# Anmälan rörande antagande av lönekriterier som påverkar yttrande- och meddelarfriheten för anställda i Östhammars kommun

JO 2004-03-24 dnr 1639-2002

BESLUT
                                                                         Datum            Dnr                  Sid
                                                                         2004-03-24       1639-2002           1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Anmälan rörande antagande av lönekriterier som påverkar yttrande- och
                        meddelarfriheten för anställda i Östhammars kommun

## Anmälan

I en anmälan till JO riktade AA, såsom lärare och kommunombud för Lärarnas
                        Riksförbund (LR) i Östhammar, kritik mot Östhammars kommun vad gällde av
                        kommunen antagna s.k. lönekriterier för de anställda i kommunen. Han pekade
                        härvid på följande.

                        Av kriteriernas bedömningsnycklar framgick bl.a. att det i lönehänseende var
                        negativt för den anställde om denne

                                 förmedlar en negativ attityd till fattade beslut,

                                 sällan ger en positiv bild av den egna verksamheten,

                                 sällan lämnar god och saklig information om verksamheten.

                        ”Mycket bra” för lönebedömningen var enligt samma bedömningsnycklar om den
                        anställde

                                 är en god ambassadör för verksamheten,

                                 arbetar aktivt för att sprida god och saklig information om verksamheten.

                        AA anförde vidare i huvudsak följande.

                        Det löneinstrument som beslutats för Östhammars kommun ger arbetsgivaren
                        ett mycket effektivt vapen för att tysta kritik och debatt från de anställda. Om en
                        anställd framför kritik mot ett beslut som arbetsgivaren fattat torde denne enligt
                        lönekriterierna kunna anses förmedla en ”negativ attityd till fattade beslut” och
                        om den anställde låter sig intervjuas eller skriver en debattartikel kan det anses
                        att hon inte är en ”god ambassadör” som lämnar ”god information” eller ger en
                        ”positiv bild av den egna verksamheten”. Enligt lönekriterierna kan den anställde
                        för sådana åtgärder påräkna bestraffning i form av utebliven löneökning och kan-
                        ske försämrade karriärmöjligheter. Bedömningsnycklarna ger uttryck för en syn på
                        de anställdas lojalitet som närmast hör hemma i ett totalitärt samhälle. Arbets-



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                          www.jo.se
                                                                         Dnr 1639-2002     Sid 2 (6)



givaren kräver inte bara att de anställda utför sina arbetsuppgifter utan begär
därutöver att den anställde ställer sina åsikter och sin ”attityd” till arbetsgivarens
förfogande.

Utredning
Inledningsvis inhämtades per telefon upplysningar från personalchefen , Öst-
hammars kommun, som uppgav att kommunstyrelsens beslut om lönekriterier
endast avsåg tjänstemän vid barn- och utbildningsnämnden i kommunen.

Anmälan remitterades därefter till Kommunstyrelsen i Östhammars kommun för
utredning och yttrande. I remissvar anförde kommunstyrelsen följande (åberopade
bilagor här utelämnade, JO:s anm.).

      Enligt de centrala avtal som finns mellan Kommunförbundet och de fackliga or-
      ganisationerna ska individuell lönesättning tillämpas i kommunerna. Grundläggande
      principer för detta finns i §1 i löneavtal 00 för Lärarförbundet och Lärarnas Riks-
      förbunds Samverkansråd (bilaga 1) samt Löneavtal 01 för Svenska kommunal-
      arbetarförbundet. Texten i det senare är samma som i bilagan frånsett sista stycket.
      Dessa avtal gäller för personalen inom Barn- och utbildningsförvaltningen.
      För att arbeta med individuell lönesättning i Östhammars kommun har arbets-
      givaren, bl. a. efter krav från de fackliga organisationerna, anordnat utbildning för
      chefer och fackliga företrädare. Olika alternativ för utbildning undersöktes. En
      konsult från ett företag, Marknadsutbildningar, presenterade ett koncept som heter
      ”Våga sätta lön”. Alla fackliga organisationer var tillsammans med några chefer
      inbjudna till presentationen. Alla närvarande tyckte att det var ett bra upplägg, varför
      arbetsgivaren bestämde sig för att genomföra utbildningen på det föreslagna sättet.
      Utbildningen startade den 5 - 6 februari 2001 för första gruppen som var Barn- och
      utbildningsförvaltningen och fackliga företrädare som arbetar inom förvaltningens
      område. Övriga förvaltningar hade dagarna 6 - 7 februari och 8 - 9 februari. In-
      bjudan, program och deltagarförteckning (bilaga 2).
      Utbildningen var i tre steg, se utbildningsplan. (bilaga 3)
      I Östhammars kommun genomfördes arbetet enligt följande. Ett antal relevanta
      kriterier för varje förvaltning/arbetsområde togs fram under den första omgången
      utbildningsdagar. Den del som kallas mellanliggande arbeten i utbildningsplanen
      innebar att kriterierna skickades ut till varje arbetsplats i organisationen. Personalen
      skulle ha synpunkter på dessa och fylla i bedömningsnycklarna med vad man som
      arbetstagare ansåg skulle ligga till grund för bedömningen av deras arbetsinsats.
      (Bedömningsnycklarna är således inte lönekriterier utan ett underlag för diskussion-
      en mellan chef och medarbetare i den del av medarbetarsamtalen som berör lönen).
      Därefter skulle materialet sammanställas och eventuellt omarbetas efter synpunkter
      från personalen. Tyvärr valde en del arbetsplatser bort att arbeta på det föreslagna
      sättet i det mellanliggande arbetet och lät mindre grupper arbeta fram det förslag
      som skulle skickas in. Eftersom detta berörde alla kommunens 1 800 anställda och
      merparten följde det föreslagna arbetssättet ansåg personalchefen tillsammans med
      konsulten att det material som inkommit kunde användas i den tredje delen av
      utbildningen.
      Efter utbildningsdagarna i del 3 gjorde konsulten en sammanställning av allt
      material och ett förslag till kriterier som skickades ut. Detta material gick ut på
      remiss till de fackliga organisationerna och berörda chefer. Personalkontoret begärde
      in synpunkter på det slutliga materialet och kallade till överläggning den 31 oktober
      2001 för att det skulle vara möjligt att fatta beslut på Personalutskottets samman-
      träde den 6 november.
      I allt detta arbete deltog inte LR:s representant AA, anledningen enligt honom själv
      var att han inte hade tid.
                                                                  Dnr 1639-2002     Sid 3 (6)



Vid överläggningen den 31 oktober gick de närvarande igenom alla områdens
kriterier och bedömningsnycklar. En hel del justeringar gjordes vid sittande bord och
några justeringar överläts åt den förvaltning de var avsedda för. Protokoll från över-
läggningen (bilaga 4).
Eftersom LR inte var representerat (AA hade glömt bort att det var överläggning
enligt honom själv) kom man in med synpunkter (bilaga 5) kl. 10 den 6 november
när Personalutskottet (PU) skulle ta beslut kl. 13 samma dag. LR lade fram ett för-
slag på kriterier som strider mot det centrala avtalet. Därför avsåg arbetsgivaren att
inte ta hänsyn till hans synpunkter på vad som ska vara grunden för lönekriterier.
Östhammars kommuns Personalutskott beslutade 2002-11-06 (bilaga 6) att före-
slagna lönekriterier skall gälla vid löneöversynsförhandlingarna den första april
2002. Dessutom uppdrogs, på grund av LR:s kritik, åt Barn- och utbildnings-
förvaltningen att omarbeta bedömningsnycklarna.
En omarbetning genomfördes av biträdande Barn- och utbildningschefen och nytt
förslag gick ut med e-post den 27 november (bilaga 7). Eftersom LR inte inkom
med några synpunkter antog Barn- och utbildningsförvaltningen att de godtog de
bedömningsnycklar som översänts, och skickade ut dessa i verksamheten i början av
december. Cheferna delade ut materialet och startade medarbetarsamtalen.
I januari startade diskussioner angående bedömningsnycklarna eftersom AA gett
sina lokalombud informationen att de skulle vägra att delta i samtal med dessa
kriterier. Chefen för barn- och utbildningskontoret och personalchefen förde
diskussioner med AA på telefon. Deras uppfattning var att de chefer som skulle
genomföra samtalen var kompetenta att klara av att föra en diskussion med varje
arbetstagare och förtydliga hur man tänkt när dessa formuleringar tillkommit. De
skulle klargöra för personalen att arbetsgivaren med formuleringen som finns i
bedömningsnyckeln inte på något sätt haft i åtanke att arbetstagaren inte skulle ha
rätt att uttrycka negativa åsikter om sin arbetsplats eller Östhammars kommun. I
samtalet har chefen också möjlighet att helt stryka den delen av bedömningsnyckeln
om man så önskar. AA ville inte godta detta och efter ytterligare diskussioner ansåg
både chefen för barn- och utbildningsförvaltningen och personalchefen att en ny
version av bedömningsnycklarna utarbetas i samråd med LR. När Lärarförbundet
och Kommunal informerades om detta vägrade de att godta att nya bedömnings-
nycklar skulle användas. Detta med motiveringen att en stor del av deras anställda
redan haft sina samtal och de ansåg att deras medlemmar inte skulle ha samtal med
andra förutsättningar. De nya bedömningsnycklarna presenterades för AA som i
skrivelse daterad 2002-02-21 godkände att de kunde användas under förutsättning
att de omarbetades till nästa lönerevision (bilaga 8).
Barn- och utbildningschefen informerade därefter cheferna inom verksamheten att
båda bedömningsnycklarna fick användas.
Den 15 maj avslutades löneöversynsförhandlingarna för LR och Lärarförbundet och
ny lön enligt individuell lönesättning har utbetalats vid maj månads löneutbetalning.
Arbetsgivaren har för avsikt att under augusti och september 2002 utvärdera arbetet
och revidera de kriterier och bedömningsnycklar som inte varit bra eller tillämpbara.
Arbetsgivaren har således medgett att det går att tolka bedömningsnycklarna till
kriterierna, engagemang och samarbetsförmåga, på flera sätt. Avsikten var dock
aldrig att det skulle tolkas på det sätt som LR gjort, ingen som deltog i arbetet har
tolkat det på detta sätt. Arbetsgivarens representanter medgav vid överläggning den
28 januari 2002 att det som är skrivet i bedömningsnyckeln inte ser bra ut. Parterna
enades om att de framtagna kriterierna skulle användas vid årets löneöversyn. Efter
utvärdering skulle kriterier och bedömningsnycklar omarbetas före nästa löneöver-
syn. Detta framgår av det protokoll som också AA skrev under (bilaga 9).
En möjlig orsak att den olyckliga formuleringen tillkommit kan vara att det i olika
sammanhang diskuteras hur kommunen skall klara av att rekrytera nya medarbetare i
framtiden. Ett problem som Östhammar delar med många av landets kommuner. Det
som återkommit i många sammanhang är att de bästa ambassadörerna för att locka
nya medarbetare till vår kommun är den egna personalen. Givetvis har man i dessa
                                                                       Dnr 1639-2002     Sid 4 (6)



      sammanhang menat att kommunen ska vara en så bra arbetsplats, att det finns anled-
      ning att vara en god ambassadör och att detta på intet sätt inkräktar på den enskildes
      yttrandefrihet.
Till remissvaret hade fogats ett yttrande från Lärarförbundet och Kommunal med
följande innehåll.
      Angående JO-anmälan mot Östhammars kommun beträffande lönekriterier
      Lärarförbundet och Kommunal i Östhammars kommun vill härmed avge följande
      yttrande över ovan nämnda JO-anmälan.
      Båda förbunden, som tillsammans representerar en överväldigande majoritet av
      kommunens anställda, har tagit avstånd från ändringsförslag i de nu föreliggande
      lönekriterierna under innevarande lönerevision, med följande motiveringar:
      1. Alla fackförbund har varit inbjudna att delta i den utbildningsinsats som genom-
      fördes av kommunen våren 2001. Kommunal och Lärarförbundet utnyttjade denna
      möjlighet fullt ut och har alltså kunnat påverka utformningen av kriterierna under
      hela tiden. Vi har också kunnat delta i de bakomvarande diskussionerna.
      2. De nu föreliggande kriterierna är framarbetade av deltagarna i seminarierna och
      diskuterade på arbetsplatserna.
      3. Vid överläggningar i november 2001 framförde både Lärarförbundet och Kom-
      munal kritik mot flera skrivningar i kriterierna. Kommunen var mycket lyhörd till
      kraven och ändringar genomfördes i enlighet med förbundens yrkanden. Även de nu
      aktuella textavsnitten diskuterades, men efter klara försäkringar från kommunen om
      att dessa skrivningar på intet sätt skulle tolkas som försök att lägga munkavle på
      medarbetarna, godtogs dessa, under förutsättning att de utvärderades noggrant i
      samband med den allmänna revideringen av kriterierna efter löneöversynen 2002-
      04-01.
      4. När ändringsförslagen från Lärarnas Riksförbund inkom, hade ett stort antal av
      Lärarförbundets och Kommunals medlemmar redan genomgått lönesamtal. Vi kunde
      därför inte acceptera att kriterierna ändrades under pågående lönerevision.
      5. Som tidigare nämnts anser båda förbunden att kommunen klart deklarerat att det
      inte funnits någon som helst avsikt att inskränka yttrandefriheten för de anställda.
      Vidare skall hela lönerevisionen och de där använda kriterierna undergå en noggrann
      utvärdering, hösten 2002. Eftersom dessa uttalanden varit så klara anser vi inte att
      det förelegat någon fara för lönediskriminering för dem som uttalat kritik mot
      kommunen.
AA yttrade sig över remissvaret.

Rättslig reglering
I 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen föreskrivs att varje medborgare
gentemot det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, varmed avses frihet att i tal,
skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter och känslor. Begränsning av denna rättighet får enligt 2 kap. 12 § regerings-
formen ske endast genom lag eller, i vissa fall, genom annan författning.

Genom tryckfrihetsförordningens bestämmelser om meddelarfrihet ges yttrande-
friheten till viss del ett särskilt skydd. Meddelarfriheten enligt 1 kap. 1 § andra
stycket tryckfrihetsförordningen innebär att det står varje medborgare fritt att –
med iakttagande av de bestämmelser som är meddelade i tryckfrihetsförordningen
till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet – i tryckt skrift yttra sina tankar och
åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och under-
rättelser i vilket ämne som helst.
                                                                    Dnr 1639-2002    Sid 5 (6)



Lagregleringen ger offentligt anställda samma skydd som alla andra medborgare.
En offentligt anställd kan således fritt ge uttryck för sin uppfattning, även rörande
den egna myndighetens verksamhet. I sekretesslagen (1980:100) finns emellertid
regler som begränsar den offentligt anställdes rätt att yttra sig om vad han fått veta
i samband med sin tjänst.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Det allmänna omfattar t.ex. kommunens valda församlingar och
förvaltningsorgan. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa mot någon för
att han eller hon har använt sig av sin grundlagsstadgade rätt att yttra sig i mass-
medier eller på annat sätt ge uttryck för sin uppfattning. En myndighet får inte
heller försöka motarbeta att den anställde använder sig av sina rättigheter eller,
genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall, försöka påverka arbetstagar-
en i fråga om det sätt på vilket denne utnyttjar sin yttrandefrihet. Detta gäller även i
de fall en myndighet anser att arbetstagaren har lämnat felaktiga uppgifter. Myn-
digheten är i stället hänvisad till att på lämpligt sätt bemöta och rätta sådana upp-
gifter.

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att, utan repressalier från myn-
dighetens sida, offentligt framföra sina synpunkter på myndighetens verksamhet.
Reglerna till skydd för yttrandefriheten fritar emellertid inte den anställde från
skyldigheten att lojalt rätta sig efter arbetsgivarens beslut och direktiv angående
hur verksamheten skall bedrivas.

Bedömning
AA har i sin anmälan kritiserat utformningen av bedömningsnycklarna i löne-
kriterierna och bl.a. hävdat att de utgör ett mycket effektivt vapen för arbetsgivaren
för att tysta kritik och debatt från de anställdas sida. Kommunstyrelsen har i remis-
svaret förklarat att avsikten aldrig har varit att kriterierna skulle tolkas på det sätt
som LR har gjort och att ingen som deltog i arbetet hade tolkat dem så. Vidare har
arbetstagarorganisationerna Lärarförbundet och Kommunal förklarat att det enligt
deras uppfattning inte förelegat någon fara för lönediskriminering för dem som
uttalat kritik mot kommunen.

Utredningen ger enligt min mening inte stöd för antagande att Kommunstyrelsen i
Östhammars kommun skulle haft för avsikt att genom de aktuella lönekriterierna
försöka påverka de anställda att inte utnyttja sin meddelar- och yttrandefrihet. På
den punkten anser jag inte att det föreligger anledning till kritik. Fråga blir då om
kommunen genom lönekriterierna i något annat avseende har kränkt de anställdas
meddelar- och yttrandefrihet.

Som framgår av redovisningen ovan kan en offentlig arbetsgivare varken genom
generella föreskrifter eller uttalanden i förväg eller genom kritik i efterhand försöka
påverka en arbetstagare i fråga om det sätt på vilket denne utnyttjar sin meddelar-
och yttrandefrihet. Undantag gäller bara för det fall att ingripandet har stöd i lag.
                                                                   Dnr 1639-2002   Sid 6 (6)



De aktuella lönekriterierna kan som AA framhållit ges en tolkning av innebörden
att en anställd, som utnyttjar sin grundlagsfästa medddelar- och yttrandefrihet för
att göra kritiska uttalanden, skulle kunna bedömas negativt i lönehänseende. Kom-
munstyrelsen har i remissvaret också medgivit att det går att tolka bedömnings-
nycklarna till kriterierna engagemang och samarbetsförmåga på flera sätt. Jag delar
kommunens uppfattning att bedömningsnycklarna här fått en olycklig utformning
och vill för egen del bedöma utformningen som direkt olämplig och stridande mot
meddelar- och yttrandefriheten.

Det finns under alla förhållanden anledning för en offentlig arbetsgivare att iaktta
försiktighet när det gäller att utforma avtal och andra generella anvisningar som
riktar sig mot de anställda. Det får således inte förekomma ordval som kan tolkas
så att arbetsgivaren inte fullt ut accepterar de anställdas möjligheter att utöva sina
grundlagsfästa rättigheter. Av remissvaret framgår att kommunstyrelsen är inför-
stådd härmed och att arbetsgivaren avsåg att revidera de kriterier och bedömnings-
nycklar som inte varit bra eller tillämpbara. Jag finner det därför inte påkallat med
vidare åtgärder från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det sagda.
