# Fråga om socialnämndens skyldighet att kommunicera ett yttrande enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL)

JO 2005-04-12 dnr 1711-2004

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                    Sid
                                                                       2005-04-12          1711-2004             1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om socialnämndens skyldighet att kommunicera ett yttrande
                        enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
                        lagöverträdare (LUL)


                        Enligt 11 § LUL skall, när någon är misstänkt för att ha begått brott innan han har
                        fyllt 18 år, yttrande från socialnämnden inhämtas av åklagaren innan han fattar
                        beslut i åtalsfrågan. Yttrande skall inhämtas om den unge har erkänt gärningen
                        eller om det annars finns skälig misstanke att han har begått brottet. Åklagaren
                        behöver emellertid inte inhämta yttrande om brottet är ringa, om det är uppenbart
                        att det finns förutsättningar för åtalsunderlåtelse eller om det annars är obehövligt.

                        Ett yttrande enligt denna bestämmelse skall innehålla en redogörelse för vilka
                        åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en plan för de
                        åtgärder som nämnden avser att vidta, varvid arten, omfattningen och
                        varaktigheterna av åtgärderna skall framgå. Yttrandet skall, om åklagaren begär det
                        eller om nämnden finner det nödvändigt, även innehålla en redogörelse för den
                        unges personliga utveckling och hans levnadsomständigheter i övrigt.

                        I anledning av att AA, född 1988, var misstänkt för misshandel begärde 2:a
                        åklagarkammaren i Göteborg den 26 juni 2003 att stadsdelsnämnden Kortedala i
                        Göteborgs kommun skulle avge yttrande enligt 11 § LUL beträffande AA.

                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot stadsdelsnämnden angående
                        handläggningen av ärendet rörande det aktuella yttrandet. Han anförde bl.a.
                        följande.

                        När han och hans föräldrar fick del av socialtjänstens utredning – vilket var först
                        efter att huvudförhandling hade hållits i hovrätten – blev de chockade. Trots att den
                        handläggande socialsekreteraren hade försäkrat att bara vissa delar av utredningen
                        skulle bli offentliga fanns hela utredningen tillgänglig för allmänheten. Vem som
                        helst kan få tillgång till en sekretessbelagd utredning som finns tillgänglig i
                        domstolens akt och som är en offentlig handling. Han fick inte heller någon chans
                        att bemöta socialsekreterarens slutsatser och värderingar trots att dessa skulle
                        utgöra underlag för domstolarna. Utredningen innehöll faktiska felaktigheter och
                        en bedömning rörande ifrågavarande gärning som kan ha skadat hans sak under




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                       Dnr 1711-2004     Sid 2 (4)




förundersökningen och den fortsatta rättsliga processen. Utredningens första blad
innehöll dessutom person- och adressuppgifter beträffande hans föräldrar.

Inledningsvis inhämtades upplysningar per telefon från 1:e socialsekreteraren BB,
stadsdelsförvaltningen Kortedala. JO tog också del av yttrandet rörande AA.

Därefter anmodades stadsdelsnämnden att inkomma med yttrande såvitt avsåg
frågan om kommunicering av yttrandet. Nämnden skulle därvid generellt redogöra
för sina rutiner vad gällde kommunicering av aktuell typ av yttrande. I sitt

## Utredning

remissvar anförde stadsdelsnämnden (sociala utskottet) följande.

      Kommunicering av aktuell typ av yttrande
      Göteborgs stad Kortedala Individ & Familj har följande kommunicering vad gäller
      yttrande enligt § 11 lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
      Enligt våra tidigare rutiner har socialtjänsten enbart kommunicerat vårdplanen med
      den det berör och dennes ev. vårdnadshavare. Kommunikationen och samtycke
      rörande vårdplanen har skett med föräldrar 030710.
      –––
      Vi har nu ändrat våra rutiner med kommunicering vad gäller yttrande i enlighet med
      SOL 11 kap. § 8, tredje stycket. Dvs. att vi fortsättningsvis kommer att
      kommunicera yttrandet i sin helhet med den enskilde och vårdnadshavare.
      –––

      Kommentarer
      Vi vill också kommentera AA:s frågor. När det gäller sekretess är det domstolen i
      detta fall tingsrätten som får besluta om sekretess i ärendet.
      Yttrandet som socialtjänsten skriver till tingsrätten grundar sig på samtal med den
      enskilde och vårdnadshavare. Yttrande ska dessutom innehålla en redogörelse för
      den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt, enligt § 11
      LUL, om nämnden finner det nödvändigt eller om åklagaren begär det. Nämnden
      fann det nödvändigt i detta fall.
      I brevet hänvisas också till brott mot sekretesslagen 7 kap § 11, den paragrafen
      handlar om personalsociala frågor och inte socialtjänstens verksamhet. Det
      föreligger inte sekretess mellan myndigheter när domstolen begär yttrande enligt
      LUL.
      Det är också enligt rutin som vårdnadshavarnas namnuppgifter finns på yttrandet när
      det handlar om icke myndiga personer.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

I ett beslut den 12 april 2005 anförde JO André följande.

Kommunicering av uppgifter som ligger till grund för yttranden enligt
11 § LUL
Som framgår av det ovan anförda följer av 11 § LUL att, med vissa undantag,
yttrande i fråga om den som misstänks för att ha begått brott innan han har fyllt 18
år skall – om den unge har erkänt gärningen eller om det annars finns skälig
misstanke att han har begått brottet – inhämtas från socialnämnden av åklagaren
innan han fattar beslut i åtalsfrågan.
                                                                   Dnr 1711-2004   Sid 3 (4)




Enligt 12 § LUL skall åklagaren i sin begäran om yttrande ange inom vilken tid
yttrandet skall lämnas och, om det är lämpligt, ge socialnämnden anvisningar för
hur yttrandet kan begränsas. Om nämnden inte kan lämna sitt yttrande inom den
föreskrivna tiden, får åklagaren medge att yttrandet lämnas senare. När
åtalsunderlåtelse meddelas kan yttrandet, om det är nödvändigt för att hålla den
tidsfrist som åklagaren har bestämt, lämnas muntligen vid delgivning av beslutet
(jfr 18 § LUL).

I 17 § förvaltningslagen (1986:223) stadgas att ett ärende som avser
myndighetsutövning mot en enskild inte, utom i vissa undantagsfall, får avgöras
utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en
uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har
fått tillfälle att yttra sig över den. Av 11 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453)
framgår att denna regel skall tillämpas i ärenden hos socialnämnd som avser
myndighetsutövning mot någon enskild. I tredje stycket samma bestämmelse
stadgas att regeln skall gälla också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande
till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot
enskild hos denna.

Socialnämnden är skyldig att på begäran av åklagare avge yttrande enligt 11 §
LUL. Yttrandet utgör underlag för den myndighetsutövning som åklagaren utövar
mot den enskilde i åtalsfrågan. Detta innebär att när uppgifter har tillförts ärendet
genom någon annan än den unge skall nämnden som huvudregel kommunicera
dessa innan yttrandet lämnas till åklagaren. Kommunikationsskyldigheten gäller i
förhållande till part. I dessa ärenden hos nämnden torde endast den unge vara att
anse som part. Utifrån de aktuella bestämmelserna är det således obligatoriskt att
kommunicera uppgifterna med den unge. Det får dock anses ligga i sakens natur att
kommunikation bör ske även med vårdnadshavarna.

När det gäller ärendet rörande AA synes förvaltningen endast ha inhämtat uppgifter
från AA själv och hans mor. Uppgiftslämnandet har, såvitt framkommit, skett vid
ett möte där båda har varit närvarande. Det kan under dessa förhållanden inte anses
ha förelegat någon skyldighet att kommunicera de uppgifter som modern lämnade
innan yttrandet skickades till åklagare. Med hänsyn till den betydelse yttrandet kan
komma att få såväl hos åklagare som vid eventuell domstolsprövning talar likväl
starka skäl för att kommunikation bör ske också i fall som det förevarande.

Det har framkommit att nämnden inte har hanterat kommunikationsfrågan i
enlighet med vad jag har uttalat. Mot bakgrund av vad nämnden har anfört om att
rutinerna för kommunikation har ändrats anser jag mig emellertid kunna lämna
saken med gjorda uttalanden.

Avslutningsvis i denna del bör, för fullständighetens skull, noteras att det på grund
av tidsbrist inte alltid är möjligt att kommunicera de uppgifter som ligger till grund
för yttrandet innan detta skickas till åklagaren (jfr 17 § första stycket 4
                                                                  Dnr 1711-2004    Sid 4 (4)




förvaltningslagen). I sådana fall bör emellertid yttrandet skickas till den unge och
dennes vårdnadshavare samtidigt som det lämnas till åklagaren.

Övrigt
Vad som i övrigt har framkommit föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.
