# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Fosie, för underlåtelse att informera om att telefonsamtal avlyssnas av personal

JO 2020-09-23 dnr 1587-2019

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                    Sid
                                                                          2020-09-23               1587-2019             1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Fosie, för underlåtelse
                        att informera om att telefonsamtal avlyssnas av personal


                          Beslutet i korthet: Om det bedöms nödvändigt av säkerhetsskäl får Kriminalvården
                          besluta att ett telefonsamtal mellan en intagen och en annan person ska avlyssnas
                          (7 kap. 5 § fängelselagen). En förutsättning för att avlyssning ska få ske är att de som
                          ska kommunicera med varandra i förväg informeras om kontrollen. I beslutet uttalar
                          JO att det är av central betydelse att bestämmelsen i 7 kap. 5 § fängelselagen följs
                          eftersom var och en är skyddad mot hemlig telefonavlyssning i grundlag. JO utvecklar
                          vidare sin syn på hur sådan information bör lämnas och hur åtgärden bör dokumen-
                          teras. Anstalten Fosie kritiseras för att vid ett tillfälle ha avlyssnat ett samtal mellan
                          anmälaren och en annan person utan att i förväg informera om kontrollen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 4 mars 2019 klagade AA på att anstalten
                        Fosie inte informerar hans anhöriga om att telefonsamtal mellan dem och
                        honom avlyssnas. Han anförde i huvudsak följande.

                        Vid merparten av de telefonsamtal som avlyssnas lämnar inte personalen
                        information till den som blir uppringd om att samtalet kommer att avlyssnas.
                        Det beror till största delen på personalens inkompetens men även på en noncha-
                        lant attityd mot de intagna och deras anhöriga. På kvällen den 26 februari 2019
                        ringde han ett avlyssnat samtal till sin son, men den tjänsteman som skötte
                        avlyssningen informerade inte sonen om kontrollen. Han och hans familj har
                        utsatts för detta vid flera tillfällen.

## Utredning

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA anfört.

                        I sitt remissvar anförde Kriminalvårdens huvudkontor, sektionen för
                        verksjuridik, genom enhetschefen, följande.

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Syd, som i sin tur har
                                hämtat in uppgifter från kriminalvårdsinspektören BB och kriminalvårdaren CC




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 1587-2019       Sid 2 (5)




      vid anstalten Fosie och kriminalvårdsregistret. Genom utredningen har
      sammanfattningsvis följande kommit fram.
      Anstalten Fosie beslutade den 20 februari 2019 att bevilja AA tillstånd att ringa
      sin son utanför INTIK-systemet. Av beslutet framgår att samtalen skulle ske i
      närvaro av tjänsteman. CC hade den 26 februari 2019 i uppdrag att kontrollera
      ett samtal mellan AA och hans son. Kontrollen skedde i form av medhörning.
      När CC har slagit ett telefonnummer och konstaterat att rätt person svarat, brukar
      hon informera om att hon kommer att närvara under samtalet. I detta fall kan hon
      inte utesluta att den informationen utelämnades. AA:s son var dock väl medveten
      om omständigheterna, eftersom AA hade genomfört ett stort antal kontrollerade
      telefonsamtal till honom.
      Utgångspunkten på anstalten Fosie är att medarbetaren som ringer den som den
      intagne vill kontakta ska informera om att samtalet avlyssnas eller att personal
      närvarar under samtalet. Det finns ingen skriftlig rutinbeskrivning eller instruk-
      tion för detta. Anstalten har därför beslutat att ta fram en rutinbeskrivning om
      det.

## Rättslig reglering

Enligt 7 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) får elektronisk kommunikation
      mellan en intagen och en annan person avlyssnas, om det är nödvändigt av
      säkerhetsskäl. De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras
      om kontrollen.
      Enligt 7 kap. 13 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1)
      om fängelse (FARK Fängelse) får en intagen beviljas tillstånd att ringa telefon-
      samtal utanför INTIK-systemet endast om tillstånd till samtalet av säkerhetsskäl
      inte kan beviljas inom det systemet och den intagne har starka skäl för att få
      ringa samtalet.
      Om tillstånd till telefonsamtal inom INTIK-systemet inte kan beviljas på grund
      av säkerhetsskäl och samtal i stället genomförs utanför det systemet enligt 13 §
      ska samtalet enligt 7 kap. 14 § FARK Fängelse avlyssnas, om det inte är uppen-
      bart obehövligt.

## Kriminalvårdens bedömning

Det har inte kunnat uteslutas att den person som AA den 26 februari 2019 hade
      ett telefonsamtal med inte fick information om kontroll av kommunikationen i
      enlighet med 7 kap. 5 § fängelselagen. För att förhindra uppkomsten av en
      liknande situation har anstalten Fosie beslutat att ta fram en skriftlig rutin-
      beskrivning om information enligt den bestämmelsen.
      Enligt 7 kap. 5 § fängelselagen ska information om kontroll ges i förväg. I
      bestämmelsen anges dock inte att informationen ska ges inför varje tillfälle som
      kommunikation mellan en intagen och en annan person ska ske. En sådan
      tolkning kan inte heller utläsas ur förarbetsuttalandena till bestämmelsen (se
      prop. 2009/10:135 s. 86 och 146). Kriminalvården tillämpar sedan länge en
      praxis som innebär att myndigheten fattar beslut om telefontillstånd som gäller
      tills vidare. Den intagne informeras i regel om kontrollen i beslutet om tillstånd
      till elektronisk kommunikation. Kriminalvården anser att myndigheten därige-
      nom uppfyller sin skyldighet enligt 7 kap. 5 § fängelselagen mot den intagne.
      Enligt Kriminalvårdens bedömning måste informationsskyldigheten mot perso-
      nen som den intagne ska kommunicera med också anses uppfylld, om den perso-
      nen vid det första samtalstillfället informeras om att kommunikationen mellan
      dem hädanefter kommer att avlyssnas, tills något annat meddelas. Det bör givet-
      vis i så fall dokumenteras i den intagnes journal att så har skett.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                   Dnr 1587-2019       Sid 3 (5)




Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för flera bestämmelser som har
betydelse i ärendet. Jag vill tillägga att var och en enligt 2 kap. 6 § regerings-
formen, RF, gentemot det allmänna är skyddad mot bl.a. undersökning av brev
eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning
av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Av 2 kap. 20 § RF framgår
att skyddet för förtrolig kommunikation får begränsas genom lag men endast
för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, se
2 kap. 21 § RF.

Jag noterar att bestämmelsen i 7 kap. 13 § Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse, har genomgått
vissa ändringar efter det att Kriminalvården lämnade sitt yttrande. De trädde i
kraft den 1 januari 2020 (se KVFS 2019:5) men har ingen betydelse för
prövningen av detta ärende.

Huvudregeln är enligt 7 kap. 15 § FARK Fängelse att avlyssning av ett samtal
sker i realtid. Om det inte är möjligt får samtalet spelas in och avlyssnas i efter-
hand, om det innebär tillräcklig kontroll.

Bedömning
Allmänt om information om kontroll
Eftersom var och en i grundlag är skyddad mot hemlig telefonavlyssning är det
av central betydelse att bestämmelsen i 7 kap. 5 § fängelselagen följs. Enligt
bestämmelsen får telefonsamtal endast avlyssnas när det är nödvändigt av
säkerhetsskäl och det får inte ske utan att de som ska kommunicera med
varandra i förväg har informerats om kontrollen. Av förarbetena till fängelse-
lagen framgår att det var i syfte att förtydliga att det rör sig om en öppen
kontroll, som det fanns anledning att i lagtexten klargöra att det är både den
intagne och den som han eller hon ska stå i förbindelse med som i förväg ska
informeras om kontrollen (prop. 2009/10:135 s. 86).

Kriminalvården har anfört att det varken av bestämmelsens ordalydelse eller av
förarbetena till bestämmelsen framgår att informationen ska ges inför varje
samtal som genomförs med kontroll. Enligt Kriminalvårdens bedömning måste
informationsskyldigheten mot personen som den intagne ska kommunicera med
anses uppfylld, om den personen vid det första samtalstillfället informeras om
att kommunikationen mellan honom eller henne och den intagne hädanefter
kommer att avlyssnas tills något annat meddelas. Jag kan i och för sig inte se att
det skulle strida mot fängelselagen att lämna information på det sättet till den
person som blir uppringd. Det är dock enligt min mening väsentligt att Krimi-
nalvården i så fall är särskilt tydlig med informationen och vad den innebär
samt också försäkrar sig om att personen i fråga förstår detta. Jag anser vidare
att informationen i sådant fall bör upprepas med viss regelbundenhet.
                                                                     Dnr 1587-2019        Sid 4 (5)




Enligt min mening är det emellertid att föredra att informationen lämnas vid
varje samtalstillfälle. Graden av kontroll vid telefonsamtal till en viss person
kan variera över tid, från att samtal sker helt utan kontroll till att möjligheten till
kommunikation förenas med villkor om medlyssning eller avlyssning. Vidare
kan ett beslut om kontroll gälla för lång tid och en avlyssning får som sagt inte
äga rum utan att den uppringde informerats om detta. För att garantera att den
uppringde förstår att ett visst samtal faktiskt kontrolleras anser jag därför det
mest ändamålsenligt att han eller hon informeras om en kontroll i anslutning till
det aktuella samtalet (se också JO:s beslut den 30 november 2018,
dnr 1470-2018).

Oavsett när en anstalt väljer att lämna den nödvändiga upplysningen, är jag av
uppfattningen att uppgifter om vilken information som har lämnats till den
uppringda personen, vem som har lämnat den och när detta gjorts bör
dokumenteras. En sådan rutin om dokumentation skulle enligt min mening
kunna bidra till att säkerställa att bestämmelsen i 7 kap. 5 § fängelselagen om
information till både den intagne och den uppringde efterlevs fullt ut.

Kritik för underlåtenhet att informera AA:s son
Av Kriminalvårdens yttrande framgår att utgångspunkten i anstalten Fosie är att
den tjänsteman som genomför ett kontrollerat telefonsamtal informerar den
uppringde om att samtalet avlyssnas. Enligt uppgifter från tjänstemannen som
avlyssnade samtalet till AA:s son den 26 februari 2019 brukar hon informera
om att hon kommer att närvara under samtalet, men hon kan inte utesluta att
hon vid detta tillfälle lät bli att göra det. I min bedömning utgår jag därför från
AA:s uppgift i denna del.

Kriminalvården har menat att AA:s son var väl medveten om att samtalet
avlyssnades eftersom det hade genomförts ett stort antal kontrollerade telefon-
samtal till honom. Det har dock inte framkommit att AA:s son vid det första
samtalstillfället skulle ha informerats om att kommunikationen mellan honom
och AA vid varje enskilt tillfälle även i fortsättningen skulle avlyssnas. Mot den
bakgrunden har det enligt min mening inte någon avgörande betydelse att
tidigare samtal mellan AA och hans son varit avlyssnade. Jag är därför kritisk
till att det har genomförts ett avlyssnat telefonsamtal utan att AA:s son då
informerats om det.

Det som har kommit fram genom utredningen i ärendet ger inte stöd för AA:s
påstående om att anstaltspersonalen vid flera tillfällen avlyssnat telefonsamtal
mellan honom och hans anhöriga utan att informera om det.

Jag ser givetvis positivt på att anstalten har beslutat att ta fram en rutinbeskriv-
ning för hur information om kontroll av telefonsamtal ska lämnas till den som
en intagen vill ha kontakt med. Jag förutsätter att anstalten också närmare har
beskrivit hur personalen bör gå till väga när det kan anses aktuellt att lämna
information om att kontroll fortsättningsvis kommer att ske och vikten av att se
till att den informerade förstår detta.
                    Dnr 1587-2019   Sid 5 (5)




Ärendet avslutas.
