# Försäkringskassans utlämnande av uppgifter till domstol

JO 2008-12-23 dnr 1614-2008

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2008-12-23             1614-2008               1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Försäkringskassans utlämnande av uppgifter till domstol


                        JO Nordenfelt meddelade den 23 december 2008 ett beslut med följande innehåll.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 18 mars 2008, anförde AA bl.a. att
                        Försäkringskassan hade tillfört uppgifter om honom till en annan persons ärende
                        (hans sambo) och sedan lämnat dessa vidare till länsrätten.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA hade anfört beträffande uppgifterna i sin sambos ärende.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan, genom försäkringsdirektören BB,
                        följande.

## Bakgrund

En del av Försäkringskassans arbete är att kontrollera ärenden där det finns
                                  omständigheter som talar för att en försäkrad fått ersättning som han eller hon inte
                                  har rätt till. Impuls till sådan kontroll kan komma i form av en extern anmälan men
                                  även genom interna impulser utifrån handläggning i pågående ärenden.
                                  Vid kontroll eller utredning av ett ärende behöver Försäkringskassan ofta
                                  kompletterande uppgifter. När det kan anses nödvändigt för bedömning av rätten till
                                  sjukersättning eller aktivitetsersättning, ska Försäkringskassan bl.a. göra förfrågan
                                  hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan
                                  antas kunna lämna nödvändiga uppgifter eller besöka den försäkrade, 7 kap. 3 b §
                                  och 20 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, (AFL). Ett hem- eller
                                  arbetsplatsbesök kan vara anmält i förväg. Besöken kan dock även vara oanmälda
                                  om det är motiverat ur utredningssynpunkt, Försäkringskassans riktlinjer (2007:12)
                                  för hembesök och arbetsplatsbesök.
                                  Försäkringskassans interna utredning med anledning av JO:s begäran om yttrande
                                  visar följande.
                                  Vid utredning i en annan försäkrads ärende framkom uppgifter som föranledde
                                  Försäkringskassans tjänsteman CC att den 12 maj 2006 starta en utredning om en
                                  försäkrads, DD:s, arbetsförmåga och om arbetsförmågan väsentligt förbättrats sedan
                                  han beviljades sjukersättning i januari 2006.
                                  Interna uppgifter inhämtades och kontakt togs med Miljökontoret i Hyltebruk för
                                  kontroll av eventuellt tillstånd för kennelverksamhet. Även kennelns hemsida på




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                Dnr 1614-2008     Sid 2 (3)



Internet besöktes av tjänstemannen CC. Därefter företog två tjänstemän, CC och EE,
från Försäkringskassan hembesök den 1 juni 2006 på adress [...].
[...] I beslut den 25 oktober 2006 av socialförsäkringsnämnd minskades DD:s
sjukersättning.
Beslutet överklagades till länsrätten. Länsrätten förelade Försäkringskassan om svar
på inlämnat överklagande den 3 januari 2007. Försäkringskassans tjänsteman FF
lämnade yttrande i ärendet den 23 januari 2007. Den 30 januari 2007 underrättade
Länsrätten DD om möjligheten att ånyo inkomma med yttrande. Sådant yttrande
inkom till Länsrätten den 11 februari 2007 och nytt tillfälle gavs Försäkringskassan
till yttrande den 13 februari 2007. Försäkringskassans tjänsteman FF lämnade
yttrande i ärendet den 12 mars 2007. Yttrandet föranledde nytt yttrande den 27 mars
2007 från DD och som i sin tur föranledde ännu ett yttrande den 13 april 2007 från
Försäkringskassan av samme tjänsteman. I yttrandet från DD framfördes att hans
sambo AA stod för all skötsel av kennelns hundar.
–––
Med hänsyn till framkomna uppgifter i yttrande den 27 mars 2007 om att AA stod
för all skötsel av hundarna kontrollerade tjänstemannen CC om AA uppburit eller
uppbar ersättning från Försäkringskassan som kunde påverkas av lämnade uppgifter.
Försäkringskassans interna uppgifter visade att sådan ersättning varit aktuell.
Närmare uppgift om tidsperioder för AA:s ersättning fanns arkiverat på
Försäkringskassans kontor i Hyltebruk.
Första sidan av det föredragnings-PM som var aktuellt inför beslut i
socialförsäkringsnämnden i AA:s ärende faxades därför till CC och lades in som
bilagor i DD:s ärende. På respektive första sida i AA:s ärende fanns även uppgift om
medicinsk diagnos. Samtliga handlingar; kopior av PM, journalanteckningar samt
uppgifter hämtade från Internet lämnade CC till tjänstemannen FF som sände över
handlingarna till länsrätten tillsammans med ett följebrev. Den 13 juli 2007
underrättade länsrätten DD om innehållet i översända handlingar från
Försäkringskassan.
–––

Försäkringskassans slutsatser
Försäkringskassan har haft möjlighet att lämna vissa uppgifter om AA till länsrätten.
Detta grundar sig på följande.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan bl.a. i ärende enligt AFL för uppgift om
någons hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det kan antas att den
som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften
röjs, 7 kap. 7 § första stycket sekretesslagen (1980:100), (SekrL).
Sekretessen skyddar uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden. Begreppet ”andra personliga förhållanden” omfattar i princip alla
uppgifter som kan hänföras till en enskild person och kan t.ex. gälla uppgift om en
försäkrads adress och arbetsförmåga. Även ekonomiska förhållanden som
exempelvis uppgift om sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning omfattas av
detta begrepp, Försäkringskassans vägledning (2001:3) offentlighet eller sekretess,
avsnitt 8.2.
Uppgifterna om att AA under en viss period fått sjukersättning samt uppgiften om
diagnos kan hänföras till uppgifter om personliga förhållanden och hälsotillstånd och
de omfattas därmed av sekretess.
I SekrL finns ett antal sekretessbrytande bestämmelser. Det framgår t.ex. att
sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till myndighet, om uppgiften behövs där för
omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer, 14
kap. 2 § 2 SekrL. Bestämmelsen ger med andra ord en möjlighet för
Försäkringskassan att på eget initiativ lämna ut vissa uppgifter.
Av utredningen i ärendet framgår att aktuell försäkringsutredning för DD
kompletterats med vissa uppgifter om AA. I detta fall gällde det uppgifter om typ av
                                                                     Dnr 1614-2008    Sid 3 (3)



      förmån, tidsperioder med ersättning samt diagnos. Försäkringskassan bedömde att
      uppgifterna om ersättning och tidsperioder var relevanta i ärendet hos länsrätten
      eftersom DD i sitt yttrande till länsrätten hänvisat till AA:s arbetsinsatser i
      verksamheten och att uppgifterna behövdes för ärendets avgörande. Enligt
      Försäkringskassans bedömning var den ovan nämnda sekretessbrytande
      bestämmelsen tillämplig i den aktuella situationen vad avser uppgifterna om förmån
      och ersättningsperioder.
      Uppgiften om diagnos som fanns angiven på PM-kopior och följde med till
      länsrätten var dock inte nödvändig för ärendets bedömning och skulle därför inte ha
      lämnats till domstolen. Försäkringskassan beklagar det inträffade.
      –––
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Jag delar Försäkringskassans uppfattning att flera av de i ärendet utlämnade
uppgifterna om AA omfattas av socialförsäkringssekretessen (7 kap. 7 § SekrL).

Sekretess hindrar emellertid inte att uppgift lämnas till myndighet, om uppgiften
behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften
förekommer (14 kap. 2 § 2 SekrL). Av förarbetena kan utläsas att med omprövning
även avses överprövning i domstol (se prop. 1979/80:2 s. 323).

För att den sekretessbrytande regeln ovan ska bli tillämplig krävs att uppgifterna i
fråga behövs i den mottagande myndighetens verksamhet. I regel bör den
myndighet, där den sekretessbelagda uppgiften förekommer, kunna utgå från att
den myndighet som begär att få uppgiften också behöver den i sin verksamhet (a.
prop. s. 323 f.). I förevarande fall har uppgifterna i fråga lämnats i samband med
kommuniceringen efter den mottagande myndighetens, dvs. länsrättens, begäran
om yttrande i samband med en överprövning. I ett sådant fall, då det inte är fråga
om en begäran om specificerade uppgifter, får den närmare behovsprövningen
ankomma på den utlämnande myndigheten.

Jag delar Försäkringskassans egen bedömning att uppgifterna om att AA uppburit
visst slag av förmån under viss tid får anses ha varit behövliga hos länsrätten
medan övriga uppgifter, som t.ex. diagnos, varit obehövliga och därför inte borde
ha lämnats ut. Försäkringskassan borde således ha stannat vid att redogöra för de
nödvändiga uppgifterna i sitt yttrande. Det var fel av Försäkringskassan att, till
synes utan bedömning av länsrättens behov av uppgifterna, lämna ut
journalanteckningar m.m. i sin helhet. För detta förtjänar Försäkringskassan kritik.
