# Kritik mot Gymnasienämnden i Huddinge kommuns ordförande för att ha kränkt en anställds yttrandefrihet

JO 2017-09-11 dnr 172-2016

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2017-09-11            172-2016               1 (6)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Kritik mot Gymnasienämnden i Huddinge kommuns ordförande för
                        att ha kränkt en anställds yttrandefrihet


                          Beslutet i korthet: Hösten 2015 gillade en kurator, som var anställd vid en av
                          Huddinges kommunala skolor, en bild på sin privata Facebooksida. Facebookinlägget
                          återpublicerades och kommenterades sedan av Antifascistisk Aktion Stockholm
                          (AFA). Inlägget bestod av bilder på två av de personer som avled under skolattacken i
                          Trollhättan och en uppmaning att hålla namngivna borgerliga politiker och journalister
                          ansvariga.
                          Med anledning av det inträffade kontaktade Gymnasienämnden i Huddinge kommuns
                          ordförande, AA (tillika ledamot av kommunfullmäktige), rektorn på den skola där
                          kuratorn arbetade. AA hade ett möte med rektorn den 24 oktober 2015.
                          I november 2015 ställde politikern BB en s.k. enkel fråga till Kommunfullmäktige i
                          Huddinge kommun där han undrade om det var i linje med skolans och kommunens
                          värderingar att en kurator på en av kommunens gymnasieskolor offentligt instämde
                          med AFA att kalla vissa borgerliga debattörer och journalister för mördare. Han ville
                          undersöka om kuratorn skulle skiljas från sitt uppdrag. I en skrivelse den 4 december
                          2015 svarade AA på BB:s fråga och anförde bl.a. att kuratorns inlägg var ”uppenbart
                          olämpligt”.
                          Enligt JO utgjorde inte AA:s möte med rektorn i sig någon repressalie. JO anser
                          däremot att AA:s uttalande, i skrivelsen den 4 december 2015, om att kuratorns inlägg
                          var ”uppenbart olämpligt”, innefattade en form av tillrättavisning som innebar att
                          kuratorns yttrandefrihet enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen kränktes. JO är därför
                          kritisk till utformningen av skrivelsen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde CC klagomål bl.a. mot Gymnasienämnden i
                        Huddinge kommuns ordförande, AA. Han uppgav i huvudsak följande:

                        Hösten 2015 gillade en kurator, som var anställd vid en av Huddinges
                        kommunala skolor, en bild på sin privata Facebooksida. Facebookinlägget
                        återpublicerades och kommenterades sedan av Antifascistisk Aktion Stockholm
                        (AFA). Inlägget bestod av bilder på två av de personer som avled under
                        skolattacken i Trollhättan och en uppmaning att hålla namngivna borgerliga
                        politiker och journalister ansvariga. En av de namngivna journalisterna, DD,
                        publicerade senare namn och bild på några av de personer som hade gillat


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 172-2016        Sid 2 (6)




Facebookinlägget på sin hemsida. Bland dem fanns den ovan nämnda kuratorn.
DD offentliggjorde även var kuratorn arbetade inom Huddinge kommun. DD:s
publicering spreds senare vidare av sajten Avpixlat.

I slutet av november 2015 ställde politikern BB en s.k. enkel fråga till
Kommunfullmäktige i Huddinge kommun där han undrade om det var i linje
med skolans och kommunens värderingar att en kurator på en av kommunens
gymnasieskolor offentligt instämde med AFA att kalla vissa borgerliga
debattörer och journalister för mördare. Han ville undersöka om kuratorn skulle
skiljas från sitt uppdrag.

Gymnasienämndens ordförande AA, som även var ledamot i
kommunfullmäktige, kontaktade därefter rektorn på den skola där kuratorn
arbetade för att förhöra sig om kuratorns lämplighet.

I en skrivelse den 4 december 2015 svarade AA följande på BB:s fråga:

      Jag har kontrollerat fakta i detta och säkerställt att inlägg på sociala medier har
      gjorts av berörd person. Faktakontroll är viktigt då det förekommer inlägg som är
      ”kapade” mm, som gör att medborgare gömmer sig bakom annans identitet.
      Detta inlägg är uppenbart olämpligt och ger utrymme för tolkningar.
      Kommunen, här representerad av BUF [barn- och utbildningsförvaltningen; JO:s
      anmärkning], har den Pedagogiska plattformen, som värdegrund. Den tydliggör
      kommunens uppfattning om vad som förväntas av BUF:s medarbetare, ex.
      ”utmärks av en arbetsmiljö och förhållningssätt, som visar på tolerans och
      respekt för medmänniskor”.
      Jag har besökt skolan och diskuterat frågan med rektor.
      Rektor informerar om att sociala medier och andra kommunikativa ytor har
      diskuterats på ett personalmöte. Rektor uttalade också sitt förtroende för denna
      person.
      Jag, som gymnasienämndens ordförande, finner därmed inte anledning att agera
      vidare i denna fråga.
Den 7 december 2015 höll kommunfullmäktige sammanträde och AA
besvarade frågan om kuratorns lämplighet muntligt. Mötet skedde inför öppna
dörrar och direktsändes i lokalradion.

CC ansåg att AA genom sitt agerande bl.a. hade målat ut kuratorn som någon
vars anställning det fanns skäl att ifrågasätta. AA hade vidare framställt
kuratorn som författaren av det ”olämpliga” inlägget och inte enbart den som
hade gillat det. Hon hade också antytt att kuratorn hade begått ett brott mot
gymnasienämndens värdegrund.

Utredning
JO begärde att Gymnasienämnden i Huddinge kommun skulle yttra sig över
CC:s anmälan. Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för handläggningen
och myndighetens bedömning av denna.
                                                                         Dnr 172-2016       Sid 3 (6)




Gymnasienämnden beslutade att som sitt remissvar till JO ge in ett yttrande från
AA (de omnämnda bilagorna är utelämnade). I yttrandet anfördes bl.a.
följande:

      Under hösten 2015 kommenterades de fasansfulla morden på en skola i
      Trollhättan flitigt i sociala medier. I ett inlägg skrivet av en privatperson på
      Facebook kommenterades mordet med inriktningen att två svenska partiledare
      samt två journalister var de som egentligen skulle hållas ansvariga. Detta
      föranledde att en av de två namngivna journalisterna, DD, kommenterade såväl
      inlägget som de personer som hade gillat och delat detsamma. I detta inlägg
      uppmärksammade DD bland annat en kurator anställd i Huddinge kommun och
      ställde sig frågande till dennes lämplighet i sin roll som kurator kopplat till att
      hon hade ”gillat” ovan nämnda inlägg.
      Första gången jag hörde talas om detta var när jag blev kontaktad av upprörda
      medborgare/föräldrar till barn i den aktuella skolan som undrade vad som pågick
      efter att ha läst DD:s blogg och sett kontaktuppgifterna till kuratorn. Jag får
      bland annat frågor som; ”Hur arbetar Huddinge kommun med säkerheten i sina
      skolor?”, ”Vad tycker du i din roll som ordförande i gymnasienämnden om
      kuratorns agerande?”, ”Vad gör skolan i allt detta?” och så vidare.
      Jag kände överhuvudtaget inte till ärendet före det att jag blev kontaktad enligt
      ovan. Jag hade vid det tillfället varken observerat inlägget eller det inlägg som
      följde på DD:s blogg. Då jag inte var bekant med ärendet och det var kopplat till
      sociala medier ville jag säkerställa 1. Att det var kuratorn som hade ”gillat”
      statusen och det inte var så att hennes konto hade blivit kapat. 2. Boka en tid med
      rektorn för den aktuella skolan samt gymnasiechefen för att säkerställa att skolan
      hanterar situationen som en professionell arbetsgivare.
      Under mitt möte med rektor samt gymnasiechef, den 24 oktober 2015, framgår
      att skolan hanterar situationen utifrån den värdegrund vi fastställt för
      utbildningsarbetet i Huddinge kommun. Rektorn har också, då han också blivit
      kontaktad av upprörda föräldrar och medborgare, tydligt tagit avstånd från ovan
      refererade inlägg samt försäkrat att skolan inte står bakom ett sådant uttalande.
      Rektorn har vidare, under ett personalmöte, pratat med samtlig personal om hur
      användandet i sociala medier kan uppfattas. Rektorn informerar mig också,
      under mötet, att den aktuella kuratorn sökt upp honom för att diskutera den
      uppkomna situationen. Denne har sedermera beslutat att sjukskriva sig då den
      uppkomna situationen blivit långt mer uppmärksammad än vad denne avsett.
      Den 2 november 2015 får jag, i min roll som gymnasienämndens ordförande, en
      enkel fråga adresserad till mig under kommunfullmäktiges sammanträde från en
      annan ledamot, BB (se bilaga 1). I Huddinge kommun har vi, enligt vår interna
      praxis, som regel att samtliga enkla frågor och interpellationer också ska
      besvaras. Vid denna tidpunkt hade jag haft mitt möte med rektor och
      gymnasiechef enligt ovan och säkerställt fakta varpå jag också besvarade frågan
      vid kommunfullmäktige den 7 december 2015. Som framgår av mitt svar (se
      bilaga 2) framhåller jag att rektorn har personalansvaret på skolan och har
      meddelat ett fullt förtroende för personalen i fråga och att jag därmed ser saken
      som utagerad. Jag markerade även muntligt att jag inte ville ha en dialog kring
      personalfrågor i talarstolen.
      Mitt syfte med mitt möte med skolan var inte att efterforska en enskilds
      personals privata förehavanden på Facebook; däremot är det viktigt att jag i min
      roll som förtroendevald har tillgång till korrekt fakta när jag ska bemöta frågor
      och påståenden från invånare i den kommun jag representerar.
      Enligt 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) får ingen myndighet eller
      annat allmänt organ efterforska upphovsmannen till en framställning som har
      offentliggjorts eller varit avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller
      teknisk upptagning eller den som har framträtt i en sådan framställning.
                                                                           Dnr 172-2016         Sid 4 (6)




      Justitiekanslern har i beslut 2011-06-14 anfört ”Innehållet på en hemsida på
      internet faller som huvudregel utanför YGL:s tillämpningsområde. Enligt den
      s.k. databaslagen i 1 kap. 9 § YGL kan visserligen en hemsida under vissa
      förutsättningar omfattas av den yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Det har dock
      inte framkommit några omständigheter som talar för att dessa förutsättningar är
      uppfyllda när det gäller Facebook”.
      Med anledning av JK:s yttrande den 14 juni 2011 kan man således ifrågasätta
      huruvida efterforskningsförbudet enligt TF och YGL överhuvudtaget är
      tillämpligt i ett fall som detta. Här tillkommer också det faktum att jag inte aktivt
      eftersökt någon information utan den har presenterats för mig.
      Avslutningsvis vill jag framhålla att syftet inte har varit att ”hänga ut” en enskild
      tjänsteman; jag har inte i något sammanhang talat om personens namn eller
      lämnat ut några som helst personuppgifter. Varje medborgare är, enligt 2 kap.
      1 § 1 RF, tillförsäkrad yttrandefrihet innefattande frihet att i tal, skrift eller bild
      eller annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
      Jag har enbart sökt säkerställa att skolan haft en plan för hur den uppkomna
      situationen skulle hanteras då den berörda kuratorns agerande gjort ett antal
      föräldrar och medborgare upprörda och oroliga. Det ingår i min roll att kunna
      besvara allmänna frågor kring hur vi hanterar olika situationer som uppkommer
      och mitt syfte med att träffa berörd rektor samt gymnasiechefen var inte att ge
      kuratorn några repressalier utan att helt enkelt säkerställa att situationen var
      under kontroll. Några repressalier har inte heller utdelats.
CC kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. följande:

Rektorn på kuratorns arbetsplats meddelade den 23 oktober 2015 att AA skulle
komma på besök dagen därpå. AA skulle under besöket diskutera kuratorns
förehavanden med rektorn och försäkra sig om att skolan tog avstånd från det
aktuella inlägget. Hon skulle även ha ett personligt möte med kuratorn. Mötet
mellan AA och kuratorn ägde dock aldrig rum då rektorn beordrade kuratorn att
arbeta hemifrån.

Rättslig reglering m.m.
Enligt 2 kap. 1 § 1 regeringsformen, RF, är varje medborgare gentemot det
allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal,
skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter och känslor.

Den som brukar sin yttrandefrihet i någon av de former som är särskilt reglerade
i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen får inte utsättas för
andra sanktioner från det allmännas sida än sådana som är uttryckligt angivna i
dessa grundlagar, det s.k. repressalieförbudet. Detta förbud innebär att i princip
varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en offentligt anställd person
och som grundar sig på hans eller hennes medverkan i en tryckt skrift eller i
något annat grundlagsskyddat medium är otillåten.

Repressalieförbudet innefattar varje form av repressiv åtgärd mot den enskilde,
från tillrättavisningar till de särskilt ingripande åtgärder som är straffbelagda (se
Axberger, Tryckfrihetsförordningen [1949:105], kommentaren till 3 kap. 4 §,
Karnov 1 januari 2017).
                                                                    Dnr 172-2016        Sid 5 (6)




Förbudet förutsätter för sin tillämpning i princip att det finns någon form av
lydnads- eller beroendeförhållande mellan den enskilde och företrädaren för
myndigheten eller det allmänna. I typfallet rör det sig om en person med
överordnad tjänsteställning som tillrättavisar en underordnad, alltså någon med
en reell möjlighet att utsätta den andre för någon form av negativa verkningar.

Även när den enskilde har gjort bruk av sin yttrandefrihet i andra former än de
som regleras i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, dvs.
icke grundlagsskyddade medium, anses ett skydd mot repressalieåtgärder följa
av 2 kap. 1 § 1 RF (se bl.a. JO 2010/11 s. 605, dnr 149-2009 samt
Justitiekanslerns beslut den 20 september 2011, dnr 5394-10-31).

I det nyss nämnda beslutet uttalade JO även bl.a. följande:

Innebörden av yttrandefriheten är bl.a. att det allmänna som arbetsgivare inte får
lägga sig i vilka åsikter de anställda har eller hur de brukar sin yttrandefrihet. En
offentlig arbetsgivare kan inte kräva av sina anställda att de utanför tjänsten
avhåller sig från att ge uttryck för en viss typ av värderingar. Det gäller även när
dessa kan synas helt avvika från det som arbetsgivaren står för. Eventuella
anspråk från en myndighet på att dess anställda som privatpersoner ska omfatta
en viss värdegrund strider mot grundlagens krav på respekt för den enskildes
yttrande- och åsiktsfrihet.

Principen att en tjänstemans offentligt uttalade åsikter är en privatsak kan dock
inte upprätthållas fullständigt undantagslöst. Man måste räkna med att
exempelvis en beslutfattare, vars personliga åsikter har tilldragit sig
uppmärksamhet, i allmänhetens ögon kan framstå som mindre lämpad att
handlägga vissa typer av ärenden och att detta någon gång kan ge en myndighet
rätt att vidta åtgärder. Det handlar då om att förebygga förtroendeskador av
ungefär samma slag som de som riskerar att uppkomma vid jävsförhållanden.

Bedömning
Som gymnasienämndens ordförande får AA anses ha haft en sådan överordnad
roll i förhållande till kuratorn att en tillämpning av repressalieförbudet kan
aktualiseras.

Enligt min bedömning utgjorde inte AA:s möte med rektorn på den skola där
kuratorn var anställd i sig någon repressalie. Vad som närmare förevarit inför
mötet och vid mötet – t.ex. om AA hade för avsikt att träffa även kuratorn – är
inte utrett. Jag finner inte tillräckliga skäl att vidta någon ytterligare
utredningsåtgärd i saken.

När det sedan gäller skrivelsen den 4 december 2015 konstaterar jag att AA i
den anförde bl.a. att kuratorns inlägg var ”uppenbart olämpligt”. Även om AA
inte hade någon kontakt med kuratorn anser jag att detta uttalande innefattade
en form av tillrättavisning som innebar att kuratorns yttrandefrihet kränktes. Jag
är därför kritisk till utformningen av skrivelsen.
                                                                 Dnr 172-2016   Sid 6 (6)




Vad som i övrigt har kommit fram föranleder inga ytterligare åtgärder eller
uttalanden från min sida.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
