# Fråga om Fonden för fukt- och mögelskador haft stöd i författning för ett beslut att garantera betalning av rättegångskostnaderna i mål om skadestånd

JO 2004-11-04 dnr 1574-2001

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                      Sid
                                                                           2004-11-04           1574-2001               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Fråga om Fonden för fukt- och mögelskador haft stöd i författning för ett
                        beslut att garantera betalning av rättegångskostnaderna i mål om
                        skadestånd

## Anmälan

I en anmälan till JO begärde AA att JO skulle granska Kammarkollegiets beslut att
                        svara för enskilda parters rättegångskostnader i mål om skadestånd. Han anförde
                        bl.a. följande.

                        Han bedriver konsultverksamhet under firman B.A.R. AB. Hans huvudsakliga
                        sysselsättning är överlåtelsebesiktningar av fastigheter före köp på köparens
                        uppdrag. Besiktningarna utförs enligt en modell som framtagits av Svenska
                        Byggnadsingenjörers Riksförbund (SBR) och han är certifierad enligt Sitacs regler.
                        – BB och CC väckte talan om skadestånd mot hans bolag under påstående att han
                        varit försumlig vid utförande av ett uppdrag. Hässleholms tingsrätt ogillade talan
                        och motparterna överklagade. Vid förhandling i hovrätten, där talan också kom att
                        ogillas, framkom att Kammarkollegiet svarade för deras rättegångskostnader,
                        eftersom rättsskyddet i deras hemförsäkring var förbrukat, och att de beviljats stöd
                        till reparationerna (dnr 1433/96). – Enligt avgörande från Högsta domstolen
                        beviljas inte rättshjälp när rättsskyddsförsäkring finns men försäkringsbeloppet är
                        förbrukat. Han ifrågasätter därför om det är lagligt att staten genom
                        Kammarkollegiet går in och beviljar förtäckt rättshjälp på sätt som skett.

## Utredning

Muntliga upplysningar inhämtades från Kammarkollegiet. Det kom då fram att
                        ärendet handlades av Fonden för fukt- och mögelskador, en enhet inom
                        Kammarkollegiet.

                        Fondens akt lånades in och granskades. Anmälan remitterades därefter till fonden
                        för yttrande. I fondstyrelsens remissvar anfördes följande.

                                  Fondens verksamhet m.m.
                                  Bestämmelser om fondens verksamhet finns i förordningen (1993:712) om den
                                  statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. (fondförordningen). Enligt
                                  den förordningen kan fondens styrelse under vissa särskilt angivna förutsättningar
                                  lämna bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador i en- och



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                    Dnr 1574-2001     Sid 2 (4)




tvåbostadshus. Det kan här nämnas att den allmänna benämningen på fonden sedan
lång tid tillbaka är Småhusskadenämnden.
Som en bakgrund vill fondstyrelsen i korthet beskriva handläggningen av de
bidragsärenden som förekommer hos fonden.
Fondstyrelsen tillämpar i flertalet ärenden en beslutsmodell som innebär att beslut
fattas i två steg. Med ett underlag som består av husägarens ansökan och en
skadeutredning meddelar fondstyrelsen i det första steget ett beslut (steg 1 beslut) i
frågan huruvida husägaren har rätt till bidrag, vilka huvudsakliga reparationsåtgärder
styrelsen anser nödvändiga för att huset skall fungera tillfredsställande som bostad
och hur stor del av reparationskostnaden som sökanden själv skall bära (självrisken).
Skadeutredningen utförs regelmässigt av en av fonden anlitad teknisk konsult.
Om husägaren accepterar erbjudandet om bidrag i detta steg 1 beslut, skall anbud
inhämtas på utförande av de nödvändiga reparationsåtgärderna. Först när anbud
inkommit blir det nämligen möjligt att beloppsmässigt ange hur stort bidrag
husägaren får från fonden. Detta meddelas husägaren i ett s.k. steg 2 beslut.
Av särskilt intresse i detta ärende är bestämmelserna i 9 § fondförordningen. Enligt
dessa bestämmelser skall nämligen den husägare som vill få bidrag från fonden – om
fondstyrelsen begär det – bl.a.
1.   överlåta sin rätt till nedsättning av köpeskilling och skadestånd på staten intill
     det belopp som utbetalas från fonden,
2.   förbinda sig att samråda med fondstyrelsen i fråga om nedsättning av köpe-
     skilling och skadestånd i sådan del som inte omfattas av överlåtelse enligt 1,
3.   förbinda sig att medverka till de utredningar och lämna de upplysningar som
     behövs för att statens rätt skall kunna tas till vara, och
4.   förbinda sig att återbetala vad fonden utgivit, i den mån skadan ersätts på annat
     sätt.
Redan i steg 1 beslutet informeras fastighetsägaren om att han eller hon – om
erbjudandet om bidrag accepteras – kommer att avkrävas en förbindelse i de
avseenden som finns angivna i 9 § fondförordningen; för kännedom fogas alltid ett
exemplar av förbindelsen till steg 1 beslutet. Om fastighetsägaren accepterar
styrelsens bidragserbjudande föreskrivs i steg 2 beslutet, som ett villkor för
utbetalning av bidraget, att fastighetsägaren skall underteckna och återsända
förbindelsen.

AA:s anmälan
AA har i sin anmälan till Justitieombudsmannen anfört bl.a. att det i ett mål om
skadestånd mellan BB och CC, å ena sidan, och AA, å den andra, framkommit att
Kammarkollegiet svarade för AA:s motparters rättegångskostnader. AA har nu bl.a.
begärt granskning av vad som förekommit och om det är lagligt att staten genom
Kammarkollegiet beviljar förtäckt rättshjälp på sätt som skett i det aktuella målet.
I klarhetens intresse skall anmärkas att det är fondstyrelsen som har beslutat att
stödja BB och CC i processen genom att garantera betalning av de
rättegångskostnader i hovrätten och Högsta domstolen som eventuellt skulle falla på
dem. Kammarkollegiets roll i sammanhanget har enbart bestått i att kollegiet har
skött utbetalningen av aktuella ersättningsbelopp.
Fondstyrelsens beslut att ansvara för en del av rättegångskostnaderna i målet
grundas på de ovan redovisade bestämmelserna i 9 § fondförordningen. Syftet med
dessa bestämmelser är självfallet att göra det möjligt för fonden att återvinna utgivna
bidrag i den mån ersättning för den aktuella fukt- och mögelskadan skall betalas av
någon annan än fastighetsägaren. Genom att fastighetsägaren överlåter sin rätt till
nedsättning av köpeskilling och skadestånd öppnas möjlighet för fonden att bl.a.
aktualisera en talan vid domstol. Talan om nedsättning av köpeskilling kan av
naturliga skäl väckas endast mot föregående ägare av den skadade fastigheten.
                                                                         Dnr 1574-2001     Sid 3 (4)




      Däremot kan det visa sig befogat att föra en skadeståndstalan även mot annan än
      föregående ägare, t.ex. mot en försumlig byggnadsentreprenör, mot kommunen på
      grund av försummelse vid myndighetsutövning eller, som i detta fall, mot en
      besiktningsman.
      Bestämmelserna i 9 § fondförordningen ger fonden både en rätt och en skyldighet att
      bevaka statens intressen. Erfarenheterna under den tid fonden har funnits – cirka 15
      år – visar dock att det i det stora flertalet fall antingen saknas skäl eller är alltför
      kostsamt att försöka återvinna utgivna bidrag. T.ex. har rättegångskostnadsreglerna
      verkat avhållande i de fall fondstyrelsen övervägt att aktualisera en domstolsprocess.
      I vissa fall är förhållandena sådana att fastighetsägaren har en pågående process när
      han gör sin ansökan om bidrag från fonden. Det är i några sådana fall som
      fondstyrelsen – på framställning av fastighetsägaren – använt sig av möjligheten att
      garantera betalning av en del av rättegångskostnaderna i målet. Fondstyrelsen anser
      att statens intressen genom detta tillvägagångssätt kan tas tillvara på ett
      processekonomiskt förmånligt sätt. Det kan tilläggas att fondstyrelsens beslut att
      garantera betalning av rättegångskostnaderna i det nu aktuella målet var föranlett
      även av en förmodan att den för styrelsens verksamhet betydelsefulla frågan om en
      besiktningsmans ansvar skulle få ytterligare belysning.

## Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser fondstyrelsen således att bestämmelserna i 9 §
      fondförordningen ger styrelsen rätt att använda medel ur Fonden för fukt- och
      mögelskador för att på sätt som skett i förevarande fall tillvarata statens intressen.
AA kommenterade remissvaret och vidhöll sin kritik. Han påpekade bl.a. att
fondstyrelsen först efter tingsrättens dom, som är helt klar, gått in med garantier.

I beslut den 4 november 2004 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Av fondens akt framgick bl.a. följande. Fonden fann i beslut den 26 mars 1997 att
bidrag till reparationskostnaden, minskad med självriskbeloppet, för att avhjälpa
fukt- och mögelskador i BB:s och CC:s bostadsbyggnad borde lämnas. I enlighet
med detta beslut tillerkändes dem – genom beslut den 6 augusti 1997, den 9 januari
1998 och den 23 januari 1998 – ersättning för styrkta utgifter med sammanlagt 268
075 kr. Den 18 december 1998 ogillade tingsrätten BB:s och CC:s talan mot AA:s
bolag. Efter förfrågan från deras ombud i målet beslutade fonden den 17 februari
1999 att ersätta dem ”för deras kostnader om målet förs till hovrätten”. I dom
meddelad den 2 april 2001 fastställde hovrätten tingsrättens dom. Vidare
förpliktade hovrätten BB och CC att solidariskt ersätta motpartens
rättegångskostnader i hovrätten med 55 728 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen
(1975:635) från dagen för domen. Deras ombud inkom därefter till fonden med
faktura avseende nedlagt arbete och kostnader och påminde samtidigt om fondens
ersättningsskyldighet även för motpartens rättegångskostnader. På ombudets
faktura finns noterat att kopia skickats till Kammarkollegiet för utbetalning. Sedan
domen överklagats och Högsta domstolen beslutat att inte meddela
prövningstillstånd inkom den 13 september 2001 till fonden en begäran från
ombudet om ersättning för arbetet med överklagandet till Högsta domstolen i
enlighet med bifogad faktura. På denna begäran finns noterat ”För betalning i
                                                                  Dnr 1574-2001   Sid 4 (4)




enlighet med protokollsbeslut 2001-04-25” samt att begäran skickats för
utbetalning.

Enligt 9 § 1 fondförordningen kan husägaren överlåta rätten till ersättning på
staten. Därigenom ges fonden en möjlighet att vända sig mot säljaren eller annan
skadeståndsskyldig för att återvinna utgivna bidrag eller om husägaren redan väckt
talan inträda i rättegången (13 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken).

I detta fall har fonden valt att stödja fastighetsägarna genom att garantera betalning
av rättegångskostnader som de skulle kunna bli betalningsskyldiga för i
skadeståndsprocessen i hovrätten eller i Högsta domstolen. För min del har jag
svårt att finna denna stödform förenlig med huvudregeln i 1 § fondförordningen om
ekonomiskt stöd i form av bidrag eller ersättning för avhjälpande av fukt- och
mögelskador. Bidragsformen synes inte heller kunna härledas ur regeln i 9 § om
husägarens skyldighet att överlåta sin rätt, att samråda med fondstyrelsen eller att
återbetala vad fonden har utgett. Jag delar således inte fondstyrelsens här uttalade
uppfattning att bestämmelserna i fondförordningen ger styrelsen rätt att använda
medlen på sätt som här har skett.

En annan sak är att den använda stödformen kan vara förenlig med det
övergripande syftet med fondens verksamhet – att stödja avhjälpandet av fukt- och
mögelskador. Fondens indirekta inträde i skadeståndsprocessen kan dock ha haft
sådan betydelse och inverkan på parternas rätt i processen att åtgärden inte borde
ha vidtagits utan direkt stöd i fondförordningen.

Jag stannar vid dessa uttalanden när det gäller bedömningen av fondstyrelsens
agerande.

Eftersom det som har kommit fram i ärendet kan vara av intresse för lagstiftaren
översänder jag ett exemplar av detta beslut till Miljödepartementet för kännedom.

Ärendet hos JO är härmed avslutat.
