# Kritik mot Tullverket, som undersökt en journalists datorer m.m. utan att låta denne närvara

JO 2012-04-25 dnr 1724-2011

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2012-04-25              1724-2011              1 (9)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Tullverket, som undersökt en journalists datorer m.m. utan att
                        låta denne närvara


                          Beslutet i korthet: Tullen genomförde en särskild insats i syfte att söka efter
                          barnpornografi. En journalist anmälde att han utan närmare förklaring fått bl.a. datorer
                          omhändertagna och undersökta utan att han fått närvara. I datorerna fanns känsligt
                          material som omfattades av källskydd.
                          Lagstiftningen medger att datorer m.m. som hör till en resandes bagage undersöks till
                          kontrollerande av att de inte innehåller barnpornografi. Vid en sådan kontroll har den
                          berörde en principiell rätt att närvara. Om det material som kontrolleras kan antas
                          innehålla sådant som tullen inte har rätt att ta del av, är denna rätt i det närmaste
                          ovillkorlig.
                          Tullverket har anfört att det avgörande skälet till att anmälaren inte tilläts närvara vid
                          kontrollen var att han då skulle ha kunnat varna andra resenärer. Skälen framstår inte
                          som övertygande utan snarare som en efterhandskonstruktion.
                          Tullverket kritiseras för sitt sätt att genomföra kontrollen.

## Bakgrund

Den 16 mars 2011 genomförde Tullverket tillsammans med Rikskriminalpolisen,
                        Polismyndigheten i Stockholms län och företrädare för Europol en insats där man
                        särskilt sökte efter barnpornografiskt material. Insatsen, som genomfördes på
                        Arlanda flygplats, utgjorde en del i en av Europol samordnad aktion som
                        genomfördes i Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Sverige.

                        Utifrån en på förhand framtagen riskprofil utvaldes 28 personer från fem
                        ankommande flyg för särskild kontroll. Hos 15 av dessa undersöktes datorer,
                        mobiltelefoner och liknande.

                        Ingen barnpornografi påträffades under insatsen.

## Anmälan

Journalisten AA anmälde Tullverket till JO. Av anmälan framgick följande.

                        Han är sedan flera år tillbaka bosatt i Thailand där han bl.a. är tidningen Svenska
                        Dagbladets korrespondent. Den 16 mars 2011 flög han från Bangkok till
                        Stockholm. När han anlände till Arlanda flygplats kontrollerades han av tullen.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 1724-2011     Sid 2 (9)




Bland annat togs hans två datorer in i ett rum och undersöktes utan att han fick
närvara. Han påpekade att han var journalist och hade mycket känsligt källmaterial
i sina datorer. Han fick till svar att de bara skulle ”skanna det hela”. Efter ungefär
en timme återfick han sin egendom. Genom att gå in i datorer utan hans närvaro
bröt tjänstemännen mot källskyddet. Han kunde inte veta om något material
kopierades.

Utredning
Muntliga upplysningar och handlingar inhämtades från Tullverket. I en
promemoria angående kontrollen har följande redovisats om anmälaren:

      I [AA:s] bagage påträffas två stycken datorer samt ett par USB minnen. All denna
      digitala media gås igenom av IT-forensikerna, vilket tar uppemot en timma i
      anspråk. Eftersom det är så trångt inne i förhörslokalen finns det ingen möjlighet till
      att närvara på plats. Alla kunder som fått sin digitala media skannad har istället fått
      vänta i visitationslokalen, bara någon meter från förhörsrummet där kontrollen av
      digital media görs.
Tullverket anmodades därefter att yttra sig. I sitt yttrande, där insatsens bakgrund
utförligt redovisades, upplyste verket (generaltulldirektören BB) bl.a. följande. När
passagerare valdes ut för kontroll vid tullfiltret genomförde tulltjänstemännen en
bagagekontroll och förde samtal med passageraren. Grundades urvalet på den
riskprofil som tagits fram inför operationen skulle eventuella digitala medier
lämnas över till Rikskriminalpolisens IT-forensiker.

Tullverket redovisade vidare de allmänna bedömningar som tidigare gjorts av en
arbetsgrupp inom verket rörande möjligheten att kontrollera digitala medier vid
tillämpningen av lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av
barnpornografi. Verket anförde bl.a. följande.
      I motiven till barnpornografilagstiftningen anges att innehav av barnpornografisk
      skildring har uppkommit exempelvis när skildringen har sparats på en dators
      hårddisk (prop.1997/98:43 s. 161). Den pornografiska bilden utgör en vara, såväl i
      pappersform som i annat media t.ex. digitalt sparad i en dator. Barnpornografisk
      skildring, varan, är enligt lagen belagd med införsel- och utförselförbud. [...] Införsel
      av barnpornografisk skildring från tredje land ska av Tullverket behandlas på samma
      sätt som införsel av andra förbjudna varor. Tullverkets gränsskyddspersonal får
      således t.ex. eftersöka och beslagta barnpornografiskt material i enlighet med
      varusmugglingslagens [numera smugglingslagen] bestämmelser.
Beträffande den IT-forensiska undersökning som förekommit anförde Tullverket:
      För att brottsbekämpande myndigheter ska ha möjlighet att förhindra införsel av
      varor med införselförbud och att vidta åtgärder för att både upptäcka och ingripa mot
      datarelaterade brott, såsom t.ex. barnpornografi, krävs både lämpliga
      handlingsmöjligheter, expertis och tekniska verktyg. Samtidigt som myndigheterna
      ska verka för en säker informationsinfrastruktur måste även individens
      grundläggande rättigheter respekteras. Enligt den s.k. proportionalitetsprincipen får
      en kontroll aldrig gå utöver det syfte som motiverar kontrollen och den skada som
      ett ingripande kan orsaka en enskild måste stå i rimlig proportion till syftet med
      ingripandet.
      ---
                                                                          Dnr 1724-2011      Sid 3 (9)




      Den IT-forensiska undersökningen var nödvändig för att kunna genomföra
      kontrollen. Den var avgränsad och kunde således inte röja eller på annat sätt orsaka
      skada på annat innehåll i den digitala median. Genom att använda sig av
      programvara för skanning av t.ex. en dators innehåll, där eventuella träffar endast rör
      bildfiler, kan risken för integritetsintrång vad gäller övrigt material på datorn
      undvikas. Inga bilder sparades eller kopierades i samband med undersökningen.
      Eventuellt källskydd har kunnat garanteras genom att s.k. överskottsinformation,
      såsom information om andra personer, grundlagsskyddade texter och känsligt
      källmaterial, varken har dokumenterats eller kopierats av de tjänstemän som
      arbetade med undersökningen. Skulle sådan överskottsinformation utnyttjas träder
      andra straffbestämmelser in så som brott mot tystnadsplikt eller tjänstefel.
      Först vid eventuell träff i samband med den IT-forensiska undersökningen finns så
      pass mycket underlag för misstanke om brott för att starta en förundersökning och
      beslagta media för fullständig IT-forensisk undersökning av filernas innehåll.
      Tullverket anser att användningen av tekniska hjälpmedel, i syfte att söka efter
      barnpornografi lagrad i t.ex. en dator, är förenlig med gällande bestämmelser.
      Hjälpmedel används även i andra sammanhang och aktuell IT-forensisk utrustning
      kan likställas med användning av röntgenutrustning för resväskor,
      skanningutrustning av lastbilar eller narkotikasökhund i syfte att söka efter innehav
      av t.ex. narkotika. Tullverket anser således att den IT-forensiska undersökningen
      som genomfördes i samband med tullkontrollen till art och varaktighet står i rimlig
      proportion till det mål som myndigheten avser att uppnå.
      Det har även, i samband med genomförande av olika spaningsmetoder och
      informationsinsamlingar, diskuterats graden av intrång i en persons privatliv mot
      förutsägbarheten för sådant intrång. Att passera ett tullfilter innebär att man kan bli
      uttagen för en kontroll och kontrollen kan omfatta införseln av varor i såväl fysisk
      form som digital form. Tullverket anser således att tillräcklig förutsägbarhet för att
      genomgå en kontroll av aktuellt slag torde föreligga i samband med gränspassage.
Anmälaren har som framgått invänt mot att han inte fick närvara när hans dator
m.m. undersöktes och mot att han inte heller informerades om vad man gjorde eller
vad man sökte efter. Tullverket anförde följande om detta.

      En resande bör [...] enligt andra stycket i de allmänna råden till 21 kap. 1 §
      Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m.
      (tullordningen), om möjligt närvara vid undersökning enligt 6 kap. 10 § andra
      stycket tullagen av transportmedel och bagage som medförs av honom eller henne.
      Detta är en väsentlig rättighet och det är Tullverkets inställning att en kontrollerad
      person ska ha rätt att närvara i samband med kontroll av deras medförda varor och
      transportmedel. Tullverket har även vidtagit åtgärder som att förändra och förbättra
      sina lokaler för att möjliggöra sådan närvaro t.ex. i samband med bilvisitationer.
      Rätten att närvara är dock inte absolut och det kan finnas orsaker som talar för att en
      närvaro är olämplig. Detta kan t.ex. vara fallet om en person omöjliggör
      genomförandet av en kontroll.
      Den kontrollerade fick inte möjlighet att närvara vid genomsökningen av hans
      datorer m.m. Det är, som påpekats ovan, en grundläggande inställning hos
      Tullverket att den enskilde ska beredas möjlighet till närvaro vid tullkontroller. Det
      finns inte något dokumenterat övervägande varför närvaro inte tilläts i detta fall,
      eller för övriga kontroller av digital media under ”Action Day” på Arlanda. Flera
      omständigheter ger dock vid handen varför frågan inte övervägdes och
      dokumenterades och varför således tulltjänstemännen valde att inte tillåta närvaro.
      Den avgörande faktorn till att i aktuellt fall inte tillåta närvaro var att sådan skulle ha
      kunnat avslöja att det var barnpornografi som eftersöktes och att den informationen
      hade kunnat få spridning även utanför tullfiltret, kanske till andra orter i Europa och
      till eventuell varning för resenärer med otillåtna barnpornografibilder. Visserligen
      var de flighter från Asien som skulle omfattas av kontroll redan i luften när insatsen
                                                                         Dnr 1724-2011     Sid 4 (9)




      inleddes. Detta förhållande gällde dock inte för alla kontrollerade flighter, t.ex. inte
      den från Turkiet och tulltjänstemännen på Arlanda hade inte insikt i vilka flighter
      som skulle kontrolleras under genomförandet av ”Action Day” i Storbritannien,
      Nederländerna och Tyskland. Även om flertalet plan varit i luften går det att snabbt
      t.ex. via sms varna andra resenärer redan vid ankomst till gate, innan de når
      tullfiltret. Det går inte att genom spanare bland ankommande resenärer avslöja om
      någon får t.ex. sms eller telefonsamtal med varning från någon som redan utsatts för
      tullkontroll. Det torde således tagits för givet av tulltjänstemännen i planeringen och
      under de aktuella timmarna att ”Action Day” skulle hållas helt hemlig under de
      timmar operationen pågick. Även om det saknas dokumentation om detta och
      rättsliga överväganden bör enligt Tullverket detta beaktas. Det var en given
      omständighet att man skulle arbeta med projektet under hela dagen och ge publicitet
      åt insatsen först påföljande dag.
Tullverket anförde avslutningsvis att det är väsentligt att inför kommande insatser
av liknande slag ta fram klara direktiv om vilken information de kontrollerade bör
få och beträffande deras möjlighet att närvara vid genomsökning av digitala
medier. Tullkontrollen måste, anförde verket, i tid och varaktighet stå i rimlig
proportion till vad som ska uppnås.

AA kommenterade Tullverkets yttrande. Hans anmälan gällde inte insatsen mot
barnpornografi. Han hade själv bistått både polis och frivilligorganisationer med
information om sexuella övergrepp mot barn och skrivit om dessa frågor. Det han
huvudsakligen vände sig mot var i stället:

1. Att hans dator, iPhone och annan elektronisk utrustning tagits ifrån honom utan
förklaring för att sedan ”skannas” bakom stängda dörrar utan hans närvaro.

2. Att han aldrig fick några upplysningar om vad saken gällde; det enda som sades
från tulltjänstemännens sida var att de skulle ”kolla media”.

Han ansåg sig mot den bakgrunden inte kunna lita på att Tullverket inte sparat
någon information från kontrollen. Han framhöll därvid åter att hans datorer
innehöll mycket känsligt journalistiskt material, som han mottagit i största
förtroende.

Rättslig reglering
Allmänna bestämmelser rörande husrannsakan och andra liknande intrång
Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad
mot att utsättas för bl.a. kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång.

Detta skydd får enligt 2 kap. 20 § regeringsformen begränsas genom lag. Sådana
begränsningar får emellertid enligt 21 § samma kapitel göras endast för att
tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen
får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har
föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får heller
inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan
åskådning.
                                                                  Dnr 1724-2011    Sid 5 (9)




Tullverkets befogenheter
De kontrollåtgärder som genomfördes under den här aktuella insatsen var av
allmänt slag och grundades inte på brottsmisstanke. Därvid gäller i huvudsak
följande.

Det är enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av
barnpornografi förbjudet att föra in barnpornografi i landet. Tullverket ska i
enlighet med sina allmänna befogenheter utöva tillsyn över att förbudet efterlevs.

Tullverkets allmänna övervaknings- och kontrollverksamhet regleras i 6 kap.
tullagen (2000:1281). Beslut om kontrollåtgärd får endast fattas om skälen för
åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda,
6 kap. 1 § tullagen.

Vid sin kontroll får Tullverket enligt 6 kap. 10 § andra stycket punkten 1 undersöka
transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras.
Enligt punkten 3 i samma stycke får Tullverket även undersöka bagage, såsom
resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande som medförs av resande
vid inresa till eller utresa från EU:s tullområde. I paragrafens fjärde stycke anges
att bestämmelser om kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i lagen
(2000:1225) om straff för smuggling, smugglingslagen.

Av det sagda framgår att bestämmelserna i tullagen inte ger tullen befogenhet att
genomsöka föremål som den resande bär i eller innanför kläderna (jfr prop.
1984/85:46 s. 39 ff.). För detta krävs att det föreligger en misstanke om brott. (Se
även prop. 1986/87:166 s. 53 ff., där hänsyn till den personliga integriteten
anfördes som skäl för lagens avgränsning av kontrollbefogenheterna.)

Bestämmelser avsedda att skydda journalisters källor
I yttrandefrihetsgrundlagarna – tryckfrihetsförordningen, TF, och
yttrandefrihetsgrundlagen, YGL – finns bestämmelser om källskydd.

Av 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL framgår att det står var och en
fritt att meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst till bl.a.
journalister och tidningsredaktioner för offentliggörande i tryckta skrifter m.m. En
meddelare har enligt 3 kap. 1 § TF och 2 kap. 1 § YGL rätt att vara anonym. Den
som har tagit emot en uppgift för publicering har, med vissa undantag,
tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet, se 3 kap. 3 § TF och 2 kap. 3 §
YGL. Källskyddet innefattar ett efterforskningsförbud, se 3 kap. 4 § TF och 2 kap.
4 § YGL.

Yttrandefrihetsgrundlagarna är inte tillämpliga på skildring av barn i pornografisk
bild (1 kap. 10 § TF och 1 kap. 13 § YGL). Det innebär att framställningar av det
slaget kan beivras enligt vanlig lag även då de förekommer i framställningar som
omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarna. Att barnpornografiska skildringar på detta
sätt är undantagna från grundlagsskydd innebär inte att andra delar av detta skydd
                                                                   Dnr 1724-2011   Sid 6 (9)




kan åsidosättas vid eftersökande av barnpornografi. Det allmänna källskyddet
gäller således även gentemot myndighetsåtgärder som har ett sådant syfte.

Det s.k. beslagsförbudet och dess tillämpning på elektroniskt lagrat material
Rättegångsbalken, RB innehåller en bestämmelse om beslagsförbud. I 27 kap. 2 §
RB anges att en skriftlig handling inte får tas i beslag, om dess innehåll kan antas
vara sådant som någon som avses i 36 kap. 5 § RB inte får vittna om, och
handlingen innehas av honom eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten
gäller. Av 36 kap. 5 § sjätte stycket RB framgår att beslagsförbudet innefattar
material som omfattas av källskyddet i TF och YGL.

Beslagsförbudsregeln omfattar enligt ordalydelsen i 27 kap. 2 § RB endast
skriftliga handlingar. Det är osäkert om den även kan tillämpas på elektroniskt
lagrad information. Det har framförts olika uppfattningar om detta.

Frågan har bedömts i ett fall som gällde en journalist som misstänktes för bl.a.
mutbrott bestående i att han otillbörligen skulle ha mottagit ersättning för
journalistiskt arbete. Journalistens dator togs i beslag. Såväl journalisten som det
medieföretag han arbetade för begärde att domstol skulle pröva beslaget. De
invände att datorn innehöll material som omfattades av källskydd.

Beslaget prövades av Stockholms tingsrätt (beslut den 1 oktober 2007, mål B
19049-07). Tingsrätten kom fram till att beslagsförbudsbestämmelsen i 27 kap. 2 §
RB inte kunde anses omfatta all den information som finns i en dator, men att
ändamålet med förbudsregeln borde tillmätas vikt vid den proportionalitets-
bedömning som alltid ska göras när en myndighet överväger att vidta olika
tvångsmedel. Vid tingsrättens proportionalitetsbedömning beaktades att åklagaren
förklarat att journalisten och dennes advokat skulle beredas tillfälle att närvara vid
undersökningen av datorn samt att undersökningen skulle vara riktad och
begränsad. Sökning skulle enligt åklagaren bara ske på ett visst namn och
granskade dokument skulle först öppnas för en snabb kontroll av huruvida det
fanns anledning att anta att dokumentet i fråga omfattades av källskydd. Om så var
fallet skulle dokumentet omgående släckas ned. Tingsrätten ansåg, vid en samlad
bedömning, där domstolen också tog hänsyn till att journalisten var misstänkt för
allvarlig brottslighet, att skälen för åtgärden uppvägde det intrång eller men i övrigt
som åtgärden innebar för journalisten eller något annat motstående intresse.
Tingsrätten fastställde därför beslaget. Hovrätten gjorde samma bedömning och
Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Saken kom även att bedömas av Justitiekanslern, JK, (se JK:s beslut den 19
december 2007 i ärendena dnr 6372-07-31 och 6373-07-31). JK godtog den lösning
åklagaren i detta fall hade valt, men ansåg att en författningsreglering borde
övervägas. Det var enligt JK inte tillfredsställande att frågan om källskydd var
beroende av diskretionära överväganden enbart grundade på åklagaretik.

Regeringen tog därefter initiativ till en lagreglering. Förundersökningsutredningen
fick i uppdrag att överväga under vilka rättsliga förutsättningar en dator eller annat
                                                                       Dnr 1724-2011     Sid 7 (9)




medium där uppgifter eller handlingar som omfattas av beslagsförbud ska få
genomsökas. Utredningen har därefter föreslagit att om en digital
informationsbärare som tas i beslag kan antas innehålla uppgifter för vilka
beslagsförbud gäller, ska – med undantag för vissa situationer som här saknar
intresse – den hos vilken beslaget gjorts beredas tillfälle att närvara vid
genomsökningen av informationsbäraren (SOU 2011:45). Förslaget innebär vidare
att om det vid en sådan genomsökning visar sig att innehållet omfattas av
beslagsförbud, får den befattningshavare som utför genomsökningen inte ta
ytterligare del av detta innehåll.

Jag har vid remissbehandlingen av förslaget i denna del anfört:
      Förslaget utgör enligt min mening en rimlig lösning på en rättspolitiskt känslig
      avvägningsfråga och utgör i förhållande till dagens oklara rättsläge en förstärkning
      för de intressen som skyddas av reglerna om beslagsförbud. Av regleringen bör dock
      framgå att den berörde har rätt att ha ett juridiskt biträde närvarande vid
      genomsökningen. Värt att överväga vore även om inte en invändning från den
      enskilde om att handlingen innehåller material av det skyddade slaget bör föranleda
      att frågan om beslagets tillåtlighet prövas av domstol (jfr 27 kap. 5 § andra stycket
      RB). En regel av det slaget kan även vara av värde för tilltron till de brottsutredande
      myndigheterna, vars åtgärder i dessa sammanhang – särskilt när det gäller beslag hos
      medier eller enskilda journalister – tenderar att livligt ifrågasättas.

Bedömning
Allmänt
Som framgått i redogörelsen för den rättsliga regleringen får tullen kontrollera
resenärers bagage, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och liknande.
Datorer och annan utrustning som innehåller upptagningar med elektroniskt lagrad
information är inte omnämnda i lagtexten. Denna är emellertid av övergripande
slag och utgör ingen uttömmande uppräkning utan tar allmänt sikte på föremål en
resenär kan tänkas använda för att transportera den egendom han eller hon för med
sig. Föremål som kan användas för att olagligen införa något i landet får mot den
bakgrunden anses omfattade av det som enligt lagtexten får undersökas.
Lagstiftningen medger med andra ord att datorer m.m. – som hör till en resandes
bagage – undersöks till kontrollerande av att de inte innehåller barnpornografi.

Alla former av undersökningar är dock inte medgivna. Det följer av den allmänt
gällande proportionalitetsprincipen, som kommer till direkt uttryck i tullagen där
det anges att beslut om kontrollåtgärder endast får fattas om skälen för åtgärden
uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda. Att
undersöka innehållet i en dator kan av den enskilde med fog upplevas som ett
relativt långtgående integritetsintrång. En kontroll av det slaget bör därför föregås
av noggranna överväganden om åtgärdens nödvändighet, och särskilda hänsyn bör
tas vid genomförandet.

Det sagda gäller generellt. I vissa situationer måste därutöver extra försiktighet
iakttas. Det gäller när det kan antas att den undersökta upptagningen innehåller
information som tullmyndigheten inte har rätt att ta del av. Information som
                                                                     Dnr 1724-2011    Sid 8 (9)




omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarnas bestämmelser om källskydd är av det
slaget. En konflikt uppstår i dessa fall mellan källskyddet och intresset av en
effektiv gränskontroll. I princip äger grundlagens bestämmelser då företräde.
Kravet på skydd för anonyma uppgiftslämnare kan emellertid inte sträckas så långt
att varje annars lagenlig undersökning av elektroniskt lagrad information är
förbjuden så snart informationen kan antas inkludera journalistiskt arbetsmaterial.
Undersökningar som inte tar sikte på uppgifter som omfattas av källskydd, och som
genomförs så att risken minimeras för att sådana uppgifter oavsiktligen kommer
fram, är enligt min mening inte oförenliga med gällande grundlagsbestämmelser.

Yttrandefrihetsgrundlagarnas källskydd kompletteras av rättegångsbalkens
bestämmelse om beslagsförbud. Den reser som framgått hinder mot att beslagta
skriftliga handlingar som innehåller uppgifter beträffande vilka den som beslaget
riktas mot har tystnadsplikt enligt TF eller YGL. Bestämmelsen har hittills inte
tillämpats analogt på elektroniska handlingar. I stället har det förordats att
undersökningar av elektroniskt lagrad information ska ske på det sätt som ovan
beskrivits. Som likaledes framgått har det numera även föreslagits att en skyldighet
att tillämpa ett sådant förfaringssätt – såvitt gäller brottsutredningar – ska lagfästas.
Det är enligt min mening naturligt att överföra de överväganden som därvid gjorts
till gränskontrollens område. Det ligger även i linje med den inom tullen redan
fastslagna principen att den enskilde har rätt att närvara när hans eller hennes
tillhörigheter undersöks.

Bedömning i detta fall
Anmälaren har inte vänt sig mot tullinsatsen som sådan utan mot hur ingripandet
mot honom genomfördes, särskilt mot att han inte fick närvara när hans
tillhörigheter undersöktes och att han inte informerades om vad som eftersöktes.

Tullverket har anfört att det avgörande skälet till att anmälaren inte tilläts närvara
vid kontrollen var att detta skulle ha kunnat avslöja insatsens ändamål, varvid den
informationen hade kunnat spridas och fungera som en varning till andra resenärer.

Att resenären bereds möjlighet att närvara innebär att kontrollen utförs under insyn.
Detta är av betydelse från rättssäkerhetssynpunkt, eftersom risken för att
befogenheten missbrukas då minskar. Det är också av betydelse för den
kontrollerades tilltro till kontrollmyndigheten och till att hans eller hennes integritet
respekteras. Bägge intressena är av fundamental vikt i en rättsstat.

I detta fall tillkommer att anmälaren för tulltjänstemännen klargjorde att det
material som skulle granskas omfattades av källskydd. Den berörde har i ett sådant
fall särskilt intresse av att kunna bevaka att källskyddet respekteras, varvid
vederbörande även kan lämna upplysningar som hjälper kontrollanten att avgränsa
undersökningen på lämpligt sätt. Vad anmälaren anförde om materialets karaktär
kunde uppenbarligen inte lämnas utan avseende. Att hans närvaro skulle ha
försvårat kontrollens genomförande har inte påståtts. I en sådan situation är den
kontrollerades närvarorätt enligt min mening i det närmaste ovillkorlig.
                                                                  Dnr 1724-2011   Sid 9 (9)




De skäl Tullverket åberopat för att utföra undersökningen i hemlighet och inte
informera om vad den gällde är enligt min mening föga övertygande. Det framgår
redan av verkets eget yttrande att risken för att operationen skulle skadas om de
kontrollerade närvarade inte var särskilt stor. De risker för informationsspridning
som Tullverket uppehållit sig vid torde för övrigt ha uppkommit redan genom att
kontrollen av datorer m.m. var ägnad att fungera som en varningssignal för
personer med intresse för barnpornografi. Det är svårt att befria sig från intrycket
att det Tullverket anfört i dessa delar rör sig om en efterhandskonstruktion, ett
intryck som förstärks såväl av frånvaron av dokumentation som av innehållet i den
promemoria som Tullverket upprättat, där bristen på lämpliga lokaler – ett i
sammanhanget långtifrån godtagbart argument – anges som orsak till sättet för
undersökningens genomförande.

Tullverket ska mot den angivna bakgrunden kritiseras för hur kontrollen av
anmälaren genomfördes. Jag har förståelse för det obehag denne känt inför verkets
sätt att hantera hans arbetsmaterial och ser ingen anledning att betvivla att det
innehöll information som borde ha hanterats på ett helt annat sätt. Vid
bedömningen av allvaret i det inträffade beaktar jag dock även att kontrollen som
sådan tjänade ett angeläget ändamål och att Tullverket inte tidigare synes ha
genomfört en liknande insats, vilket kan förklara om än inte ursäkta bristerna i
genomförandet. Utifrån det Tullverket avslutningsvis anfört i sitt yttrande anser jag
mig även kunna utgå från att framtida kontroller av liknande slag kommer att
föregås av ändamålsenliga förberedelser och genomföras på ett rättsenligt sätt.
