen skulle ha vidtagit de åtgärder som följt av denna prövning, dvs.
avvisat överklagandet eller överlämnat det till länsstyrelsen.

Jag stannar vid dessa uttalanden.
