# Kritik mot en tidigare rektor vid Kullens lågstadieskola i Piteå kommun, för att skolan upprättat en överenskommelse om bl.a. en pappas umgänge med sitt barn i skolan

JO 2014-11-28 dnr 1734-2013

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                      Sid
                                                                         2014-11-28              1734-2013               1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot en tidigare rektor vid Kullens lågstadieskola i Piteå kommun,
                        för att skolan upprättat en överenskommelse om bl.a. en pappas
                        umgänge med sitt barn i skolan


                          Beslutet i korthet: Skolans främsta uppdrag är att främja lärande. Skolpersonal ska så
                          långt det är möjligt hålla sig utanför en tvist mellan föräldrar. Det är inte en uppgift för
                          skolan att agera i frågor som rör ett barns umgänge med en förälder eller någon annan
                          närstående, och utgångspunkten måste vara att ett sådant umgänge ska äga rum utanför
                          skolan.
                          Vid ett möte mellan en mamma som var ensam vårdnadshavare om ett barn och skolan,
                          då bl.a. rektorn var närvarande, upprättade skolan en skriftlig överenskommelse om hur
                          bl.a. pappans besök i skolan skulle gå till. Mamman undertecknade överenskommelsen
                          och pappan samtyckte senare muntligt till den. Syftet med pappans besök var att träffa
                          barnet, och överenskommelsen var inriktad på frågan om hur umgänget skulle gå till.
                          Överenskommelsen innehöll flera formuleringar som gav intryck av att skolan tog på sig
                          att agera på ett visst sätt i samband med umgängestillfällena. Överenskommelsen
                          medförde att skolan drogs in i föräldrarnas konflikt om umgänge. Den dåvarande rektorn
                          kritiseras därför för att överenskommelsen upprättades.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan, som kom in till JO i mars 2013, klagomål mot Kullens
                        lågstadieskola i Piteå kommun och uppgav bl.a. följande. Sedan november 2011
                        har hon ensam vårdnad om sin son BB, född 2005. BB:s pappa hade inte begärt
                        något umgänge med sonen. Under våren 2012 började pappan att hälsa på sonen i
                        skolan. AA kontaktade skolledningen och meddelade att det inte kändes rätt att
                        sonen och pappan skulle ha umgänge i skolan. Hon fick då besked om att
                        skolledningen ansåg att det var bäst för BB att få träffa sin pappa i skolan. Hon
                        informerades även om att skolan var en offentlig plats och att skolan inte kunde
                        neka pappan att komma dit och träffa BB. Rektorn kallade henne till ett möte. Vid
                        mötet kände hon sig tvingad att skriva på ett avtal om umgänge mellan BB:s pappa
                        och BB i skolan.

## Utredning

JO begärde att Barn- och utbildningsnämnden i Piteå kommun skulle yttra sig över
                        vad som hade framförts i AA:s anmälan.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                           Dnr 1734-2013      Sid 2 (6)




Barn- och utbildningsnämnden anförde bl.a. följande:

      Rektor och skolan har en skyldighet enligt läroplanen att samarbeta med föräldrarna
      och lämna viss information till elevens föräldrar gällande elevens skolsituation och
      kunskapsutveckling, även om denne inte är vårdnadshavare.
      ___
      Barn- och utbildningsnämnden bedömer att dåvarande rektor vid Kullenskolan, CC,
      har haft ambitionen att se till barnets bästa och ge förälder, som ej är vårdnadshavare,
      möjlighet att ta del av sonens vardag i skolan. Nämnden bedömer dock att rektor
      överskridit sina befogenheter och skyldigheter. Överenskommelsen är mer inriktad
      på umgänge mellan barnet och barnets far, samt barnets umgänge med farföräldrarna än
      en överenskommelse om förälders rätt till information och delaktighet till barnets
      skolgång. Rektor har inte säkerställt att modern, som har annat modersmål än svenska,
      har förstått vilken överenskommelse hon undertecknat.
      När förvaltningsledningen fick kännedom om ärendet har man genomfört
      information till samtliga rektorer och förskolechefer om vikten av att särskilja tydligt på
      förälders rätt till umgänge och förälders rätt till deltagande i barns lärande, samt att
      man bör säkerställa att motpart förstår innebörden av eventuella
      överenskommelser oavsett språk.
Till nämndens yttrande hade fogats yttranden från DD, chef för för- och grundskola
vid barn- och utbildningsförvaltningen, CC, före detta rektor vid Kullens
lågstadieskola samt EE, nuvarande rektor vid Kullens lågstadieskola.

DD anförde bl.a. följande:

      Förvaltningens agerande
      För- och grundskolechef fick i mitten av juni 2012 information från socialtjänsten att
      skolan gjort en överenskommelse med en vårdnadshavare gällande en förälders besök vid
      skolan och att vårdnadshavaren i efterhand ändrat sig och inte längre vill att detta
      samtycke ska gälla. Vårdnadshavaren och socialtjänsten hade även uppfattat
      överenskommelsen som ett umgängesavtal.
      För- och grundskolechef kallade berörda rektorer, specialpedagog, kurator, chef för
      elevhälsan och Socialtjänstens verksamhetschef till ett möte i mitten av augusti för
      att få information gällande det inträffade. För att undvika feltolkningar och missförstånd
      gällande socialtjänstens verksamhet och befogenheter beslutades att socialtjänstens
      verksamhetschef skulle informera kommunens rektorer om gällande
      socialtjänstlagstiftning. Denna information delgavs kommunens rektorer och
      förskolechefer vid en konferens med rektorer 2013-01-17.
CC anförde bl.a. följande:
      Under våren 2012 hade FF (pappa) vid tre tillfällen besökt förskoleklassen.
      Vid ett möte med specialpedagog och förskollärare (20120404) berättade AA om sin
      oro över att pappan besökt skolan. Personalen berättade att BB, vid pappans besök i
      skolan blivit mycket glad och på olika sätt velat visa pappa FF sitt skolarbete och
      lekar ute på skolgården. Vid besökstillfällena fanns alltid personal med. AA uttryckte vid
      mötet en önskan om att föräldrarna skulle kunna göra upp om umgänget. Hon visste att
      umgängesrätt gällde men att den inte var reglerad, eftersom pappan inte velat ha kontakt
      med socialtjänsten. Med AA medgivande tog specialpedagogen kontakt med
      utredningsenheten (GG), för att få veta vad som beslutats vad gällde kontakten mellan
      pojken och pappan. Utredningsenheten sökte uppgifter om detta men kunde inte ge
      något besked i frågan.
      Pedagogerna kontaktade mig för att få klarhet i vad som gällde angående besök av
      pappan i skolan, eftersom det från mamman framkommit att föräldrarna befann sig i tvist.
                                                                            Dnr 1734-2013       Sid 3 (6)




      Jag tog kontakt med kommunens sakkunnige, (HH) för att rådgöra om hur skolan i det här
      fallet skulle förhålla sig om och när pappan kom på besök i skolan. I detta samtal
      framkom att skolbyggnaden inte är någon allmän plats och att rektor har rätten att avvisa
      besökare. Jag fick rekommendationen att göra en överenskommelse med mamman
      om hur pappans besök på skolan skulle se ut. Vi samtalade också om att skolan har
      skyldigheten att informera och hålla pappan delaktig i pojkens skolgång så länge
      ingen dom säger något annat.
      Skolan bjöd in mamma AA till ett nytt möte (20120423). I mötet deltog specialpedagog,
      kurator, förskollärare och rektor. Syftet med mötet var att i samförstånd med AA hitta
      former för hur hon ville att pappans förmodade besök i skolan skulle ordnas. Vi ville att
      BB, AA och personalen skulle känna en trygghet och veta vad som gällde vid eventuella
      besök av pappan i skolan. Vi skrev ner det vi pratat om med anledning av att vi ville
      att AA skulle veta hur vi i skolan skulle möta pappan, samt farmor och farfar, som
      också vid några tillfällen träffat BB på skolan.
      Vi ville också på detta sätt ge pedagogerna klara riktlinjer och en handlingsplan för hur
      eventuella besök skulle ordnas. AA samtyckte och skrev under handlingsplanen. (Se
      bil.) Pedagogerna i förskoleklassen, samt fritidspersonalen på Kullenskolan fick ta
      del av den nedskrivna handlingsplanen för pappans och farföräldrarnas eventuella besök i
      skolan.
      Jag ringde pappan och meddelade honom vad vi kommit överens med mamman om
      vad som skulle gälla vid hans och hans föräldrars besök i skolan. Han samtyckte.
      Pappan hälsade på i skolan en gång innan terminsslutet. Han följde de anvisningar vi
      kommit överens om.
      I mitten av juni 2012, efter skolavslutningen, blev jag uppringd av socialtjänsten (JJ). Jag
      fick då, av henne, kännedom om att mamman återkallat samtycket.
      I detta telefonsamtal ifrågasatte socialtjänsten (JJ) med tydlighet vår handlingsplan för
      pappans besök i skolan samt att jag hade förstört för familjerätten deras möjlighet att
      få till ett umgängesbeslut för pappans räkning.
      Jag har svårt att förstå hur vår handlingsplan kan ha förstört socialtjänstens intentioner och
      arbete med föräldrarna eftersom vi i skolan inte på något sätt har haft för avsikt att blanda
      oss in i tvisten mellan föräldrarna. Skolans uppdrag är att skapa trygghet i skolsituationen
      vilket i förlängningen ger möjlighet till utveckling och lärande för eleverna, i detta fall
      för BB.
      Efter samtalet med socialtjänsten (JJ), ringde jag FF (pappa) och uppmanade honom att ta
      kontakt med familjerätten och på så vis ordna umgänge med sin pojke BB. För att han
      skulle kunna besöka skolan, måste umgänget ordnas genom socialtjänsten.
      Mamma AA samtycker inte längre till det vi kommit överens om tidigare. (Se bil.)
      FF (pappa) får nu inte längre besöka BB i skolan.
      ___
      Innan skolstart i början av augusti överförde jag information till tillträdande rektor (EE)
      att pappan inte längre fick besöka BB i skolan.
      Vid skolstart ht12 blev jag kallad upp till Barn- och utbildning. I detta möte deltog även
      min chef (DD), Elevhälsans verksamhetschef (KK) Socialtjänstens verksamhetschef (JJ),
      specialpedagog (LL), kurator (MM) och tillträdande rektor (EE). Jag redogjorde i detta
      möte för hur jag hade agerat i ärendet.
      Mina intentioner har hela tiden varit BB:s perspektiv, att han i skolan ska känna trygghet
      och att på detta sätt skapa förutsättningar för BB:s utveckling och lärande. Min strävan
      har också varit att samverka och hålla en god kontakt med föräldrarna.
Till nämndens yttrande hade också fogats en handling med rubriken Träff –
förälder skola måndag den 23 april 2012. Av skrivelsen framgår att AA, CC och tre
andra i skolans personal var närvarande vid mötet. Skrivelsen är undertecknad av
AA och har i huvudsak följande lydelse:
                                                                     Dnr 1734-2013       Sid 4 (6)




      Mamma (AA) har egen vårdnad. Pappa (FF) får träffa BB på mammans (AA)
      villkor.
      Mamman (AA) godkänner att pappan (FF) träffar BB under förutsättning att:
              Bråket mellan föräldrarna har inte skolan något att göra med. Tvisten
               mellan föräldrarna ska inte beröras under pappans (FF) eller farmor och
               farfars besök i skolan.
              Pappan (FF), farmor och farfar ringer skolan […] innan besök i skolan.
              Pappan (FF), farmor eller farfar ska inte vara ensam med pojken under
               skolbesöket.
              Viktigt är att pappan (FF) kan få ta del av BB:s kunskapsutveckling, hur det
               går i skolan för BB.
              Skolan tar kontakt med pappa (FF) för att tydliggöra vad som gäller vid
               besök i skolan.
AA har, via den e-postadress som hon har uppgett, fått tillfälle att yttra sig över
nämndens remissvar.

Rättsliga utgångspunkter
Av bestämmelserna i föräldrabalken (FB) framgår att ett barns vårdnadshavare har
det huvudsakliga ansvaret för barnet. Det är vårdnadshavaren som ansvarar för
barnets personliga förhållanden och som ska se till att barnets behov blir
tillgodosedda. Vidare ansvarar vårdnadshavaren för att barnet får den tillsyn som
behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt
att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning (6 kap. 2 § FB).

Vårdnadshavaren har både en rättighet och en skyldighet att bestämma i frågor som
rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Har barnet två
vårdnadshavare ska de utöva bestämmanderätten tillsammans (6 kap. 13 § FB).

I 6 kap. FB finns även bestämmelser om föräldrars rätt att väcka talan i domstol i
frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.

Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11)
framgår att skolans huvudsakliga uppdrag är att främja lärande. I detta uppdrag
ligger att verka för ett gott samarbete med hemmen.

Skolan har, på samma sätt som andra myndigheter vars verksamhet berör barn och
ungdomar, en lagstadgad skyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453), SoL, att genast anmäla till socialnämnden om skolan får kännedom om
eller misstänker att ett barn far illa.

En kommun, genom socialtjänsten, ska enligt 5 kap. 3 § SoL sörja för att föräldrar
kan erbjudas s.k. samarbetssamtal i syfte att nå enighet i frågor som gäller bl.a.
umgänge. Av 5 kap. 1 § SoL följer även att socialnämnden i sin omsorg om barn
och ungdom ska tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas
sedan ett mål eller ärende om bl.a. vårdnad, boende eller umgänge har avgjorts.
                                                                   Dnr 1734-2013    Sid 5 (6)




Bedömning
Jag begränsar mina uttalanden till att avse skolans agerande under vårterminen
2012.

AA var ensam vårdnadshavare för BB. Såvitt framkommit hade BB:s pappa inte
något reglerat umgänge med BB. Av utredningen framgår att det pågick någon
form av tvist mellan föräldrarna och att de var oeniga i frågan om umgänge. Under
vårterminen 2012 besökte BB:s pappa BB i skolan vid några tillfällen. AA ansåg
att pappans besök i skolan var ett problem och meddelade skolledningen detta.
Rektorn bjöd in AA till ett möte för att i samförstånd med henne ”hitta former för
hur hon ville att pappans förmodade besök i skolan skulle ordnas”. Vid mötet skrev
AA under det dokument som har redovisats ovan. Pappan samtyckte senare
muntligt till det som stod i dokumentet om hans och farföräldrarnas besök i skolan.

JO har i tidigare beslut uttalat att personalen vid förskolor och skolor ska förhålla
sig neutral vid tvister om vårdnad och umgänge m.m. Det är viktigt att en förälder
inte upplever att myndigheten tar ställning för den ena parten i en pågående tvist.
För berörda barn är det självfallet också av stor betydelse att personalen inte dras in
i föräldrarnas konflikt utan att skolan, i så stor utsträckning som möjligt, får vara en
fredad plats (se bl.a. JO 2007/08 s. 473, dnr 3028-2006). Jag vill i sammanhanget
framhålla att skolan inte är en allmän plats.

Som har framgått är utgångspunkten att det är vårdnadshavaren som har mandat att
fatta alla beslut som rör barnet. Det är alltså vårdnadshavaren som – om inte en
domstol har beslutat något annat – bestämmer i vilken utsträckning den förälder
som är utan del i vårdnaden ska få träffa barnet (se bl.a. JO:s beslut den 9 februari
1983, dnr 3079-1982, och den 12 februari 1998, dnr 20-1997). Vårdnadshavaren
bestämmer även t.ex. vem som får lämna och hämta ett barn i skolan (se JO
2013/14 s. 550, dnr 6396-2011). Skolan har inte befogenhet att sätta sig över
vårdnadshavarens beslut.

AA, som var ensam vårdnadshavare, informerade skolan om att hon ansåg att det
var ett problem att pappan besökte pojken i skolan. Det var naturligt att skolan i det
läget förde en diskussion med AA om hur man skulle hantera situationen. Skolan
nöjde sig dock inte med detta. Vid ett möte upprättade skolans personal en skriftlig
överenskommelse om hur pappans och även farföräldrarnas besök i skolan skulle
gå till.

Som jag har konstaterat är skolans främsta uppdrag att främja lärande. I detta
uppdrag ligger att verka för ett gott samarbete med föräldrar. Att en förälder
närvarar i skolan eller fritidshemmet ibland, för att få insyn i skolarbetet och
barnets vardag, eller deltar i en aktivitet där föräldrar är inbjudna är således ett
naturligt inslag och ett led i den samverkan mellan skola och föräldrar som följer
av läroplanen. Detta gäller även en förälder som inte har vårdnaden om barnet så
länge vårdnadshavaren inte har något emot det (jfr JO:s beslut den 12 februari
1998, dnr 20-1997).
                                                                  Dnr 1734-2013     Sid 6 (6)




Det är däremot inte en uppgift för skolan att agera i frågor som rör ett barns
umgänge med en förälder eller en annan närstående. Föräldrar kan få stöd och hjälp
av socialtjänsten för att nå samförstånd i bl.a. umgängesfrågor. Om föräldrarna inte
är eniga kan frågan prövas av domstol. Mot denna bakgrund och med beaktande av
vad som har anförts om att skolan ska vara en fredad plats och att skolpersonal så
långt som möjligt ska hålla sig utanför en tvist mellan föräldrar, måste
utgångspunkten vara att ett barns umgänge med en förälder eller en annan
närstående person ska äga rum utanför skolan.

Såvitt framkommit var syftet med pappans och farföräldrarnas besök i skolan att
träffa BB. Jag delar nämndens uppfattning att den skriftliga överenskommelsen har
varit inriktad på frågan om hur ett umgänge mellan BB och hans pappa och
farföräldrar i skolan skulle gå till. Överenskommelsen innehåller flera
formuleringar som ger intryck av att skolan tog på sig att agera på ett visst sätt vid
pappans och farföräldrarnas besök i skolan. Det verkar t.ex. som om skolan
garanterade att det skulle finnas någon tjänsteman från skolan närvarande vid
besöken och att skolan åtog sig att kontrollera att pappan och farföräldrarna hade
ringt och föranmält sina besök. Enligt min bedömning medförde
överenskommelsen att skolan drogs in i föräldrarnas konflikt om umgänge.

Även om jag inte ifrågasätter att avsikten var att värna BB:s bästa är jag alltså
kritisk mot den dåvarande rektorn för att överenskommelsen upprättades. Det kan i
sammanhanget noteras att om skolan hade ansett att situationen var så allvarlig att
skolan misstänkte att barnet for illa skulle skolan genast ha gjort en anmälan till
socialnämnden. Några uppgifter om att förhållandena var av sådan karaktär har
dock inte kommit fram.

Jag vill också uppehålla mig vid följande. Nämnden har anfört att rektorn inte hade
säkerställt att AA, som har ett annat modersmål än svenska, hade förstått vad det
var för överenskommelse som hon undertecknade.

När det gäller kontakter mellan skolan och hemmet är det givetvis viktigt att man
från skolans sida i största möjliga mån försäkrar sig om att vårdnadshavaren/
föräldern förstår vad som sägs och förstår innehållet i olika handlingar. Även när
det inte är fråga om ärendehandläggning (jfr 8 § förvaltningslagen [1986:223]) kan
det uppkomma situationer där det finns anledning för en myndighet att anlita en
tolk.

Vad AA i övrigt har anfört ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Med de kritiska uttalanden som jag har gjort avslutas ärendet.
