# Kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län med anledning av handläggningen av ett djurskyddsärende

JO 2015-06-12 dnr 1584-2014

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2015-06-12             1584-2014              1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län med anledning av
                        handläggningen av ett djurskyddsärende


                          Beslutet i korthet: I ett ärende om omedelbart omhändertagande av djur enligt
                          djurskyddslagen har länsstyrelsen tillämpat en ordning med preliminärt beslut som inte
                          har stöd i lagen. Länsstyrelsen får kritik för detta, för att inte genast ha underrättat
                          djurägaren om själva beslutet och för att inte ha gett honom upplysningar om hur han
                          kunde överklaga beslutet.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Länsstyrelsen i Uppsala län med
                        anledning av handläggningen av ett djurskyddsärende. Han uppgav bl.a. följande:

                        Länsstyrelsen inspekterade hans djurhållning den 4 juli 2012. I ett telefonsamtal
                        dagen efter med en handläggare vid länsstyrelsen fick han veta att det var aktuellt
                        att omhänderta hans djur. Han uppgav då att han överklagade beslutet om
                        omhändertagande muntligt, vilket var rimligt eftersom han inte hade fått något
                        skriftligt beslut från länsstyrelsen. Länsstyrelsen vidtog emellertid inte några
                        åtgärder med anledning av hans överklagande. Den 6 juli 2012 omhändertog
                        polisen djuren. Det beslut som låg till grund för omhändertagandet var inte
                        adresserat till honom, utan till polisen. Beslutet, som var rubricerat ”delbeslut”, var
                        dessutom bristfälligt utformat och saknade en överklagandehänvisning. Ytterligare
                        ett beslut om att omhänderta djuren fattades den 19 juli 2012. I beslutet angav
                        länsstyrelsen att det första beslutet skulle fortsätta att gälla. Länsstyrelsens
                        handläggning saknade, enligt hans mening, lagstöd.

## Utredning

JO begärde in och granskade kopior av handlingar i länsstyrelsens ärende. Därefter
                        begärde JO att länsstyrelsen skulle lämna upplysningar om och yttra sig över vad
                        AA hade framfört i sin anmälan om handläggningen av ärendet. Av yttrandet skulle
                        det särskilt framgå när och hur AA underrättades om beslutet den 4 juli 2012 om
                        omedelbart omhändertagande samt hur handläggningen i den delen förhåller sig till
                        reglerna i 20, 21 och 7 §§ förvaltningslagen (1986:223), FL. Länsstyrelsen
                        uppmanades även att yttra sig om på vilken grund handlingar i ärendet om ett




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                           Dnr 1584-2014     Sid 2 (5)




omedelbart omhändertagande enligt 32 § djurskyddslagen (1988:534)
kommunicerades med AA efter det att beslut i den frågan redan hade fattats.

Länsstyrelsen kom in med följande svar:

      Normalt sker omhändertagande av djur enligt 31 § djurskyddslagen och då efter den
      vanliga gången när det gäller förvaltningsärenden. I akuta fall när djur är utsatta för
      lidande eller när det föreligger en överhängande risk att djur utsätts för lidande finns
      möjligheten att besluta om ett omedelbart omhändertagande enligt reglerna i 32 §
      djurskyddslagen. Detta senare förfarande tas alltså till när det av djurskyddsskäl inte
      går att avvakta ett ärendes normala gång inför ett slutligt beslut.
      Det viktiga innan man fattar beslut om omedelbart omhändertagande är att noggrant
      kontrollera om djuret är utsatt för lidande. Om djuret inte är utsatt för lidande kan
      32 § djurskyddslagen inte tillämpas. Ett djur som är övergivet eller i övrigt lämnats
      utan tillsyn anses vara utsatt för lidande även om det inte går att påvisa några synliga
      tecken på detta.
      Länsstyrelsen i Uppsala län beslutar om ett omedelbart omhändertagande i två steg.
      Först fattas ett preliminärt (interimistiskt) delbeslut och sedan efter kommunicering
      ett slutligt beslut.
      Det preliminära beslutet om omhändertagande tas för att komma till rätta med
      djurets akuta nödsituation. Detta preliminära beslut är omedelbart verkställbart och
      verkställigheten sker genom polismyndighetens försorg. Djurskyddshandläggaren
      får inte på egen hand ta med sig ett djur från en djurhållare. I detta skede är frågan
      om omhändertagande inte definitivt avgjord utan polismyndigheten tar endast hand
      om djuret och ser till att djuret får vederbörlig vård och omsorg. Grunden för att det
      preliminära beslutet tas utan föregående kommunicering är dels att ärendet inte
      avgörs slutligt genom beslutet, dels på grund av att situationen för det berörda djuret
      är sådan att avgörandet inte kan uppskjutas. Motiveringen till det preliminära
      beslutet blir oftast kortfattad eftersom detta beslut i de flesta fall fattas på plats, det
      vill säga där djuret påträffas. Detta torde dock sakna betydelse eftersom ärendet inte
      avgörs slutligt genom detta beslut utan endast interimistiskt.
      Härefter sker en sedvanlig kommunicering (17 § förvaltningslagen) varvid
      djurägaren – om han eller hon är känd – får sig tillställt utredningens alla handlingar
      och uppgifter samt bereds möjlighet att yttra sig. Under kommuniceringstiden har
      polismyndigheten ansvaret för det omhändertagna djuret.
      Först härefter sker det andra och slutliga steget i beslutsfattandet. Det preliminära
      beslutet kan beroende på omständigheterna fastställas eller upphävas. Om beslutet
      upphävs – till exempel när djurägaren kan visa att den akuta situationen beror på
      något han eller hon inte kunnat råda över, exempelvis akut inläggning på sjukhus –
      återlämnas djuret. Om det preliminära beslutet fastställs beslutar Länsstyrelsen
      samtidigt om vad som skall ske med det omhändertagna djuret; försäljning,
      överlåtelse på annat sätt eller avlivning (34 § djurskyddslagen). Detta slutliga beslut
      är utförligen motiverat (20 § förvaltningslagen). Om djurägaren är känd delges han
      eller hon beslutet inklusive upplysningar om hur beslutet kan överklagas och
      eventuella avvikande meningar (21 § förvaltningslagen).
      Länsstyrelsen i Uppsala län tillämpar denna rutin för att säkerställa att reglerna i
      förvaltningslagen följs och detta tillvägagångssätt ger djurhållaren möjlighet att
      inkomma med synpunkter eller rättelser i ärendet innan slutligt beslut fattas. Rutinen
      har godtagits av berörda allmänna förvaltningsdomstolar i samband med prövning
      av överklaganden.
      JO har begärt upplysningar om när AA underrättades om beslutet den 4 juli 2012
      och hur handläggningen i den delen förhåller sig till reglerna i 20-21 och
                                                                       Dnr 1584-2014     Sid 3 (5)




       7 §§ förvaltningslagen (1986:223). Länsstyrelsen har även uppmanats att yttra sig
       över hur handlingarna i ärendet kommunicerades med AA efter det att beslut i den
       frågan redan fattats. AA underrättades om det interimistiska beslutet daterat den 4
       juli 2012 i och med att samtliga handlingar i ärendet skickades ut för
       kommunicering den 10 juli 2012. Det slutliga beslutet fattades den 20 juli 2012.
       −−−
       Länsstyrelsen i Uppsala läns bedömning är att ärendet har handlagts enligt den rutin
       gällande beslut om omedelbart omhändertagande av djur enligt 32 §
       djurskyddslagen som berörda förvaltningsdomstolar godtagit. Ärendet är även
       handlagt i enlighet med förvaltningslagen.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Beslutsordningen enligt djurskyddslagen
Länsstyrelsen ska besluta att ett djur som är utsatt för lidande omedelbart ska
omhändertas om det bedöms utsiktslöst att felet blir avhjälpt, ägaren till djuret är
okänd eller inte kan anträffas eller det i övrigt bedöms absolut nödvändigt från
djurskyddssynpunkt (32 § djurskyddslagen).

När länsstyrelsen beslutar om omhändertagande av ett djur ska länsstyrelsen
snarast fastställa om djuret ska säljas, överlåtas på annat sätt eller avlivas. Om
länsstyrelsen har beslutat att djuret ska säljas eller överlåtas på annat sätt och om
det visar sig att beslutet inte kan verkställas, får länsstyrelsen i stället besluta att
djuret ska avlivas. Länsstyrelsens beslut verkställs genom Polismyndighetens
försorg (34 § djurskyddslagen).

Beslut enligt 32 och 34 §§ djurskyddslagen gäller omedelbart om inte den
beslutande myndigheten bestämmer något annat (74 § djurskyddsförordningen
[1988:539]). Länsstyrelsens beslut enligt djurskyddslagen får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol (38 § djurskyddslagen).

Enligt den upphävda 1944 års lag om djurskydd (1944:219) fick länsstyrelsen
förordna att ett djur skulle omhändertas i väntan på att länsstyrelsen skulle avgöra
ärendet. Bestämmelsen om att djur på så sätt kunde omhändertas tills vidare
överfördes inte till den nuvarande djurskyddslagen (prop. 1987/88:93 s. 48 och 71).

Fram till 2009 var det vanligen kommunerna som beslutade om omedelbart
omhändertagande av djur. Beslutet underställdes länsstyrelsen, som gjorde en
utredning som kommunicerades med djurägaren. Om länsstyrelsen ansåg att
beslutet skulle fortsätta att gälla fastställde länsstyrelsen omhändertagandet.
Länsstyrelsen skulle, enligt djurskyddslagen i dess lydelse fram till den 1 januari
1993, i samma beslut även ta ställning till vad som skulle ske med det
omhändertagna djuret. Efter en lagändring behövde länsstyrelsen inte längre
förordna om den saken i omhändertagandebeslutet. Länsstyrelsen skulle i stället
snarast fastställa vad som skulle ske med djuret. I förarbetena anfördes också att
djurhållaren vanligen borde få del av samt tillfälle att yttra sig över utredningen
innan beslut fattades om försäljning eller avlivning (prop. 1991/92:173 s. 22). När
                                                                  Dnr 1584-2014   Sid 4 (5)




den offentliga kontrollen av djurskydd flyttades över från kommunerna till
länsstyrelserna den 1 januari 2009 ändrades inte denna ordning (prop. 2007/08:63
s. 34).

Underrättelse om beslut
En part ska underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör
ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild och det inte är
uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas ska han
underrättas om hur han kan överklaga det (21 § FL).

Bestämmelsen i 21 § FL anger inte när underrättelseskyldigheten ska fullgöras. Det
följer emellertid av 7 § samma lag att parten ska underrättas så snart som möjligt.
Om beslutet är verkställbart från den dag det fattas bör parterna genast underrättas
om beslutet (se Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer,
3:e uppl., s. 260).

Bedömning
Länsstyrelsen beslutade den 4 juli 2012 att omedelbart omhänderta samtliga
nötkreatur på AA:s fastighet. Beslutet ställdes till Polismyndigheten och skickades
dit samma dag för verkställighet. Beslutet verkställdes den 6 juli 2012. Något
skriftligt beslut skickades inte till AA vid denna tidpunkt. I stället skickade
länsstyrelsen samtliga handlingar i ärendet till honom den 10 juli 2012 och gav
honom möjlighet att yttra sig inför slutligt beslut i ärendet. Han kom in med ett
yttrande den 18 juli 2012. Den 19 juli 2012 beslutade länsstyrelsen dels att beslutet
den 4 juli 2012 skulle fortsätta att gälla, dels att de omhändertagna nötkreaturen
skulle säljas genom Polismyndighetens försorg. Beslutet gällde omedelbart.

Länsstyrelsens beslutsordning
I sitt remissvar har länsstyrelsen förklarat att beslutet den 4 juli att omedelbart
omhänderta AA:s djur endast var ett preliminärt beslut och att det slutliga beslutet
om att fastställa omhändertagandet fattades den 20 juli 2012.

Handläggningen av ärenden om omedelbart omhändertagande av djur är
brådskande till sin natur. Men enligt bestämmelsernas utformning är det inte fråga
om ett preliminärt beslut, dvs. ett omhändertagande tills vidare. Beslutet om ett
omedelbart omhändertagande är ett slutligt beslut som gäller omedelbart om inte
länsstyrelsen beslutar något annat, och det kan överklagas av djurägaren (se
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 18 februari 2014 i mål nr 830-13).
Förvaltningslagens regler om kommunikation och beslutsmotivering gäller fullt ut.

När länsstyrelsen har fattat ett beslut om ett omedelbart omhändertagande är alltså
den frågan avgjord. Den beslutsordning som länsstyrelsen har tillämpat genom att
först fatta ett preliminärt beslut om ett omedelbart omhändertagande och sedan
kommunicera utredningen inför ett fastställande av omhändertagandet stämmer
alltså inte överens med den nuvarande utformningen av bestämmelserna i
djurskyddslagen.
                                                                      Dnr 1584-2014    Sid 5 (5)




Av länsstyrelsens yttrande till JO framgår att ett skäl till att det första beslutet fattas
utan föregående kommunikation med djurägaren är att ärendet, som länsstyrelsen
uppfattat saken, inte avgörs slutligt genom detta beslut. Att en djurägare
underrättas om den utredning som har tillförts ärendet och får tillfälle att yttra sig
över den har stor betydelse för rättssäkerheten i djurskyddsärenden och följer också
av huvudregeln om kommunikation i 17 § FL. Lagen ger dock utrymme för att i
brådskande fall underlåta kommunikation inför ett beslut. Med hänsyn till
bestämmelsernas utformning anser jag att det i detta fall hade legat närmare till
hands att kommunicera med djurägaren inför beslutet om vad som skulle ske med
de omhändertagna djuren.

Underrättelse om beslutet den 4 juli 2012
Beslutet den 4 juli 2012 var, som framgått, ett slutligt beslut som kunde överklagas.
Det avsåg myndighetsutövning och var mycket ingripande för AA, inte minst med
hänsyn till att det handlade om hans livsverk och försörjning. Beslutet gällde
omedelbart och länsstyrelsen borde därför genast ha underrättat AA om det.
Länsstyrelsen borde också ha underrättat honom om hur han skulle göra om han
ville överklaga beslutet. Så gjordes emellertid inte.

Länsstyrelsens förfarande innebar att AA fråntogs sin möjlighet att begära
inhibition av verkställigheten, dvs. att få verkställigheten uppskjuten av högre
instans. Jag anser att det är anmärkningsvärt att länsstyrelsen i sitt remissvar inte
ens har berört skyldigheten att underrätta AA om beslutet så att han fick tid på sig
att överklaga det innan det verkställdes.

Sammanfattning
Länsstyrelsen har alltså brustit i sin handläggning av ärendet. Den beslutsordning
som länsstyrelsen har tillämpat saknar stöd i regelverket. Dröjsmålet med att
underrätta AA om beslutet den 4 juli 2012 och hur han kunde överklaga det
medförde att han fråntogs sin möjlighet att överklaga beslutet och begära inhibition
av verkställigheten. Länsstyrelsen förtjänar sammanfattningsvis kritik för sin
handläggning.

Vad AA har anfört och vad som har framkommit i övrigt ger inte anledning till
någon ytterligare åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
