# Socialnämnden i Gagnefs kommun får kritik för att nämnden fattade beslut om uppföljning enligt 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen utan att det fanns förutsättningar för det

JO 2018-05-29 dnr 167-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2018-05-29              167-2018               1 (3)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Socialnämnden i Gagnefs kommun får kritik för att nämnden fattade
                        beslut om uppföljning enligt 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen utan att
                        det fanns förutsättningar för det


                          Beslutet i korthet: En s.k. barnutredning enligt 11 kap. 1 § SoL som socialnämnden
                          genomförde om två barn avslutades utan att nämnden gav förslag till någon insats,
                          men med beslut om att en uppföljning enligt 11 kap. 4 a § SoL skulle göras inom tre
                          månader eller så fort en pågående vårdnadsprocess mellan föräldrarna hade
                          avslutats.
                          Frågan i ärendet gäller om det fanns förutsättningar för socialnämnden att besluta om
                          uppföljning enligt den nämnda bestämmelsen.
                          Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som
                          gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutas utan beslut om insats. En sådan
                          uppföljning får göras om nämnden anser att barnet, utan att det finns sådana
                          förhållanden som motiverar tvångsvård, har ett särskilt behov av stöd eller skydd från
                          socialnämndens sida men samtycke till en sådan åtgärd saknas.
                          JO konstaterade i detta fall att vårdnadshavarna inte erbjöds några insatser som de
                          tackade nej till. Det fanns därmed inte förutsättningar för att besluta om uppföljning
                          enligt bestämmelsen i 11 kap. 4 a § SoL. I beslutet uttalar JO kritik mot
                          socialnämnden för att nämnden fattade ett sådant beslut utan att det fanns
                          förutsättningar för det.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Gagnefs kommun när det
                        gällde handläggningen av ärenden om hans barn. Av uppgifterna i anmälan kom
                        bl.a. följande fram: Under perioden oktober till december 2017 genomförde
                        socialnämnden s.k. barnutredningar om två av AA:s barn. Utredningarna
                        avslutades utan någon insats, men med beslut om att en uppföljning skulle göras
                        inom tre månader eller så snart en pågående vårdnadsprocess mellan föräldrarna
                        hade avslutats.

## Utredning

JO tog bl.a. del av de utredningar som gällde AA:s barn från
                        socialförvaltningen.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 167-2018         Sid 2 (3)




JO begärde sedan att Socialnämnden i Gagnefs kommun skulle yttra sig över
frågan om huruvida det fanns förutsättningar för nämnden att fatta beslut om
uppföljning i ärendena om AA:s barn (jämför 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen
[2001:453], SoL).

I ett yttrande anförde nämnden bl.a. följande:

      Redogörelse för handläggningen:
      Utredning enl. 11 kap l § socialtjänstlagen inleddes 17-10-26 efter att en
      orosanmälan rörande barnen inkommit från AA:s sammanboende. Vid beslut att
      inleda utredning vägdes socialtjänstens tidigare kännedom om barnen BB:s
      situation som den redovisas i dokumentet Anmälan upprättad 17-10-20.
      [– – –] Vid utredningens inledande var barnen också aktualiserade vid
      kommunens familjerättsenhet då Falu tingsrätt begärt in utredning avseende
      vårdnad, boende och umgänge.
      –––
      Under utredningen framkom att det saknades förutsättningar att erbjuda de
      insatser som ansågs relevanta d.v.s. konfliktbearbetning och/eller
      samarbetssamtal i syfte att hjälpa föräldrarna hitta ett gemensamt förhållningssätt
      i den då aktualiserade frågan, barnens behov av medicinering. Båda insatserna
      var prövade sedan tidigare och utredningen genomfördes samtidigt med att
      vårdnadsutredning inhämtades av extern utredare. Föräldrarnas divergerande
      synsätt gällande barnens medicinska behov kvarstod även efter att utredaren
      inhämtat referensuppgifter från de läkare båda vårdnadshavarna haft önskemål
      om.

      Handläggares synpunkter:
      Handläggare och arbetsledare kände under utredningstiden en stor oro för de
      berörda barnen utifrån flera faktorer. [– – –] De upplevde också en svårighet i att
      vårdnadshavarna samtidigt hade en pågående vårdnadstvist vilket troligen
      påverkade deras inställning vad gällde att ta emot stöd och bistånd från
      socialtjänsten. Handläggarna beskriver att vårdnadshavarna såg ett kommande
      beslut om enskild vårdnad som en lösning på situationen.
      Beslutet om uppföljning enl. 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen fattades utifrån oron
      för att konflikten mellan föräldrarna skulle eskalera efter avslutad utredning och
      ytterligare förvärra situationen för barnen. Handläggarna kände oro för att
      barnens eventuella behov av medicin och läkarvård skulle kunna försummas
      utifrån att vårdnadshavarnas agerande påverkades av den pågående
      vårdnadskonflikten.

      Myndighetens bedömning av handläggningen:
      Vid genomgång framkommer att nämnden har brustit i handläggningen. Innan
      beslut om uppföljning utan samtycke fattas skall berörda ges erbjudande om
      insats. Handläggare och arbetsledare har i ärendet ej föreslagit insatser utifrån sin
      uppfattning att det var att föredra att avvakta beslut i den pågående tvisten.
      Genom att inte erbjuda insats har vårdnadshavarna inte heller getts möjlighet att
      samtycka.
      Beslutet saknar också den dokumenterade motivering som myndigheten enl.
      5 kap. 14 § SOFS 2014:5 har skyldighet att ge enskild vid beslut fattade inom
      ramen för myndighetsutövning samt är i sin utformning med avseende på
      tidsomfattning också felaktigt. Samtliga handläggare vid enheten och den
      nytillträdda arbetsledningen är informerade och insatta i hur beslut enligt aktuellt
      lagrum skall hanteras.
                                                                     Dnr 167-2018      Sid 3 (3)




AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Huvudfrågan i ärendet gäller om det fanns förutsättningar för socialnämnden att
i ärendena om AA:s barn besluta om uppföljning enligt bestämmelsen i 11 kap
4 a § SoL.

Enligt den bestämmelsen får socialnämnden besluta om uppföljning av ett barns
situation när en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutas
utan beslut om insats. En uppföljning får göras om nämnden anser att barnet,
utan att det finns sådana förhållanden som motiverar tvångsvård, har ett särskilt
behov av stöd eller skydd från socialnämndens sida men samtycke till en sådan
åtgärd saknas. Uppföljningen ska avslutas senast två månader från det att
utredningen avslutades eller när nämnden dessförinnan finner skäl att inleda en
utredning (11 kap. 4 a § och 4 c § andra stycket SoL).

I förarbetena anges att bestämmelsen inte ska tillämpas annat än när det finns
starka skäl för det. I de fall det blir aktuellt med en uppföljning ska ett formellt
beslut ha fattats om att avsluta utredningen, och det ska klart framgå av
dokumentationen att vårdnadshavaren eller barnet inte har samtyckt till den
insats som nämnden har föreslagit utifrån sin bedömning av barnets behov
(prop. 2012/13:10 s. 65 och s. 134).

I remissvaret har nämnden uppgett att nämndens oro för barnens situation
kvarstod när utredningarna avslutades. Nämnden ansåg dock att det inte var
lämpligt att föreslå någon insats för barnen under den tid som det pågick en
vårdnadstvist mellan föräldrarna i domstolen. Nämnden avslutade därför
utredningarna utan att ge förslag till någon insats, men beslutade om att en
uppföljning skulle göras inom tre månader eller så snart en pågående
vårdnadsprocess mellan föräldrarna hade avslutats.

Jag ifrågasätter inte att nämnden kände oro för barnens situation när
utredningarna avslutades. I detta fall erbjöds dock vårdnadshavarna inte några
insatser som de tackade nej till. Det fanns därmed inte förutsättningar att besluta
om uppföljning enligt bestämmelsen i 11 kap. 4 a § SoL i ärendena om AA:s
barn. Av remissvaret framgår att nämnden är medveten om bristerna i
handläggningen. Nämnden kan dock inte undgå kritik för att nämnden beslutade
om uppföljning utan att det fanns förutsättningar för det.

Det som AA i övrigt har anfört ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
