# Fråga om en elev kunde tas emot i en grundskola efter framställning från endast en av barnets båda vårdnadshavare

JO 2002-06-26 dnr 1728-2000

## Beslut

BESLUT
                                                                        Datum                Dnr                      Sid
                                                                        2002-06-26           1728-2000               1 (5)
Justitieombudsmannen                                                                         1729-2000
Kerstin André




                        Fråga om en elev kunde tas emot i en grundskola efter framställning
                        från endast en av barnets båda vårdnadshavare


                        I skrivelser till JO framförde AA klagomål mot dels Skredsviks skola i Uddevalla
                        kommun (JO:s dnr 1728-2000), dels Myggenäs skola i Tjörns kommun (JO:s dnr
                        1729-2000) angående att sonen hade kunnat byta skola efter en framställan endast
                        från fadern. Hon anförde i huvudsak följande.

                        Hon och f.d. maken hade gemensam vårdnad om de tre gemensamma barnen. Efter
                        äktenskapsskillnaden 1991 hade barnen bott och varit folkbokförda hos henne. –
                        Hon och äldste sonen BB, som vid aktuell tidpunkt var 12 år och gick i årskurs 6,
                        hade haft ”tonårskonflikter” under vilka BB uttalat att han ville flytta till fadern.
                        När de två yngsta barnen den 16 april 2000 kom tillbaka efter helgumgänge med
                        fadern hade de med sig ett brev från honom där han skrev att BB, vilken då vistats
                        hos fadern sedan den 11 april 2000, hade beslutat sig för att byta skola och flytta
                        till fadern omgående. Den 28 april 2000 berättade hennes f.d. make för henne att
                        BB hade börjat i Myggenäs skola i Tjörns kommun. Varken BB:s tidigare skola,
                        Skredsviks skola i Uddevalla kommun, eller Myggenäs skola informerade henne i
                        saken. – Rektorn för Skredsviks skola skickade, efter begäran per telefon och sedan
                        hon hört att BB ville flytta till fadern, pedagogisk information till Myggenäs skola
                        utan att ifrågasätta flyttningen trots att hon tyckte att det var konstigt att någon ville
                        byta skola när det var så kort tid kvar av vårterminen. – Kontakterna med
                        Myggenäs skola sköttes av hennes f.d. makes nya hustru. – AA berättade vid ett
                        telefonsamtal den 28 april 2000 för rektorn i Myggenäs skola att hon och hennes
                        f.d. make hade gemensam vårdnad men att sonen var folkbokförd hos henne och att
                        hon motsatte sig skolbytet. Rektorn lovade att tala med hennes f.d. make. Vid
                        telefonsamtal med BB den 2 maj 2000 framkom emellertid att han varit i
                        Myggenäs skola under dagen. Under veckan som följde försökte hon upprepade
                        gånger att få kontakt med rektorn utan att lyckas.

                        Barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla kommun samt Barn- och
                        utbildningsnämnden i Tjörns kommun anmodades att inkomma med utredning och
                        yttrande i fråga om Skredsviks skolas respektive Myggenäs skolas handläggning av
                        aktuellt ärende.




 Riksdagens ombudsmän                        E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4              Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 1728-2000      Sid 2 (5)
                                                                             1729-2000



I sitt remissvar anförde Barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla kommun bl.a.
följande.
      Bestämmelserna om barns skolgång regleras i skollagen. I skollagens 3 kap. 15 §
      står ”den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör
      sin skolplikt”. I de allra flesta fall brukar barnen även vara folkbokförda hos den/de
      som har vårdnaden.
      Arbetsgången i Uddevalla kommun när barn skall fullgöra sin skolplikt är att
      tjänstemän för skolornas expeditioner utifrån skolornas upptagningsområden och
      barnens folkbokföringsadresser kallar barnen till skolgång till berörd skola.
      I de fall förälder önskar annan skola än den till vilken barnet hör anmäler föräldern
      detta. Beslut fattas av rektor enligt skollagens bestämmelser 4 kap. 6 §. I lagen finns
      inget reglerat att båda föräldrarnas uttryckliga samtycke skall föreligga vid en sådan
      begäran. Normalt är att rektor litar på att den förälder som framför önskemålet har
      mandat att tala för båda föräldrarna.
      Vid förflyttning till annan skola i kommunen föreligger oftast en skriftlig begäran.
      När det gäller förflyttning till skola på annan ort är det emellertid vanligt att detta
      meddelas muntligt.
      I det aktuella ärendet har rektor känt till att barnens föräldrar levt skilda åt och att
      det hade varit en vårdnadsutredning. Rektor har även förutsatt att föräldrarna har
      gemensam vårdnad eftersom inget annat har uttalats från någon av föräldrarna. Båda
      föräldrarna har visat intresse för barnens skolgång där fadern har besökt skolan vid
      ett flertal tillfällen.
      Den 20 april fick rektor vid Skredsviks skola meddelande av fadern att äldste sonen
      skulle flytta hem till honom och att familjerätten var inkopplad. Det senare hade
      fadern nämnt vid tidigare tillfälle till rektorn. Fadern berättade också att sonen skulle
      byta skola. Rektorn talade om för fadern att det var synd eftersom det var så kort tid
      kvar på terminen. Fadern undrade även om rektorn kunde ringa rektorn vid den
      mottagande skolan men fick svaret att vederbörande fick ta kontakt, vilket skedde
      samma dag. Rektorn vid Skredsviks skola upplyste då om att det inte fanns några
      skolmässiga problem och att något pedagogiskt utlåtande ej var gjort samt att övrig
      information får inhämtas från målsmän.
      Genomgång av ärendet visar inte att rektorn vid Skredsviks skola har brustit i
      hanteringen. Även om hon var medveten om att det förelåg en vårdnadstvist kan det
      inte vara rektors uppgift i detta fall att ifrågasätta faderns upplysning om att pojken
      skulle flytta till honom genom att ta kontakt. Möjligen skulle hon ha kunnat ställa
      frågan om föräldrarna var överens om detta. Rektors uppgift måste alltid vara att
      behandla båda föräldrarna lika och att förutsätta att dessa löser uppkomna problem
      med barnens bästa för ögonen.
      Upplysningsvis kan sägas att pojken fortfarande är folkbokförd hos mamman.
Barn- och utbildningsnämnden i Tjörns kommun lämnade som sitt remissvar ett av
CC, rektor för Myggenäs och Hjälteby skolor, i samråd med förvaltningschefen
DD upprättat yttrande. I yttrandet anfördes följande.

      Elev BB född 1987-, kom till Myggenäs skola den 25 april, för de 7 sista veckorna
      läsåret 99/00, på pappa EE:s begäran.
      Som rektor blev jag informerad 17 april, att BB var boende hos sin biologiska pappa
      i Myggenäs villaområde och att en vårdnadstvist pågick. Jag informerades om att
      BB inte mådde bra och ville bo hos pappa, samt att DD efter att ha rådfrågat
      familjerätten beslutat låta BB få bo hemma hos sig. Jag blev också informerad om
      att föräldrarna har gemensam vårdnad om BB.
      För att få mer information om BB:s skolsituation tar jag kontakt med rektor FF,
      Skredsviks skola.
                                                                     Dnr 1728-2000     Sid 3 (5)
                                                                         1729-2000



      Därefter träffar jag BB och GG (EE:s fru) tisdag 25 april för samtal. Vi diskuterar
      även problematiken med att byta skola/klass i slutet av år 6. De är helt medvetna om
      detta och hade gärna väntat till höststarten som avsikten varit, men i den nya
      situation som uppstått vill de och BB ändå byta skola. GG har barn på vår skola och
      sköter familjens kontakter med skolan. Vi tar då emot BB i vår skola och försöker
      göra det bästa av situationen.
      Efter 4 skoldagar, 28 april, ringer AA, mycket upprörd och protesterar mot BB:s
      skolgång på Myggenäs skola. Jag tar då kontakt med EE och framför budskapet. EE
      framhärdar dock att detta är det bästa för BB.
      Jag rådfrågar även förvaltningschef DD och får stöd i mitt handlande. Från det
      juridiska ombudet på familjerätten i Tjörns kommun får jag bedömandet att vi
      handlat rätt pga den gemensamma vårdnaden, samt rådet att tala med EE:s
      handläggare på familjerätten i Uddevalla, för att informera dem om situationen. Får
      därefter namn och telefonnummer av EE till handläggare HH, Uddevalla kommun,
      som jag tar kontakt med.
      Tar kontakt med AA och informerar henne.
      BB har under tiden fullföljt sin skolgång på Myggenäs skola, varit på besök i sin
      gamla klass och även deltagit i planerad skolresa med dem. BB har framfört att han
      önskar fortsätta sin skolgång på Tjörn.
AA kommenterade remissvaren.

I ett beslut den 26 juni 2002 anförde JO André följande.

Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
stycket föräldrabalken. Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap. 11–
13 §§ föräldrabalken. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma
i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två
vårdnadshavare skall de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken tillsammans utöva
bestämmanderätten. Det krävs alltså normalt gemensamma beslut i frågor som rör
vårdnaden. Bestämmanderätten utövas dock av den ena vårdnadshavaren ensam
när den andra till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta
del i beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet.
Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid får dock inte fattas av
den ena vårdnadshavaren ensam, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen i 6 kap. 13 § föräldrabalken skall inte tolkas så att båda föräldrarna,
även om ingen är direkt förhindrad, skall behöva delta i alla vardagliga
avgöranden. Om föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder
som har barnet hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen. I
förarbetena till lagstiftningen uttalades att till den dagliga omsorgen hör frågor om
bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin fritid. Däremot
undantogs beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som
rör barnets skolgång och bosättning (prop. 1975/76:170 s.178).

Någon förändring såvitt avser kravet på gemensamma beslut i frågor som rör
barnets skolgång och bosättning har inte skett. Enligt gällande rätt krävs alltså att
vårdnadshavarna är överens om att deras barn skall byta skola. Om
vårdnadshavarna inte kan enas i en sådan fråga kan detta ytterst leda till att den
gemensamma vårdnaden måste upplösas.
                                                                   Dnr 1728-2000   Sid 4 (5)
                                                                       1729-2000



Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen – folkbokförings-
kommunen – sörja för att utbildning kommer till stånd för var och en som enligt
lagen har rätt att gå i grundskolan. I skollagen finns det bestämmelser som tillåter
avsteg från denna huvudregel. I 4 kap. 8 § skollagen stadgas sålunda att en
kommun i sin grundskola även skall ta emot en elev för vars grundskoleutbildning
kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Enligt 4 kap.
8 a § skollagen har en kommun också rätt att, efter önskemål av vårdnadshavare, i
sin grundskola ta emot en elev från en annan kommun. I båda fallen har kommunen
rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens
hemkommun, låt vara att ersättningens storlek är beroende av om eleven tas emot
på grund av särskilda skäl eller vårdnadshavarens önskemål.

Såvitt framgår av utredningen kontaktade BB:s far den 17 april 2000 rektor CC vid
Myggenäs skola i Tjörns kommun angående önskemål om att skolan omgående
skulle motta BB som elev. Faderns bostad låg inom Myggenäs skolas
upptagningsområde. CC informerades bl.a. om att föräldrarna hade gemensam
vårdnad om BB, att BB numera bodde hos sin far och att han ville bo där även
fortsättningsvis. Därigenom förelåg det i och för sig skäl som motiverade att BB
skulle tas emot som elev vid skolan, även om han ännu inte var folkbokförd i
Tjörns kommun. Som ovan anförts är dock beslut i frågan om barns skolgång ett
sådant beslut som vårdnadshavarna har att fatta gemensamt. Några särskilda
omständigheter som visar att det i förevarande fall skulle ha varit fråga om en
sådan placering som avses i 4 kap. 8 § skollagen har inte framkommit.

Skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som ligger till grund för
att barnet skall tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att en skola, genom att
inhämta besked från folkbokföringen, måste kontrollera uppgifterna om vem eller
vilka som är vårdnadshavare för barnet. Vidare måste vårdnadshavarens respektive
vårdnadshavarnas inställning till inskrivning i viss skola klarläggas (se JO:s
ämbetsberättelse 2001/02 s. 397 och JO:s beslut den 12 april 2002, dnr 372-2001).
Om det finns två vårdnadshavare sker detta enklast genom att båda undertecknar en
ansökan om placering av barnet i den aktuella skolan.

När BB mottogs i Myggenäs skola kände skolan till att föräldrarna hade gemensam
vårdnad och att det pågick en vårdnadstvist. Det får också förutsättas att skolan
underrättades om att AA var den andre av barnets vårdnadshavare. Skolan vidtog
emellertid inte några åtgärder för att efterhöra hennes inställning. I enlighet med
vad som anförts ovan anser jag att skolledningen vid Myggenäs skola, inför
beslutet om BB skulle skrivas in i skolan eller inte, borde ha kontaktat AA och
klargjort vilken uppfattning hon hade i frågan.

Det kan här tilläggas att det, även när det är fråga om en placering enligt 4 kap. 8 §
skollagen, självfallet krävs att skolan har kännedom om de närmare
omständigheterna i ärendet. Det är visserligen inte en formell förutsättning för
tillämpning av den bestämmelsen att det finns en ansökan från barnets
vårdnadshavare eller ens någon utredning om dennes önskemål i placeringsfrågan.
                                                                 Dnr 1728-2000      Sid 5 (5)
                                                                     1729-2000



Enligt min uppfattning bör skolan emellertid som regel också i dessa fall informera
sig om vem eller vilka som är vårdnadshavare och efterhöra deras respektive
inställning till inskrivning i skolan. En annan sak är att det är kommunen som
självständigt har att ta ställning till om det i en uppkommen situation föreligger
sådana särskilda skäl som kan föranleda en placering med stöd av 4 kap. 8 §
skollagen.

Vad gäller Skredsviks skola ger utredningen inte underlag för att rikta kritik mot
handläggningen i förevarande fall. Med hänsyn till vad Barn- och
utbildningsnämnden i Uddevalla kommun har anfört om att rektor normalt ”litar på
att den förälder som framför önskemålet har mandat att tala för båda föräldrarna”
vill jag dock allmänt erinra om den utredningsskyldighet som måste anses föreligga
vad avser förutsättningarna för mottagande av en elev i skolan.

Det som AA i övrigt framfört föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något
uttalande från min sida.
