# Kritik mot Socialnämnden i Malung-Sälens kommun för handläggningen av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar sedan kammarrätten återförvisat målet för ny prövning

JO 2016-12-21 dnr 1629-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2016-12-21              1629-2016              1 (7)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Kritik mot Socialnämnden i Malung-Sälens kommun för
                        handläggningen av en begäran om utlämnande av allmänna
                        handlingar sedan kammarrätten återförvisat målet för ny prövning


                          Beslutet i korthet: En kvinna begärde att få ut sina och sonens journalhandlingar
                          från socialförvaltningen. Nämnden avslog hennes begäran i ett skriftligt beslut.
                          Kvinnan överklagade beslutet till kammarrätten, som återförvisade målet till nämnden
                          för ny prövning. Skälen för detta var bl.a. att nämnden inte hade motiverat varför
                          uppgifterna omfattades av sekretess samt att beslutet saknade såväl en menprövning
                          som uppgift om tillämpliga sekretessbestämmelser. Nämnden fattade därefter ett nytt
                          avslagsbeslut. Kvinnan överklagade även detta beslut. Kammarrätten återförvisade
                          också detta mål till nämnden för ny prövning, sammanfattningsvis på grund av att
                          nämnden inte hade gjort en noggrann sekretessprövning.
                             I beslutet behandlas frågor som rör hur socialnämnden har handlagt ett
                          utlämnandeärende sedan kammarrätten återförvisat målet för ny prövning. När så har
                          skett ska nämnden skyndsamt pröva framställningen på nytt utifrån kammarrättens
                          anvisningar. Om socialnämnden vid en ny menprövning fortfarande bedömer att vissa
                          handlingar inte ska lämnas ut ska myndigheten fatta ett skriftligt och överklagbart
                          avslagsbeslut.
                            I det aktuella ärendet fick socialnämndens bristfälliga hantering i dessa avseenden i
                          praktiken till följd att kvinnan under en lång tid fråntogs sin rätt att få saken prövad i
                          domstol. Nämnden får kritik för handläggningen av utlämnandeärendet.

## Bakgrund och anmälan

I en anmälan till JO klagade AA och BB på Socialnämnden i Malung-Sälens
                        kommun när det gällde handläggningen av ett ärende om utlämnande av
                        journalhandlingar. De uppgav bl.a. följande:

                        Genom en dom som meddelades av Mora tingsrätt den 27 september 2013
                        förlorade AA vårdnaden om sin son. Innan domen meddelades begärde AA att
                        få ut sina och sonens journalhandlingar för perioden den 16 oktober 2007 – 26
                        september 2013 från socialförvaltningen. Hon blev nekad detta, men kom sig
                        inte för att överklaga beslutet. Under 2014 kontaktade AA vid ett flertal
                        tillfällen socialförvaltningen för att få ta del av sonens journalhandlingar.
                        Tjänstemän vid förvaltningen ”avvisade” dock muntligen hennes




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 1629-2016         Sid 2 (7)




framställningar, bl.a. med motiveringen att sonens vårdnadshavare inte
samtyckte till att handlingarna lämnades ut till henne.

Den 23 juni 2015 begärde AA på nytt ut journalerna för samma tidsperiod. Den
24 juni 2015 avslog enhetschef CC hennes begäran i ett beslut som motiverades
bl.a. med att hon inte längre var vårdnadshavare och att sonens vårdnadshavare
motsatte sig ett utlämnande. AA överklagade beslutet till Kammarrätten i
Sundsvall, som den 30 juli 2015 upphävde beslutet och återförvisade målet till
nämnden för ny prövning av AA:s begäran (mål nr 1706-15).

Den 7 augusti 2015 fattade enhetschef DD ett avslagsbeslut som motiverades
med att AA vid tidpunkten för framställningen inte var vårdnadshavare, att
sonens vårdnadshavare inte samtyckte till att handlingarna lämnades ut och att
det inte stod klart att uppgifterna kunde röjas utan att sonen led men av detta.

AA överklagade även detta beslut till Kammarrätten i Sundsvall, som den 29
oktober 2015 (mål nr 1982-15) upphävde det överklagade beslutet och
återförvisade målet till socialnämnden för ny prövning. I november 2015
skickade BB mejl till DD där hon påminde honom om den begäran som AA
hade gjort när hon fortfarande var vårdnadshavare. Efter en tid fick AA ta del av
vissa journalanteckningar. Viktiga dokument som rörde själva vårdnadsfrågan
lämnades dock inte ut till henne.

Socialnämnden har under en lång tid vägrat att lämna ut journalhandlingar som
rör AA och sonen under en tid då hon fortfarande var vårdnadshavare. AA vill
snarast få ta del av dessa handlingar, inte minst för att kunna förstå tingsrättens
dom i vårdnadsmålet.

Till anmälan bifogade AA och BB socialtjänstens avslagsbeslut som
meddelades den 24 juni och den 7 augusti 2015.

Utredning
JO tog inledningsvis del av Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 30 juli 2015 i
mål nr 1706-15 och dom den 29 oktober 2015 i mål nr 1982-15.

I beslutet i mål nr 1706-15 anförde kammarrätten bl.a. att nämnden i
avslagsbeslutet den 24 juni 2015 inte hade motiverat varför uppgifterna
omfattades av sekretess samt att beslutet saknade såväl en menprövning som
uppgifter om tillämpliga sekretessbestämmelser. I domskälen i mål nr 1982-15
redogjorde kammarrätten bl.a. för bestämmelserna om s.k. socialtjänstsekretess
enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, och
partsinsyn enligt 10 kap. 3 § OSL. Kammarrätten uttalade i samband med detta
bl.a. följande:

      Bestämmelserna om partsinsyn tar primärt sikte på pågående ärenden, men en
      rätt till partsinsyn kan finnas även sedan ett ärende avslutats, om den enskilde
      har beaktansvärda motiv för sin begäran. Sådana motiv har bl.a. ansetts föreligga
      när den enskilde haft behov av det begärda materialet för att kunna ta till vara sin
                                                                        Dnr 1629-2016        Sid 3 (7)




      rätt i en pågående process som haft samband med det avslutade ärendet (jfr RÅ
      1995 ref. 28 och RÅ 2001 ref. 27).
      Frågor om vårdnad av barn avgörs i allmän domstol med tingsrätt som första
      instans. Partsinsynen i vårdnadsmål anses dock även omfatta det material som
      ligger till grund för en vårdnadsutredning till tingsrätten (se JO 2000/01 s. 317).
      Av handlingarna i målet får anses framgå att AA önskar driva frågan om att
      återfå vårdnaden om barnet. Därmed har hon ett beaktansvärt intresse av att ta
      del av handlingarna i vårdnadsutredningarna. Socialnämnden borde således ha
      prövat om AA har rätt till partsinsyn i avslutat ärende om vårdnad samt om det, i
      sådant fall, trots detta varit av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter inte
      röjdes av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse.
      Vad gäller resterande handlingar får de, eftersom AA inte längre är
      vårdnadshavare, endast lämnas ut efter en sekretessprövning i enlighet med
      26 kap. 1 § OSL. Bestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket
      innebär en presumtion för sekretess. Alla handlingar omfattas dock inte av
      sekretessen, utan endast de handlingar som innehåller uppgifter om någon
      enskilds personliga förhållanden.
      Kammarrätten konstaterar att det bland de aktuella handlingarna återfinns
      handlingar med harmlöst innehåll, t.ex. fullmakter och mottagningsbevis. Därtill
      förekommer handlingar som har skickats till eller har kommit in från AA eller
      hennes ombud eller utgör anteckningar av uppgifter som lämnats av AA. Det får
      mot bakgrund av att AA så sent som för två år sedan var vårdnadshavare anses
      att hon i allt väsentligt känner till deras innehåll.
      Det framgår inte att socialnämnden gjort en noggrann sekretessprövning av varje
      enskild handling innan den avslagit AA:s begäran. Målet ska därför återförvisas
      till socialnämnden för ny handläggning.
JO hämtade sedan per telefon in upplysningar från enhetschef DD vad gällde
den formella handläggningen efter kammarrättens dom den 29 oktober 2015.
Han uppgav i huvudsak följande:

Förvaltningen tolkade inte kammarrättens dom på det sättet att AA hade rätt att
få ta del av alla journalhandlingar i sonens ärende, däremot de handlingar som
innehöll uppgifter som var väl kända för AA eller som var av sådan art att sonen
inte skulle lida men av att de lämnades ut. Utifrån kammarrättens dom den 29
oktober 2015 gjordes en ny menprövning, varefter vissa handlingar lämnades ut
till AA. Dessa handlingar skickades till henne den 1 december 2015.
Myndigheten fattade inte något skriftligt avslagsbeslut när det gällde de
handlingar som inte lämnades ut. Uppfattningen var att man endast behövde
göra en ny menprövning och att denna var kopplad till det tidigare
avslagsbeslutet, dvs. en följd av det beslutet. Han uppfattade inte BB:s mejl i
november 2015 som en ny begäran om att få ut handlingar.

Mot bakgrund av det som hade kommit fram i ärendet begärde JO att
Socialnämnden i Malung-Sälens kommun skulle yttra sig över det som AA och
BB hade framfört i sin anmälan samt över de upplysningar som DD hade
lämnat.

Som sitt yttrande gav socialnämnden in ett tjänsteutlåtande som hade upprättats
vid förvaltningen. I yttrandet anfördes följande:
                                                                        Dnr 1629-2016        Sid 4 (7)

## Redogörelse

En intern utredning har genomförts, med ledning av inkommen anmälan samt
      JO:s tjänsteanteckning i ärendet. Utredningen har grundats på handlingar i
      ärendet samt på intervju med enhetschef för individ- och familjeomsorgen (IFO).
      Utredningen har varit inriktad på nämndens handläggning från tiden efter
      kammarrättens dom den 29 oktober 2015.
      Utredningen har i huvudsak syftat till att svara på två frågor gällande
      handläggningen;
      Varför har socialnämnden, efter ny prövning till följd av kammarrättens dom
      den 29 oktober 2015, inte lämnat något besked om att anmälaren kan begära ett
      skriftligt beslut vad gäller de handlingar som inte lämnats ut?
      Hur har socialnämnden hanterat den begäran, med hänvisning till äldre begäran
      om allmänna handlingar, som inkom den 23 november respektive den 25
      november 2015?
      Av intervju med enhetschef för IFO kan konstateras att socialnämnden efter
      kammarrättens dom den 29 oktober 2015 inte har informerat om rätten till ett
      skriftligt avslagsbeslut med besvärshänvisning, vad avser de handlingar som inte
      lämnades ut efter ny prövning.
      Den begäran som inkom den 23 november respektive den 25 november 2015
      gäller hänvisning till en äldre begäran som inkom till nämnden den 27 september
      2013. Utredningen har funnit att socialnämnden den 3 oktober 2013 har fattat
      skriftligt beslut som skickats till sökanden tillsammans med besvärshänvisning i
      rekommenderat brev den 4 oktober 2013.

## Bedömning

Kammarrättens dom den 29 oktober 2013 [rätteligen 2015, JO:s anm.] innebär
      upphävande av socialnämndens avslagsbeslut, samt vidare en skyldighet för
      socialnämnden att genomföra ny prövning av den aktuella begäran om allmänna
      handlingar. Ett eventuellt beslut om att inte tillmötesgå begäran i sin helhet torde
      innebära att nämnden ska upprätta ett skriftligt avslagsbeslut med
      besvärshänvisning, vad avser de handlingar som inte lämnas ut efter den nya
      prövningen. Utifrån konstaterandet att så ej skett, bedömer socialnämnden att den
      brustit i detta avseende.
      Socialnämnden bedömer att begäran inkommen den 23 november respektive den
      25 november 2015, inte torde förutsätta ytterligare åtgärd från nämndens sida, då
      begäran härrör till ett ärende som avgjorts via beslut.
      Genomförd utredning har sammanfattningsvis påvisat viss brist i nämndens
      handläggning av begäran om allmänna handlingar. Malung-Sälens kommun har
      fastställda anvisningar för handläggning och dokumentation av ärenden i
      allmänhet och utlämnande av allmän handling i synnerhet. Nämnden har funnit
      skäl att initiera en översyn av rutinerna för handläggning av begäran om allmän
      handling med syftet att säkerställa att nämndens handläggning sker på rättssäkert
      vis, i enlighet med lag och anvisningar.
AA och BB kommenterade remissvaret och gav in ytterligare handlingar, bl.a.
de mejl som BB skickade till förvaltningen i november 2015. De uppgav bl.a.
att de handlingar som AA till slut fick ta del av var harmlösa handlingar utan
väsentligt innehåll.
                                                                    Dnr 1629-2016      Sid 5 (7)




Rättsliga utgångspunkter
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet och utlämnande av
sådana handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF. En allmän
handling som får lämnas ut, dvs. som inte omfattas av sekretess, ska genast eller
så snart det är möjligt tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen har gjorts. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material.

För det fall en begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan
tillmötesgås ska den som har gjort framställningen underrättas om detta. Den
enskilde ska då också informeras om möjligheten att begära myndighetens
prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet
ska kunna överklagas (6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400],
OSL). Den enskilde har rätt att få ett sådant formellt beslut oavsett vad som är
grunden för att avslå begäran. Myndighetens avslagsbeslut får överklagas till
kammarrätt (2 kap. 15 § första stycket TF och 6 kap. 7 och 8 §§ OSL).

Bedömning
AA:s och BB:s anmälan till JO gäller socialnämndens handläggning av flera
framställningar om utlämnande av handlingar under 2014 och 2015. Avsikten
med anmälan har bl.a. varit att få hjälp med att få tillgång till vissa
journalhandlingar som de menar att socialnämnden under lång tid har vägrat att
lämna ut till AA.

Jag vill mot den bakgrunden inledningsvis framhålla att JO:s utredning främst
har avsett den formella handläggningen av utlämnandeärendet. JO uttalar sig
som regel inte om myndigheters ställningstaganden i sådana frågor som har
prövats eller har kunnat prövas i domstol. JO kan således inte besluta att AA har
rätt att få ta del av vissa journalhandlingar som hon har begärt att få ut från
socialtjänsten.

Nämnden har inte kommenterat uppgifterna i anmälan om myndighetens
hantering av AA:s framställningar under 2014. Jag har inte funnit tillräcklig
anledning att utreda detta ytterligare, utan har valt att begränsa mina uttalanden
till handläggningen efter kammarrättens dom den 29 oktober 2015.

Det är inte klarlagt genom utredningen vilka närmare överväganden som
nämnden gjorde vid menprövningen efter kammarrättens dom. En bidragande
orsak till detta är att nämnden inte fattade ett skriftligt avslagsbeslut. Detta gör
att det är svårt att uttala sig om huruvida menprövningen har gjorts på ett
korrekt sätt.
                                                                      Dnr 1629-2016       Sid 6 (7)




Det som har kommit fram i utredningen väcker dock frågan om huruvida
nämnden verkligen beaktade kammarrättens uttalanden vad gällde AA:s
eventuella rätt till partsinsyn i det avslutade ärendet om vårdnad.

När kammarrätten återförvisar ett mål om utlämnande av allmän handling till
nämnden för ny prövning ska nämnden skyndsamt pröva utlämnandefrågan
utifrån kammarrättens anvisningar. Av utredningen framgår att nämnden
skickade en del handlingar till AA den 1 december 2015, dvs. en dryg månad
efter att kammarrätten hade återförvisat målet till nämnden. Enligt min mening
har handläggningstiden varit för lång. Den har stått i strid med
skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen.

Trots att AA inte fick ut alla de handlingar som hon hade begärt fick hon inte
något överklagbart avslagsbeslut. Hon blev inte heller informerad om sin
möjlighet att begära ett skriftligt och överklagbart beslut. Varför nämnden i det
här skedet inte fattade ett nytt överklagbart avslagsbeslut beträffande det
material som man inte lämnade ut är svårförståeligt. Det kan knappast uppfattas
på annat sätt än att de berörda tjänstemännen inte hade tillräckliga kunskaper
om regelsystemet. Myndighetens bristfälliga hantering av utlämnandeärendet
har i praktiken fått till följd att AA under en lång tid har fråntagits sin rätt att få
saken prövad i domstol. Det är givetvis allvarligt.

Det framgår inte av remissvaret om nämnden senare har fattat ett avslagsbeslut.
Om det inte har skett förutsätter jag att nämnden snarast tar kontakt med AA för
att kontrollera om hennes begäran kvarstår. Om den gör det ska nämnden
skyndsamt pröva framställningen och, om handlingarna inte i alla delar kan
lämnas ut, fatta ett överklagbart beslut i saken.

Jag vill i sammanhanget påpeka att det saknar betydelse om mejlen som BB
skickade till förvaltningen i november 2015 kunde ses som en ny begäran om
utlämnande av handlingar eftersom nämnden, med anledning av kammarrättens
återförvisning, ändå var tvungen att på nytt pröva AA:s tidigare begäran. Mot
bakgrund av det som nämnden har uppgett i sitt remissvar i den här delen vill
jag dock påminna om den skyldighet som myndigheter har att pröva varje
inkommen begäran om utlämnande av handlingar, dvs. oavsett om samma
person tidigare har gjort en likadan framställning och fått ett överklagbart
avslagsbeslut i saken.

Nämnden har i remissvaret uppgett att man har funnit skäl att initiera en
översyn av rutinerna för utlämnande av allmänna handlingar. Jag utgår från att
nämnden nu har vidtagit de åtgärder som behövs för att säkerställa att
utlämnandeframställningar i fortsättningen handläggs i enlighet med
regelsystemet på området.
                                                                Dnr 1629-2016   Sid 7 (7)




Det som har kommit fram i ärendet i övrigt ger inte anledning till några
uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som framgår av mina uttalanden ovan.
