# Anmälan mot Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun angående handläggningen av ett ärende om bygglov

JO 2005-09-22 dnr 1674-2004

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                      Sid
                                                                       2005-09-22          1674-2004               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun angående
                        handläggningen av ett ärende om bygglov

## Anmälan

I en anmälan med bilagor, som kom in till JO den 21 april 2004, klagade AA på
                        Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun, stadsbyggnadskontoret, och på en
                        tjänsteman vid stadsbyggnadskontoret med anledning av handläggningen av ett
                        ärende avseende ombyggnad av ett fönster. I anmälan uppgavs i huvudsak följande.

                        AA och BB ville bygga om sin bostadsrättslägenhet. Ombyggnaden avsåg bl.a. att
                        ändra ett befintligt fönster mot en gårdsbalkong till ett franskt fönster (fönsterdörr),
                        vilket eventuellt innebar att bygglov behövdes. Den 16 januari 2004 var AA i
                        kontakt med en handläggare på stadsbyggnadskontoret vilken upplyste att det
                        kunde ta tre till sex veckor att få ett besked från kontoret. Den 19 januari 2004
                        postade AA, som ombud för sin hustru, en ansökan om bygglov med bilagor till
                        stadsbyggnadskontoret. Därefter meddelade stadsbyggnadskontoret den 27 januari
                        2004 att ansökan behövde kompletteras på visst sätt. Den 29 januari 2004 sände
                        han ett brev till stadsbyggnadskontoret med komplettering och yrkade att kontoret
                        skulle pröva om bygglov verkligen behövdes och, i andra hand, att ärendet skulle
                        avgöras i befintligt skick och bygglov beviljas. Den 16 april 2004 begärde stads-
                        byggnadskontoret besked om ansökan skulle prövas i befintligt skick eller om de
                        avsåg att lämna in nya handlingar för prövning. I meddelandet angavs att ärendet
                        skulle avskrivas och läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd om inte besked
                        lämnades eller komplettering gjordes före den 30 april 2004 och att debitering
                        skulle ske enligt fastställd taxa. Det framgick inte av meddelandet, som saknade
                        motivering, om någon prövning hade skett av handlingarna. Såvitt framgår av
                        stadsbyggnadskontorets handlingar har handläggaren under mer än två och en halv
                        månad inte vidtagit någon som helst åtgärd i ärendet, trots att det inte kan anses
                        vara svårt.

## Utredning

Muntliga upplysningar hämtades in från stadsbyggnadskontoret den 12 maj 2004.
                        Av upplysningarna framgick följande. Den 21 april 2004 inkom en skrivelse från
                        AA samt en kopia av hans JO-anmälan. Den 4 maj 2004 inkom ytterligare en
                        skrivelse från AA. Handläggaren ringde till honom samma dag och svarade på de


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 1674-2004     Sid 2 (4)



frågor som han hade ställt i skrivelsen. Handläggaren uppgav vid samtalet att kon-
toret hade fått skrivelsen daterad den 20 april 2004 och att beslut i ärendet kunde
fattas så snart ritningarna var i sin ordning. AA frågade om lagstöd för att kräva
ytterligare handlingar i ärendet. Hon kunde vid samtalet inte svara på den frågan
men skickade ett e-postmeddelande till AA samma dag och talade då om vad som
anges i 8 kap. 20 § plan- och bygglagen. Om ansökningshandlingarna inte hade
varit ofullständiga skulle handläggningstiden i detta ärende ha varit mycket kort.
Den ändring av ett flerbostadshus som avses är en bygglovspliktig åtgärd.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun anmodades därefter att göra en
utredning och yttra sig beträffande nämndens handläggning av bygglovsärendet.
Av remissyttrandet framgick följande.

      Ärendets handläggning
      Ansökan om bygglov inkom till stadsbyggnadskontoret den 20 januari 2004. Bygg-
      lovsansökningar inkommer dagligen till kontoret. För att kunna ha en överblick över
      ärendeinflödet och säkerställa en någorlunda jämn belastning på handläggarna för-
      delas inkomna ärenden normalt endast en gång i veckan. Detta ärende fördelades
      redan samma dag till handläggaren. Handläggaren hade dagen därpå telefonkontakt
      med AA och efterlyste ritningar på den föreslagna fönsterdörren.
      Den 27 januari skickade handläggaren det meddelandebrev som kontoret regel-
      mässigt skickar till bygglovssökande vars ansökningar inte är kompletta. I brevet
      anges vilka handlingar som erfordras för att ärendet ska kunna handläggas. Redan
      den 23 januari hade AA i mail till handläggaren efterfrågat brevet som handläggaren
      förannonserat vid telefonkontakten den 21 januari.
      Till stadsbyggnadskontoret inkom den 2 februari ett brev från AA, daterat 2004-01-
      29 i vilket framfördes uppfattningen att den föreslagna förändringen överhuvudtaget
      inte krävde bygglov. AA yrkade att byggnadsnämnden i första hand skulle pröva
      frågan om bygglovplikt. I andra hand yrkades att ärendet om bygglov skulle avgöras
      i befintligt skick och bygglov beviljas. Brevet innehöll inte de av stads-
      byggnadskontoret begärda ritningarna.
      Eftersom begärda handlingar inte inkommit, påbörjades ingen handläggning. Den 14
      april skickades ett påminnelsebrev. Som svar på detta erhöll kontoret den 21 april ett
      brev daterat 2004-04-20, i vilket AA hänvisade till sitt brev 2004-01-29 samt
      bifogade JO-anmälan.
      Den 4 maj 2004 inkom ytterligare ett brev från AA daterat 2004-04-20 med fråga
      om kontoret erhållit brevet med JO-anmälan och om när beslut i ärendet kunde för-
      väntas. Samma dag ringde handläggaren till honom och svarade på de ställda frågor-
      na och senare samma dag skickade hon ett mail med redovisning av de aktuella
      paragraferna i Plan- och bygglagen.
      Den 18 maj 2004 inkom de i januari begärda handlingarna och den 24 maj
      beviljades bygglov.

      Stadsbyggnadskontorets synpunkter
      Varje år inkommer 5 500 - 6 000 bygglovsansökningar till stadsbyggnadskontoret.
      För att hantera denna stora mängd ärenden är det nödvändigt med rutiner, riktlinjer
      och administrativt handläggarstöd. Kontoret har ett ärendehanteringssystem där alla
      kontakter registreras och där det finns mallar t.ex. för meddelandebrev att använda
      under olika skeden av granskningsprocessen. Kontoret har förståelse för att dessa
      brev ibland kan verka väl byråkratiska men ser dem ändå som nödvändiga att för att
      kunna upprätthålla den lika behandling av alla som erfordras av en myndighet.
      Kontoret uppfattar att AA redan från första stund krävt en omedelbar behandling av
      just sitt ärende och inte velat acceptera kontorets normala handläggningsrutiner eller
                                                                        Dnr 1674-2004     Sid 3 (4)



      krav på handlingar. Det är uppenbart att AA hade förväntningar som kontoret inte
      kunde leva upp till.
      Bygglov söktes frivilligt. Därefter ifrågasattes bygglovsplikten och AA krävde att
      frågan om bygglovsplikt skulle hanteras särskilt av nämnden. Frågan om vad som är
      bygglovspliktig åtgärd är en fråga som dagligen hanteras av kontorets handläggare
      och knappast en fråga för stadsbyggnadsnämnden. Kontoret har lång erfarenhet av
      olika rättsinstansers prövning av denna fråga vad gäller olika typer av åtgärder och
      kontorets handläggare har också tillgång till handboken Plan- och bygglagen av
      Didon m.fl. I denna står följande vad gäller bygglovskravet för yttre ändringar av
      byggnad enligt PBL 8 kap 3 § punkt 1. ”Med detta uttryck avses samma slags åtgär-
      der som enligt tidigare praxis, dvs icke alltför obetydliga ingrepp eller andra föränd-
      ringar i byggnadens substans, såsom att man putsar eller lägger på ytterpanel på en
      byggnad som tidigare inte varit putsad eller försedd med panel, samt att man tar upp
      nya fönster eller dörrar eller väsentligt ändrar befintliga sådana.” (Kontorets kurs)
      Enligt utslag i regeringsrätten ska bedömningen ske med utgångspunkt i byggnaden
      som sådan utan hänsynstagande till den omgivande miljön. Att det i det nu aktuella
      fallet handlar om en åtgärd mot gården förändrar inte bygglovsplikten.
      Kontorets krav på handlingar m.m., vilka framfördes i de båda meddelandebrev som
      kontoret skickade till sökanden, grundar sig på PBL 8 kap 20 §.
      ___
      Detta är bakgrunden till de brev som AA uppfattat som byråkratiska och kanske till
      och med oförskämda.
      Av de handlingar (ritningar och foton), som inlämnades vid bygglovsansökan, fram-
      gick att ritningarna inte stämde med verkligheten. På flera ställen fanns fönster av
      annan storlek och utformning än på den inlämnade ritningen. Kontoret begärde dock
      inte att sökanden skulle uppföra en ritning i överensstämmelse med verkligheten på
      hela husfasaden utan enbart omfattande sökandens egen balkong och eget fönster
      som skulle ändras. Så fort kontoret fick in de begärda handlingarna, kunde bygglov
      beviljas inom en vecka. Beslutet med godkända ritningar bifogas.
      Stadsbyggnadskontoret beklagar att detta i grunden mycket okomplicerade ärende
      kunde ta en sådan olycklig vändning. Hade sökanden lämnat in de redan den 27
      januari begärda ritningarna, hade bygglov kunnat beviljas redan i februari i stället
      som nu i slutet på maj. Ärendet har handlagts i enlighet med kontorets rutiner och
      krav. Varje handläggare har en stor mängd ärenden igång samtidigt. När man skickat
      ett meddelande och begärt kompletteringar, lägger man ärendet åt sidan tills de be-
      gärda handlingarna inkommer. Detta är ofrånkomligt. Dock borde AA ha fått ett
      skriftligt svar på sitt brev daterat 2004-01-29 med en förklaring vad gäller bygglovs-
      plikten, rollfördelningen mellan kontoret och nämnden samt grunden för kravet på
      handlingar. Att så inte skedde kan bara förklaras av den stora arbetsbelastningen på
      kontorets handläggare.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Av handlingarna i ärendet framgår följande. Stadsbyggnadskontoret skickade den
27 januari 2004 ett meddelande om att den av AA inlämnade ansökningen behövde
kompletteras på närmare angivet sätt. AA svarade i brev den 29 januari 2004 och
yrkade att frågan om bygglovsplikt skulle prövas och, i andra hand, att ansök-
ningen skulle avgöras i befintligt skick. Stadsbyggnadskontoret skickade därefter
den 16 april 2004 åter ett meddelande med begäran om komplettering alternativt
besked från sökanden inom viss tid, denna gång vid påföljd att ärendet skulle
avskrivas och läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
                                                                    Dnr 1674-2004   Sid 4 (4)



Stadsbyggnadsnämnden har yttrat att de båda meddelandebrev som sändes till
sökanden med begäran om komplettering var grundade på 8 kap. 20 § plan- och
bygglagen (1987:10).

Enligt 8 kap. 20 § första stycket plan- och bygglagen, PBL, gäller att när en an-
sökan görs hos byggnadsnämnden om bl.a. bygglov skall de ritningar, beskriv-
ningar och uppgifter i övrigt lämnas in som behövs för prövningen. Är ansöknings-
handlingarna ofullständiga får nämnden enligt 8 kap. 20 § andra stycket PBL
förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs inte föreläggandet
får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen avvisas. Enligt sista stycket
i bestämmelsen skall föreläggandet innehålla en upplysning om verkan av att
föreläggandet inte följs.

Formuleringen i stadsbyggnadskontorets föreläggande ger anledning att beröra
skillnaden mellan ett avvisnings- och ett avskrivningsbeslut (jfr JO 1994/95 s.
453). Stadsbyggnadskontoret hade uppenbarligen åsyftat att ansökningen kunde
komma att avvisas.

Ett beslut att avvisa en ansökan innebär att myndigheten inte tar upp ansökningen
till prövning på grund av att en formell brist föreligger. Ett sådant beslut kan fattas
om t.ex. ett ärende har anhängiggjorts av någon som inte är saklegitimerad, om en
ansökan görs efter att en ansökningstid har gått ut eller, som gäller enligt 8 kap. 20
§ PBL, om ansökningshandlingarna är så ofullständiga att de inte kan ligga till
grund för en prövning.

Innebörden av att myndigheten i stället avskriver ett ärende är en annan. Inte heller
i det fallet sker någon prövning av sakfrågan. Ett avskrivningsbeslut kan fattas i de
fall då ingen längre påkallar ett beslut i ärendet, t.ex. då en ansökan har återkallats
av sökanden. Något annat hinder mot att pröva ärendet i sak finns emellertid inte i
ett sådant fall.

Det föreläggande som stadsbyggnadskontoret meddelade i ärendet hade således en
felaktig utformning. Jag utgår från att stadsbyggnadsnämnden framöver uppmärk-
sammar skillnaden mellan ett avskrivnings- och ett avvisningsbeslut och ändrar
lydelsen av de förelägganden som meddelas med stöd av 8 kap. 20 § PBL.

I detta fall hade AA redan i sin skrivelse den 29 januari 2004 meddelat att han
begärde att ansökningen, för det fall bygglov krävdes, skulle prövas i befintligt
skick. Enligt 8 kap. 20 § PBL krävs emellertid att myndigheten, för att avvisa en
ansökan till följd av att den är ofullständig, förelägger sökanden att komplettera
och i föreläggandet upplyser om verkan av att föreläggandet inte följs. Med hänsyn
till det krav på skyndsamhet i handläggningen som gäller enligt 7 § förvaltnings-
lagen (1986:223) hade det varit lämpligt att redan i det första meddelandet den 27
januari 2004 upplysa sökanden om följden av utebliven komplettering.

Vad AA i övrigt har anfört i ärendet föranleder inga uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det sagda.
