# Kritik mot Arbetsförmedlingen för brister i utformandet av ett omprövningsbeslut rörande återkrav

JO 2019-08-28 dnr 1724-2018

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2019-08-28                1724-2018              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Arbetsförmedlingen för brister i utformandet av ett
                        omprövningsbeslut rörande återkrav

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 7 mars 2018 klagade AA på
                        Arbetsförmedlingen och anförde bl.a. följande. Omprövningsbeslutet från den
                        29 januari 2018 har inte inbegripit någon faktisk omprövning eller redovisning
                        av vad omprövningen bestått i. Beslutet är undermåligt underbyggt. Arbets-
                        förmedlingen har brustit i såväl sin skyldighet att ta ställning till de
                        invändningar som bolaget har anfört i sin begäran om omprövning som i
                        myndighetens motiveringsskyldighet. Konsekvenserna av denna underlåtenhet
                        är allvarliga för bolaget.

## Utredning

Handlingar i ärendet hämtades in från Arbetsförmedlingen. Myndigheten
                        anmodades därefter att yttra sig över det som hade förts fram i anmälan. I sitt
                        remissvar anförde Arbetsförmedlingen bl.a. följande.

## Redogörelse för handläggningen

Under våren 2017 inledde Arbetsförmedlingen en utredning av BB:s (bolaget)
                                stöd för nystartsjobb. Detta efter att myndigheten fått indikationer om att besluten om
                                stöd hade grundats på felaktiga uppgifter och att ersättning därför utgått felaktigt.
                                Efter slutförd utredning bedömde Arbetsförmedlingen att bolaget inte hade rätt
                                till stöd för nystartsjobb och att besluten därför skulle omprövas. Orsakerna till detta
                                var att bolaget inte hade tecknat erforderliga försäkringar och att de arbetstagare
                                som bolaget fått stöd för varit behovsanställda, vilket inte ger rätt till nystartsjobb.
                                Arbetsförmedlingen skickade den 7 juli 2017 ett kommuniceringsbrev till bolaget,
                                innehållande information om att myndigheten bedömde att bolaget förorsakat att
                                stöd för nystartsjobb utbetalats felaktigt och därför var återbetalningsskyldigt för
                                tidigare utbetalt stöd, samt att inga ytterligare utbetalningar skulle göras.
                                Bolaget lämnade synpunkter på kommuniceringen i en skrivelse daterad den
                                14 augusti 2017. Till skrivelsen bifogades en fullmakt som gav AA rätt att uppträda och
                                verka som ombud för bolaget i ärendet.
                                Bolagets yttrande förändrade inte Arbetsförmedlingens bedömning.
                                Arbetsförmedlingen beslutade därför den 14 september 2017 att bolaget var
                                återbetalningsskyldigt med 717 724 kronor som utbetalats som stöd för nystartsjobb.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                      Dnr 1724-2018          Sid 2 (6)




Arbetsförmedlingen beslutade även samma dag att neka utbetalning av stöd för
nystartsjobb för maj månad 2017. Besluten motiverades med att bolaget haft
anställningar som kan likställas med behovsanställningar, att
anställningsförhållandena inte överensstämde med de uppgifter företaget lämnat i
ansökningshandlingar och anställningsavtal, samt att företaget inte inkommit med
underlag som visade att företaget haft erforderliga försäkringar.
Den 9 november 2017 begärde bolaget omprövning av Arbetsförmedlingens beslut.
Till bolagets begäran om omprövning bifogades handlingar som bolaget ansåg påvisa
att de hade erforderliga försäkringar. Vidare bifogades även anställningsavtal och
orderbeställningar som visade att det rörde sig om timanställningar, vilket
Arbetsförmedlingen enligt bolaget redan vid ansökningstillfället borde ha förstått.
Den 29 januari 2018 avslog Arbetsförmedlingen bolagets begäran om ändring av
tidigare beslut. I Arbetsförmedlingens omprövningsbeslut motiverades skälet för
beslutet:
    Enligt gällande bestämmelser är mottagaren av ekonomiskt stöd
    återbetalningsskyldig om denne genom att lämna oriktiga uppgifter eller på
    annat sätt har förorsakat att stöd eller bidrag har lämnats på felaktig grund eller
    med ett för högt belopp. Av bestämmelserna framgår bland annat att lön och
    andra anställningsförmåner ska följa av kollektivavtal eller i väsentliga delar
    vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen, att den
    arbetsgivare som har fått stöd ska ge Arbetsförmedlingen eller den som
    Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten och lämna de
    uppgifter som behövs för granskningen samt att en mottagare av ekonomiskt
    stöd är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga
    uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig
    grund eller med ett för högt belopp.
    Av handlingarna i ärendet framgår att det arbete som de i ärendet aktuella
    arbetstagarna utfört i hög omfattning har varierat mellan olika arbetsmånader,
    trots att de enligt de ansökningar om stöd för nystartsjobb och de
    anställningsavtal som BB har lämnat till Arbetsförmedlingen, har anställts på
    heltid eller på deltid i en fast omfattning. Företaget har därmed lämnat oriktiga
    uppgifter, har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund och är
    återbetalningsskyldigt.
    Mot bakgrund av ovanstående finner Enheten Central omprövning att
    Sektionen Utbetalningskontroll har haft fog för sina beslut. Några särskilda skäl
    för Arbetsförmedlingen att efterge eller avstå från krav på återbetalning eller
    neka utbetalning av stöd har inte framkommit. Din begäran om ändring av de
    tidigare besluten ska därför avslås.
CC, kvalificerad handläggare på enheten Central omprövning har lämnat
följande uppgifter.
I Sektionen Utbetalningskontrolls beslut om återkrav och nekad utbetalning
omnämndes både omständigheten att anställningarna bedömdes vara
behovsanställningar och att samtliga underlag gällande FORA inte inkommit.
Det även fast enbart den förstnämnda omständigheten i sig hade inneburit att
stöd skulle återkrävas och nekas.
Det går inte med säkerhet att uttala sig om orsaken till att Sektionen
Utbetalningskontroll valde att inkludera frågan om försäkringar i beskrivningen
av vilka skäl som låg till grund för besluten, istället för att tydligare beskriva det som
en omständighet som därutöver förelåg.
Orsaken till att omständigheterna kring försäkringarna inte nämndes i
omprövningsbeslutet kan delas upp i följande skäl, som hänger samman:
-   Utfallet i ärendet hade inte kunnat påverkas, men det hade riskerat att ge ett
    sådant intryck.
                                                                         Dnr 1724-2018       Sid 3 (6)




     -   Frågan om försäkringar berörde i en del avseenden endast vissa delar av den
         period som var aktuell i ärendet, och i vissa avseenden endast en del av
         arbetstagarna, samtidigt som frågan om anställningsform berörde samtliga
         arbetstagare och perioden i sin helhet. Därför hade det funnits en risk att ge
         ett felaktigt intryck av vad som var grunden för beslutet, samt att grunderna var
         olika för olika arbetstagare och/eller olika delar av perioden.
     Sammantaget gjordes bedömningen att bolaget inte hade erforderliga försäkringar,
     men av ovan beskrivna skäl fanns inte orsak att ta upp frågan i grunderna för
     omprövningsbeslutet. De anställningsavtal som bolaget åberopade i sin begäran om
     omprövning, samt övrigt underlag i ärendet ingick även i bedömningen för
     omprövningsbeslutet.

     Arbetsförmedlingens bedömning av handläggningen
     Av 20 § förordningen om stöd för nystartsjobb framgår att beslut enligt förordningen
     ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning.
     Av 20 § första stycket förvaltningslagen framgår att ett beslut varigenom en
     myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om
     ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas
     helt eller delvis bl.a. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon
     annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. Har skälen
     utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa
     honom om dem i efterhand.
     Till bolagets begäran om omprövning bifogades ett antal bilagor som bolaget ansåg
     påvisade att de haft erforderliga försäkringar och att de aktuella anställningarna
     var timanställningar, vilket Arbetsförmedlingen enligt bolaget borde ha insett
     redan vid ansökningstillfället.
     Arbetsförmedlingen omprövade beslutet i enlighet med 20 § förordningen om
     stöd för nystartsjobb och gjorde en ny prövning av sakfrågan. I
     omprövningsbeslutet lämnades en motivering till varför beslutet inte ändrades
     och vad som varit avgörande för utgången i ärendet. Det vill säga att det arbete
     som de aktuella arbetstagarna utfört i hög omfattning varierat mellan olika
     arbetsmånader, trots att de enligt de ansökningar om stöd för nystartsjobb och de
     anställningsavtal som bolaget lämnat till Arbetsförmedlingen, hade anställts på
     heltid eller på deltid i en fast omfattning.
     I omprövningsbeslutet bemöttes inte uttryckligen de invändningar som bolaget
     lämnade i sin begäran om omprövning. Det kan därför uppfattas som att
     synpunkterna inte beaktades vid myndighetens bedömning av ärendet. Av de
     uppgifter som CC lämnat framgår emellertid att allt underlag i ärendet beaktades
     och ingick i bedömningen för omprövningsbeslutet. Utgången i ärendet
     påverkades därmed inte av att alla invändningar inte bemöttes i
     omprövningsbeslutet.
     Det är dock viktigt att Arbetsförmedlingen utformar sina beslut på ett sådant sätt
     att det framgår hur myndigheten har resonerat och hur eventuella invändningar har
     bedömts. Beslut som inte kan överklagas och som har betydande verkan kan
     även kräva en mer utförlig beslutsmotivering jämfört med överklagbara beslut och
     beslut som har mindre påverkan på den enskilde.
     Det finns därför skäl till att det i omprövningsbeslutet tydligare borde ha framgått
     vilka överväganden som Arbetsförmedlingen gjorde med anledning av bolagets
     synpunkter. Bolagets invändningar avseende försäkringar och anställningsavtal
     borde därmed ha bemötts i omprövningsbeslutet.
     Med anledning av det inträffade kommer Arbetsförmedlingen att i myndighetens
     handbok för omprövning, förtydliga att argument som framförs i en begäran om
     omprövning och som har betydelse för beslutet, ska bemötas i omprövningsbeslutet.
AA kommenterade remissvaret.
                                                                       Dnr 1724-2018       Sid 4 (6)




Bedömning
En ny förvaltningslag (2017:900) trädde i kraft den 1 juli 2018. Vid tidpunkten
för Arbetsförmedlingens handläggning i det aktuella ärendet gällde den tidigare
förvaltningslagen (1986:223), FL. Jag kommer därför i det följande att hänvisa
till bestämmelserna i 1986 års förvaltningslag.

Förvaltningslagen innehåller få regler om utformningen av
förvaltningsmyndigheters beslut. Vad som föreskrivs i detta avseende
inskränker sig i huvudsak till att myndigheterna ska uttrycka sig lättbegripligt
(7 §) och att de i allmänhet ska motivera sina beslut så att de skäl som har
bestämt utgången ska framgå (20 §).

Att myndigheterna ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt innebär att
myndigheterna ska utforma sina beslut på ett sådant sätt att den enskilde kan
förstå vilka motiv som ligger till grund för myndighetens ställningstagande.
Häri ligger att beslutsmotiveringen ska vara tydlig.

JO har vid flera tidigare tillfällen uttalat sig om hur myndigheter bör utforma
sina beslut och den motiveringsskyldighet som följer av förvaltningslagen. JO
uttalade bl.a. följande i JO 2013/14 s. 490, dnr 6160-2011.

      Motiveringskravet syftar bl.a. till att garantera att myndigheterna prövar sina
      ärenden på ett sakligt och enhetligt sätt. En bra motivering ökar förståelsen för
      beslutet och gör det lättare för parten att bedöma om det lönar sig att överklaga
      eller inte. Meningslösa klagomål kan undvikas och i andra fall hjälper
      motiveringen parten att bygga upp sitt resonemang. En utebliven eller alltför
      generell motivering försvårar på motsvarande sätt partens möjligheter att finna
      argument för sin inställning. Motiveringen får på så sätt även betydelse för den
      överprövande instansen. Väl motiverade beslut är vidare en förutsättning för att
      allmänheten ska känna förtroende för myndigheternas kompetens och
      objektivitet.
      För att motiveringen ska fylla sin funktion krävs att den håller en viss kvalitet.
      Enligt lagtexten ska en motivering innehålla ”de skäl som har bestämt
      utgången”. Lagen ställer alltså inte krav på detaljerade redogörelser för varje
      omständighet som har haft betydelse för utgången. Det är de springande
      punkterna – de omständigheter som har varit avgörande för myndigheternas
      beslut – som ska redovisas. I kommentaren till förvaltningslagen uttalas att man
      visserligen inte kan begära att förvaltningsmyndigheternas beslut ska efterlikna
      domstolarnas domar men att beslutet måste göra det begripligt för parten vilka
      faktiska förhållanden som är avgörande, vilka rättsregler som är tillämpliga och
      hur myndigheten har resonerat på de punkter där meningarna kan gå isär
      (Hellners och Malmqvist, 3 uppl., s. 237). Det sistnämnda innebär vidare att
      myndigheten i sin motivering bör bemöta de argument och synpunkter som den
      enskilde har fört fram t.ex. i samband med kommunicering eller vid begäran om
      omprövning.
Vilka krav som kan ställas på en motivering skiftar naturligtvis beroende på
beslutets karaktär. Ett beslut som exempelvis får stor betydelse för klagandens
ekonomi kräver självfallet utförligare motiveringar än enklare rutinbeslut. Vissa
grundläggande krav bör emellertid alltid vara uppfyllda. För den som berörs av
ett beslut är det viktigt att myndigheten redovisar hur den har kommit fram till
sitt beslut. Endast om skälen redovisas öppet har den som beslutet rör möjlighet
                                                                   Dnr 1724-2018       Sid 5 (6)




att förstå varför myndigheten har beslutat på ett visst sätt, hur fakta och
bevisning har värderats och hur gällande bestämmelser har tillämpats.

Jag har tagit del av omprövningsbeslutet från den 29 januari 2018 i sin helhet.

Jag noterar inledningsvis att under rubriken ”Bakgrund” hänvisas till det beslut
från den 14 september 2017 som BB (bolaget) har begärt omprövning av. Av
redogörelsen framgår bl.a. de tre grunder som Arbetsförmedlingen har anfört
som skäl till varför bolaget är återbetalningsskyldigt. Denna inledning anser jag
vara viktig för att läsaren av beslutet ska förstå bakgrunden till det tidigare
beslutet och vad som nu ska omprövas.

Därefter, under samma rubrik, framgår endast att bolaget har begärt
omprövning av beslutet. Jag saknar här en redogörelse för vilket underlag
bolaget har kommit in med och vilka yrkanden och argument som lagts fram i
begäran om omprövning. Syftet med en sådan redogörelse är främst att den som
har begärt omprövning ska kunna få en bekräftelse på att myndigheten har tagit
del av de handlingar som skickats in och att yrkandena har uppfattats på rätt
sätt.

Under rubriken ”Skälen för beslutet” anger Arbetsförmedlingen att bolaget har
lämnat oriktiga uppgifter då arbetstagarna utfört arbete i annan omfattning än
vad bolaget har uppgett. De övriga grunder som tagits upp i beslutet från den
14 september 2017 och som bolaget argumenterat kring i sin begäran om
omprövning berörs överhuvudtaget inte. Även om endast en av grunderna
räcker för återkrav, vilket Arbetsförmedlingen uppgett i sitt remissvar, anser jag
att myndigheten borde ha bemött bolagets argument även i dessa delar. Jag kan
överhuvudtaget inte utläsa att Arbetsförmedlingen har bedömt någon uppgift
som bolaget framfört i sin begäran om omprövning. Det är inte tillräckligt att
beslutsfattaren, när beslutet i efterhand ifrågasätts, konstaterar att allt underlag
beaktats vid beslutsfattandet. Bolagets synpunkter borde således ha bemötts i
beslutet. Mot denna bakgrund anser jag att det aktuella beslutet är alltför
knapphändigt motiverat.

Jag noterar avslutningsvis att myndigheten har hänvisat till fel paragraf under
rubriken ”Beslutet får inte överklagas”. Myndigheten har felaktigt hänvisat till
22 a § förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb i stället för 20 a § i
samma förordning.

Arbetsförmedlingen förtjänar kritik för den bristfälliga utformningen av
omprövningsbeslutet.

Jag noterar att Arbetsförmedlingen i sitt remissvar har angett att myndighetens
handbok om omprövning kommer att förtydligas i nu aktuellt hänseende. Jag
ser positivt på denna åtgärd och förutsätter att myndigheten därvid noterar att
bestämmelsen om motiveringsskyldighet i den numera gällande
                                                              Dnr 1724-2018   Sid 6 (6)




förvaltningslagen (2017:900) har en något annorlunda utformning än
motsvarande bestämmelse i förvaltningslagen (1986:223).



Ärendet avslutas.




Thomas Norling




                                        Heidi Sundgren
                                        föredragande


Byråchefen Marcus Agnvall har deltagit i beredningen av ärendet.
