# Kritik mot Förvaltningsrätten i Uppsala för långsam handläggning av ett mål om ledsagarservice. Även uttalanden om domstolens handläggningstider generellt i s.k. allmänna mål

JO 2022-10-11 dnr 1568-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2022-10-11              1568-2022              1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Förvaltningsrätten i Uppsala för långsam handläggning av
                        ett mål om ledsagarservice. Även uttalanden om domstolens
                        handläggningstider generellt i s.k. allmänna mål


                          Beslutet i korthet: Ett mål om ledsagarservice avgjordes inte förrän drygt ett år och
                          tre månader efter att det kom in till domstolen. Förvaltningsrätten kritiseras för den
                          långa handläggningstiden.
                          Av beslutet framgår att domstolen under en längre tid har haft en ansträngd arbets-
                          situation och svårigheter att möta en ökad måltillströmning. De åtgärder som
                          domstolen hittills har vidtagit tycks enligt chefsJO ha fått viss positiv effekt. Handlägg-
                          ningstiderna för socialförsäkringsmålen och skattemålen är dock fortfarande för långa.
                          Domstolens prognos framåt är att situationen kommer att förbättras ytterligare.
                          ChefsJO understryker vikten av att arbetet för att nå kortare handläggningstider och
                          lägre målbalanser fortsätter samt att kontinuerlig uppföljning sker.
                          Beslutet lämnas över till riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 februari 2022 framförde AA klagomål
                        mot Förvaltningsrätten i Uppsala om långsam handläggning av ett mål om
                        ledsagarservice enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-
                        hindrade, LSS. Hon anförde att målet hade initierats den 5 januari 2021 och att
                        domstolen gett besked om att den ligger cirka ett år efter i handläggningstid.

## Utredning

JO tog in dagboksbladet i det aktuella målet.

                        Därefter uppmanades Förvaltningsrätten i Uppsala att yttra sig över anmälan.
                        Yttrandet skulle också innehålla en redogörelse för handläggningstiderna
                        generellt i skattemål, socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen,
                        psykiatrimål, LVU-mål, LVM-mål, LOU-mål, s.k. mängdmål (fastighets-
                        taxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål) samt övriga
                        mål, vilka åtgärder domstolen har vidtagit för att minska handläggningstiderna
                        och en prognos för domstolens handläggningstider framöver i de måltyperna.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 1568-2022         Sid 2 (8)




I sitt remissvar anförde förvaltningsrätten, genom lagmannen BB, i huvudsak
följande:

## Bakgrund

Mål nr 102-21
      […] Målet gäller ett överklagande av CC avseende ett beslut som har fattats av
      Omsorgsnämnden i Uppsala kommun gällande omfattning av ledsagarservice
      enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
      Det aktuella målet kom in till förvaltningsrätten den 5 januari 2021. Vid den
      tidpunkten gällde inte direktfördelning på domare av mål enligt LSS, utan en av
      lagmannen utpekad domare var i stället beredningsansvarig för samtliga LSS-
      mål fram till dess att fördelning skedde på dömande domare inför det att målet
      skulle avgöras.
      När det aktuella målet kom in till förvaltningsrätten var rådmannen DD rent
      formellt beredningsansvarig domare för samtliga LSS-mål. Utifrån den ordning
      som förvaltningsrätten då hade var beredningsansvaret för vissa måltyper mycket
      stort i jämförelse med beredningsansvaret för andra måltyper med mindre balans.
      För att avlasta den beredningsansvarige domaren och utjämna beredningsarbetet
      mellan domare hade förvaltningsrätten en rutin som innebar att kommunicerings-
      ansvaret fördelades utifrån målens slutsiffror. Rådmannen EE var utifrån denna
      rutin kommuniceringsansvarig för socialförsäkrings- och LSS-mål som hade
      slutsiffra 2 i målnumret. Det var därmed EE som rent faktiskt ansvarade för
      målet till dess att det markerades som klart för avgörande. Detta skedde den
      4 juni 2021. Från och med den 5 juni 2021 till och med den 31 oktober 2021
      ansvarade DD återigen för målet.
      Från och med den 1 november 2021 införde förvaltningsrätten direktfördelning
      av mål på domare. Det aktuella målet kom då från och med nämnda datum att
      fördelas på EE. Hon var då alltså på nytt ansvarig för målet fram till dess att jag
      den 5 april 2022 övertog ansvaret för målet, som sedan den 12 april 2022 av-
      gjordes slutligt av mig.
      Målet har inte omfattats av förtur enligt förvaltningsrättens arbetsordning. Målet
      har inte heller bedömts ha förturskaraktär, varför det har hanterats utifrån sitt
      ankomstdatum till domstolen.
      Av förvaltningsrättens arbetsordning, i den lydelse som gällde den 5 januari
      2021 när målet kom in till förvaltningsrätten, framgår väsentligen följande. För
      andra mål än sådana som av förvaltningsrätten klassificerats som förtursmål eller
      mål av förturskaraktär, eller mål där lagmannen efter ansökan beviljat förtur, ska
      målens ålder vara avgörande för i vilken turordning målen handläggs. Därvid ska
      de målsättningar som anges i förvaltningsrättens verksamhetsplan beaktas. Mål
      av enklare natur, t.ex. otvistiga mål och uppenbart ogrundade överklaganden,
      kan med fördel avgöras omgående, dock med beaktande av överklagandetider
      och under förutsättning att detta inte inverkar menligt på hanteringen av äldre
      mål. Även mål där utgången är självklar kan sättas upp utan hänsyn till
      turordningen i syfte att främja snabbt avgörande av enkla mål som inte bör
      balanseras. Avvikelse från denna turordning kan även göras om det är mer
      ändamålsenligt att samordna uppsättande eller dömande av olika mål med
      likartade rättsfrågor.
      Förvaltningsrättens arbetsordning reviderades den 15 mars 2021. Enligt den och
      efterföljande revideringar gäller väsentligen följande. Om inget annat framgår av
      arbetsordningen eller i övrigt ska mål tas upp till slutligt avgörande i den ordning
      som bidrar till effektivitet och kvalitet i arbetet och i övrigt i den ordning som de
      kommit in till förvaltningsrätten. Mål som överlämnats från annan domstol ska,
      vad gäller turordning, hanteras såsom om de inkommit till förvaltningsrätten den
      dag överklagandet först inkom till domstol.
                                                                Dnr 1568-2022       Sid 3 (8)




Domstolens balansläge m.m.
För att få en helhetsbild av förvaltningsrättens nuvarande handläggningstider,
finns anledning att se till de senaste årens balansläge samt inkomna och avgjorda
mål. Förvaltningsrättens totala antal balanserade mål har de senaste åren varit
följande.
2017-12-31    2018-12-31      2019-12-31        2020-12-31          2021-12-31
2 893 mål     3 972 mål       4 643 mål         5 084 mål           4 256 mål


Förvaltningsrättens totala antal inkomna respektive avgjorda mål de senaste
åren har varit följande.
 År                          Inkomna mål                Avgjorda mål
 2016                        6 821 mål                  6 556 mål
 2017                        7 169 mål                  7 271 mål
 2018                        8 064 mål                  6 985 mål
 2019                        8 574 mål                  7 903 mål
 2020                        9 356 mål                  8 918 mål
 2021                        8 521 mål                  9 351 mål

Förvaltningsrättens balansläge har under en följd av år varit problematisk och
domstolen har haft många gamla mål. Dessutom har den totala måltillström-
ningen ökat kraftigt åren 2016–2020, närmare bestämt med 37 procent. Även
under 2021 låg måltillströmningen på en hög nivå, om än något lägre än de två
föregående årens.
Antalet inkomna socialförsäkringsmål vid förvaltningsrätten har ökat kraftigt de
senaste åren. År 2020 inkom 123 procent fler socialförsäkringsmål till domstolen
jämfört med år 2016. Även LVU-mål, som avser tvångsomhändertaganden av
barn, har ökat kraftigt i antal. LVU-målen, som alltså är förtursmål, måste
hanteras inom lagstadgade tidsfrister och är särskilt resurskrävande bland annat
för att de enligt huvudregeln avgörs efter muntlig förhandling. Åren 2016–2020
ökade LVU-målen med 41 procent. Den stora ökningen av inkomna LVU-mål
har inverkat negativt på avverkningen av andra måltyper.
Inkomna mål gällande bistånd enligt socialtjänstlagen (huvudsakligen social-
bidragsmål) ökade under åren 2016–2020 med 72 procent. Den stora ökningen
av sådana biståndsmål och ansträngningarna att hålla efter dessa, har påverkat
möjligheterna för förvaltningsrätten att kunna avgöra andra måltyper i större
omfattning än vad som blev fallet.

Redogörelse för handläggningstider på domstolen
Förvaltningsrättens omloppstider, dvs. tiden från det att målen kom in till
domstolen till dess att de avgjordes, var under januari–april 2021, respektive
januari–april 2022 i genomsnitt följande.
                                           Genomsnittlig omloppstid jan–
                                           april
Målkategori                                2021            2022
Totalvärden                                7,5             6,5
LOU (2543,70)                              3,4             2,8
LVM (1902)                                 0,8             0,7
LVU (1901)                                 2               2,2
Mängdmål: Fast.tax, folkbokföring,
kriminalvård, körkort och studiestöds- 3,7                    3,1
mål (02,2101,1909,1601,1802)
                                                                  Dnr 1568-2022         Sid 4 (8)




Psyk. mål (1907,1917,1918,1919)             0,6                0,5
Skatt (01,05,06 exkl. 0674 och
0676,08,09,10,11,1930,1937,1942,            19,8               15,6
1945)
SocF (38-59)                                14,3               14,6
SoL (1801)                                  6,6                5,9
Trängselskatt (0674, 0676)                  6,3                5,4
Övriga mål                                  9,4                6,9

Åtgärder som vidtagits för att minska handläggningstiderna

Bakgrund
Vid de regelbundna resultatdialogerna med Domstolsverket redogör jag, i
egenskap av lagman, för produktion, målens åldersstruktur, balansläge,
inströmning samt vilka åtgärder som jag vidtar utifrån befintliga resurser. I
dialogen görs en gemensam analys och bedömning om domstolen är rätt
dimensionerad. De budgettillskott som varit nödvändiga för att hantera den
kraftiga inströmningen av mål under åren 2016–2020 har domstolen fått del av
med viss eftersläpning vilket de facto har bidragit till att domstolen byggt
ytterligare balanser. För att hantera ökningen och samtidigt ha fokus på att
avgöra rätt mål har det därför varit nödvändigt med kontinuerliga
omprioriteringar och täta uppföljningar.

Riktade projekt m.m.
År 2016 gjorde förvaltningsrätten utifrån befintlig målstock bedömningen att
prioritering av gamla skattemål behövde göras. Ett skatteprojekt för avarbetning
av sådana mål startades därför i november 2016 med stöd av extra resurstillskott
från Domstolsverket. Projektet pågick till och med den 30 juni 2018.
Under den tid som skatteprojektet pågick hade förvaltningsrätten inte
ekonomiska eller personella resurser att öka avverkningen av socialförsäkrings-
mål. Detta var naturligtvis högst otillfredsställande, när tillströmningen av
sådana mål började öka under våren 2017. Denna ökning har sedan hållit i sig
över tid. Efter det att förvaltningsrättens skatteprojekt framgångsrikt slutförts vid
halvårsskiftet 2018 och skattemålens åldersstruktur väsentligen hade förbättrats,
genomförde förvaltningsrätten under fyra månaders tid hösten 2018 ett social-
försäkringsprojekt med fokus på domstolens äldsta socialförsäkrings- och LSS-
mål. Projektet genomfördes inom ramen för förvaltningsrättens egen budget.
Trots detta projekt ökade antalet gamla socialförsäkringsmål under året (mål
äldre än 1 år), detta bland annat som en följd av kontinuerlig hög inströmning av
sådana mål sedan våren 2017. Under 2018 avgjorde förvaltningsrätten 23 fler
socialförsäkringsmål jämfört med vad som prognostiserats i verksamhetsplanen.
Förvaltningsrätten genomförde även ett socialförsäkrings- och LSS-projekt under
delar av 2019, när jag i huvudsak avstod från annat dömande och i stället
koncentrerade mig på att avgöra sådana mål. Även detta projekt finansierades
inom ramen för domstolens egen budget. Förvaltningsrätten avgjorde under 2019
cirka 200 fler socialförsäkrings- och LSS-mål jämfört med verksamhetsplanen.
Även under perioden den 19 augusti 2020–den 28 februari 2021 genomförde
förvaltningsrätten ett socialförsäkringsprojekt, som inkluderade LSS-mål. Det
projektet finansierades genom resurstillskott från Domstolsverket. Projektet var
mycket framgångsrikt och ledde till att 38 procent fler socialförsäkringsmål
avgjordes under 2020 jämfört med vad som prognostiserats i verksamhetsplanen.
Från och med maj 2021 till och med december 2021 bedrev förvaltningsrätten ett
nytt avarbetningsprojekt med inriktning på socialförsäkringsmål, inklusive LSS-
mål, mål enligt socialtjänstlagen samt vissa övriga mål. Projektet finansierades
av Domstolsverket. Projektet var framgångsrikt och ledde till att 1 316 mål,
                                                                 Dnr 1568-2022         Sid 5 (8)




främst socialförsäkrings- och LSS-mål samt mål enligt socialtjänstlagen med
tillhörande sambandsmål, avgjordes.
Från och med januari 2022 pågår ett nytt avarbetningsprojekt som fortsatt
fokuserar på att förbättra åldersstrukturen för socialförsäkringsmål inklusive
LSS-mål. Projektet pågår till och med den 31 maj 2022.
Från och med maj 2022 till och med december 2022 pågår också ett skatteprojekt
med inriktning att avgöra de allra äldsta målen. Domstolen har rekryterat en
tillfällig extra domarresurs för detta.
Utöver de genomförda projekten har förvaltningsrätten under ett antal år
regelbundet haft s.k. övertidslördagar och koncentrationsdagar. Övertids-
lördagarna innebär att domare och föredragande jurister/notarier avarbetar äldre
mål utanför ordinarie arbetstid. Koncentrationsdagar innebär att domare och
föredragande jurister/notarier under en dag på arbetstid, arbetar enbart med en
viss, ur ålderssynpunkt angelägen måltyp. Dessa regelbundna satsningar har haft
en positiv inverkan på förvaltningsrättens målbalanser över tid.

Verksamhetsutveckling och uppföljning
Utöver nödvändiga tillfälliga insatser i form av projekt och resurstillskott/-
allokering måste organisationen ständigt vässa sina arbetsformer och se över
arbetssätten. Förvaltningsrätten har därför sedan 2016 kontinuerligt arbetat med
att utveckla arbetsformerna på domstolen, bl.a. mot ett mer digitalt arbetssätt. Ett
viktigt steg mot en mer effektiv målhantering är som ovan nämnts införandet av
direktfördelning av alla målkategorier på dömande domare som gjordes den
1 november 2021. Direktfördelning innebär att när ett mål kommer in till
domstolen fördelas det direkt på den domare som senare kommer avgöra målet,
dvs. en och samma domare är ansvarig för målet från det att det kommer in till
domstolen till dess att målet avgörs. Syftet med direktfördelningen är dels att det
vid varje given tidpunkt klart ska framgå vem som är ansvarig domare för varje
mål, dels att öka effektiviteten. Förvaltningsrättens domare har sedan början av
året, i samband med inkorgsgranskningen av sina mål, i större utsträckning börjat
markera de mål som bedöms vara av enkel beskaffenhet och som därmed kan
sättas upp snabbt och avgöras utan onödigt dröjsmål; en form av ”snabbspår”.
Förvaltningsrätten följer sedan ett antal år tillbaka kontinuerligt upp vilka gamla
mål som finns i domstolens målstock. Sedan något år tillbaka sker uppföljning
även av öppna mål som är klara för avgörande, dvs. uppföljning sker av hur
länge ett mål legat overksamt. Förvaltningsrätten har vidare sedan början av
2018 kompletterat den månatliga uppföljningen med tertialuppföljningar. Detta
för att under verksamhetsåret på ett bättre sätt kunna följa målutveckling och
inströmning och utifrån detta allokera domstolens resurser till de måltyper där
det finns störst behov. Vid de månatliga uppföljningarna resonerar jag med
domarna framför allt om de äldsta målen. I samtalen får jag också en bild av hur
den enskilde domaren arbetar med sin målstock, och domaren ges tillfälle att
flagga upp om det finns behov av avlastning och i förekommande fall behov av
omfördelning av mål till annan domare. Inom domargruppen förs dessutom en
kontinuerlig dialog om vilka måltyper som behöver prioriteras.
Det förtjänar också att nämnas att förvaltningsrätten sedan några år tillbaka
effektiviserat domskrivningen i bland annat socialförsäkringsmål, vilket
inneburit att domarna generellt sett är kortare och mer koncentrerade. Domstolen
använder sig numera även av det överklagade beslutet som bilaga till domen, när
detta utifrån innehållet i beslutet bedöms som lämpligt. Att effektivisera
domskrivningen med bibehållen kvalitet är ett fortgående arbete på domstolen.
Domstolen har en stående arbetsgrupp för domskrivningsfrågor, Domskrivnings-
gruppen, som sedan februari 2022 har fått en ny bemanning. Gruppen har också
fått flera nya uppdrag från mig; bl.a. att föreslå enklare beslutsmallar.
                                                                  Dnr 1568-2022       Sid 6 (8)




Övrigt
Förvaltningsrättens måltillströmning under de senaste åren har tydliggjort att
domstolen har haft en brist på framför allt domare. Till följd av att förvaltnings-
rättens ökade måltillströmning hållit i sig över tid har Domstolsverket hösten
2019 beslutat om en ramhöjning av domstolens budget från och med år 2020.
Domstolsverket har vidare, efter begäran av förvaltningsrätten, beviljat ett extra
resurstillskott för större delen av 2020. Det extra resurstillskottet har främst
använts för att, genom ovan nämnda projektet år 2020, avarbeta social-
försäkrings- och LSS-mål. Under hösten 2020 beslutade Domstolsverket om
ytterligare ramhöjning av förvaltningsrättens budget, denna gång från och med
2021.
Ramhöjningarna av förvaltningsrättens budget har möjliggjort att domstolen
fr.o.m. den 1 september 2021 har kunnat tillföras ytterligare två ordinarie domare
utöver befintlig domarpersonal. Genom dessa permanenta resurstillskott av
domare kommer förvaltningsrätten att ha bättre förutsättningar att fullgöra sin
uppgift.

Prognos för framtida handläggningstider
Av tabellen nedan framgår prognos för omloppstider för maj-december 2022.
                                   Genomsnittlig omloppstid
                                   jan–april
Målkategori                        2021       2022                     Prognos
LOU (2543,70)                      3,4           2,8                   2
LVM (1902)                         0,8           0,7                   0,7
LVU (1901)                         2             2,2                   2,2
Mängdmål: Fast.tax, folkbok-
föring, kriminalvård, körkort
och studiestödsmål
(02,2101,1909,1601,1802)           3,7           3,1                   3,1
Psyk. mål                      0,6               0,5                   0,5
(1907,1917,1918,1919)
Skatt (01,05,06 exld. 0674 och
0676,08,09,10,11,1930,1937,194
2,1945)                        19,8              15,6                  12
SocF (38-59)                       14,3          14,6                  10
SoL (1801)                         6,6           5,9                   5
Trängselskatt (0674, 0676)         6,3           5,4                   5
Övriga mål                         9,4           6,9                   6

Yttrande och bedömning
I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen anges att en rättegång ska genom-
föras inom skälig tid. Av 17 § förordning (1996:382) med förvaltningsrätts-
instruktion framgår att ett mål ska avgöras så snart det kan ske.
Det aktuella målet inleddes vid domstolen den 5 januari 2021 och avgjordes den
12 april 2022. Målets totala handläggningstid uppgick alltså till ett år och tre
månader.
Vid min granskning av hanteringen av målet kan jag konstatera att förvaltnings-
rättens balansläge och målens åldersstruktur har gjort att detta mål inte har
avgjorts tidigare. Förvaltningsrätten kan därmed inte anses ha uppfyllt den
enskildes berättigade krav på ett avgörande i rimlig tid i detta mål. Enligt min
mening finns det av den anledningen skäl att kritisera förvaltningsrätten.
                                                                       Dnr 1568-2022       Sid 7 (8)

## Åtgärder

Jag som lagman har det yttersta ansvaret för verksamheten på domstolen.
      Av redogörelsen ovan framgår att jag vidtagit en rad åtgärder för att på kort och
      lång sikt förbättra målens åldersstruktur och minska balanserna. De tre viktigaste
      åtgärderna som redan vidtagits på domstolen för att nå denna målsättning är:
      1.   Införandet av direktfördelning av mål som varit i kraft sedan den
           1 november 2021, dvs. drygt ett halvår
      2.   Kontinuerlig uppföljning av gamla mål på såväl övergripande nivå som på
           individnivå
      3.   Ett ”snabbspår” hos varje domare för att identifiera mål av enklare
           beskaffenhet som därmed kan sättas upp snabbt och avgöras utan dröjsmål.
      Effekterna och domarnas samlade erfarenheter hittills av åtgärden under
      punkten 1 har analyserats av en domstolsintern arbetsgrupp. Vid lednings-
      gruppens möte den 23 maj 2022 ska arbetsgruppen presentera sin rapport.
      Härefter kommer jag att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas för att
      ytterligare effektivisera förfarandet med direktfördelning av mål. Därutöver
      kommer naturligtvis den kontinuerliga uppföljningen av gamla mål att fortsätta i
      samma utsträckning som tidigare, och i de enskilda samtalen med domarna
      kommer jag särskilt att följa upp deras erfarenheter av hur snabbspårs-
      hanteringen fortskrider.
      Jag ser med tillförsikt på de ytterligare positiva effekterna av de åtgärder som
      redogjorts för ovan, och gör bedömningen att åtgärderna ska leda till att
      domstolen framöver ökat förutsättningarna för att möta enskildas berättigade
      krav på ett avgörande i rimlig tid.
      Jag vill avslutningsvis beklaga att avgörandet av målet oskäligen fördröjts.
Till remissvaret bifogades yttranden från rådmännen DD och EE. Yttrandena
har utelämnats i detta beslut.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Inledning
Förvaltningsrätten har redogjort för relevant rättslig reglering. Av den följer att
ett mål som blir klart för avgörande inte får bli liggande under någon längre tid.
Genom regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Sveriges domstolar
beslutade regeringen som mål att 75 procent av målen i förvaltnings- och
kammarrätt, exklusive förturs- och migrationsmål, ska ta högst sex månader att
avgöra i respektive instans. För 2022 har regeringen satt upp motsvarande mål.

JO har vid flera tillfällen kritiserat Förvaltningsrätten i Uppsala för långsam
handläggning av mål (se t.ex. dnr 6892-2013, 5294-2018 och 4967-2021).

Handläggningen av det aktuella målet
AA:s anmälan avser ett mål om ledsagarservice. Målet inleddes hos förvalt-
ningsrätten den 5 januari 2021. Enligt domstolen markerades det som klart för
avgörande den 4 juni samma år. Utifrån dagboksbladet framstår det emellertid
som att målet var klart för avgörande redan i februari. Målet avgjordes inte
förrän den 12 april 2022. Handläggningstiden uppgick således till drygt ett år
och tre månader.
                                                                  Dnr 1568-2022      Sid 8 (8)




Jag kan konstatera att handläggningstiden överskridit vad som varit rimligt och
acceptabelt. Domstolen har som förklaring till den utdragna handläggningstiden
hänvisat till stora målbalanser. Jag förstår att domstolen under en längre tid har
haft en ansträngd arbetssituation och svårigheter att möta den ökade måltill-
strömningen. Förvaltningsrätten förtjänar trots detta kritik för den långsamma
handläggningen.

Handläggningstiderna generellt vid domstolen
Förvaltningsrätten har redogjort för bl.a. balansläget och omloppstiderna i fråga
om de s.k. allmänna målen. Enligt domstolen har balansläget varit problematiskt
under en längre tid och många mål har blivit gamla. Vidare ökade den totala
måltillströmningen med 37 procent under 2016–2020.

I remissvaret har domstolen beskrivit vilka åtgärder som har vidtagits och vilka
som planeras för att komma till rätta med handläggningstiderna. Insatserna
tycks hittills ha fått viss positiv effekt. Samtidigt framgår det av förvaltnings-
rättens redogörelse att handläggningstiderna för socialförsäkringsmålen och
skattemålen fortfarande är för långa. Det är bekymmersamt, även om det
naturligtvis är positivt att domstolen arbetar aktivt för att avgöra de äldsta
målen. Domstolens prognos framåt är att situationen kommer att förbättras
ytterligare. Jag vill understryka vikten av att arbetet för att nå kortare
handläggningstider och lägre målbalanser fortsätter samt att kontinuerlig
uppföljning sker.

Som JO tidigare har konstaterat är det ytterst riksdagen och regeringen som har
ansvaret för att domstolarna klarar sina uppgifter och att de kan uppfylla de krav
som ställs i 2 kap. 11 § regeringsformen. Jag lämnar därför över beslutet till
riksdagen, regeringen och Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.
