# Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att efterforskningsåtgärder i utmätningsärende inte dokumenterats

JO 2009-11-19 dnr 1693-2009

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                    Sid
                                                                      2009-11-19       1693-2009             1 (4)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att efterforskningsåtgärder i
                        utmätningsärende inte dokumenterats

## Bakgrund

Den 30 januari 2009 erhöll Kronofogdemyndigheten ett anonymt tips i vilket
                        uppgavs att AA bedrev näringsverksamhet i form av hästhandel. AA hade tidigare
                        varit föremål för handläggning hos Kronofogdemyndigheten. Den anonyma
                        tipsaren hänvisade bl.a. till annonser på Internet.

                        I anledning av tipset påbörjade kronoinspektören BB en utredning. Lördagen den
                        14 mars 2009 bad BB kronoassistenten CC att ringa AA i anledning av en
                        försäljningsannons på en häst. CC, som ringde från skyddat nummer och som inte
                        presenterade sig som representant för Kronofogdemyndigheten, ställde frågor om
                        hästen. Den information som CC inhämtade genom telefonsamtalet
                        vidarebefordrades till BB, vilken dokumenterade informationen som ett anonymt
                        tips inkommet den 16 mars 2009. Den 19 mars 2009 utmättes hästen med stöd av
                        4 kap. 18 § utsökningsbalken för AA:s skulder.

                        AA överklagade Kronofogdemyndighetens beslut till Göteborgs tingsrätt, som den
                        23 april 2009 fann att hon hade styrkt att hon inte var hästens ägare. Tingsrätten
                        upphävde därför Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning samt ett
                        efterföljande beslut om försäljning av hästen.

## Anmälan

I tre olika anmälningar inkomna till JO den 24 mars samt den 2 och 3 april 2009
                        framförde AA klagomål mot Kronofogdemyndigheten, Göteborgskontoret samt BB
                        och CC. Hon anförde att en representant för Kronofogdemyndigheten (CC), som
                        låtsades vara intresserad av att köpa en häst som hon hade ute till försäljning,
                        lördagen den 14 mars 2009 ringde upp henne utan att presentera sig och ställde ett
                        flertal frågor angående hästen. När hon efterfrågade namn och telefonnummer ville
                        den som ringde inte lämna något svar. Några dagar senare beslutade Kronofogde-
                        myndigheten att utmäta hästen, som ägdes av en man i Danmark, för hennes
                        skulder utan att någon kontakt dessförinnan hade tagits med henne. När hon
                        därefter kontaktade BB och bl.a. frågade om telefonsamtalet den 14 mars 2009




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                           www.jo.se
                                                                        Dnr 1693-2009     Sid 2 (4)



hade kommit från Kronofogdemyndigheten förnekade BB att så varit fallet; hon
påstod att myndigheten hade mottagit ett anonymt tips.

Utredning
Kronofogdemyndighetens handlingar i ärendet lånades in och granskades. Myndig-
hetens huvudkontor anmodades därefter att göra en utredning och yttra sig an-
gående vad AA framfört om att hon fått ett anonymt telefonsamtal som enligt
uppgift visat sig komma från en tjänsteman hos Kronofogdemyndigheten.

I sitt remissvar, till vilket ett yttrande från västra indrivningsavdelningen samt
kronofogden DD och enhetschefen EE hade fogats, anförde Kronofogde-
myndigheten (KFM), genom biträdande processägaren FF, huvudsakligen följande.

      Kronofogdemyndighetens bedömning
      AA har under ett antal år förekommit hos KFM. Med anledning av skulderna har
      KFM vidtagit verkställighetsåtgärder i form av utmätning.
      I det aktuella fallet genomförde KFM en tillgångsundersökning efter ett anonymt
      tips om att AA handlar med hästar mm. KFM förhörde sig hos AA om den påstådda
      handeln men fick beskedet att verksamheten var under avveckling.
      KFM fick efter detta besked in flera anonyma tips om att AA bedrev handel med
      hästar och att det pågick försäljning på Internetsidan hästnet.se. Kronoinspektören
      BB bad en mer hästkunnig kollega, kronoassistenten CC, att skaffa fram fler fakta
      om den pågående försäljningen av hästen Zefir. CC hörde sig därför närmare för per
      telefon om hästens värde, besittningsförhållanden och ställde några allmänna frågor.
      Utifrån de motstridiga uppgifter som lämnats av AA och de tips som inkommit till
      KFM fanns anledning att närmare undersöka denna tillgång. Att genom telefon-
      förfrågningar mer formlöst efterforska tillgångar står inte i strid med hur tillgångar
      får efterforskas enligt utsökningsbalken, se Utsökningsbalken – En kommentar,
      Walin m.fl. 4:e uppl. s. 150.
      CC uppgav under telefonsamtalet aldrig att hon ringde från KFM. I
      vissa situationer kan det vara befogat att underlåta att presentera sig som tjänsteman
      från KFM. Telefonförfrågningen handlar i det här läget om att förbereda en kom-
      mande utmätningsförrättning. Att på detta sätt skaffa sig allmän information om
      egendomen har accepterats som rimliga åtgärder inför en utmätningsförrättning, jfr.
      JO om moderna efterforskningsmetoder i Skatte- och Kronofogdemyndigheternas
      verksamhet, 1984:1, s. 34. Någon provokation har inte förekommit från KFM:s sida.
      Situationen kan liknas vid möjligheten för KFM att i vissa lägen verkställa utmät-
      ning utan föregående underrättelse till gäldenären, 4 kap. 12 § andra stycket UB.
      Detta kan t.ex. ske om KFM bedömer att det finns risk att gäldenären skaffar undan
      egendomen.
      Enligt 4 kap. 9 § UB ska KFM i den utsträckning som behövs med hänsyn till an-
      sökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständig-
      heterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt
      undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. KFM ska se till att en förrätt-
      ning inte väcker onödig uppmärksamhet eller annars orsakar svaranden eller annan
      enskild större olägenhet än som är nödvändigt, 3 kap. 1 § utsökningsförordningen.
      Vid en tillgångsundersökning måste bedömas allmänt om den metod som används är
      försvarlig med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Därvid måste
      göras en avvägning mellan å ena sidan den skada och det intrång som metoden
      medför eller riskerar att medföra och å andra behovet av att genomföra
      tillgångsundersökningen och de fördelar som står att vinna vid ett säkerställande av
      en eventuell utmätning. Med tanke på de motstridiga uppgifter som lämnats av AA
      och den information om tillgångar som kommit från annat håll anser KFM att åt-
      gärderna varit befogade och att handläggningen har gått rätt till.
                                                                      Dnr 1693-2009    Sid 3 (4)



      CC:s telefonsamtal dokumenterades av BB som ett anonymt tips. Anledningen till
      detta har uppgetts vara osäkerhet kring förfarandets riktighet.
      KFM:s dokumentation ska vara saklig, jfr 1 kap. 9 § regeringsformen. Beslut och åt-
      gärder som påverkar målet måste framgå av dokumentationen och vara väl motivera-
      de. Andra uppgifter som behövs för att kunna följa ärendet ska också dokumenteras.
      Enligt 15 § förvaltningslagen är en myndighet skyldig att dokumentera information
      som den får muntligt. Bestämmelsen är inte tillämplig i KFM:s verksamhet men bör
      ändå ligga till grund för dokumentationsrutinerna. Vad som sagts ovan om KFM:s
      dokumentation finns återgivet i handboken Utmätning samt i dokumentet ”System
      för dokumentation – en riktlinje”.
      Dokumentationen av telefonsamtalet har inte gett en korrekt bild av de utrednings-
      åtgärder som vidtagits, vilket KFM beklagar. Givetvis är det av vikt att kravet på en
      korrekt dokumentation över handläggningen upprätthålls. Händelsen har föranlett
      åtgärder för att förbättra handläggningen i denna del. Inom KFM pågår f.n. ett arbete
      med att förnya och förbättra dokumentationsrutinerna.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret. Hon uppgav bl.a. att hästen hade
skadat sig mycket svårt under den tid Kronofogdemyndigheten hade den i sin vård,
vilket hade lett till stora kostnader för henne.

Bedömning
JO:s granskning är av rättslig art och utgör främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de förfaranderegler som gäller. JO kan inte ändra eller upphäva myndig-
heters beslut. Granskningen är heller inte avsedd att föregripa eller ersätta den
prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning. JO brukar således inte
ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak. Den som är missnöjd med Kronofogde-
myndighetens beslut kan överklaga det till tingsrätten, vilket AA även har gjort.
Utmätningsbeslutet kommer därför inte att göras till föremål för någon bedömning
från min sida.

Bedömningen i det följande inriktas i stället på telefonsamtalet den 14 mars 2009
mellan CC och AA.

Enligt 4 kap. 9 § utsökningsbalken ska Kronofogdemyndigheten i den utsträckning
som behövs med hänsyn till bl.a. ansökans innehåll, tillkommande uppgifter och
omständigheterna i övrigt undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom.
Bestämmelsen föreskriver en undersökningsplikt för Kronofogdemyndigheten,
men ger myndigheten ett betydande utrymme att anpassa sina insatser till för-
hållandena i det enskilda målet.

När Kronofogdemyndigheten undersöker en gäldenärs tillgångar kan myndigheten
använda sig av olika källor, såsom upplysningar från borgenären, gäldenären själv,
tredje man samt metoder, såsom efterforskning i olika register eller förrättning i
gäldenärens bostad eller lokal.

En gäldenär är enligt 4 kap. 14 § utsökningsbalken skyldig att till Kronofogde-
myndigheten lämna de uppgifter om sina tillgångar som behövs i målet och kan
åläggas att under straffansvar bekräfta den information som han har lämnat. Det
finns inget hinder mot att Kronofogdemyndigheten mer formlöst, exempelvis
genom telefonsamtal, inhämtar uppgifter från gäldenären angående dennes till-
gångar.
                                                                     Dnr 1693-2009    Sid 4 (4)



JO har tidigare gjort uttalanden om principerna för och metoderna i bl.a. Krono-
fogdemyndighetens efterforskande verksamhet (se JO om moderna efterforsknings-
metoder i Skatte- och Kronofogdemyndigheternas verksamhet – en undersökning
av laglighet och lämplighet, 1984:1 [fortsättningsvis benämnd JO 1984:1]). JO
uttalade bl.a. att beslut om känsliga eller ovanliga insatser bör fattas på chefsnivå
samt att åtgärder som vidtas ska dokumenteras. Kravet på opartiskhet och saklighet
i 1 kap. 9 § regeringsformen måste givetvis iakttas. Utgångspunkten är att åtgärder-
na ska präglas av ändamålsenlighet, urskillning och måtta (se JO 1984:1 s. 32). Det
borde, uttalade JO vidare, finnas ett utrymme för att med utgångspunkt i annonser
om viss näringsverksamhet, genom exempelvis enkla telefonförfrågningar, skaffa
sig allmän information om verksamheten. En tjänsteman som går längre och
exempelvis ställer frågor av provokativ natur eller agerar under falskt namn har
däremot i de allra flesta situationer passerat gränsen för det lämpliga (se JO 1984:1
s. 34).

I frågan om den i detta ärende genomförda åtgärdens lämplighet noterar jag att
det har rört sig om ett telefonsamtal där vissa frågor ställts om en häst, som av
gäldenären salufördes via en annons på Internet. Det har inte förekommit någon
provokation utan, såvitt framkommit, endast allmänna frågor med utgångspunkt
från annonsen. Det kan visserligen, mot bakgrund av de övriga medel som stod till
Kronofogdemyndighetens förfogande, ifrågasättas huruvida det verkligen förelåg
ett behov av att genomföra utredningen på detta sätt. Åtgärden har emellertid enligt
min mening inte varit av ett så ingripande slag att det finns grund för kritik mot
dess genomförande.

Kronofogdemyndigheten har vid sin utredning av klagomålen kommit fram till att
myndigheten är skyldig att dokumentera åtgärder som påverkar målet eller som
behövs för att kunna följa dess gång. Jag kan, i likhet med myndigheten, konstatera
att telefonsamtalet mellan CC och AA inte dokumenterats på ett korrekt sätt. Av
Kronofogdemyndighetens remissvar framgår att skälet till den bristfälliga
dokumentationen synes ha varit en osäkerhet om huruvida den genomförda
åtgärden var tillåten eller inte. Det är naturligtvis inte tillåtet för en tjänsteman att
försöka dölja felaktiga eller tveksamma åtgärder genom att redovisa dem på ett
oriktigt sätt.

Kronofogdemyndigheten ska därför kritiseras för den bristfälliga dokumentationen
och särskilt för att underlåtenheten varit avsedd att dölja åtgärder som myndig-
hetens tjänstemän själva synes ha betraktat som tvivelaktiga.
