# Omhändertagande av dokument vid visitation av intagens bostadsrum

JO 2008-05-21 dnr 1708-2007

BESLUT
                                                                            Datum                 Dnr                     Sid
                                                                            2008-05-21            1708-2007              1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Omhändertagande av dokument vid visitation av intagens bostadsrum

## Anmälan

I en anmälan mot Kriminalvården, anstalten Kumla, som kom in till JO den 17
                        april 2007, klagade AA på att ett flertal dokument tagits i ”beslag” vid visitation av
                        hans bostadsrum. Enligt AA rörde det sig om handlingar från tyska myndigheter
                        gällande ett utlämningsärende, avskrifter av lagar, handskrivna brev och
                        handskrivna kladdpapper. AA anförde att han innehaft dokumenten sedan 2002
                        utan anmärkning vid postgranskning eller visitation. AA anförde vidare att det, när
                        han återkom till bostadsrummet efter visitationen, inte fanns något
                        ”beslagsprotokoll” som informerade honom om att egendom hade
                        omhändertagits. Enligt AA berättade personalen efter en stund berättat att
                        ”papper” omhändertagits från hans bostadsrum. Han fick dock först efter flera
                        timmar ett visitationsprotokoll, i vilket det inte preciserats vad som omhändertagits.
                        AA klagade vidare på att det av visitationsprotokollet inte framgick vid vilken
                        tidpunkt han delgavs protokollet.

## Utredning

Till sin anmälan bifogade AA ett visitationsprotokoll, av vilket det bl.a. framgick
                        att ”Juridiska dokument/papper” omhändertagits vid visitationsförrättning den 12
                        april 2007.

                        Efter remiss anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom enhetschefen BB,
                        följande.

                                  Sakförhållanden m.m.
                                  Yttrande rörande sakförhållandena har inhämtats från Kriminalvården Region Mitt.
                                  Av detta yttrande har bland annat följande framkommit:
                                  Den 12 april 2007 genomförde tjänstemän från anstalten Kumlas enhet för inre
                                  säkerhet en visitation av AA:s bostadsrum. I samband med visitationen av
                                  bostadsrummet uppmärksammades ett kuvert med en samling juridiska dokument.
                                  Kuvertet innehöll en dom på tyska samt diverse handlingar som rörde domen, bl.a.
                                  ett överförandeärende. De tjänstemän som genomförde visitationen tillfrågade
                                  personalen på avdelningen om AA hade tillstånd att inneha dessa juridiska
                                  dokument. Detta kunde dock inte personalen svara på utan frågan hänvisades till
                                  ansvariga beslutsfattare. Dessa var vid tidpunkten upptagna i ett möte varför frågan




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                Dnr 1708-2007      Sid 2 (5)




om det fanns ett medgivande till innehav av dokumenten inte kunde besvaras direkt.
Dokumenten omhändertogs därför.
Anstaltens normala rutin är att ett visitationsprotokoll lämnas direkt i bostadsrummet
när egendom omhändertas. Då ingen av tjänstemännen som genomförde
visitationen hade med sig anstaltens förtryckta visitationsprotokoll samt då de
intagna snart skulle vara tillbaka på avdelningen, lämnades inget protokoll i AA:s
bostadsrum utan i stället ombads avdelningspersonalen att informera AA om att
dokumenten hade omhändertagits samt att han senare skulle få ett skriftligt protokoll
om åtgärden. Ett protokoll skrevs direkt när tjänstemännen återkom till sin enhet och
lades för befordran i anstaltens interna postgång. Protokollet överlämnades till AA
senare samma dag.
Det visade sig senare att något medgivande om innehav inte hade meddelats
beträffande de omhändertagna dokumenten. Efter det att handlingarna översatts till
svenska beslutade anstalten Kumla den 16 april 2007 att AA, sedan han återfått vissa
handlingar som inte bedömdes äventyra säkerheten i anstalten, inte skulle medges att
i sitt bostadsrum inneha den tyska domen samt vissa handlingar i
överförandeärendet.
Utöver yttrandet har huvudkontoret inhämtat kompletterande upplysningar från
Region Mitt, varvid framkommit att den intagne i regel inte är närvarande när
visitation av bostadsrum genomförs och att det protokoll som upprättas i samband
med visitation av bostadsrum därför normalt undertecknas av två tjänstemän, utan
att den intagnes underskrift efterfrågas.

Författningsbestämmelser m.m.
Enligt 24 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) får en intagen i den
utsträckning det kan ske utan olägenhet inneha personliga tillhörigheter samt skaffa
sig eller ta emot böcker, tidskrifter, tidningar och annat som kan bereda honom
sysselsättning under fritiden. I övrigt får en intagen inneha och skaffa sig eller ta
emot varor eller annat enligt särskilda bestämmelser.
Bestämmelsen i 24 § KvaL kompletteras av bestämmelser i 6 kap. Kriminalvårdens
föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2006:26). Av 6 kap.
2 § KVFS 2006:26 framgår bland annat att en intagen i sitt bostadsrum eller i
gemensamma utrymmen inte får förvara sådant som kan äventyra säkerheten i
anstalten, försvåra visitation eller vålla sanitär olägenhet. Av de allmänna råd som
utfärdats i anslutning till dessa föreskrifter anges såvitt nu är av intresse att det
utifrån säkerhetsskäl finns starka skäl att begränsa möjligheten till okontrollerat
innehav av till exempel domshandlingar eller förhörsprotokoll eftersom dessa kan
spridas och medföra att andra intagna utsätts för hot eller trakasserier.
När det gäller visitation av bostadsrum finns bestämmelser härom i 4 kap. 22–23 §§
KVFS 2006:26. Enligt dessa paragrafer skall anstalten visitera intagnas bostadsrum
efter behov så att rätt nivå upprätthålls vad gäller ordning och säkerhet. Anstalten
skall fortlöpande analysera behovet av sådana visitationer. Vid visitation av den
intagnes bostadsrum skall normalt minst två tjänstemän delta när omhändertagande
av egendom är aktuellt. Av de allmänna råden till nämnda föreskrifter framgår att
visitationer av bostadsrum och allmänna utrymmen bör omfatta kontroll av ren
säkerhetskaraktär, av hygieniska förhållanden, av den intagnes innehav av
personliga tillhörigheter och tecken på skadegörelse.
Enligt 39 b § förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt skall egendom som
skall tas om hand i samband med kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan
undersökning eller i enlighet med 84 § KvaL förtecknas. Förteckningen skall skrivas
under av den intagne och den som har verkställt omhändertagandet. Vägrar den
intagne att skriva under skall om det är möjligt ytterligare en tjänsteman skriva
under förteckningen.
JO har i ett tidigare ärende (Dnr 3108-2002) uttalat att egendom bör förtecknas även
när avsikten med omhändertagandet endast är att ta med egendomen för en närmare
                                                                        Dnr 1708-2007      Sid 3 (5)




      undersökning. I ett annat ärende (Dnr 141-2002) har JO uttalat att en sådan
      förteckning som avses i 39 b § förordningen om kriminalvård i anstalt bör upprättas
      i direkt samband med åtgärden.

## Kriminalvårdens bedömning

Av inhämtade upplysningar angående sakförhållandena har framkommit att de
      tjänstemän som utförde visitationen av AA:s bostadsrum vid visitationen funnit skäl
      att omhänderta vissa dokument för att klarlägga om AA medgivits rätt att inneha
      dessa dokument eller – om innehav inte medgivits – för att göra en prövning enligt
      24 § KvaL av om AA av säkerhetsskäl skulle medges att inneha dokumenten. Att
      anstalten har rätt att genomföra sådana visitationer, omhänderta egendom och fatta
      beslut om innehav i bostadsrum framgår av vad som redovisats ovan.
      I det aktuella fallet har de tjänstemän som utförde visitationen inte omedelbart i
      samband med visitationen upprättat och till AA överlämnat förteckning över den
      egendom som omhändertagits. Så har skett först senare samma dag. Orsaken härtill
      har angivits vara att tjänstemännen förbisett att medta visitationsprotokoll till
      visitationen, vilket givetvis är beklagligt. Enligt vad som framkommit underrättades
      dock AA muntligen om omhändertagandet direkt när han återkom till avdelningen.
      Av inhämtat yttrande framgår att anstalten Kumlas normala rutin är att ett
      visitationsprotokoll lämnas direkt i bostadsrummet när egendom omhändertas vid
      visitationen. Att förteckning inte upprättats i direkt samband med åtgärden i detta
      fall synes således inte bero på brister i anstaltens rutiner, utan snarare på förbiseende
      i ett enskilt fall. Med hänsyn härtill finner Kriminalvården inte anledning att vidta
      någon åtgärd i detta avseende.
      När det sedan gäller hur omhändertagen egendom bör redovisas i en förteckning
      enligt 39 b § förordningen om kriminalvård i anstalt kan följande noteras. Den
      omhändertagna egendomen har i det protokoll som upprättats efter visitationen av
      AA:s bostadsrum endast angivits som ”Juridiska dokument/papper”. Med hänsyn till
      att vissa av dokumenten var avfattade på tyska har Kriminalvården viss förståelse
      för att personalen kan ha haft svårigheter att närmare beteckna dokumenten i
      förteckningen. Normalt sett bör dock en förteckning av detta slag vara något mer
      precist utformad.
      Som ovan redovisats skall en förteckning enligt 39 b § förordningen om
      kriminalvård i anstalt undertecknas av den intagne och den som har verkställt
      omhändertagandet. Vägrar den intagne att skriva under skall om det är möjligt
      ytterligare en tjänsteman skriva under förteckningen. I detta fall har förteckningen
      undertecknats av två tjänstemän. Av utredningen har framkommit att den intagne,
      till skillnad från vad som gäller vid exempelvis kroppsvisitation och
      kroppsbesiktning, i regel inte är närvarande när visitation av bostadsrum utförs och
      att anstaltens normala rutin därför är att protokoll av detta slag undertecknas av två
      tjänstemän. Trots att den tillämpade rutinen avviker från 39 b § förordningen om
      kriminalvård i anstalt torde enligt Kriminalvårdens bedömning syftet med
      bestämmelsen – att informera den intagne om omhändertagandet av egendomen –
      ändå tillgodoses.
      –––
AA yttrade sig över remissvaret. Han anförde därvid bl.a. att det inte fanns någon
tysk dom bland de dokument som Kriminalvården omhändertog.

I beslut den 21 maj 2008 anförde JO Cecilia Nordenfelt följande.

Bedömning
De bestämmelser om innehav, visitation och skyldighet att förteckna
omhändertagen egendom som gällde vid tiden för den i ärendet aktuella
visitationen framgår av Kriminalvårdens yttrande. (Bestämmelser avseende
                                                                       Dnr 1708-2007     Sid 4 (5)




innehav finns sedan den 1 april 2008 i 7 kap. Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd för verkställighet i anstalt, 2008:3.)

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 2 regeringsformen är varje medborgare gentemot
det allmänna tillförsäkrad frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt i övrigt
ta del av andras yttranden (informationsfrihet). Inskränkningar i
informationsfriheten regleras i 13 §, där det bl.a. anges att informationsfriheten får
begränsas med hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Därutöver får
begränsningar ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det. Enligt 12 § måste
inskränkningar av informationsfriheten ske genom lag eller efter bemyndigande i
lag genom förordning. Informationsfriheten för intagna i anstalt har i viss mån
begränsats genom bestämmelserna om innehav i 24 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt, kriminalvårdslagen.

Av nämnda bestämmelser följer att Kriminalvården – under vissa förutsättningar –
har rätt att ta om hand egendom i den intagnes bostadsrum. JO brukar inte ta
ställning till om ett beslut är riktigt i sak. Jag tar därför inte ställning till om det var
riktigt av anstalten att omhänderta de aktuella dokumenten. Jag vill dock framhålla
att jag har förståelse för att det i ett fall som det aktuella kan krävas ytterligare
undersökning eller utredning för att ta ställning till om innehav i bostadsrummet
ska tillåtas.

Såvitt avser dokumentationen av omhändertagandet vill jag anföra följande. Som
Kriminalvården redogjort för i sitt yttrande har det från JO:s sida tidigare gjorts
uttalanden om Kriminalvårdens dokumentation av egendom som omhändertas från
intagnas bostadsrum. Kriminalvården har i remissvaret anfört att orsaken till att
visitationsprotokoll upprättades och överlämnades till AA först senare under dagen
var att tjänstemännen förbisett att ta med sig visitationsprotokoll. Kriminalvården
förtjänar ändock kritik för dröjsmålet.

Jag delar Kriminalvårdens uppfattning att en sådan förteckning av omhändertagen
egendom som avses i 39 b § förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt,
bör vara mer precist utformad än den som lämnades till AA. Jag har i och för sig
förståelse för att det vid omhändertagande av ett flertal dokument, varav vissa på
annat språk än svenska, kan vara svårt att i direkt samband med omhändertagandet
upprätta en detaljerad förteckning över den omhändertagna egendomen. En
förteckning som den nu aktuella skulle då, enligt min mening, inledningsvis kunna
godtas. När Kriminalvården haft tillfälle att göra en närmare genomgång av den
omhändertagna egendomen bör dock en mer detaljerad förteckning upprättas. Jag
är kritisk till att så inte skett.

En jämförelse kan här göras med vad som gäller vid beslag enligt 27 kap.
rättegångsbalken, RB. I 27 kap. 13 § RB föreskrivs bl.a. att ett beslagtaget föremål
ska beskrivas noga i det protokoll som förs över beslaget. Det har från JO:s sida
uttalats att rättegångsbalkens regler om protokoll över beslag inte kan anses
innebära ett absolut krav på omedelbar dokumentation. Det får, när det rör sig om
                                                                  Dnr 1708-2007    Sid 5 (5)




beslag av omfattande material, godtas att en detaljerad förteckning över den
omhändertagna egendomen upprättas först sedan denna förts till den verkställande
myndighetens lokaler. Om ett detaljerat protokoll inte upprättas omedelbart, krävs
dock att man på platsen för beslaget genom anteckningar dokumenterar vad för
slags egendom man för med sig och vilket antal det rör sig om (se JO 1975/76 s.
154 och 1982/83 s. 42).

Såvitt avser den i Kriminalvårdens yttrande beskrivna rutinen att
visitationsprotokoll skrivs under av två tjänstemän i stället för av den intagne och
den som har verkställt omhändertagandet, vill jag hänvisa till vad jag uttalat i
denna fråga i mitt beslut den 30 april 2008, dnr 5263-2006.
