# Kritik mot Medlingsinstitutet för att myndigheten i en tidningsartikel uttalat sig om en pågående tvist i strid med 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2019-06-18 dnr 1671-2019

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2019-06-18                1671-2019              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Medlingsinstitutet för att myndigheten i en tidningsartikel
                        uttalat sig om en pågående tvist i strid med 1 kap. 9 § regerings-
                        formen


                          Beslutet i korthet: I januari 2019 utsåg Medlingsinstitutet tre personer att medla i
                          tvisten mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet. Samma dag
                          som fortsatta medlingsförhandlingar skulle äga rum uttalade sig institutets general-
                          direktör A.A. om den pågående tvisten i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
                          I beslutet konstaterar JO att en myndighet som uttalar sig i en tidningsartikel måste
                          iaktta regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Det
                          innebär bl.a. att informationen i artikeln ska vara allsidig och objektiv.
                          JO uttalar att det är svårt att uppfatta den aktuella artikeln på annat sätt än som ett
                          försök från institutets sida att förmå Hamnarbetarförbundet att acceptera medlarnas
                          bud. Eftersom Sveriges Hamnar, till skillnad från Hamnarbetarförbundet, hade
                          accepterat medlarnas tidigare förslag, vilket tydligt anges i artikeln, ligger det nära till
                          hands att utomstående uppfattar artikeln som ett ställningstagande för Sveriges
                          Hamnar. Enligt JO finns det därmed en påtaglig risk för att tilltron till såväl institutets
                          som de utsedda medlarnas opartiskhet äventyras.
                          I beslutet konstateras att tidningsartikeln utformats i strid med regeringsformens krav
                          på opartiskhet, och JO kritiserar institutet för detta.

## Bakgrund

I januari 2019 utsåg Medlingsinstitutet tre personer att medla i tvisten mellan
                        Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet. Medlarna lämnade
                        inledningsvis två förslag till lösning av tvisten. Båda förslagen accepterades av
                        Sveriges Hamnar men avvisades av Hamnarbetarförbundet. Medlarna kallade
                        därefter parterna till fortsatta förhandlingar den 4 mars 2019, och Hamnarbetar-
                        förbundet hade inför dessa förhandlingar varslat om stridsåtgärder.

                        Den 4 mars 2019, dvs. samma dag som de fortsatta förhandlingarna skulle äga
                        rum, uttalade sig Medlingsinstitutets generaldirektör A.A. om den pågående
                        tvisten i en artikel i Göteborgs-Posten.

                        Den 5 mars 2019 träffade parterna en överenskommelse.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                              Dnr 1671-2019          Sid 2 (6)




Anmälan
I en anmälan till JO klagade Svenska Hamnarbetarförbundet på Medlings-
institutets generaldirektör A.A. Hamnarbetarförbundet uppgav bl.a. att A.A., i
den ovannämnda artikeln, hade tagit ställning för Sveriges Hamnar och uttalat
sig på ett sätt som stred mot den s.k. objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 §
regeringsformen (RF).

Utredning
JO begärde att Medlingsinstitutet skulle yttra sig över anmälan och besvara ett
antal frågor. Myndigheten uppgav bl.a. följande:

      Debattartikeln i förhållande till 1 kap. 9 § RF och syftet med artikeln (JO:s fråga 1 och 2)
      Vid tiden för debattartikelns publicering hade de av Medlingsinstitutet utsedda
      medlarna överlämnat två förslag till lösningar till parterna i tvisten, det första den
      22 januari och det andra den 16 februari 2019. Arbetsgivarparten hade accepterat
      båda förslagen, medan förbundet hade avvisat båda. (Den lösning som till slut
      accepterades av bägge parter, den 5 mars 2019, var en justerad variant av det
      andra förslaget).
      Förbundet motiverade sitt avvisande av det första förslaget med att en acceptans
      hade inneburit att man då skulle ha "avtalat bort fackliga rättigheter som följer av
      normala kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden enligt lag och gällande
      rättspraxis" (förbundets pressmeddelande 22 januari 2019). Man hävdade (i
      pressmeddelandet) att medlarnas avtalsförslag krävde att "fackförbundet avsäger
      sig rätten att vara delaktiga i lokala uppgörelser på arbetsplatserna där
      medlemmarna jobbar, möjligheten att tolka det egna avtalet och rätten att väcka
      talan i Arbetsdomstolen om arbetsgivarparten bryter mot ingångna avtal."
      Det andra förslaget avvisades med motiveringen att förslaget "inskränker i
      särskilda skrivningar fackliga rättigheter som annars följer av tecknande av
      normala så kallade andraavtal eller andrahandsavtal på svensk arbetsmarknad."
      Vidare angavs i svaret att det enligt förbundets uppfattning var beklagligt att
      medlarna "försöker påtvinga oss skrivningar om andraavtalets rättsliga
      tillämpning som saknar stöd i svensk lag och rättspraxis." I en debattartikel i
      tidningen Arbetet några dagar senare (den 21 februari) skriver styrelseledamoten
      i förbundet, B.B., med hänvisning till medlarnas förslag att det innebär "att
      Hamnarbetarförbundet ska acceptera avvikelser jämfört med normala så kallade
      andraavtal på svensk arbetsmarknad." I debattartikeln konstaterar B vidare bland
      annat att "medlarbudet helt saknar stöd i svensk lag och rättspraxis". Det görs i
      debattartikeln också gällande att det befintliga kollektivavtalet, mellan Sveriges
      Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport), med den
      uttolkning av det avtalets rättsverkningar som enligt förbundet ligger till grund
      för medlarnas förslag till kollektivavtal mellan förbundet och Sveriges Hamnar,
      skulle kunna anses strida mot grunderna i förenings- och förhandlingsrätten.
      Denna uppfattning återgavs också av en representant för förbundet samma dag i
      en artikel i tidningen Lag & Avtal. Några dagar senare (den 25 februari) uttalade
      sig samma representant för förbundet i Lag & Avtal och menade enligt artikeln
      bland annat att de förslag medlarna lagt hittills "kan strida mot lag".
      I en artikel i Lag & Avtal den 28 februari uttalar sig professorn i arbetsrätt vid
      Umeå Universitet, C.C. Enligt artikeln anser C att "det bud som Hamnarbetar-
      förbundet fått om att avtala bort den lokala förhandlingsrätten är märkligt."
      Innan vi svarar på JO:s frågor finns det anledning att påminna om vilket uppdrag
      medlare utsedda av Medlingsinstitutet har. Enligt 48 § lagen (1976:580) om
      medbestämmande i arbetslivet, MBL, ska medlarna försöka få till stånd en
      överenskommelse mellan parterna och i detta syfte kan man lägga fram egna
                                                                     Dnr 1671-2019     Sid 3 (6)




förslag till lösningar av den aktuella tvisten. I detta arbete måste naturligtvis
medlarna förhålla sig till de tvistande parternas uppfattningar och positioner.
Samtidigt måste medlarna självfallet iaktta (vad de uppfattar vara) gällande rätt.
Medlingsinstitutets uppfattning är att de av förbundet kritiserade skrivningarna i
medlarnas båda förslag syftade till att tydliggöra rättsverkningarna av ett
kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och förbundet mot bakgrund av det
(sedan lång tid) gällande kollektivavtalet mellan Sveriges Hamnar och Transport.
Givet den, enligt Medlingsinstitutet, i sak missvisande och i pressmeddelanden
och artiklar framförda kritiken mot medlarnas förslag som gav ett intryck av att
medlarna agerade på tvärs mot lag och rättspraxis, ansåg institutet att det var
angeläget att klargöra vissa grundläggande rättsliga frågor som hade aktualiserats
i medlingen. Det ligger i medlingens natur att medlarna inte själva kunde göra
det på det sätt som Medlingsinstitutet gjorde i debattartikeln (se vidare nedan i
svaret på JO:s fråga 3).
Den uppfattning om rättsverkningarna av ett kollektivavtal mellan Sveriges
Hamnar och förbundet som Medlingsinstitutet framförde i artikeln hade
medlarna framfört till parterna under medlingen. Debattartikeln varken avsåg
eller innebar att ställa Medlingsinstitutet på någon av de tvistande parternas sida.
Avsikten med artikeln var att ge (allmänheten) en korrekt bild av (den rättsliga)
innebörden i medlarnas förslag till lösning av tvisten/förslag till kollektivavtal
mellan parterna.
Medlingsinstitutets uppfattning hade i och för sig kunnat framföras direkt till
förbundet. Av skäl som ska utvecklas i svaret på JO:s fråga 3 nedan bedömde
dock institutet att det var angeläget att uttrycka uppfattningen i en debattartikel.

Debattartikeln i förhållande till den verksamhet som Medlingsinstitutet bedriver
(JO:s fråga 3)
Medlingsinstitutet ska enligt 46 § MBL verka för en väl fungerande löne-
bildning. Den närmare innebörden i detta åliggande definieras inte i lagen. I en
så pass omfattande och medialt uppmärksammad konflikt, där enligt Medlings-
institutet missvisande uppgifter om innebörden i medlarnas lösningsförslag
återgavs i media, ansåg institutet att det var viktigt att förtydliganden och
förklaringar av medlarnas förslag kunde ges en bred offentlighet. (Sin upp-
fattning om rättsverkningarna av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och
förbundet hade medlarna, som nämnts, redan framfört direkt till parterna). En
viktig förutsättning för en väl fungerande lönebildning är att Medlingsinstitutets
verksamhet uppfattas på ett korrekt sätt inte minst av arbetsmarknadens parter.
Det är inte Medlingsinstitutet som medlar, det gör de medlare som institutet
utser. Det ligger i sakens natur att medlingsverksamheten bedrivs i förtroliga
former och att medlarna inte talar om innehållet i sina förslag med andra än de
tvistande parterna. (De förslag som formellt lämnas över till parterna är att anse
som allmänna handlingar). Det förekommer dock att parterna själva ger
offentliga kommenterar till de förslag som lagts och de svar som lämnats på
dessa. Det som då kommenteras brukar främst vara av intressekaraktär, inte
kommentarer om den rättsliga innebörden i exempelvis medlarbuden. Att
offentligt kommentera intresseståndpunkter är ofta ett naturligt inslag i en
arbetsmarknadskonflikt.
Medlingsinstitutet har följaktligen normalt ingen anledning att ge offentliga
kommentarer om något som rör pågående medlingar. Tvärtom ligger det som
nämnts i medlingens natur att medlarna och Medlingsinstitutet under pågående
medling enbart talar med de tvistande parterna och i media endast uttalar sig om
tidtabell för medlingen och dylikt. I konflikten mellan Sveriges Hamnar och
förbundet, då enligt Medlingsinstitutets uppfattning missvisande uttalanden
gjordes i media om den rättsliga innebörden i medlarnas förslag till lösningar,
ansåg dock institutet som nämnts att en offentlig kommentar var viktig att göra i
                                                                      Dnr 1671-2019     Sid 4 (6)




      syfte att främja förståelsen av institutets verksamhet och de utsedda medlarnas
      agerande.
Svenska Hamnarbetarförbundet kommenterade remissvaret.

Bedömning
Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 9 § RF ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra
som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet
inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet och
opartiskhet brukar benämnas objektivitetsprincipen.

Bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF omfattar inte enbart hur en sak rent faktiskt har
handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat
handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande har uppfattats
är av betydelse. Man talar ibland om en objektiv och en subjektiv sida av
bestämmelsen. Med den subjektiva sidan menas hur en myndighet själv anser
sig ha agerat, medan den objektiva sidan avser hur myndighetens agerande kan
uppfattas utifrån. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och
opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att handlandet ska kunna anses strida
mot bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF. (Se Bull och Sterzel, Regeringsformen,
tredje uppl., s. 54 samt JO 2010/11 s. 278, dnr 3045-2008, och JO 2015/16 s.
456, dnr 48-2013.)

JO har tidigare uttalat att den information som en myndighet tillhandahåller
allmänheten, t.ex. på en webbplats eller i sociala medier, omfattas av kravet på
saklighet och opartiskhet (se t.ex. JO 2010/11 s. 616, dnr 4935-2009,
JO 2016/17 s. 367, dnr 300-2015 och JO:s beslut den 28 december 2018 i
ärende med dnr 8280-2017). Det innebär bl.a. att det ska vara sakligt motiverat
för myndigheten att sprida informationen samt att den ska vara allsidig och
objektiv. Detsamma gäller för den information som en myndighet tillhanda-
håller allmänheten genom uttalanden i andra former, t.ex. i en tidningsartikel.

Artikeln i Göteborgs-Posten den 4 mars 2019
Medlingsinstitutet har uppgett att Svenska Hamnarbetarförbundet, i januari och
februari 2019, offentligt hade kommenterat de förslag till lösning på tvisten som
medlarna hade lämnat. Hamnarbetarförbundet hade bl.a. uttalat att medlarnas
förslag saknade stöd i svensk lag och rättspraxis samt innebar en inskränkning
av de fackliga rättigheter som annars följer vid tecknandet av andrahandsavtal.

Enligt Medlingsinstitutet var Hamnarbetarförbundets uttalanden missvisande,
och institutet ansåg att det fanns ett behov av en offentlig kommentar. Avsikten
med den aktuella artikeln var att ge allmänheten en korrekt bild av den rättsliga
innebörden av medlarnas förslag samt att främja förståelsen för institutets
verksamhet och de utsedda medlarnas agerande. En viktig förutsättning för en
väl fungerande lönebildning är, enligt institutet, att myndighetens verksamhet
uppfattas på ett korrekt sätt, inte minst av arbetsmarknadens parter.
                                                                  Dnr 1671-2019      Sid 5 (6)




I artikeln redogör Medlingsinstitutets generaldirektör A.A. för den allvarliga
situation som skulle uppstå om Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet
inte kommer överens. Det anges att medlarna har försökt undanröja risken för
kommande tolkningstvister genom att i sina förslag göra tydligt vilka
förutsättningarna är för ett avtal mellan parterna. Vidare anges att detta har
tolkats som en begränsning, men att det enligt institutet i själva verket är en
utvidgning av Hamnarbetarförbundets fackliga rättigheter i förhållande till
dagens situation. Det klargörs att medlarna måste förhålla sig till det avtal som
tecknats mellan Transportarbetareförbundet och Sveriges Hamnar samt att
medlarna inte kan föreslå att Sveriges Hamnar ska träffa ett nytt avtal med en
annan part som undergräver det redan gällande avtalets ställning.

För att Medlingsinstitutet ska kunna fullgöra sitt uppdrag är det centralt att
arbetsmarknadens parter har förtroende för såväl institutet som de utsedda
medlarna. Jag delar även institutets uppfattning att det är viktigt att myndig-
hetens verksamhet uppfattas på ett korrekt sätt. Samtidigt ligger det i sakens
natur att parter under den typ av förhandlingar som det har varit fråga om i detta
fall kan vilja göra uttalanden om tvisten och de förslag till lösningar som
medlarna lämnar. Det kan göras av förhandlingstaktiska skäl men också för att
förklara för de medlemmar som parten företräder varför man agerat på ett visst
sätt. Detta innebär dock inte att institutet också fritt kan kommentera tvisten.
Till skillnad från parterna ska institutet, i sin egenskap av myndighet, förhålla
sig till regeringsformens krav på bl.a. opartiskhet.

Den aktuella artikeln är inte begränsad till en redogörelse för fakta om
Medlingsinstitutets verksamhet och medlarnas agerande. I artikeln ger institutet,
genom generaldirektör A.A., uttryck för en åsikt, och artikeln framstår närmast
som en replik på de uttalanden som Hamnarbetarförbundet tidigare hade gjort.
Det är svårt att uppfatta artikeln på annat sätt än som ett försök från Medlings-
institutets sida att förmå Hamnarbetarförbundet att acceptera medlarnas förslag.
Artikeln publicerades samma dag som de fortsatta förhandlingarna skulle äga
rum, och i artikeln anges att medlarnas tidigare förslag har tolkats på fel sätt.
Själva formen för publiceringen – dvs. på debattsidan i en av Sveriges större
dagstidningar – förstärker intrycket av att det är fråga om påverkansarbete
snarare än informationsarbete.

Eftersom Sveriges Hamnar till skillnad från Hamnarbetarförbundet hade
accepterat medlarnas tidigare förslag, vilket tydligt anges i artikeln, ligger det
nära till hands att utomstående uppfattar artikeln som ett ställningstagande för
Sveriges Hamnar. Det finns därmed en påtaglig risk för att tilltron till såväl
Medlingsinstitutets som de utsedda medlarnas opartiskhet äventyras. I det
sammanhanget är det av mindre betydelse om de rättsliga uttalanden som görs i
artikeln är mer korrekta än de uttalanden som Hamnarbetarförbundet tidigare
hade gjort. Sammantaget kan jag inte bedöma artikeln på annat sätt än att den
har utformats i strid med regeringsformens krav på opartiskhet. Institutet
förtjänar kritik för detta.
                                                                Dnr 1671-2019      Sid 6 (6)




Vad Hamnarbetarförbundet har uppgett i övrigt ger inte skäl till något uttalande
eller någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
