# En handläggare vid Socialnämnden i Lycksele kommun får kritik för hur hon uttryckt sig i kontakten med en enskild. Även kritik mot nämnden för bristande service och tillgänglighet

JO 2026-11-05 dnr 1722-2026

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                 Sid
                                                                 2026-11-05               1722-2026          1 (4)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   En handläggare vid Socialnämnden i Lycksele kommun
                   får kritik för hur hon uttryckt sig i kontakten med en
                   enskild. Även kritik mot nämnden för bristande service
                   och tillgänglighet


                    Beslutet i korthet: En handläggare vid nämnden har i e-postmeddelanden till en
                    enskild uttryckt sig på ett sätt som strider mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 §
                    regeringsformen, RF. JO konstaterar i sitt beslut att handläggaren genomgående
                    formulerade sig hårt och moraliserande och att vissa av formuleringarna i
                    meddelandena var både skuldbeläggande och tillrättavisande. I kontakten med den
                    enskilde använde sig handläggaren även av skiljetecken på ett osakligt sätt. Enligt JO
                    var bemötandet olämpligt och inte förenligt med RF:s krav på saklighet, varför
                    handläggaren inte kan undgå kritik för sitt agerande.
                    I beslutet kritiseras även nämnden för att den återkommande uppmanade en enskild
                    att upphöra med att kontakta nämnden via e-post. Nämnden hänvisade i stället till att
                    kontakt bara fick ske per telefon eller genom fysiska brev, vilket enligt JO inte är
                    acceptabelt.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Socialnämnden i Lycksele kommun och
                   uppgav att en socialsekreterare, BB, hade agerat oprofessionellt och osakligt vid
                   handläggningen av hennes ärende om ekonomiskt bistånd. AA framförde också
                   att handläggaren vid flera tillfällen hade sagt till henne att hon inte fick
                   kommunicera med myndigheten via e-post utan endast per telefon.

                   Till sin anmälan fogade AA flera e-postmeddelanden från handläggaren.

## Utredning

JO hämtade in vissa handlingar i AA:s ärende. Därefter begärde JO att
                   Socialnämnden i Lycksele kommun skulle yttra sig över anmälan. Nämnden
                   skulle särskilt yttra sig över

                        -   hur vissa av formuleringarna i e-postmeddelandena som AA hade gett
                            in förhöll sig till 1 kap. 9 § regeringsformen, RF,



    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Sveavägen 25
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 650                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 1722-2026   Sid 2 (4)




    -    hur nämndens handläggning förhöll sig till kraven på service och
         tillgänglighet i 6 och 7 §§ förvaltningslagen (2017:900), FL, samt
    -    hur handläggningen hade dokumenterats.

I sitt yttrande redogjorde nämnden för vad som i allmänhet gäller vid
handläggning av ärenden. Nämnden uppgav också att kommunikation via
e-post inte är rättssäkert och att kontakter med en handläggare därför inte ska
ske på ett sådant sätt. Vidare framförde nämnden sin syn på
e-postkontakterna mellan BB och AA.

AA kommenterade nämndens yttrande.

Bedömning
Kravet på korrekt bemötande är reglerat i grundlag. Av 1 kap. 9 § RF följer att
myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet. Även i 5 § FL anges det att myndigheter ska vara
sakliga och opartiska i sin verksamhet.

Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar delvis varandra. Kravet på
saklighet kan emellertid ha en annan och vidare innebörd än kraven på
likabehandling och opartiskhet. Det kan t.ex. avse myndighetens bemötande av
den enskilde, formuleringar och myndighetens förmåga att hålla sig till den
sakfråga som den har att avgöra i förhållande till den enskilde. (Se t.ex. Bull och
Sterzel, Regeringsformen – en kommentar [2023, version 5, JUNO] s. 56.)

Den förvaltningsrättsliga lagstiftningen ställer också krav på service och
tillgänglighet. En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir
smidiga och enkla, och den enskilde ska få sådan hjälp att han eller hon kan ta
till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet, och den ska ges utan dröjsmål. En myndighet ska också vara
tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och
när sådana kan tas. (Se 6 och 7 §§ FL.)

Jag har tagit del av flera av de e-postmeddelanden som BB har skickat till AA. I
tre av meddelandena har BB uttryckt sig på följande sätt:

        I den här månaden är det så som det är. Jag har engagerat mig mycket i ditt
        ärende men nån gång måste man leva med konsekvenser.
        –––
        Nej det behövs ett samtal!!! Jag kommunicerar inte bara via mejl! Jag måste
        prata med dig om sak jag undrar verkligen om. Så fungerar kommunikation
        inte…och nu ska du sluta att skicka mejl hela tiden.
        –––
        Önskar dig en fin dag ändå och hoppas du trivs bra ensam i din lägenhet.
I sitt remissvar har socialnämnden uppgett att BB vid upprepade tillfällen
förklarade för AA. vilket underlag som hon behövde komma in med vid en
                                                                       Dnr 1722-2026       Sid 3 (4)




ansökan om försörjningsstöd, men att hon inte hörsammade detta. BB påtalade
även att alla e-postmeddelanden dem emellan skapade missförstånd och
framställde önskemål om fysiska möten eller telefonsamtal i stället. Hennes
avsikt var aldrig att hennes ordval skulle vara nedlåtande eller osakliga. De var
mer ett uttryck för en uppgivenhet över missförstånd och att de därmed inte
hittade en väg framåt mot målet egen försörjning.

Inledningsvis vill jag påpeka att det naturligtvis kan vara så att en handläggare
kan drabbas av en känsla av uppgivenhet i sina kontakter med en enskild. Det
vilar emellertid ett långtgående ansvar på handläggaren att i sådant fall inte låta
detta förhållande påverka hur han eller hon uttrycker sig. Enligt min mening
måste BB:s sätt att formulera sig i e-postmeddelandena beskrivas som
genomgående hårt och moraliserande. Att skriva t.ex. ”nån gång måste man
leva med konsekvenser” och ”[s]å fungerar kommunikation inte…” är såväl
skuldbeläggande som tillrättavisande, och särskilt problematiskt i en situation
där mottagaren befinner sig i ekonomisk utsatthet och av den anledningen har
kontaktat nämnden. Det är inte heller acceptabelt att i kontakter med enskilda
använda utropstecken eller andra skiljetecken på ett sätt som gör att tonen – som
i det här fallet – framstår som konfrontativ, irriterad och i mitt tycke även
oseriös. Jag har dessutom svårt att se hur de formuleringar som BB använde
hade någon saklig koppling till den fråga ärendet avsåg. Enligt min mening har
BB:s bemötande av AA varit olämpligt och BB kan inte undgå kritik för hur
hon har uttryckt sig.

Det framgår också att AA vid flera tillfällen har blivit tillsagd att inte kontakta
BB via e-post utan endast per telefon på fasta telefontider eller genom att lämna
in fysiska brev. I ett meddelande från BB har angetts t.ex. följande:

      Vi ska nu även avsluta att du använda min e -mail account och komma in med
      alla frågor som alla andra via telefontid eller via papper som man kan kasta i den
      stora plåtbrevlådan.
I sitt yttrande har nämnden redogjort för ett slags generellt ställningstagande till
myndighetskontakter via e-postmeddelanden, och uppgett bl.a. att handläggare
som företräder nämnden ska göra sig tillgängliga endast genom fysiska möten,
telefon, brev eller säker digital kommunikation. Nämndens inställning till
kontakter via e-post kommer till tydligt uttryck i korrespondensen mellan BB
och AA.

Det är aldrig acceptabelt för en myndighet att uppmana en enskild att upphöra
med att kontakta densamma. Myndigheter, i det här fallet nämnden, är skyldiga
att vara tillgängliga för kontakter och tillhandahålla enskilda en godtagbar nivå
av service. Detta är i högsta grad en rättssäkerhetsfråga. Det är därför
anmärkningsvärt att nämnden i det här fallet motiverar begränsningarna med att
kontakter via e-post i allmänhet skulle äventyra just rättssäkerheten. Inte minst i
ärenden av det aktuella slaget – då enskilda av olika skäl kan tänkas ha
svårigheter att ta direktkontakt med en myndighet – är det viktigt för den
enskilde att kontaktvägarna hålls öppna och att nämnden är tillmötesgående.
                                                                  Dnr 1722-2026     Sid 4 (4)




Det är därför inte acceptabelt att, som nämnden har gjort i det här fallet,
kategoriskt hänvisa till att kontakt bara får ske per telefon eller genom fysiska
brev. Agerandet har uppenbarligen försvårat för AA i sina myndighetskontakter
och är inte förenligt med de krav som förvaltningslagen ställer på service och
tillgänglighet. Nämnden förtjänar kritik för detta.

Jag förutsätter att nämnden med anledning av kritiken ser över sina rutiner för
kontakter via e-post och vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att
enskilda även framöver ges den service och tillgänglighet som förvaltningslagen
kräver, och att de bemöts på ett korrekt sätt.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte tillräcklig anledning till
någon åtgärd eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Henrik Stålebring har föredragit ärendet och byråchefen Karl
Sandvik har deltagit i beredningen.
