# Kritik mot dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland för att handlingar i ett verkställighetsärende överlämnats till en utländsk
ambassad utan att någon sekretessprövning gjorts

JO 2016-08-30 dnr 1573-2015

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2016-08-30        1573-2015             1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland för att
                        handlingar i ett verkställighetsärende överlämnats till en utländsk
                        ambassad utan att någon sekretessprövning gjorts

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 18 mars 2015, uppgav AA att gränspolisen
                        hade överlämnat vissa handlingar som innehöll känsliga uppgifter om hans far,
                        BB, till en utländsk ambassad. Överlämnandet hade skett i samband med att
                        man försökte ordna resehandlingar till fadern för att verkställa ett beslut om
                        utvisning. AA ansåg att detta var fel och innebar risker för faderns liv.

## Utredning

Bakgrund
                        BB, som är libanesisk medborgare, sökte asyl i Sverige den 8 september 2009
                        och åberopade skyddsskäl i förhållande till Libanon. Migrationsverket avslog
                        hans ansökan den 20 maj 2011 och beslutade att han skulle utvisas. Beslutet om
                        utvisning vann laga kraft den 8 november 2011.

                        BB medverkade inte till att hans identitet kunde fastställas och det var svårt att
                        få resehandlingar utfärdade för honom. Den 16 april 2012 lämnade
                        Migrationsverket över ärendet till gränspolisen vid dåvarande Polismyndigheten
                        i Västra Götaland då det kunde antas att det behövdes tvång för att genomföra
                        utvisningen.

                        Polisen ansökte den 12 november 2013 om resehandlingar hos Libanons
                        ambassad. Till ansökan bifogades bl.a. ett israeliskt körkort och en handling på
                        arabiska. Den 16 januari 2015 lämnade ambassaden beskedet att man var
                        beredd att utfärda en resehandling för BB.

                        Efter att frågan väckts om de handlingar som skickats till ambassaden kunde
                        innebära risker för BB vid ett återvändande till Libanon bad polisen den 3 mars
                        2015 att Migrationsverket skulle lämna besked om hur utvisningsärendet skulle
                        hanteras. Den 5 mars 2015 meddelade Migrationsverket polisen att arbetet med
                        att verkställa beslutet om utvisning skulle fortsätta. Migrationsverket
                        motiverade sitt ställningstagande med att de aktuella handlingarna varit kända



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                   Dnr 1573-2015     Sid 2 (5)




redan under prövningen av BB:s ansökan om asyl och att de inte innehöll några
omständigheter som tidigare varit okända för libanesiska myndigheter. I
beslutet anges att handlingen på arabiska innehåller uppgifter om olika hot som
riktats mot BB och hans familj.

Beslutet att utvisa BB ur Sverige verkställdes den 8 april 2015.

Polismyndighetens yttrande
Polismyndigheten anmodades att yttra sig över anmälan och redogöra för vilka
överväganden som gjorts i sekretesshänseende innan de aktuella handlingarna
lämnades till Libanons ambassad. Myndigheten anmodades även att redovisa
sin bedömning av om överlämnandet var korrekt.

Polismyndigheten (chefen för enheten för rättslig styrning och stöd CC) uppgav
bl.a. följande.

När ett verkställighetsärende kommer in till Polismyndigheten för handläggning
görs en bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas utifrån vissa kriterier, t.ex.
vilket land som berörd person ska verkställas till och vilka olika handlingar som
finns i ärendet. Om det saknas resehandlingar måste sådana införskaffas för att
verkställigheten ska kunna genomföras. I ärendet kan det finnas vissa dokument
såsom födelsebevis, körkort och vigselbevis. Dessa skickas i normalfallet till
den berörda ambassaden när polisen ansöker om en resehandling. Även
uppgifter om bl.a. släktskap och adress brukar skickas med. I BB:s ärende fanns
endast ett israeliskt körkort, en kopia av ett intyg på arabiska samt uppgifter om
släktskap och BB:s senast kända adress i Libanon.

Polismyndigheten konstaterar att man lämnade över de aktuella handlingarna
till den libanesiska ambassaden i syfte att fullgöra sitt verkställighetsuppdrag
enligt utlänningslagen. En sådan begäran görs rutinmässigt. Handlingarna som
lämnades ut kom från Migrationsverket och ingick i det ärende som verket
avslutat genom sitt beslut om utvisning. Handlingarna har därmed funnits med
vid verkets bedömning att det inte funnits hinder mot att verkställa utvisningen
enligt 12 kap. 1–3 §§ utlänningslagen.

När ärendet överlämnades till polisen för verkställighet hade handlingarna dock
inte kommit den libanesiska ambassaden till del. Av vad som kommit fram
tycks det som att det inte gjorts någon särskild prövning inför utlämnandet av
handlingarna, utan de har enligt vad som beskrivs som den normala ordningen
lämnats över till ambassaden. Enligt Polismyndigheten borde en prövning ha
gjorts i förhållande till bestämmelsen i 7 kap. 20 § utlänningsförordningen. Att
någon sådan prövning inte har skett är en brist, även om utlämnandet av
körkortet tycks ha skett av förbiseende i form av bristande kontroll av vilken
myndighet som utfärdat det. Vad gäller den oöversatta handlingen på arabiska
får utlämnandet, under de förutsättningar som rådde, anses än mindre
acceptabelt.
                                                                   Dnr 1573-2015      Sid 3 (5)




När det gäller frågan om utlämnandet varit korrekt anförde Polismyndigheten
följande.

Ett körkort får anses vara en sådan identitetshandling som omnämns i 7 kap.
20 § utlänningsförordningen och som kan lämnas över med stöd av denna
bestämmelse. Den andra handlingen innehöll, enligt vad som framförts,
uppgifter på arabiska vilka inte var kända av polisen. Handlingen borde
naturligtvis inte ha lämnats ut annat än efter att den översatts och man prövat
om uppgifterna i handlingen kunde lämnas ut.

Efter utlämnandet av handlingarna till ambassaden väckte Polismyndigheten
frågan hos Migrationsverket om utlämnandet kunde innebära ett hinder för
verkställighet av BB:s beslut om utvisning. Myndigheten fick då svaret att
innehållet i de aktuella handlingarna redan var känt av libanesiska myndigheter
och att verket bedömde att det inte fanns några risker för BB med anledning av
utlämnandet. Detta visar på att utlämnandet i sig varit korrekt.

Polismyndigheten uppgav vidare att det 2014 infördes en ny nationell rutin för
hanteringen av förfrågningar till utländska ambassader.

Rättslig reglering
Bestämmelser om verkställighet
Migrationsverket får i vissa fall lämna över ett avvisnings- eller
utvisningsärende för verkställighet till Polismyndigheten (se 12 kap. 14 § fjärde
stycket utlänningslagen). Om Polismyndigheten finner att myndigheten inte kan
verkställa beslutet eller att den behöver ytterligare besked ska myndigheten
underrätta Migrationsverket, som då ska ge anvisningar om verkställigheten
eller vidta andra åtgärder. (Se 12 kap. 17 § första och andra stycket
utlänningslagen.)

Bestämmelser om sekretess i utlänningsärenden
Sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att ett
röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp
eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan
utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av
utlänningar (se 21 kap. 5 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen,
OSL).

Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § OSL gäller sekretess i verksamhet för kon-
troll över utlänningar, bl.a. asylärenden, för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men (se 37 kap. 1 § första stycket OSL).

Sekretessbrytande bestämmelser vid utlämnande av uppgifter till en
annan stat
En uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen får
inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation.
                                                                 Dnr 1573-2015      Sid 4 (5)




Röjandeförbudet hindrar dock inte ett uppgiftslämnande om detta sker i enlighet
med särskild föreskrift i lag eller förordning. (Se 8 kap. 3 § 1 OSL.) Förbudet
hindrar inte heller ett utlämnande om uppgiften i motsvarande fall skulle få
lämnas ut till en svensk myndighet och står klart att det är förenligt med
svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den
mellanfolkliga organisationen (se 8 kap. 3 § 2 OSL).

Om det inte finns någon särskild föreskrift som anger att en uppgift för vilken
sekretess gäller får röjas för en utländsk myndighet måste den utlämnande
myndigheten ta ställning till om ett utlämnande kan ske (8 kap. 3 § 2 OSL).
Prövningen får endast göras av den som enligt myndighetens arbetsordning eller
motsvarande har rätt att fatta sådana beslut på myndighetens vägnar (se Lenberg
m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen, Zeteo 1 januari 2016, kommentaren till
8 kap. 3 § 2).

För att en behörig myndighet, t.ex. en ambassad, ska kunna utfärda de
resehandlingar som behövs i ett ärende om verkställighet får den verkställande
myndigheten lämna vissa uppgifter om en utlännings personliga förhållanden
till den stat som avvisning eller utvisning ska ske till. De uppgifter som
omfattas räknas upp i 7 kap. 20 § utlänningsförordningen. I uppräkningen ingår
bl.a. fullständigt namn, födelsedatum och födelseort, fotografi och
fingeravtryck, tidigare kända adresser i den stat avvisning eller utvisning ska
verkställas till, civilstånd, makes fullständiga namn och adress samt barns namn
och ålder, identitetshandlingar och resehandlingar.

Rikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om verkställighet
av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8, FAP 638-1). I 4 kap. 14 §
anges att bedömningen av om en uppgift kan lämnas ut till en främmande stat
ska dokumenteras. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 september 2014.

Bedömning
Av utredningen framgår att en tjänsteman vid dåvarande Polismyndigheten i
Västra Götaland lämnade över bl.a. ett israeliskt körkort och en oöversatt
handling på arabiska till Libanons ambassad i samband med att man ansökte om
resehandlingar för BB. Såvitt kommit fram gjordes inte några
sekretessöverväganden innan handlingarna lämnades över.

Uppgifter i utlänningsärenden kan vara av mycket känslig natur i förhållande till
hemlandets myndigheter. Även om det finns en särskild föreskrift som anger att
vissa typer av uppgifter får lämnas ut måste det alltid göras en bedömning i det
enskilda fallet om ett utlämnande kan och bör ske. Övervägandena bör
dokumenteras, vilket numera också anges i Polismyndighetens föreskrifter. Av
dokumentationen bör skälen till utlämnandet och de rättsregler som tillämpats
framgå. (Se bl.a. JO 2012/2013 s. 265, dnr 258-2011.)

Av det sagda följer att en noggrann sekretessprövning borde ha gjorts innan
handlingarna lämnades över till Libanons ambassad och att den skulle ha
                                                                  Dnr 1573-2015     Sid 5 (5)




dokumenterats. Handlingen på arabiska skulle självklart ha översatts innan
denna prövning gjordes. Eftersom den handlingen innehöll uppgifter som inte
omfattas av uppräkningen i 7 kap. 20 § utlänningsförordningen borde
prövningen dessutom ha gjorts av myndigheten eller någon som hade rätt att
fatta beslut på myndighetens vägnar.

Dåvarande Polismyndigheten i Västra Götaland ska kritiseras för att någon
sekretessprövning inte gjordes innan handlingarna lämnades över till Libanons
ambassad. Med hänsyn till de risker för enskilda som är förknippade med
utlämnande av uppgifter i utlänningsärenden ser jag allvarligt på det inträffade.

Polismyndigheten har uppgett att myndigheten har en ny nationell rutin när det
gäller att kontakta utländska ambassader i syfte att ordna resehandlingar.
Arbetet utförs numera centralt av en särskild grupp vid den Nationella operativa
avdelningen (gruppen för ambassadsamordning, FAS). Vid inspektioner av
Polismyndighetens gränspolissektioner har jag fått bekräftat att det som regel är
FAS som sköter kontakterna med de utländska ambassaderna och att
sekretessprövningar regelmässigt görs innan handlingar eller uppgifter lämnas
ut (se protokoll med dnr 5380-2015 m.fl.). Jag ser positivt på de åtgärder som
vidtagits inom Polismyndigheten för att säkerställa en rättssäker hantering av
uppgiftsutlämnande i verkställighetsärenden.

Ärendet avslutas.
